30.08.2013 Views

Svenskt fonologikompendium] - Stockholms universitet

Svenskt fonologikompendium] - Stockholms universitet

Svenskt fonologikompendium] - Stockholms universitet

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

tveksamma fall som detta brukar man låta fonetisk likhet ge utslag, och eftersom [h]<br />

och [N] är såpass olika hålls de isär. De två ljuden ingår heller inte i någon<br />

MORFOFONOLOGISK växling, dvs. det är inte så att de två ljuden föreligger i olika<br />

former av ett och samma morfem. I ordparet [g]å - [j]ick har vi två böjningsformer<br />

(presens och preteritum) av ett och samma morfem, där den initiala konsonanten<br />

växlar allofoniskt beroende på den efterföljande vokalens kvalité. Detta är ett<br />

exempel på morfofonologisk växling. Ett annat är t.ex. v[i:]t - v[i]tt.<br />

Det andra skälet att inte slå ihop [h] och [N] till ett fonem är att [N] kan analyseras<br />

som bestående av två fonem /n/ och /g/. Det finns olika argument för och emot den<br />

hypotesen. Men ett av de starkare argumenten för att det är två skilda fonem är att [N]<br />

tycks vara fonologiskt långt. 15 Dvs [N] kan inte föregås av en lång vokal, på samma<br />

sätt som andra konsonantkluster inte kan föregås av lång vokal.<br />

(21) tiN:a vs *ti:Na<br />

säN: vs *sä:N<br />

jfr tis:tel vs *ti:stel<br />

bal:k vs *ba:lk 16<br />

Om vi antar att [N] är ett konsonantkluster /ng/, förklarar det också varför [N] inte kan<br />

stå som stavelseansats bara:<br />

(22) ny:ter vs *Ny:ter<br />

jfr tit:a vs *t:it:a<br />

§9 Allofoniska regler och distinktiva drag<br />

När utbytes- och distributionstesten blottlagt fonemen och deras allofonier är det dags<br />

att leta efter generaliseringar. I (23) har vi några exempel på en viss typ av allofoni. 17<br />

(23) kontextvarianter allofoner fonem<br />

hög – högt [g] – [k] /g/<br />

snabb – snabbt [b] – [p] /b/<br />

vid – vitt [d] – [t] /d/<br />

hav – havs [v] – [f] /v/<br />

Låt oss nu stegvis resonera oss fram till en bra beskrivning av denna fonologiska<br />

regel. Här har vi fyra olika konsonantljud som växlar allofoniskt med fyra andra<br />

15 Den fonologiska längden realiseras i allmänhet bara i betonad ställning: ·I[N:]e vs ·Huddi[N]e.<br />

16 De få, utbredda undantagen är mo:ln, a:ln.<br />

17 Vi är mycket uppmärksamma på dialektalt betingad allofonisk variation i andra människors tal. I<br />

många svenska dialekter uttalas till exempel tremulanten /r/ med vibrerande tungspene: [{], eller som<br />

en velar frikativa: [“], istället för som i andra dialekter med vibrerande tungspets-[r]. Vilka andra<br />

geografiskt betingade allofonier kan du komma på?<br />

20

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!