Hjälpmedel och grundutrustning i förskola och skola - Västra ...

More documents

Recommendations

Info

Behövs av flera eller kan användas av flera Riktlinjerna säger att: ”Skolhuvudmannen ansvarar för hjälpmedel som huvudsakligen är kunskapsbärande, som kan användas av flera elever, som inte behöver någon omfattande individuell anpassning eller som utan större svårigheter kan anpassas till andra elever.” Här har arbetsgruppen haft olika uppfattningar om betydelsen och värdet av detta gränssnitt. Kommunens representanter menar att grundutrustning skall avgränsas till att vara aktuell då det finns fler än en elev med likartade behov i enheten/gruppen. En arbetsstol som inte behövs av fler än en elev måste betraktas som specialanpassat. Habiliteringens representant lyfter fram att en grundutrustning under tid kan användas av flera elever men att det inte är frågan om att dagligen individuellt anpassa/justera/ställa in produkten. Konsekvenser för kommunerna och regionen av riktlinjerna kring hjälpmedel i förskola/skola Organisation / Kompetens ur ett kommunalt perspektiv Barnomsorg/skola har idag varken kompetens eller organisation för att hantera ett utökat ansvar kring hjälpmedel och utrustning. I den mån förskola/skolas ansvar utökas - utöver det som hittills ansetts vara lokalanpassning, grundutrustning och pedagogiska hjälpmedel - kan behovet av en stärkt kompetens och en förändrad organisation vara nödvändig. Rektorer som är ansvariga för verksamheten måste kunna bedöma behov av hjälpmedel, ha kunskap om utbud, kvalitet och kostnader. Eventuellt behöver kommunerna skapa en organisation för att hantera hjälpmedel som inte längre är i bruk. Barn- och ungdomshabiliteringen har kunskapen om det enskilda barnets behov samt kunskap om vilket/vilka hjälpmedel som är bäst lämpade. Utifrån grundtankarna i primärvårdsavtalet är det den huvudman som fattar beslut om insatser som också svarar för uppföljning och kostnader. Kommunrepresentanterna menar att det är rimligt att habiliteringarna, som har kunskap och kompetens kring den enskilde och kring hjälpmedel, också är den som står för kostnaden. Kommunrepresentanterna menar därför att det inte kan anses samhällsekonomiskt försvarbart att bygga upp dubbla organisationer kring kompetens och hantering av hjälpmedel. Den samverkan som finns kring varje barns behov skall även fortsättningsvis utgå från barnets bästa, i mötet mellan organisationernas kompetens och ansvar. Organisation / Kompetens ur ett regionperspektiv Konsekvenser för Handikappförvaltningens Habiliteringsverksamheten av att kommunerna inte kan tänka sig att lista grundutrustning i förskola och skola, är att det fortsätter att ta betydelsefull tid från barnen, till att i varje enskilt fall diskutera vad som är grundutrustning och vad som ska förskrivas som personliga hjälpmedel. Kostnader kring enskilda elever För att få en uppfattning om vilka kostnader som skulle uppstå, vid en listning av grundutrustning, gjordes en studie i Marks kommun. Listan innehöll följande produktgrupper/aktiviteter; toalettsitsar/flyttbara toalettstolar – gå på toaletten, bad-/ och duschstolar – i samband med idrottsaktiviteter, vridplattor/liftar – i samband med överflyttning, samt arbetsstolar – pedagogisk verksamhet. 4
Inventeringen visade att fem barn inom Marks kommun hade tillgång till ovanstående hjälpmedel. Den sammanlagda kostnaden för hyra av dessa produkter uppgick till 2 tkr/mån (25 tkr/år). I relation till invånarantalet inom Västra Götalandsregionen skulle då kostnaderna motsvara 1 150 tkr. Kommunrepresentanterna menar dock att studien inte kan anses vara signifikant för samtliga kommuner i Västra Götalandsregionen och betonar att utöver kostnader för utrustning/hjälpmedel kan kommunerna se sig tvingade att bygga upp en ny organisation inom barnomsorg/skola. Det finns ingen kostnadsberäkning på detta. Sammanfattande kommentarer från kommunernas representanter Efter intensiva diskussioner har arbetsgruppen valt att inte formulera ett dokument som konkretiserar och exemplifierar grundutrustning inklusive pedagogiska hjälpmedel i barnomsorg/skola. En exemplifiering av grundutrustning och hjälpmedel i form av en lista förmodas skapa fler konflikter och större förvirring i ansvarsfrågan mellan landstingets verksamheter och förskola/skola i kommunerna, än de värdegrundsdiskussioner som bör/skall föras gemensamt på alla nivåer inom samtliga organisationer. Inkludering är en process där alla parter måste samverka så att inte barnet/eleven hamnar mellan stolarna. En nödvändighet för samsyn och helhetslösning för de enskilda barnen/eleverna, kräver ett processarbete över längre tid än den arbetstid som vår gruppering haft till sitt förfogande. Kommunrepresentanterna föreslår att kommunerna och landstingets verksamhetsansvariga gemensamt tar ansvar för att skapa arenor och forum för diskussioner mellan habiliteringar och förskolor/skolor kring synen på funktionshinder i förskola/skola - innan ett beslut om listning av hjälpmedel eller grundutrustning formuleras. Den problematik som bör avhandlas kommer inte omedelbart att lösas genom att en lista upprättas. En lista är i dagsläget inte svaret på det sektorsövergripande förändringsarbete som landsting och kommuner står inför. Arbetsgruppen ”Hjälpmedel/grundutrustning i förskola/skola” Bosse Zetterlund Lars Eklind Handikappförvaltningen Primärvården Charlotte Stigh Ann Sundén-Ludvigsson Göteborgsregionen Sjuhärad Inger Wiklund Lisbeth Öhman Fyrbodal Skaraborg 5
Page 1 and 2: Hjälpmedel och grundutrustning i f
Page 3: VästKom. Diskussioner i arbetsgrup

Hjälpmedel och grundutrustning i förskola och skola - Västra ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?