30.08.2013 Views

Svenskt fonologikompendium] - Stockholms universitet

Svenskt fonologikompendium] - Stockholms universitet

Svenskt fonologikompendium] - Stockholms universitet

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

sig den utan att hjärnans alla megabytes går åt. Liksom syntaxen, är fonologin<br />

uppbyggd som ett DISKRET KOMBINATORISKT SYSTEM. Det innebär bl a att orden<br />

kan delas in i mindre enheter, i det här fallet FONEM (ljudtyper). Dessa finns i ett<br />

begränsat antal (omkring 27 i svenska) och är alla olika varandra (diskreta). Fonem<br />

kan kombineras på många sätt (men inte hursomhelst) för att generera ett oändligt<br />

antal olika ord, många många fler än vi behöver. Samlingsnamnet för de fonologiska<br />

principer och regler som beskriver hur fonem får kombineras är FONOTAXEN.<br />

Låt oss först konstatera att vi intuitivt besitter förmågan att skilja fonologiskt<br />

möjliga från fonologiskt omöjliga svenska ord.<br />

(2) gork flök ttitta sprind vulj<br />

ukl dl enalr datte<br />

lfas truns blyd jbyg<br />

Inget av orden föreligger (ännu) i svenska språket, men flera av dem skulle kunna<br />

göra det, eller hur? 1 Bland de omöjliga orden finner vi till exempel dl som saknar<br />

vokal, ukl, lfas och jbyg som har ett mindre SONORT ljud mellan två sonorare ljud i<br />

samma STAVELSE och ttitta som har en lång (el. GEMINAT) konsonant ordinitialt.<br />

Antalet fonologiskt möjliga ord är oändligt, vilket vi inser när vi förlänger ord<br />

genom att lägga till fonem. Inga fonologiska regler anger att det finns en övre gräns<br />

för hur många fonem ett ord får innehålla.<br />

(3) brus<br />

bruse<br />

brusen<br />

bruseni<br />

brusenip<br />

...<br />

bruseniparadijäslukrivat<br />

bruseniparadijäslukrivate<br />

bruseniparadijäslukrivater<br />

bruseniparadijäslukrivateri<br />

bruseniparadijäslukrivaterill<br />

...<br />

Mycket snart lämnar vi det längsta tryckta svenska ordet bakom oss, men längden på<br />

orden bestäms inte av någon språklig regel, utan av andra hänsyn, som t.ex. minnet.<br />

Tillräckligt många betydelsedistinktioner kan göras med ord på en till fyra stavelser<br />

och därför är det onödigt att säga gubaneskidenkaprål när vi har ordet kök.<br />

Ett annat sätt att kontrollera att det verkligen inte finns en övre fonologisk gräns<br />

för hur långa ord kan bli är att pröva hur väl vi kan uttala jättelånga ord som är<br />

1 Följande är möjliga: gork, flök, sprind, vulj, datte, truns, blyd. Jämför med följande befintliga<br />

svenska ord: kork, flak, sprund, välj, satte, brunns/fruns, blöd.<br />

4

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!