Svenskt fonologikompendium] - Stockholms universitet

(28) grupp 1
n p
• •
[nasal]
[koronal]
[labial]
(som i en påse > em påse)
Denna regel säger att koronala /n/ blir labialt i positionen närmast före en labial
konsonant, alltså assimileras särdragsvärdet [labial] från en efterföljande konsonant.
Nu finns det ju flera grupper i (27), med andra artikulationsställen. Om vi ett
ögonblick tänker på barnet som ska tillägna sig svenskans fonologi, innebär analysen
i (28) att han/hon måste lära sig lika många sådana regler som antalet grupper i (27).
Låt oss därför generalisera (28), och reducera reglerna till en enda. Den blir då lite
mer abstrakt och mycket generellare.
(29) grupp 1-6
[nasal]
n
•
K
•
(K = en konsonant, vilken
som helst)
{plats} {plats}
Det kan nu vara lämpligt att kort kommentera representationen i (26) till (29). Denna
autosegmentella representation innehåller flera skikt. I (29) är rot- (’•’), nasal- och
platsskikten explicit utsatta. Bokstäverna ’n’ och ’K’ är bara med för tydlighetens
skull – det är de olika särdragen som är fonemet. Informationen på vissa skikt
organiserar informationen på andra, vilket uttrycks med associationslinjer mellan
NODERNA. De drag som säger något om fonemets artikulationsställe grupperas av
noden {plats}. Vad regeln nu säger är att fonemet /n/ assimilerar det
artikulationsställe som den påföljande konsonanten har. Eftersom {plats}
DOMINERAR de enskilda särdragen [koronal], [labial], [dorsal], innebär en
assimilation av {plats} automatiskt en assimilation av de drag som {plats} dominerar.
Så fungerar hierarkiska relationer. 20
Nasalassimilationsregeln är nu tämligen generell, faktiskt alltför generell. Den
förutsäger dessvärre att alla fonem som innehåller särdraget [nasal] antar det
artikulationsställe som den påföljande konsonanten har. Om detta vore sant för
svenskans del, innebure det att ord som /hEmta/ och /lENta/ skulle uttalas *[hEnta]
20 Tänk dej att du har två likadana djurmobiler, en vit och en brun, på varsin krok. Nu tar du ett djur
(säg Pålle) från mitten av den vita mobilen och häktar av den. Alla djur som hänger under den följer
då med, förstås. Sen tar du den bruna hästen (Brunte) från den andra mobilen och häktar fast den på
den nu tomma hästplatsen i den vita mobilen, dock utan att häkta av den från den bruna mobilen. Nu
kommer mobilerna att ha en gemensam del (hästen och neråt) och varsin egen del (resten).
24