Vänersborgs Hospital och Asyl " 7

Om explorsnden själv angiver brodern, att intet är att anmärka
i avseende på hennes barndom och uppväxttid. Då det emellertid tor-
de vara sällsynt, att en broder får någon vidare inblick i sin sys-
/' «
ters själsliv, är det mera givande att lyssna till expljs ogen skild-
,ring av sin psykiska läggning, komf>l etteradt med vad som iakttagits
under seminarietiden s|imt under expl :s arbete 1916-1917.
jr
Själv anger hon sig vara nervös, livlig och häftig. Hon hängiver
sig helt åt en smärta - "när någonting ledsamt hände, blev det rys-
ligt" samt har därjämte böjelse för överdriven självkritik. Under
seminarietiden ter hon sig inbunden och oåtkomlig, och på de plat-
ser hon innehade under 1916 öoh våren 1917 förefallas hon nervös
och obalanserad och mot slutet av terminen ej fullt normal.
Med denna konstitution reagerar hon nu på ett säreget sätt
gentemot en del upplevelser, som hon utsättas för. Det som hon -
i själv tillmätt en så stor betydelse, och vilket även brodern fram-
häver såsom inledningen,;t i^l; ,;hennes; sjukdom är e n shook, som hon
blev utsattför sensommaren 1917. Hon har aldrig .velat dryfta det-
ta tema; det förefalla* emellertid, som om det Va*it frågan om ett
sexuellt attentat, vilket på henriei verkat "upprivande", och som
hon strävar efter att skjuta ifrån sig och glömma.