Svenskt fonologikompendium] - Stockholms universitet

Åtskillnaden mellan kvantitet och segmentell kvalité ger oss också en mer
ekonomisk (se §4 ovan) beskrivning av fonemen. Ta de svenska vokalfonemen som i
riksspråket är 9 eller 18, beroende på hur man räknar.
(46) fonemen ortografisk motsvarighet
i i:
e e:
y y:
ø ø:
E E:
a a:
u u:
¨ ¨:
o o:
Om inte kvantitet och kvalité skiljs åt får vi 18 vokalfonem. Men då ser det ut som en
sensationell tillfällighet att varje kort vokal matchas av en liknande lång vokal.
Betydligt bättre är det då att räkna med 9 vokalfonem, men skilja på två kvantiteter –
lång och kort – vilka utnyttjas maximalt, dvs. i varje enskild vokalkvalité. Också
detta är ekonomi. I konsonantsystemet är det på motsvarande sätt, men med den
skillnaden att några konsonantfonem bara förekommer i en kvantitet (hit hör /h/ som
alltid är kort och /j/, som alltid är fonologiskt långt, liksom /N/ om man nu räknar med
/N/ som ett självständigt fonem 30).
Vi behöver således inte specificera ’lång’ respektive ’kort’ för varje enskilt
fonem, utan vi kan behålla intuitionen att den långa och korta varianten av ett fonem
är kvalitativt det samma. Den kvalitativa variation som trots allt finns mellan korta
och långa varianter av samma segment är inte FONEMATISK (distinktiv,
betydelseskiljande) utan ALLOFONISK (beroende på omgivande faktorer, här
kvantitet). Värdet av denna insikt är tydligt också i morfologiskt
(ordbildningsmässigt) besläktade former med variation i just kvantitet. Ordpar som
viit–vitt och gee–gett innehåller samma vokal, även om dess kvantitet varierar av
morfologiska eller fonologiska skäl. Om vi inte skiljer kvantiteten från kvalitén,
påstår vi med vår beskrivning att viit och vitt har två olika vokaler, precis som t.ex.
vååt och vitt eller viit och vett. Om vi däremot skiljer kvantitet från kvalité, kan vi
utgå från samma grundform /vit/ i båda fallen. /vit/ förlänger vokalen till viit genom
villkoret att betonade stavelser måste vara långa (se §12.1 nedan). Formen vitt
uppkommer genom att böjningssuffixet /-t/ läggs till roten /vit/. Därigenom uppfylls
30 N-ljudet kan också analyseras som två sammansmälta segment, vilket i så fall förklarar dess längd
(§8).
34