Trender och variationer i hushållsavfallets ... - Avfall Sverige

Trender och variationer

i hushållsavfallets

sammansättning

Plockanalys av hushållens säck- och kärlavfall i sju svenska kommuner

RVF Utveckling

ISSN 1103-4092

2005:05

RVF Utveckling2005:05

ISSN 1103-4092

©RVF Service AB

Tryck: Daleke Grafiska 2005

Upplaga: 1000 ex

Förord

Denna rapport ingår i en serie redovisningar med avsikten att studera hur avfallets

sammansättning förändras med tiden. Syftet är också att analysera hur olika åtgärder

som stimulerar sortering påverkar insamlade mängder och kvalitet på de utsorterade

fraktionerna. De två tidigare rapporterna har finansierats och publicerats

av Stiftelsen Reforsk (FoU 145 resp. FoU 155).

Projektet har genomförts av NSR under ledning av Sanita Vukicevic, Per Möller

och Lotta Retzner (projektledare).

Malmö i mars 2005

Håkan Rylander Weine Wiqvist

Ordf. RVF:s Utvecklingskommitté VD RVF

Författarnas förord

Denna rapport redovisar projektet Trender och variationer i hushållsavfallets

sammansättning som utförts under perioden december 2003 till december 2004.

Projektet har finansierats av RVF Utveckling och Materialbolag: Metallkretsen,

Svensk Glasåtervinning och Svensk Kartongåtervinning och utförts av Nordvästra

Skånes Renhållnings AB.

NSR vill särskilt tacka de personer som hjälpt till att planera och organisera

arbetet ute i de deltagande kommunerna. Utan deras insats hade projektet varit

svårt att genomföra.

Helsingborg, i januari 2005

Lotta Retzner, NSR Sanita Vukicevic, NSR

Projektansvarig Projektledare

2

Sammanfattning

Projektet Trender och variationer i hushållsavfallets sammansättning är en uppföljning av två

tidigare projekt (Ohlsson & Retzner, 1998 och Vukicevic et al., 2001). Syftet med undersökningen

var att inhämta data om sammansättning på hushållens säck- och kärlavfall samt utsorterade

materialfraktioner. Informationen användes till att jämföra sammansättning med

tidigare undersökningar, samt bestämma förhållandet mellan utsorterade mängder producentansvarsmaterial

och mängden i säck- och kärlavfallet.

Avfallet i samma kommuner som undersöktes i de två tidigare Reforsk rapporterna, undersöktes

även i detta projekt. Anledningen till att välja samma kommuner är att man får en jämförbar

studie så att man kan se om sammansättningen förändrats sedan föregående undersökning.

De deltagande kommunerna var Kalmar, Tidaholm, Kristinehamn, Eskilstuna, Skellefteå,

Tomelilla och Helsingborg.

Projektet delades upp i två faser. Under den första fasen bestämdes sammansättningen på

hushållens säck- och kärlavfall och under den andra fasen gjordes försök att bestämma återvinningsgraden

i hushållen.

Sammansättningen på hushållens säck- och kärlavfall bestämdes genom att plocka isär sammanlagt

5 551 kg säck- och kärlavfall från sju kommuner. Plockanalys av avfall har utförts på

respektive kommuns avfalls- och återvinningsanläggning. Ett stickprov på ca 400 kg sorterades

från flerfamiljshus- respektive villaområde i de deltagande kommunerna. Avfallet sorterades

i 20 olika fraktioner.

Resultatet av plockanalyserna visade att ett genomsnittligt villahushåll genererar 11,3 kg

säck- och kärlavfall per vecka, 2,2 kg mer avfall än man hade 1997 och lika mycket avfall

som år 2000. Motsvarande mängd för ett hushåll i flerfamiljshus var 6,8 kg vilket är 1,2 kg

mer än 1997 och 0,5 kg mindre än år 2000. Samtidigt slängde ett hushåll i flerfamiljshus 0,4

kg mindre tidningar och förpackningar i restavfallet per vecka än det gjorde år 2000. Mängden

tidningar och förpackningar som fanns kvar i restavfallet från villor var nästan oförändrad

sedan år 2000. Skillnaden mellan villor och flerfamiljshus förklaras med att det bor fler personer

i ett villahushåll än i hushåll i flerfamiljshus.

En person i ett genomsnittligt hushåll genererar 4,5 kg avfall per vecka. Av detta är 1,4 kg

producentansvarsmaterial, 1,9 kg matavfall och 1,2 kg resterande avfall som består mest av

blöjor, trädgårdsavfall och övrigt. Om man överför sorteringsresultatet till att omfatta hela

riket innebär det att det genereras ca 2 miljoner ton säck- och kärlavfall i Sverige per år varav

ca 634 000 ton producentansvarsmaterial.

Plockanalysen visade att 32 % av säck- och kärlavfallets vikt bestod av material som lämpar

sig för materialåtervinning, 49 % av säck- och kärlavfallets vikt kunde komposteras och 13 %

lämpade sig för termisk behandling. En del av vikten, 5 %, var inert material som inte kan

behandlas biologisk eller ge något positivt energitillskott vid förbränning. Material som klassas

som farligt avfall och elektriska och elektroniska produkter svarade tillsammans för 0,8 %

av avfallets vikt. Detta räknas som avfall som skulle kunna gå till slutbehandling/återvinning.

Under den andra fasen av projektet bestämdes hushållens återvinningsgrad genom att säckoch

kärlavfallet och samtliga återvinningsfraktioner från samma hushåll sorterades och väg-

3

des. I alla de sju aktuella kommunerna fanns det områden med flerfamiljshus som har gemensamt

soprum med utsortering av samtliga återvinningsfraktioner. Totalt sorterades

4 488 kg utsorterat producentansvarsmaterial och restavfall från fjorton källsorteringsrum

under den andra fasen av projektet.

Resultat från undersökningen av de fjorton källsorteringsrummen visar att av 3,3 kg producentansvarsmaterial

som hanteras i ett hushåll under en vecka går 2,6 kg till återvinning och

sålunda 0,7 kg producentansvarsmaterial läggs i restavfallet. Det mesta av tidningar och glasförpackningar

går till återvinning, bara en liten del slängs i avfallet. Drygt tre fjärdedelar av

alla förbrukade pappersförpackningar går till återvinning. Mer än hälften av metallförpackningarna

samlas in för återvinning. Den här undersökningen visar att av 9 kg mjukplastförpackningar

som använts i ett hushåll per år, samlas 2 kg in för återvinning.

Om hela Sveriges befolkning har samma möjligheter till källsortering som i de utvalda områdena

i de sju kommunerna då kan man sortera ut 78 % av alla producentansvarsmaterial

som hanteras totalt i hushållet. Detta motsvarar ca 0,5 miljon ton producentansvarsmaterial

enbart från hushåll per år.

4

FÖRORD 2

SAMMANFATTNING 3

1 BAKGRUND 7

2 KUNSKAPSLÄGE 7

3 SYFTE 8

4 DELTAGANDE KOMMUNER 9

4.1 Val av kommuner 9

4.2 Beskrivning av deltagande kommuner 9

4.3 Avfallshantering i deltagande kommuner 9

5 GENOMFÖRANDE 15

5.1 Plockanalys 15

5.2 Fas 1 - Sammansättning på säck- och kärlavfall 15

5.2.1 Plockanalys av säck- och kärlavfallet 15

5.2.2 Fraktioner 17

5.2.3 Sorterade mängder 20

5.3 Fas 2 - Plockanalys av utsorterat producentansvarsmaterial och restavfallet från

källsorteringsrum 21

5.3.1 Fraktioner 23

5.3.2 Sorterade mängder 24

5.4 Statistisk bearbetning av resultatet 24

6 RESULTAT – FAS 1 25

6.1 Avfallsmängder 25

6.1.2 Villor 25

6.1.3 Flerfamiljshus 25

6.2 Avfallssammansättning 26

6.2.1 Beräkning av det samlade säck- och kärlavfallet från deltagande kommuner 26

6.2.2 Grupperingar 26

6.2.3 Sammansättning på säck- och kärlavfallet från deltagande kommuner 27

6.2.4 Säck- och kärlavfallets behandlingsbarhet 31

6.2.5 Mängden behandlingsbart säck- och kärlavfall i Sverige 33

6.2.6 Säck- och kärlavfallets behandlingsbarhet när allt producentansvarsmaterial sorterats

bort 34

6.2.7 Skillnader i sammansättning mellan flerfamiljshus och villor 35

5

6.3 Tidningar och förpackningar i säck- och kärl avfallet 36

6.3.1 Mängden producentansvarsmaterial i säck- och kärlavfallet 36

6.3.2 Fördelning mellan olika producentansvarsmaterial 37

6.3.3 Mängden producentansvarsmaterial i säck- och kärlavfallet i Sverige 43

7 RESULTAT – FAS 2 46

7.1 Bestämning av återvinningsgraden i hushållen 46

7.2 Mängden producentansvarsmaterial och restavfall 46

7.3 Mängden producentansvarsmaterial från hushållen i Sverige 48

8 TRENDER OCH VARIATIONER I AVFALLSSAMMANSÄTTNINGEN 50

REFERENSER 53

BILAGA 1 54

Resultat - Fas 1 54

BILAGA 2 69

Resultat - Fas 2 69

BILAGA 3 72

Elektriska, elektroniska produkter och farligt avfall 72

6

1 Bakgrund

Med den nya kretsloppspropositionen Ett samhälle med giftfria och resurssnåla kretslopp

(prop 2002/03:17) bibehålls gällande återvinningsmål för förpackningar och tidningar. Insamlingssystem

ska anpassas till lokala förutsättningar i första hand genom fastighetsnära

insamling där så är lämpligt.

De återvinningsnivåer som Förpackningsinsamlingen redovisar varje år speglar den totala

återvinningsnivån där både återvunna mängder från hushåll och verksamheter redovisas tillsammans.

I vår andra undersökning från år 2000 gjordes ett försök med att redovisa vad som

verkligen sorteras ut från hushållen och vad som slängs i avfallet. Allt källsorterat material

och restavfall från fem soprum i fem kommuner sorterades och vägdes. Resultatet varierade

dock mycket. Antalet rum som ingick i denna undersökning anses vara för litet och undersökningen

borde genomföras under en längre tidsperiod. På senare tid har det blivit allt vanligare

med hushållsnära insamling av restavfall och producentansvarsmaterial. Detta medför att det

blir möjligt att genomföra en bredare undersökning på avfall från flera källsorteringsrum och

i alla deltagande kommuner.

Syftet med den första undersökningen som gjordes av Ohlsson & Retzner (1998) på uppdrag

av Reforsk, var att uppdatera kunskaperna om hur säck- och kärlavfallets sammansättning

påverkats av olika åtgärder såsom införandet av producentansvar, hemkompostering, glesare

hämtningsfrekvens etc. Sex kommuner valdes ut för att representera hela landet både storleksmässigt

och geografiskt. Ett kriterium för att delta i undersökningen var att man hade ett

fungerande insamlingssystem för samtliga producentansvarsmaterial i kommunen. De deltagande

kommunerna var Kalmar, Tidaholm, Kristinehamn, Eskilstuna, Skellefteå och Tomelilla.

Vukicevic et al. (2000) gjorde den andra undersökningen i samma kommuner som deltog i

undersökningen från 1997. Syftet var att jämföra förändringar i avfallets sammansättning och

generering efter en treårsperiod. Som komplement till dessa kommuner har även avfallet från

Helsingborg undersökts. Helsingborg valdes för att undersöka avfallssammansättning från en

kommun med väl utbyggd insamling med hushållsnära hämtning av producentansvarsmaterial.

Efter att den andra undersökningen avslutades har även förbud mot deponering av utsorterat

brännbart avfall (2002) trätt i kraft och deponeringsförbud mot organiskt avfall kommer att

träda ikraft den 1 januari 2005. Alla olika styrmedel och åtgärder som införs avspeglar sig i

sammansättning och mängd hos säck- och kärlavfallet, vilket kan undersökas genom plockanalys.

Genom att plockanalysera avfall vid olika tillfälle från samma kommuner kan förändringar

visas.

2 Kunskapsläge

Under de senaste 25 åren har flera mer eller mindre omfattande plockanalyser genomförts i

Sverige. Beroende på vad syftet med analyserna har varit, har tillvägagångssättet varierat.

Analyser har utvärderats genom att sätta upp en multivariat modell av avfallets sammansättning

(Ohlsson, 1998). Modellen som skapades var dock något svag eftersom variationerna

mellan olika undersökningarna var stora. Man kunde se att tillvägagångssättet vid plockanalyser

påverkade sorteringsresultatet. De faktorer som varierar mellan de olika plockanalyserna

7

är framförallt provtagningsmetod, sorterad mängd samt vilka kategorier som avfallet sorteras

i. Alla plockanalyser som gjordes av NSR utfördes dock av samma personer med samma

provtagnings- och sorteringsmetodik. Detta ger möjligheter till att jämföra resultat mellan de

olika undersökningarna mot ett antal variabler.

3 Syfte

Syftet med undersökningen är att inhämta data om sammansättning på hushållens utsorterade

materialfraktioner samt säck- och kärlavfallet. Målet med projektet är att visa hur avfallets

sammansättning förändras med tiden och hur olika åtgärder som stimulerar sortering påverkar

insamlade mängder och kvalité på de utsorterade fraktionerna.

Projektet riktar sig till kommuner, behandlare och forskare inom avfallsbranschen. Olika materialbolag,

entreprenörer och andra branschorganisationer kan ha nytta av resultatet.

8

4 Deltagande kommuner

4.1 Val av kommuner

Avfallet i samma kommuner som undersöktes i de två tidigare Reforsk rapporterna, (Ohlsson

& Retzner, 1998 och Vukicevic et al., 2001) undersöktes även i detta projekt. Anledningen till

att välja samma kommuner är att man får en jämförbar studie om hur sammansättningen förändrats

sedan föregående undersökning.

Kommunerna som deltog i projektet var från början speciellt utvalda av materialbolagen och

RVF. Ett kriterium för att vara med i undersökningen var att man i kommunen 1997 hade områden

med utbyggt system för insamling av samtliga producentansvarsmaterial (tidningar och

förpackningar). De deltagande kommunerna är Kalmar, Tidaholm, Kristinehamn, Eskilstuna,

Skellefteå, Tomelilla och Helsingborg.

4.2 Beskrivning av deltagande kommuner

Kommunerna är geografiskt väl spridda över hela Sverige. Kommunernas invånarantal varierade

mellan 12 578 och 120 792, det finns ingen storstadskommun med i undersökningen.

Tabell 4.1 Befolkningsunderlag och fördelning av boendeform i deltagande kommuner

Yta

Kommun (km 2 Antal Invånare

) invånare per km 2

Antal Andel hushåll i

hushåll villor (%)

Kalmar 955 60 299 63 29 918 43

Tidaholm 521 12 579 24 6 128 62

Kristinehamn 747 24 040 32 12 486 48

Eskilstuna 1 104 90 851 82 44 833 35

Skellefteå 6 859 71 921 10 36 255 56

Tomelilla 400 12 578 31 6 057 75

Helsingborg 346 120 792 349 59 435 34

Källa: Statistiska Centralbyrån, (2004). www.scb.se

4.3 Avfallshantering i deltagande kommuner

Kalmar

Kalmar Vatten och Renhållning AB (KV&R) tar hand om avfall från ca 30 000 hushåll och

industrier i Kalmar kommun. År 2003 skickades ca 25 000 ton hushållsavfall till förbränning

och ca 10 000 ton hushållens restavfall deponerades på avfallsanläggning vid Moskogen i

Kalmar. Hushållens restavfall hämtas varannan vecka från villor och varje vecka från flerfamiljshus.

KV&R hyr ut trädgårdskärl som töms varannan vecka under växtsäsongen.

Stena Scanpapper AB och KV&R sköter, på uppdrag av Förpackningsinsamlingen, insamlingen

av producentansvarsmaterial i kommunen. Kalmar var tidig med att införa insamling

av producentansvarsmaterial vid återvinningsstationer, samma år som producentansvaret lag-

9

stadgades. De första fastighetsnära hämtplatserna för producentansvarsmaterial byggdes

samma år. Stor vikt lades vid information inför införandet av det nya systemet. Hushållen

informerades genom att skriftlig information skickades ut och genom informationskampanger

i lokala dagstidningar. Den fastighetsnära insamlingen har sedan dess ökat kraftigt, 1997

fanns ca 100 platser för hushållsnära hämtning och 2000 fanns 230 fullt utbyggda hämtplatser.

Idag har 85 % av alla flerfamiljshus hushållsnära hämtningen av tidningar och förpackningar.

För att få insamlingen att fungera på bästa sätt besöker en avfallsrådgivare fastigheten

och diskuterar utformning med fastighetsägaren.

KV&R motiverar hushållen att sortera sitt avfall genom att bl a dela ut en broschyr ”Sorteringsguide”

till samtliga hushåll i kommunen. För de som vill veta mer finns KV&R s hemsida,

där finns också en sorteringslista och mycket annat. KV&R tar emot omkring 170-180

studiebesök årligen på sina anläggningar. Man jobbar även aktivt att informera skolorna och

olika fastighetsbolag.

I Kalmar finns även 40 återvinningsstationer för insamling av tidningar, förpackningar, kläder

och småbatterier. Hälften av dem finns i tätorten. Dessutom finns det 7 återvinningscentraler

där man kan lämna tidningar, förpackningar, annat återvinningsbart material, farligt avfall,

elektronik, mm. År 1997 fanns 45 återvinningsstationer.

Tidaholm

Den traditionella avfallshanteringen har successivt förändrats i Tidaholm efter införande av

producentansvar för uttjänta förpackningar år 1994. Avfall som kan återvinnas, återanvändas

eller förbrännas samlas till eller via återvinningscentral som ägs av Ragn-Sells AB i Tidaholm.

Där vägs och omlastas hushållsavfall sedan år 2000 för transport till Lidköpings värmeverk.

År 2003 skickades 2450 ton avfall till förbränning i Linköping efter omlastning.

Samtidigt samlades 3650 ton återvinningsmaterial från hushållen inklusive el- och elektronik.

Under 2003 skickades en ny skrift ”Källsortering av hushållens avfall samt renhållningstaxa”

till hushållen för att öka insikten och förståelse om avfallshantering i Tidaholms kommun.

Målet är att avfallstaxan skall premiera de fastighetsägare som komposterar eller källsorterar

och därigenom får minskade avfallsmängder. Hämtning av avfall från villor sker var 14:e dag

samt vid kompostering av matavfall ingår sex valfria tömningar per år. Flerfamiljshus har

hämtning var 14:de dag med möjlighet till tömning varje vecka.

Trädgårdsavfall tas om hand inom den egna fastigheten eller lämnas vid Siggestorps avfallsanläggning.

Kompostering av trädgårdsavfall på Siggestorp pågår på försök och jorden används

idag inom gatu- och parkenheten. En utveckling av komposteringen pågår, så att kompostjord

även kan bli en tillgång för allmänheten.

Flera fastighetsägare erbjuder sina hyresgäster sortering vid fastigheten. Insamling av tidningar

i tätorten utförs fastighetsnära av en idrottsförening och på landsbygden via bringsystem

(återvinningsstationerna). Vid 12 återvinningsstationer varav fem finns i tätorten, samlades

1665 ton tidningar och förpackningar för återvinning. Statistiken visar att de insamlade

mängderna av tidningar och förpackningar ökar varje år.

10

Kristinehamn

Hushållsavfallet från Kristinehamns kommun går till förbränning i Karlskoga värmeverk. Dit

skickas ca 6000 ton avfall från Kristinehamns kommun varje år.

I Kristinehamn har man veckohämtning från samtliga hushåll i kommunen. Abonnenter i villaområde,

med egen kompostering, hämtas varannan vecka. Idag komposterar ca 800 hushåll

sitt organiska avfall i kommunen och hushållen uppmuntras till kompostering genom reducerat

taxa med ca 38 % av årskostnaden för ett villa abonnemang. I ca 85 flerbostadshus finns

utbyggda soprum med behållare för samtliga producentansvars material utom för mjukplast.

Några är även utrustade med trumkomposter för organiskt avfall.

I kommunen finns en bemannad återvinningscentral och 29 återvinningsstationer med behållare

för samtliga slag av producentansvarsmaterial utom mjukplast. Detta innebär att det finns

en återvinningsstation på 846 invånare i Kristinehamn. Eftersom hushållsavfallet förs till förbränningsanläggning

har man informerat hushållen om att de skall lägga mjukplasten i säckoch

kärlavfallet.

Farligt avfall kan lämnas på återvinningscentralen vid avfallsanläggningen eller på någon av

de 10 miljöstationer som i huvudsak är lokaliserade till försäljningsställen för färg, bensin

eller andra kemiska produkter.

Eskilstuna

I Eskilstuna har man 14-dagarshämtning för samtliga villahushåll i kommunen och veckohämtning

för flerfamiljshusområden. Idag komposterar ca 2 800 villahushåll sitt organiska

avfall i kommunen. Hushållsavfallet från Eskilstuna kommun skickas till förbränning i Linköpings

värmeverk. Under 2003 skickades 21 220 ton hushållsavfall till förbränningen.

Fastighetsnära insamling av källsorterat material startades 1999 i flerfamiljshus och sedan

dess har antal flerfamiljshus med hushållsnära hämtningen ständigt ökat. Idag finns det ca 10

000 hushåll som har möjlighet till hämtning av samtliga producentansvarsmaterial vid källan.

Vid införandet av hushållsnära hämtning av källsorterat material togs det fram ett speciellt

utformat blad om källsorteringen som delas ut till fastighetsägare. Lägenhetsinnehavare får en

broschyr som heter ”Sorteringsbok” som är en alfabetisk sorteringsguide. En gång om året

får alla hushåll i Eskilstuna en broschyr till som innehåller information om hushållsavfall för

hela året med öppettider, sorteringsguide, miljöbilens turlista, linkar mm. Det finns också en

hemsida där man hittar t ex all information om källsortering i Eskilstuna kommun och placering

av den närmaste återvinningsstationen..

Eskilstuna har 47 st återvinningsstationer i kommunen varav 32 placerade i tätorten. Återvinningsstationerna

är enhetliga och det finns möjlighet att sortera samtliga producentansvarsmaterial,

kläder och batterier.

I Eskilstuna kommun får man inte lägga farligt avfall, elektronikskrot, grovavfall och trädgårdsavfall

bland hushållens restavfall.

Grovavfall samlas in kampanjvis under vår och höst i både villaområden och flerfamiljshusområden.

Det finns också möjlighet att beställa hämtning av grovavfall mot en avgift. Träd-

11

gårdsavfall kan lämnas gratis vid den återvinningscentral som finns vid Lilla Nybys avfallsanläggningen.

Farligt avfall från hushållen samlas in utan kostnad i Miljöbilen som besöker ett antal olika

hållplatser fem gånger om året.

Skellefteå

I Skellefteå har man veckohämtning i kärl för samtliga hushåll i kommunen. Årligen levereras

17 850 ton hushållsavfall från Skellefteå kommun till förbränning i Dovamyrans värmeverk i

Umeå.

Hushållsnära hämtning av returpapper finns i ca 70 % av lägenheterna. Hushållsnära hämtning

av allt producentansvarsmaterial påbörjades i ett område med 300 lägenheter och tre soprum

från år 2000. Därefter infördes källsortering i två områden till med 750 lägenheter. Elektronikskrot

hämtas 4 ggr per år från dessa områden. IL Recycling Service AB har gått ut och

informerat hushållen före införandet av systemet och haft träffar med bostadsrättsföreningar i

respektive området. Alla hushåll har fått broschyren ”Källsortering för hushåll”. Ansvariga

för insamlingen av tidningar och alla förpackningar utom glas, är IL Recycling Service AB

med Tekniska kontoret som underleverantör. För insamling av glasförpackningar ansvarar

Ragn-Sells AB.

En ny renhållningstaxa kom till i mars 2004 för att uppmuntra hushållen att källsortera sitt

avfall. Hittills kostade det mer att hämta 660 l kärl med tidningar än 660 l kärl fullt med restavfall.

Hushållen uppmuntras även till källsortering genom att ”Avfallskalendern” delas ut till

samtliga hushåll i kommun. Den innehåller sorteringsguide med information om avfallshantering

och sophämtning. Det finns också en hemsida där man kan hitta all information om

avfall och källsortering i kommunen.

Idag finns det sex återvinningscentraler och 29 st kompletta återvinningsstationer i kommunen.

Vid bemannade återvinningscentraler får hushållen kostnadsfritt lämna sorterat avfall.

Vid återvinningsstationer kan hushållen lämna returpapper, samtliga producentansvarsmaterial,

batterier och kläder. I Skellefteå tätort finns det 12 st återvinningsstationer och en återvinningscentral

vid Degemyra avfallsanläggning.

Det är inte tillåtet att lägga trädgårdsavfall bland säck- och kärlavfallet. Trädgårdsavfallet kan

lämnas gratis vid återvinningscentralen, alternativt kan man beställa hämtning vid fastigheten.

Det finns även möjligheten till grannkompostering av trädgårdsavfall. Man måste ansöka hos

tekniska kontorets avfallssektion.

Hämtning av grovavfallet ingår i abonnemanget för villahushåll och hämtas två gånger om

året vid varje fastighet. Hushåll i flerfamiljshus har i regel utrymmen för grovavfall som

hämtas varje vecka. De som saknar utrymmen för grovavfall får lämna det till återvinningscentralen.

Vid varje återvinningscentral finns det miljöstationer där farligt avfall kan lämnas. Tekniska

kontoret anordnar årliga insamlingar av farligt avfall från hushållen. Man skickar informationen

till alla hushåll innan bilen för insamling av farligt avfall kommer vid bestämda platser i

kommunen.

12

Tomelilla

I Tomelilla har man 14-dagars hämtning för villahushållen och veckohämtning för hushållen i

flerfamiljshus. Mängden hushållsavfall från Tomelilla som skickades till deponering 2003 var

436 ton och 2 296 ton skickades till förbränning i SYSAV s värmeverk i Malmö.

Ca 60 % av hushållen i flerfamiljshus har hushållsnära hämtning av producentansvarsmaterial.

Hushållen sorterar sina tidningar och förpackningar vid soprum på gården. Kommunen

genom ÖKRAB´s (Österlens Kommunala Renhållnings AB) och dess entreprenörs omsorg

utför hämtningen av dessa fraktioner genom sk återvinningsabonnemang. Det nya systemet

infördes under år 2003 och innan dess har man gått ut med informationen till alla hushåll.

Varje år skickas ”Miljönyheterna på Österlen” till alla hushåll med information om avfallshanteringen.

Mer information finns på ÖKRAB s hemsida.

Tomelilla har 10 stycken återvinningsstationer i kommunen, av dessa ligger tre i tätorten.

Detta innebär att det finns en återvinningsstation på 1 254 invånare. Alla återvinningsstationerna

har insamling av samtliga producentansvarsmaterial. Fyra av återvinningsstationerna

har insamling av kläder. Små batterier kan lämnas på alla återvinningsstationer. Bilbatterier

kan endast lämna på återvinningscentralen i Tomelilla. För farligt avfall finns tre insamlingsplatser

i kommunen.

Trädgårdsavfallet kan lämnas gratis vid återvinningscentralen om man inte har tecknat abonnemang

för hämtning vid fastigheten. För grovsopor kan man också teckna ett abonnemang

för hämtning vid fastigheten.

Helsingborg

I Helsingborg har man 14-dagars hämtning för samtliga villahushåll i kommunen och veckohämtning

för flerfamiljshusområden. Restavfallet från hushållen skickas till Filborna avfallsoch

återvinningsanläggning för vidare behandling i biocellsreaktor. År 2003 behandlades ca

34 000 ton hushållens restavfall.

I Helsingborgs stad har man valt en modell med fastighetsnära hämtning av producentansvarsmaterial

sedan 1996. Renhållningsverket erbjuder en frivillig service att få producentansvarsmaterial

hämtat vid grind mot en serviceavgift. Detta gäller både flerfamiljsfastigheter

och villor. I Helsingborg har ca 85 % av alla villor valt att deras producentansvarsmaterial

såsom tidningar, pappersförpackningar, ofärgat glas, färgat glas, metallförpackningar, hårdplastförpackningar

och batterier blir hämtade vid fastigheten. 203 villor vill inte ha grindhämtning.

Resten är villor i t ex områden med förbjuden trafik där inte är möjligt med hushållsnära

hämtning som saknar grindhämtning.

Idag pågår införande av fastighetsnära insamling av 10 källsorterade fraktioner i hela kommunen.

Det nuvarande systemet har utökats med hämtningen av källsorterat organiskt och

mjukplastförpackningar.

Av flerfamiljshus är det 55 % som har full källsortering med hämtning av samtliga producentansvarsfraktioner

vid fastigheten. 25 % har sortering och hämtning av vissa fraktioner vid

fastigheten och resten har ingen hämtning av producentansvarsmaterial vid fastigheten.

För de som inte vill ha grindhämtning finns idag en bemannad återvinningsgård och 19 återvinningsstationer

utplacerade. Där kan man lämna sina tidningar och förpackningar samt

13

småbatterier och kläder. Från början fanns det 25 st återvinningsstationer och några av dem

har dragits in i och med att fastighetsnära insamling av producentansvarsmaterial infördes år

1996.

Trädgårdsavfall kan mot en extra avgift hämtas vid fastigheten var fjortonde dag. Förutom

detta genomförs vår och höst insamling av trädgårdsavfall vid särskilda dagar och platser.

I ett villaabonnemang ingår att få grovsopor hämtade var fjortonde dag samt batterihämtning.

I flerfamiljshus hämtas grovsoporna enligt schema eller minuthämtning efter särskild beställning.

Hushållen kan lämna sitt farliga avfall kostnadsfritt en gång om året vid de fyra miljöbodar

som finns utställda vid olika bensinstationer samt vid särskilda insamlingskampanjer. Farligt

avfall kan även lämnas vid Filborna återvinningsgård.

14

5 Genomförande

5.1 Plockanalys

För att undersöka sammansättningen på olika materialströmmar används plockanalys. Metoden

innebär att man sorterar material i olika kategorier. En procentuell viktfördelning kan

sedan beräknas. Beroende på vilken typ av material som sorteras delas det upp i olika fraktioner.

Genom att avfall som kommer från samma kommuner analyseras vid flera olika tillfällen,

kan en rik informationsdatabas om avfallets sammansättning skapas och användas till:

• Kunskap om avfallets sammansättning och förändring i tiden

• Kontroll av renhet på återvinningsmaterial

• Kontroll av effekt av olika styrmedel och åtgärder

• Planering av insamling och transport

• Dimensionering av behandlingsanläggningar

Arbetet ska visa om man med hjälp av ett rikt statistiskt material från plockanalyser som är

utförda i samma kommuner vid tre olika tillfällen, kan urskilja några tydliga trender om hur

avfallets sammansättning förändrats genom åren. Databasen kan även användas för att jämföra

olika insamlingssystem, sammansättning på avfall eller genereringstakt från olika boendeformer

under en längre period i dessa kommuner.

5.2 Fas 1 - Sammansättning på säck- och kärlavfall

För att få kunskap om vad införandet av producentansvar på förpackningar verkligen inneburit

för sammansättningen på de olika materialflödena i hushållen, krävs det att man undersöker

avfallet så nära källan som möjligt. Detta görs genom att plockanalysera materialet.

5.2.1 Plockanalys av säck- och kärlavfallet

För att få en representativ bild av hur sammansättningen ser ut i respektive kommun har ett

stort samlingsprov samlats in från respektive boendeform. Provtagning och karakterisering av

avfallet sker enligt NSR:s metod för karakterisering av avfall som baseras på Nordtest metod

(Nordtest, 1995). Plockanalys av avfall har utförts på respektive kommuns avfalls- och återvinningsanläggning.

Plockanalyser har utförts enligt följande beskrivning:

Provtagning

1. Ett stort samlingsprov samlas in från respektive boendeform (flerfamiljshus och villor) i

en kommun.

2. Provet töms på en hårdgjord yta och blandas, utan att avfallet krossas, med hjullastare.

3. Provet delas i fjärdedelar, av vilka två slumpvis kastas. Detta upprepas tills rätt provmängd

återstår.

4. Sopborste används så att alla smådelar kommer med.

15

Figur 5.1 Ett stickprov på avfall som skall sorteras tas med hjälp av hjullastare

Sorteringsarbete

Sorteringen sker på ett portabelt sorteringsbord, ca 1 x 2 m med fyra hål där det blöta avfallet

kan föras ned. Runt bordet finns uppställt säckar (160 l) och kärl för fast avfall.

Figur 5.2 Uppställning av utrustning för sortering

16

Arbetet utförs av 3 personer enligt följande:

1. En person lastar upp avfallet på sorteringsbordet, skär sönder påsar och sprider ut avfallet.

2. Avfallet sorteras i 20 fraktioner, enligt Förteckning över avfallsfraktioner, tabell 4.1.

3. Allt sorterat material vägs på en mobil balkvåg med en noggrannhet på 0,1 kg.

4. Alla data noteras i sorteringsprotokollet.

5. En procentuell viktsammansättning beräknas för det sorterade materialet.

Sorteringsarbetet utfördes av två personer från NSR och en person som kommunerna ställde

upp med. Samma våg användes vid alla sju sorteringarna. I samtliga fall ställdes sorteringsbordet

upp i någon typ av kallgarage eller tält som fanns på anläggningen.

5.2.2 Fraktioner

Syftet med undersökningen var att bestämma sammansättningen på säck- och kärlavfallet

samt att se hur mycket producentansvarsmaterial som fanns kvar. Syftet var också att jämföra

sammansättningen på avfall med de tidigare undersökningarna från 1997 och 2000. För att

uppnå syftet sorterades avfallet i 20 fraktioner enligt tabell 5.1.

Figur 5.3 Avfall sorterades i 20 olika fraktioner

17

Tabell 5.1 Förteckning över avfallsfraktioner

Tidningar och förpackningar:

Tidningar (returpapper) Tidningar, broschyrer,

kataloger mm

18

Mindre papperslappar som

t.ex. kvitton och foton sorteras

som övrig brännbart

Well Lådor, ark, omslag

Mjukplastförpackningar Plastkassar, folie, påsar Chipspåsar är plast. De flesta

kaffepaket är plast.

Kännetecken: kan enkelt

kramas ihop.

Frigolit Skumplast

Hårdplastförpackningar Saftflaskor, burkar, tråg,

engångsbestick, lock

Kännetecken: kan bockas eller

knäckas.

Pappersförpackningar Mjölkpaket, papperspåsar, Består till minst 50 % av

kuvert, äggkartong,

sockerpaket, engångsservis

papper.

Glasförpackningar Flaskor och burkar Ofärgat och färgat. Ej speglar,

fönsterglas och dricksglas.

Metallförpackningar Burkar, flaskor, folie, tråg, Både stål och aluminium.

formar, tuber, kapsyler, lock, Kännetecken:

färgburkar, värmeljus Metall kan vikas varaktigt till

skillnad mot plast som strävar

att återgå till ursprunglig form.

Resterande avfall:

Matavfall Överbliven mat och beredningsrester

som skal, blast och blad.

Kaffesump och teblad. Äggskal,

bröd, frukt, hushållspapper

Blöjor Barn och vuxenblöjor,

tamponger, bindor

Trädgårdsavfall Växtdelar, jord, snitt-blommor,

krukväxter

Övrigt glas Dricksglas, spegelglas,

fönsterglas, prydnadssaker

Övrig plast Leksaker, tandborstar, bruksföremål

Övrig metall Skruv, spik, verktyg, bestick,

stekpannor, grytor

Elektriska och

Glödlampor, rakapparat, radio,

elektroniska produkter

hårtork

Frukt och grönsaker som är

köpt i affär.

Frukt, blommor, grönsaker

som är hemma odlat.

Ej keramik och porslin.

Allt som drivs med batteri

eller har sladd.

Textil Kläder, trasor

Trä Föremål tillverkat av trä Såväl behandlat som

obehandlat.

Övrig brännbart Skor, städsopor, kökstrasor,

tapeter, biljetter, foton

Övrigt Kattsand, porslin, keramik Allt som inte passar enligt

ovan.

Farligt avfall Lysrör, lågenergi lampor,

medicin, nagellack, färg,

bekämpningsmedel, batterier

I samråd med materialbolag Svensk Glasåtervinning och Metallkretsen delades grupper glasförpackningar

och metallförpackningar i ytterligare fyra undergrupper beroende på användningsområden

för förpackningar. Glasförpackningar sorterades i följande undergrupper:

• Dryckesförpackningar, ofärgat

• Dryckesförpackningar, färgat

• Övrigt, ofärgat

• Övrigt, färgat

Metallförpackningar sorterades också i fyra undergrupper enligt följande:

• Dryckesförpackningar, aluminium

• Dryckesförpackningar, tennplåt

• Övrigt, aluminium

• Övrigt, tennplåt

För att få ett jämförbart resultat är det viktigt att sorteringen utförs på samma sätt. Svårigheten

med plockanalyser är att olika personer gör helt olika bedömning av vilka produkter som skall

sorteras i respektive fraktion. Därför var det viktigt att två personer från NSR alltid var med

och sorterade avfallet enligt de sorteringsrutiner som tagits fram av NSR Research enligt följande:

1. Avfallet skall sorteras i olika fraktioner enligt tabell 5.1, Förteckning över avfallsfraktioner.

Det är viktigt att alla följer förteckningen vid sorteringen och att alla gör på samma

sätt.

2. Matrester och liknande skall tas bort från förpackningarna så att de är rena innan de läggs

i fraktionerna för förpackningar.

3. Förpackningar av blandmaterial skall tas isär och läggas i respektive materialfraktion.

Ta bort t ex. kapsyler och korkar från glasburkar och flaskor.

4. Fulla oöppnade förpackningar klassas som matrester.

Om det inte är möjligt att öppna t ex full tomatburk ska den klassas som matavfall.

5. Alla småbitar måste med.

Även små bitar som fimpar, godispapper, topps, gem, kapsyler och liknande skall pillas

fram och sorteras.

6. Upphittat farligt avfall skall efter vägning tas om hand och lämnas till närmaste miljöbod

eller motsvarande.

19

Figur 5.4 Vägning av olika fraktioner på en mobil balkvåg

5.2.3 Sorterade mängder

Avfallsmängder från ett hushåll från varje boendeform under en vecka kunde man bestämma

med hjälp av den kända totalvikten, hämtningsfrekvens och antalet hushåll som lämnade sitt

avfall. Antalet hushåll har uppskattats av kontaktpersonen i respektive kommun. Där det var

inte möjligt att ta fram antal hushåll som fanns i flerfamiljshus har man ringt fastighetsägare

eller följt med sopbil vid hämtningen för att räkna antal hushåll. En enhet definieras som avfallsmängd

från ett hushåll under en vecka.

Man har undvikit att göra plockanalyser efter högtider eftersom det kan påverka avfallssammansättning

och därmed resultat. Totalt sorterades 5 551 kg säck- och kärlavfall fördelat

mellan kommunerna enligt tabell 5.2.

Tabell 5.2 Sorterade mängder säck- och kärlavfall i deltagande kommuner.

Kommun

Sorterad mängd

(kg)

Kalmar 871

Tidaholm 750

Kristinehamn 888

Eskilstuna 807

Skellefteå 752

Tomelilla 731

Helsingborg 752

Summa 5551

20

5.3 Fas 2 - Plockanalys av utsorterat producentansvarsmaterial och

restavfallet från källsorteringsrum

För att bestämma återvinningsgraden sorterades och vägdes säck- och kärlavfallet och samtliga

återvinningsfraktioner från samma hushåll. I dagsläget är det relativt få kommuner som

har hushållsnära hämtning för samtliga hushåll och fraktioner. I de aktuella kommunerna

finns det däremot områden med flerfamiljshus som har gemensamt soprum med utsortering av

samtliga återvinningsfraktioner.

Figur 5.5 Källsorteringsplats vid flerfamiljshus i Tidaholm

Anledningen till att även återvinningsfraktionerna sorterades var att man inte kunde utgå från

att allt material som sorterats var rätt sorterat. Allt återvinningsmaterial från hushållen vägs

och sorteras. Hela mängden säck- och kärlavfall samlas in och vägs, men endast en delmängd

sorteras. När båda fraktionerna sorterats kan man dels bestämma återvinningsgraden för hushållen

men även visa hur stor mängd förpackningar som hanteras totalt i hushållen.

Provtagning

Allt producentansvarsmaterial och restavfall från 14 olika källsorteringsrum i sju kommuner

sorterades och vägdes. Vid val av provtagningsområden har man varit noga med att veta exakt

antal hushåll som lämnar sitt säckavfall och utsorterade producentansvarsmaterial till respektive

källsorteringsrum. I de flesta kommunerna sorterades materialet från två fristående sophus

som låg vid fastigheten. I de fall hade kontaktpersonen i respektive kommun uppskattat

hur många som lämnade sitt avfall till detta sophus. Endast i Eskilstuna låg källsorteringsrummet

i fastigheten. Här var det tydligt hur många hushåll som använde kärlen.

I denna uppskattning föreligger det en viss osäkerhet eftersom det inte alltid är helt klart vilket

sophus som varje hushåll använder. För att minska osäkerheten har man valt sophus som

låg i avskilda områden och bara hyresgäster hade nyckeln till rummet. Där var mängden avfall

som kommer från utanför liggande områden minimal.

21

Provtagning har i regel skett den dagen när ordinarie hämtning av restavfallet sker och när det

fanns det mesta av producentansvarsmaterial i behållarna. Olika material hämtas olika dagar

och därför var det viktigt att utsorterade material har samlats i minst en vecka vid sorteringstillfället.

Sorteringsarbete

Alla utsorterade materialfraktioner sorterades och vägdes. Därefter vägdes allt kärlavfall som

fanns i behållarna för restavfallet. Kärlavfall sorterades vid avfallsanläggning och producentansvarsmaterial

sorterades på plats i respektive soprum.

Figur 4.6 Sortering av pappersförpackningar i källsorteringsrum i Kalmar

För vägningen användes samma våg som vid den övriga sorteringen. Arbetet utfördes av

samma personer med samma rutiner som används vid plockanalyser av säck- och kärlavfallet.

22

Figur 5.7 Vägning av utsorterade återvinningsfraktioner i Eskilstuna

5.3.1 Fraktioner

Målet med denna undersökning var att bestämma hur mycket producentansvarsmaterial som

hanteras totalt i hushållen i Sverige under ett år. Därför var det viktigt att förutom utsorterade

material även sortera restavfallet från samma hushåll för att bestämma mängden producentansvarsmaterial

som slängts i avfallet. Restavfallet har sorterats i fraktioner enligt tabell 5.3.

Tabell 5.3 Fraktioner som restavfallet från källsorteringsrum sorterades i.

Fraktioner

Tidningar

Mjukplastförpackningar

Hårdplastförpackningar

Pappersförpackningar

Glasförpackningar

Metallförpackningar

Övrigt

23

5.3.2 Sorterade mängder

Sorterade mängder under den andra fasen av projektet omfattar mängden utsorterat producentansvarsmaterial

och mängd restavfall från en behållare i källsorteringsrummet. Mängden

varierar beroende på antalet hushåll som slängt sitt avfall i källsorteringsrummet som undersöktes.

Tabell 5.4 Sorterade mängder utsorterat producentansvarsmaterial och restavfallet från källsorteringsrum

i deltagande kommun

Kommun

Sorterad mängd

(kg)

Kalmar 950

Tidaholm 670

Kristinehamn 894

Eskilstuna 713

Skellefteå 459

Tomelilla 413

Helsingborg 390

Summa 4488

Största mängd material sorterades i Kalmar. Det var 308 lägenheter som slängde sitt avfall i

två källsorteringsrum.

5.4 Statistisk bearbetning av resultatet

För att insamlade data från en plockanalys skall kunna bearbetas statistiskt måste urvalet av

delpopulationer ske på ett slumpmässigt sätt. Kommunerna i denna rapport är inte slumpmässigt

valda vilket är en brist vid uppräkning av sorteringsresultatet till riksnivå. De områden

som ingår i undersökningen väljs däremot slumpmässigt inom varje kommun.

Det går, trots det icke slumpmässiga urvalet, att göra uppräkningar till både kommunal och

risknivåer, men man bör då påpeka bristerna i urvalet. Hur stor osäkerheten i de uppräknade

talen eller andelarna är i förhållande till det okända, men sanna värdet för landet eller kommunerna,

går inte att beskriva på grund av att slumpen är åsidosatt.

24

6 Resultat – Fas 1

Data som samlas in vid plockanalysen sammanställs genom att bl. a räkna ut den procentuella

sammansättningen av hushållsavfallet. Det görs även en sammanställning som visar hur stor

mängd av varje komponent som genereras per vecka. Dessa data används till att beräkna den

totala genereringstakten för ett hushåll. Resultat av plockanalyser på avfall från respektive

kommun finns i bilaga 1.

6.1 Avfallsmängder

6.1.2 Villor

Den genomsnittliga vikten på en enhet från ett villahushåll var 11,3 kg. Enheten definieras

som mängd restavfall från ett hushåll under en vecka. Villaenheten vägde mest i Kalmar och

Tidaholm med en vikt på 14 kg och minst i Helsingborg med en vikt på 8,6 kg.

Tabell 6.1 Medelvikt för säck- och kärlavfallet från villor under en vecka. Vikt i kg.

6.1.3 Flerfamiljshus

Vikt

Vikt

Kommun kg/villa/vecka kg/capita/vecka

Kalmar 14,0 5,4

Tidaholm 14,0 5,4

Kristinehamn 9,1 3,5

Eskilstuna 12,3 4,7

Skellefteå 10,2 3,9

Tomelilla 11,1 4,3

Helsingborg 8,6 3,3

Medel 11,3 4,4

Den genomsnittliga vikten på en enhet från ett hushåll i flerfamiljshus var 6,8 kg. Mest vägde

enheten i Kristinehamn 9,9 kg och minst i Tidaholm där vikten var 5,2 kg, enligt tabell 6.2.

Tabell 6.2 Medelvikt för säck- och kärlavfallet från ett hushåll i flerfamiljshus under en vecka. Vikt i kg.

Vikt

Vikt

Kommun kg/lgh/vecka kg/capita/vecka

Kalmar 5,8 3,9

Tidaholm 5,2 3,5


Eskilstuna 7,3 4,9

Skellefteå 5,3 3,5

Tomelilla 7,0 4,7

Helsingborg 7,1 4,7

Medel 6,8 4,5

25

Skillnaden i avfallsmängd mellan hushåll i flerfamiljshus och i villor var 4,5 kg per hushåll

och vecka. Enligt den senaste folk- och bostadsräkningen 1990 bodde det i genomsnitt 2,6

personer i ett villahushåll och i ett hushåll i flerfamiljshus bodde det i genomsnitt 1,5 personer.

Den stora skillnaden i avfallsmängd mellan flerfamiljshus och villor kan alltså förklaras

med att det bor fler personer i ett villahushåll än i ett hushåll i flerfamiljshus. Om man räknar

om avfallsmängderna per person och vecka, då blir inte skillnaderna mellan avfallsproduktion

per person från villor och flerfamiljshus så stora. Avfallsmängden för varje person i ett villahushåll

under en vecka blir då 4,4 kg och i ett hushåll i flerfamiljshus blir det 4,5 kg.

6.2 Avfallssammansättning

6.2.1 Beräkning av det samlade säck- och kärlavfallet från deltagande

kommuner

Prov för sortering togs från en full bil som samlade avfall från villor respektive flerfamiljshus

i varje kommun. Avfallet sorterades, vägdes upp och protokollfördes i de fraktioner som anges

i tabell 4.1. Därefter kunde man se hur sammansättningen för villahushållen och hushållen

från flerfamiljshus i kommunen såg ut. Genom att dela på villahushåll och hushåll i flerfamiljshus

kan en jämförelse mellan de två hushållstyperna göras. Alla sju kommunernas säckoch

kärlavfall summerades sedan för att bilda det säck- och kärlavfall som skall representera

den genomsnittliga sammansättningen på säck- och kärlavfallet i Sverige.

6.2.2 Grupperingar

För att förenkla tolkningen av plockanalysens resultat har de olika fraktionerna delats in i fem

stycken grupper efter behandlingsbarhet enligt tabell 6.3. Material som omfattas av producentansvar

tillsammans med fraktionen övrig metall bildar en egen grupp materialåtervinningsbart.

Alla fraktioner som kan behandlas biologiskt genom kompostering har placerats i

gruppen komposterbart. I gruppen termiskt behandlingsbart placerades de fraktioner som genererar

energi vid förbränning. I gruppen inert material placerades material som inte var biologiskt

nedbrytbara eller genererade någon energi vid förbränning. Farligt avfall och elektriska

och elektroniska produkter har placerats i en egen grupp.

Tabell 6.3 Grupperingar efter behandlingsbarhet av säck- och kärlavfallet.

Material

Termiskt Inert Slutbehandling/

återvinningsbart Komposterbart behandlingsbart material Återvinning

Tidningar Matavfall Blöjor Övrigt glas Farligt avfall

Wellpapp Trädgårdsavfall Övrig plast Övrigt Elektriska och

Mjukplastförp. Trä

Textilier

elektroniska produkter

Frigolit

Hårdplastförp.

Pappersförp.

Glasförp.

Metallförp.

Övriga metaller

Övrigt brännbart

26

6.2.3 Sammansättning på säck- och kärlavfallet från deltagande

kommuner

Den genomsnittliga sammansättningen på säck- och kärlavfallet i de sju kommunerna framgår

av tabell 6.4. Tabellen visar även hur stora mängder som genereras av en person i ett genomsnittligt

hushåll under en vecka.

Tabell 6.4. Andel av säck- och kärlavfallets vikt samt vikt per capita och vecka för det samlade säck- och

kärlavfallet från deltagande kommuner. Andel i %, vikt i kg.

Producentansvarsmaterial Resterande avfall

Kategori Viktandel

Vikt/capita

(kg) Kategori Viktandel

27

Vikt/capita

(kg)

Tidningar 7,8% 0,35 Matavfall 42,8% 1,90

Wellpapp 0,8% 0,03 Blöjor 5,5% 0,24

Mjukplastförpackningar 7,2% 0,32 Trädgårdsavfall 6,7% 0,30

Frigolit 0,3% 0,03 Övrigt glas 0,2% 0,01

Hårdplastförpackningar 3,3% 0,15 Övrig plast 0,9% 0,04

Pappersförpackningar 7,7% 0,34 Övriga metaller 0,9% 0,04

Glasförpackningar 2,3% 0,14 Elektronikskrot 0,5% 0,02

Metallförpackningar 1,7% 0,08 Textilier 2,3% 0,10

Trä 0,5% 0,02

Övrig brännbart 4,2% 0,19

Övrigt 4,3% 0,18

Farligt avfall 0,3% 0,01

Summa 31,0% 1,4 69,0% 3,1

övrig brännbart

4%

tidningar

8%

farligt avfall

0%

övrigt

4%

trä

0%

textilier

2%

wellpapp

1%

mjukplastförpackningar

7%

frigolit

0%

elektronikskrot

0%

övriga metaller

1%

övrig plast

1%

hårdplastförpackningar

3%

övrigt glas

0%

trädgårdsavfall

7%

pappersförpackningar

8%

glasförpackningar

2%

blöjor

5%

metallförpackningar

2%

matavfall

43%

Figur 6.1 Sammansättning på säck- och kärlavfallet från deltagande kommuner

28

En person i ett genomsnittligt hushåll genererar 4,5 kg avfall per vecka d v s 234 kg/år. Av

detta är 1,4 kg producentansvarsmaterial, 1,9 kg matavfall och 1,2 kg som mestadels består av

blöjor, trädgårdsavfall, övrig brännbart och övrigt.

4,5 kg /capita/vecka

1,4 kg Tidningar och förpackningar

1,9 kg Matavfall

1,2 kg Övrigt: blöjor, trädgårdsavfall,

papper, plast, metall

Figur 6.2 Avfallssammansättning och mängd per person i ett genomsnittligt hushåll under en vecka.

Flera av de fraktioner som sorterades ut var mycket små, dessa enskilda fraktioner kommenteras

inte i texten om det inte finns någon speciell orsak. Producentansvarsmaterialen behandlas

ytterligare i kap 6.3.

Producentansvarsmaterial

Av den sorterade vikten bestod 31 % av producentansvarsmaterial. Det slängs 1,4 kg producentansvarsmaterial

per capita och vecka i Sverige. Som producentansvarsmaterial räknas

tidningar och förpackningar tillverkade i papp/papper, hård- och mjukplast, frigolit, metall,

glas och wellpapp. Pappersförpackningar, tidningar och mjukplastförpackningar var de producentansvarsmaterial

som var vanligast förekommande i säck- och kärlavfallet.

Matavfall

Matavfall var den dominerande gruppen i hushållens säck- och kärlavfall med 43% av avfallets

vikt. Som matavfall räknas överbliven mat, beredningsrester och hushållspapper. I regel

var det större mängder matavfall som fanns bland restavfall från villor än det som kom från

lägenheter i flerfamiljshus. Mängderna varierade mellan olika kommuner och olika boendeform,

allt mellan 2 och 7,6 kg per hushåll och vecka.

Blöjor

I det sammansatta säck- och kärlavfallet var andelen blöjor 5,5 %. Mängden blöjor per hushåll

varierade inte mellan olika kommuner och olika boende former. Skillnad mellan flerfamiljshus

och villor i mängden blöjor per hushåll och vecka var störst i Kalmar kommun. Där

slängde ett villahushåll 0,62 kg blöjor under en vecka medan hushåll i flerfamiljshus hade

0,25 kg blöjor.

29

Trädgårdsavfall

Andelen trädgårdsavfall var 6,7 % av den sammanlagda mängden säck- och kärlavfall. Mängden

trädgårdsavfall var större från villahushåll jämfört med hushåll i flerfamiljshus. Trädgårdsavfallet

från flerfamiljshus bestod framförallt av krukväxter och vissna blombuketter

medan trädgårdsavfallet från villor vanligtvis bestod av grenar, gräs och jord.

Variationerna i mängderna mellan villahushåll i olika kommunerna var väldigt stora. Den

största mängden trädgårdsavfall som fanns kvar bland restavfall påträffades i Tomelilla och

Kalmar. Sorteringen i dessa kommuner skedde under maj och september månad då aktiviteten

i trädgårdarna är som högst. I bägge kommuner har man möjligheten till att täcka abonnemang

för hämtning av trädgårdsavfall vid villafastigheter. I Kalmar slängde ett hushåll som

bor i villa 2,4 kg trädgårdsavfall i restavfall per vecka och i Tomelilla slängdes det 2,5 kg per

vecka. I Helsingborg däremot slängde ett villa hushåll 0,1 kg trädgårdsavfall per vecka. Förklaringen

till den stora skillnaden mellan kommuner kan ligga i att sortering av avfall i Helsingborg

skedde i februari när aktiviteter i trädgården är nästan obefintliga. Trädgårdsavfall

kan lämnas gratis vid återvinningscentraler i alla kommuner.

Elektriska och elektroniska produkter

I denna grupp räknades glödlampor och alla apparater som drivs med batteri eller har sladd.

Det var 0,5 % av restavfallets vikt som bestod av elektriska och elektroniska produkter. Detta

innebär att varje person i Sverige slänger 1 kg elektriska och elektroniska produkter i restavfallet

under ett år vilket betyder att 9 400 ton elektriska och elektroniska produkter finns kvar

i restavfallet. Mest förekommande föremål var glödlampor, lösa sladdar, fjärrkontroller, lampor,

telefoner, klockor, miniräknare, leksaker, datatillbehör, hårtork, fotokameror, rakapparat,

bandspelare och små hushållsmaskiner. Det fanns 109 st glödlampor i 5551 kg restavfallet.

Mer om vilka elektriska och elektroniska produkter som fanns bland restavfallet i respektive

kommun finns i bilaga 3.

Figur 6.3 Elektriska och elektroniska produkter i restavfallet

30

Farligt avfall

Gruppen farligt avfall svarade för 0,3 % av hushållens restavfall. Detta innebär att varje person

i Sverige under ett år slänger 0,7 kg miljöfarligt avfall i restavfallet och att 6 600 ton farligt

avfall finns kvar i restavfallet från hushållen. Som farligt avfall räknades här även alkaliska

batterier då de samlas tillsammans med miljöfarliga batterier. Det sorterades ut 18,5 kg

farligt avfall från 5551 kg hushållens restavfall. Av detta var 40 % alkaliska batterier och resten

var miljöfarligt avfall. Det hittades 2 st nickelkadmium batterier, ett nickelmetallhybridbatteri

och 6 st zinkluft knappcellsbatterier. Förutom batterier var lågenergi lampor med

kvicksilver, färgburkar med flytande färg, sprayflaskor, lim, tändare, bekämpningsmedel, mediciner

och uttjänta nålar mest förekommande farligt avfall i restavfallet. Mer om farligt avfall

från respektive kommun finns redovisat i bilaga 3.

Flerfamiljshushållen slängde tre gånger så många batterier som villahushållen. Det största

antalet alkaliska batterier fanns i restavfallet från flerfamiljshus i Eskilstuna. Där fanns det

125 st batterier, varav 80 st var väl förpackade i en påse och kommer förmodligen från en och

samma person.

Figur 6.4 Farligt avfall i restavfallet (mängden från ett prov)

6.2.4 Säck- och kärlavfallets behandlingsbarhet

För att analysera säck- och kärlavfallets sammansättning med avseende på behandlingsbarhet

delades fraktionerna upp i grupper enligt kap.6.2.2. Efter att avfallet grupperats såg sammansättningen

ut enligt figur 6.5.

31

Termiskt

behandlingsbart

13%

Komposterbart

49%

Inert material

5%

Slutbehandling /

Återvinning

0,8%

32

Material

återvinningsbart

32%

Figur 6.5 Sammansättning på säck- och kärlavfallet efter indelning i grupper efter behandlingsbarhet

enligt kapitel 6.2.2.

Materialåtervinningsbart

Gruppen materialåtervinningsbart svarar för 32 procentenheter av den sorterade vikten och

består av material som omfattas av producentansvar och övrig metall. Tidningar, pappers- och

mjukplastförpackningar var de mest förekommande material i denna grupp och svarade tillsammans

för 23 % av den sorterade vikten.

Komposterbart

Gruppen komposterbart beskriver avfall som kan behandlas biologiskt. Andel komposterbart

var 49 vikts %. Matavfallet var den mest dominerande gruppen med 43 %. Viktandelen blir

stor eftersom matavfallet har så hög densitet i förhållande till de andra grupperna. Det slängs

1,9 kg matavfall per capita och vecka i säck- och kärlavfallet i Sverige.

Termiskt behandlingsbart

Gruppen brännbart stod för 13 % av det samlade säck- och kärlavfallet. Till termiskt behandlingsbart

har räknats blöjor, textil, övrig plast och övrigt brännbart som oftast bestod av gamla

mattor, väskor, städsopor, leksaker.

Inert material

Inert material innehåller de fraktioner som inte kan behandlas biologiskt eller ge något positivt

energitillskott vid förbränning. Denna fraktion skulle även kunna kallas deponirest. Gruppen

stod för 5% av det samlade säck- och kärlavfallet varav fraktionen övrigt som mest bestod

av kattsand, keramik och porslin svarade för 4 procentenheter.

Slutbehandling/Återvinning

I denna grupp räknas farligt avfall och elektriska och elektroniska produkter. Produkter som

skulle sorteras eller demonteras innan de skickas vidare till slutlig behandling eller återvinning.

Sammanlagt var det 0,8 % av restavfallsvikt som var farligt avfall och elektriska och

elektroniska produkter.

6.2.5 Mängden behandlingsbart säck- och kärlavfall i Sverige

I hela Sverige fanns det, enligt SCB år 2003, 4 351 308 hushåll. Av dessa var 1 985 561 (46

%) småhus och 2 365 747 (54 %) hushåll i flerfamiljshus. Plockanalysen visade att hushållen

genererar ett säck- och kärlavfall med en sammansättning enligt tabell 6.5. Dessa siffror kan

användas för att räkna ut mängden säck- och kärlavfall som genereras i hela Sverige under ett

år.

Tabell 6.5 Mängden säck- och kärlavfall i hushåll i flerfamiljshus respektive villahushåll, uppdelat efter

behandlingsbarhet. Vikt i kg.

Grupp

Flerfamiljshus

(kg)

33

Villor

(kg)


2,28 3,43

Komposterbart 3,22 5,95

Termiskt

behandlingsbart 0,83 1,52

Inert material 0,38 0,35

Slutbehandling/

återvinning 0,06 0,08

Summa 6,77 11,33

Sammanräkningen visar att det varje år skulle samlas in ca 2 miljoner ton säck- och kärlavfall

i Sverige fördelade på de olika grupperna enligt tabell 6.6.

Tabell 6.6 Avfallsmängder i Sverige under ett år uppdelat i grupper efter behandlingsbarhet.

Vikt i tusen ton.

Grupp

Flerfamiljshus

(tusen ton)

Villor

(tusen ton)

Totalt

(tusen ton)


280 354 634

Komposterbart 396 614 1010

Termiskt

behandlingsbart 102 157 259

Inert material 47 36 83

Slutbehandling/

återvinning 7 9 16

Summa 832 1170 2002

Beräkningen visar att 16 000 ton elektriska och elektroniska produkter och farligt avfall från

hushåll idag går till deponering eller förbränning istället för återvinning och slutbehandling.

Villahushåll slänger mer elektronik och farligt avfall i restavfallet än hushåll från flerfamiljshus.

6.2.6 Säck- och kärlavfallets behandlingsbarhet när allt

producentansvarsmaterial sorterats bort

Plockanalysen visar att 31 % av säck- och kärlavfall består av producentansvarsmaterial. Om

man gör det teoretiska antagandet att allt detta producentansvarsmaterial sorteras bort, minskar

avfallsmängderna under en vecka från ett villahushåll från 11,3 kg till 8,0 kg och i ett

hushåll i flerfamiljshus från 6,8 kg till 4,5 kg enligt tabell 6.7.

Tabell 6.7 Mängden säck- och kärlavfall från ett hushåll under en vecka när producentansvarsmaterial

utelämnas. Vikt i kg.

Villor Flerfamiljshus

Kommun vikt (kg)

vikt (kg)

Kalmar 9,8 3,8

Tidaholm 10,2 3,6


Eskilstuna 7,9 5,0

Skellefteå 6,5 3,0

Tomelilla 8,7 5,4

Helsingborg 6,6 4,9

Medel 8,0 4,5

Om allt producentansvarsmaterial sorteras bort förändras inte bara vikten utan även sammansättningen

på säck- och kärlavfallet. Figur 6.6. visar hur sammansättningen ser ut efter allt

producentansvarsmaterialen sorterats bort.

34

Termiskt

behandlings

bart

19%

Inert material

6% Slutbehandling/

Återvinning

1%

35

Komposterbart

74%

Figur 6.6 Sammansättning på det samlade säck- och kärlavfallet när producentansvarsmaterialen utelämnats.

Andelen komposterbart ökar med 25 procentenheter och gruppen termiskt behandlingsbart

med sex procentenheter om man helt sorterar bort producentansvarsmaterial. Detta innebär att

den anläggning som vill använda sig av biologisk behandling i form av kompostering av hushållsavfallet

skulle kunna behandla ca 74 % av inkommande hushållsavfall.

6.2.7 Skillnader i sammansättning mellan flerfamiljshus och villor

Resultat från plockanalyserna visar att det finns skillnader i mängd och sammansättning på

avfall som kommer från de två olika boendeformerna. Ett villahushåll slänger betydligt mer

avfall än ett hushåll från flerfamiljshus. Detta bero på att i ett villahushåll bor flera personer

än i ett hushåll från flerfamiljshus. Sammansättningen på restavfall skiljer sig också åt beroende

på boendeform.

Restavfall från lägenheter innehöll fyra procent mer tidningar och förpackningar än restavfall

från villor. Det var främst andelen tidningar och glasförpackningar som var mycket större i

avfallet från flerfamiljshus än från villor.

Villor hade fem procentenheter mer komposterbart material än flerfamiljshushållen. Den genomsnittliga

villahushållet producerade 4,8 kg matavfall på en vecka medan den genomsnittliga

hushållet i flerfamiljshus producerade 2,9 kg.

Gruppen inert material stod för en större andel av avfallet från flerfamiljshus än från villor

tack vare en stor mängd kattsand som låg i påsar från flerfamiljshus.

Sammanlagt svarade gruppen som kan gå till återvinning/slutbehandling för 1 % av restavfallets

vikt från flerfamiljshus och 0,7 % av restavfallets vikt från villor. Eftersom ett villahushåll

slänger 11,3 kg restavfall per vecka då betyder det att den slänger 0,05 kg elektriska och

elektroniska produkter och 0,03 kg farligt avfall i restavfallet per vecka. Under samma tid

slänger ett hushåll från flerfamiljshus 0,03 kg elektriska och elektroniska produkter och 0,03

kg farligt avfall i restavfallet.

34%

30%

Material

återvinningsbart

47%

52%

12% 13%

Komposterbart Termiskt

behandlingsbart

36

6%

3%

Flerfamiljshus

Villor

1% 1%

Inert material Slutbehandling/

Återvinning

Figur 6.7 Skillnader i säck- och kärlavfallets sammansättning mellan villor och flerfamiljshus.

Andel i %.

6.3 Tidningar och förpackningar i säck- och kärl avfallet

6.3.1 Mängden producentansvarsmaterial i säck- och kärlavfallet

Producentansvarsmaterial redovisas här i vikt i stället för viktprocent för att visa hur stor

mängd som finns kvar i säck- och kärlavfallet. Om man tittar på andelen av den totala mängden

säck- och kärlavfall kan man få intrycket att vissa kommuner har en hög insamlingsgrad

av producentansvarsmaterial på grund av att de har mycket matavfall i säck- och kärlavfallet.

På samma sätt får man en låg insamlingsgrad vid lite matavfall i säck- och kärlavfallet. En

redovisning i vikt ger i stället ett mått på mängden förpackningar som finns kvar i säck- och

kärlavfallet.

Det genomsnittliga villahushållet slängde 3,3 kg producentansvarsmaterial i säck- och kärlavfallet

under en vecka enligt tabell 6.8. Motsvarande siffra för ett hushåll i flerfamiljshus var

2,2 kg.

Tabell 6.8 Mängden producentansvarsmaterial i säck- och kärlavfallet från ett hushåll under en vecka.

Vikt i kg.

Villor Flerfamiljshus

Kommun

(kg)

(kg)

Kalmar 4,1 2,0

Tidaholm 3,8 1,6


Eskilstuna 4,5 2,2

Skellefteå 3,8 2,3

Tomelilla 2,4 1,6

Helsingborg 2,0 2,2

Medel 3,3 2,2

Mängden producentansvarsmaterial varierade kraftigt mellan de olika kommunerna. Ett villahushåll

i Helsingborg hade mindre än hälften så mycket producentansvarsmaterial i säck- och

kärlavfallet som motsvarande hushåll i Kalmar och Eskilstuna. Helsingborg är den enda

kommun som har hushållsnära hämtning av tidningar och förpackningar vid villor och dessutom

har villaägare möjlighet att lämna sina tidningar och förpackningar till återvinningsstationer

i området. I andra kommuner finns det bara återvinningsstationer för insamling av tidningar

och förpackningar, utplacerade i villaområden.

Ett hushåll i flerfamiljshus i Tidaholm och Tomelilla slängde 1,6 kg producentansvarsmaterial

i säck- och kärlavfallet medan motsvarande hushåll från Kristinehamn slängde 3,8 kg producentansvarsmaterial

varav 1,5 kg tidningar. Restavfallet från flerfamiljshus i Kristinehamn

innehöll ovanligt mycket tidningar.

6.3.2 Fördelning mellan olika producentansvarsmaterial

Tabell 6.9 visar hur fördelningen mellan de olika producentansvarsmaterialen som slängts i

säck- och kärlavfallet ser ut. Tidningar, mjukplast- och pappersförpackningar förekommer i

betydligt högre grad i säck- och kärlavfallet än de övriga producentansvarsmaterialen.

Tabell 6.9 Mängden producentansvarsmaterial i säck- och kärlavfallet från flerfamiljshus respektive

villor under en vecka. Vikt i kg.

Flerfamiljshus Villor

Produkt

(kg)

(kg)

Tidningar 0,63 0,74

Wellpapp 0,05 0,09

Mjukplastförpackningar 0,49 0,82

Hårdplastförpackningar 0,24 0,41

Pappersförpackningar 0,52 0,86

Glasförpackningar 0,17 0,21

Metallförpackningar 0,12 0,19

Summa 2,23 3,32

37

Tidningar

Tidningar var en av de tre mest förekommande producentansvarsmaterialen i säck- och kärlavfallet.

Fraktionen bestod av tidningar, reklamblad och olika broschyrer. Vid sorteringen

kunde man notera att det ibland kom hela påsar fyllda med tidningar, det var alltså ett fåtal

hushåll som slängde tidningarna i säck- och kärlavfallet. Att hela påsar fyllda med tidningar

finns i säck- och kärlavfallet tyder på att insamlingssystemet inte har fungerat, kanske har

kärlet varit fullt eller var det för långt bort. En normal lokaltidning väger ca 300g vilket innebär

att det slängs två tidningar i veckan i ett genomsnittligt hushåll.

Figur 6.8 Utsorterade tidningar från restavfallet

Största mängden tidningar, 1,5 kg per lägenhet och vecka, påträffades i restavfallet från lägenheter

i Kristinehamn. I andra kommuner var mängden tidningar i restavfall som kom från

lägenheter mellan 0,2 och 0,7 kg. Villahushållen slänger i genomsnittet större mängder tidningar

i restavfallet än hushållen från flerfamiljshus. Det slängs mellan 0,4 och 1,1 kg tidningar

från ett villahushåll under en vecka.

Wellpapp

Wellpapp var det minst förekommande producentansvarsmaterialet. Den wellpapp som konsumeras

i hushållen är oftast emballage till större produkter som t ex hemelektronik. Dessa

förpackningar är ofta så skrymmande att de slängs som grovsopor i stället för i säck- och kärlavfallet.

Ett villahushåll slänger i genomsnitt dubbelt så mycket wellpapp som ett hushåll från

flerfamiljshus.

38

Mjukplast

Mjukplast står både viktmässigt och volymmässigt för en stor andel av producentansvarsmaterialen

i säck- och kärlavfallet. En stor del av mjukplasten bestod av de påsar som avfallet

slängdes i.

Alla kommuner utom Helsingborg skickar hushållens restavfall till förbränning. I tre av sex

kommuner som skickar sitt avfall till förbränning finns ingen insamling av mjukplast från

hushållen. Man kunde inte se att det fanns mer mjukplast i säck- och kärlavfallet i dessa

kommuner än i de övriga. Mjukplast stod för ungefär samma viktandel (7–8 %) i säck- och

kärlavfallet i alla sju kommuner. Detta tyder på att det är en väldigt liten andel av mjukplasten

som samlas in vid återvinningsstationerna. Tomelilla är en kommun som har den minsta andelen

mjukplastförpackningar i restavfallet från villor och flerfamiljshus.

Hårdplast

Hårdplastförpackningarna var viktmässigt ett av de mindre förekommande producentansvarsmaterialen

i säck- och kärlavfallet.

Figur 6.9 Utsorterade hårdplastförpackningar från restavfallet

Pappersförpackningar

Pappersförpackningarna var ett av de vanligaste och mest volymkrävande förpackningsslagen

i säck- och kärlavfallet. Mjölk- och yoghurtförpackningar var mest förekommande.

39

Figur 6.10 Utsorterade pappersförpackningar från restavfallet

Glas

Glasförpackningarna står vikt- och volymmässigt för en liten andel av producentansvarsmaterialen,

2,2 % trots att det konsumeras ganska mycket glasförpackningar i de flesta hushåll.

Den största andelen av glasförpackningarna var olika livsmedelsförpackningar som t ex syltoch

barnmatburkar tillverkade av ofärgat glas. En genomsnittlig glasförpackning t ex en läskflaska

väger ungefär 300 g, detta innebär att det slängs knappt en glasförpackning i veckan i

ett hushåll.

Figur 6.11 Utsorterade glasförpackningar från restavfallet

40

Av alla glasförpackningar som hittades i restavfallet var 37 % dryckesförpackningar, spritoch

ölflaskor. Resten var övriga glasförpackningar d v s livsmedelsförpackningar. Av alla

glasförpackningar som hittades i restavfallet var 73 % ofärgat glas. Figur 6.12 visar sammansättningen

på upphittade glasförpackningar i restavfallet.

Tabell 6.10 Fördelning mellan olika användningsområden för glasförpackningar samt mängden som

slängs i säck- och kärlavfallet under ett år. Andel i %, mängd i ton.

Användningsområde Andel (%) Mängd /år (ton)

Dryckesförp., ofärgat 19 8187

Dryckesförp., färgat 18 7756

Övrigt, ofärgat 54 23699

Övrigt, färgat 9 3878

Totalt 100 43089

Övrigt, ofärgat

54%

Övrigt, färgat

9%

41

Dryckesförp,

ofärgat

19%

Dryckesförp,

färgat

18%

Figur 6.12 Sammansättning på glasförpackningar i restavfallet, medelvärden för villor och ffh, vikt%

Andelen glasförpackningar i restavfallet från flerfamiljshus var större än andelen glasförpackningar

i restavfall från villor. Eskilstuna och Skellefteå hade den största mängden glasförpackningar

i restavfallet av deltagande kommuner.

Metall

Metallförpackningar står för en liten andel, 1,7 %, av säck- och kärlavfallet. De dominerande

produkterna var tennplåtförpackningar som stod för 54 % av metallförpackningar och bestod

av t ex konservburkar, kapsyler och utländska läskburkar.

Figur 6.13 Utsorterade metallförpackningar från restavfallet

Aluminiumförpackningarna var många till antalet och volym. Fast de har så låg densitet står

de ändå viktmässigt till 46 % av metallförpackningar. De bestod oftast av pantbara öl- och

läskburkar, värmeljusförpackningar, folie och folieformar. Burkarna förekom i regel inte i

särskilt många hushåll utan det var ett fåtal som slängde många burkar i restavfallet. Folie och

folieformar var ofta hårt nedsmutsade och svåra att rengöra och därför slängs de i restavfallet.

Sammansättning och mängd på metallförpackningar i restavfallet visas med tabell 6.11 och

figur 6.14.

Tabell 6.11 Fördelning mellan olika användningsområden för metallförpackningar samt mängden som

slängs i säck- och kärlavfallet under ett år. Andel i %, mängd i ton.

Användningsområde Andel (%) Mängd /år (ton)

Dryckesförp., Al 12 4144

Dryckesförp., tennplåt 8 2763

Övrigt, Al 34 11740

Övrigt, tennplåt 46 15885

Totalt 100 34532

42

Övrigt Tennplåt

46%

43

Dryckes

förpackningar, Al

12%

Övrigt Al

34%

Dryckes

förpackningar,

Tennplåt

8%

Figur 6.14 Sammansättning på metallförpackningar i restavfallet, medelvärden, vikt %

6.3.3 Mängden producentansvarsmaterial i säck- och kärlavfallet i

Sverige

Enligt Statistiska Centralbyrån fanns det 4 351 308 hushåll i Sverige år 2003. Av dessa var 1

985 561 (46 %) hushåll i småhus och 2 365 747 (54 %) hushåll i flerfamiljshus. Plockanalysen

visade att ett villa hushåll slängde 3,3 kg producentansvarsmaterial i säck- och kärlavfallet

och hushållet i flerfamiljshus slängde 2,2 kg varje vecka enligt tabell 6.8. Med en fördelning

mellan de olika producentansvarsmaterialen enligt tabell 6.9 kan man uppskatta hur många

ton producentansvarsmaterial som slängs i säck- och kärlavfallet i hela Sverige under ett år.

Tabell 6.12 Mängden producentansvarsmaterial som slängs i säck- och kärlavfallet totalt i Sverige under

ett år. Enheten ton/år

Flerfamiljshus Villor

Totalt

Produkt

( ton/år ) ( ton/år ) ( ton/år )

Tidningar 77763 76215 153978

Wellpapp 6100 9309 15408

Mjukplastförpackningar 59959 84957 144915

Hårdplastförpackningar 29525 42332 71857

Pappersförpackningar 63960 88750 152709

Glasförpackningar 21150 21939 43089

Metallförpackningar 15348 19184 34532

Totalt 616489

Alla vikter i tabellen är våta vikter som innefattar fukt, smuts och eventuella rester i förpackningarna.

För att kunna jämföra den våta vikten på förpackningar som finns i avfallet, med de

betydligt torrare och renare förpackningarna som samlas in i materialbolagens insamlingssystem

bestämdes en korrigeringsfaktor för den våta vikten. Prov togs på alla förpackningsslag

som fanns i det mest kladdiga och komprimerade avfallet. Varje förpackningsslag från restav-

fallet vägdes. Därefter tvättades, torkades och vägdes förpackningarna för att bestämma viktförlust

och därmed korrigeringsfaktor för förpackningar från avfallet, enligt tabell 6.13.

Figur 6.15 Tvättade och torkade metall- och hårdplastförpackningar

Tabell 6.13 Viktförlust samt korrigeringsfaktor för olika förpackningslag från säck- och kärlavfallet.

Produkt Viktförlust (%) Korrigeringsfaktor

Tidningar 34 0,66

Mjukplastförpackningar 42 0,58

Hårdplastförpackningar 44 0,56

Pappersförpackningar 45 0,55

Glasförpackningar 5 0,95

Metallförpackningar 35 0,65

Mängden producentansvarsmaterial som räknats fram i tabell 6.12 korrigerades med värden i

tabell 6.13 och jämföras sedan med de mängder som materialbolagen uppgivit att man samlar

in. Tabell 6.14 visar mängden material som samlats in i materialbolagens insamlingssystem

samt mängden som kastas i säck- och kärlavfallet.

44

Tabell 6.14 Insamlad mängd producentansvarsmaterial i förhållande till mängden i säck- och kärlavfallet.

Vikt i ton.

Insamlad mängd år

2003

till materialåtervinning

45

Återvinningsmål,

materialutnyttjande i

parantes

I säck- och

kärlavfallet

år 2004**

(ton)


(ton) *

Insamlad

mängd *

Tidningar 424000 80,0 % 75 % 101626

Wellpapp 359000 85,0 % 65 % 15408

Plastförpackningar 26266 17,8 % 70 % (30 %) 124291

Pappersförpackningar 74999 44,2 % 70 % (40 %) 83990

Glasförpackningar 151229 92,0 % 70 % 40934

Metallförpackningar 32900 65,0 % 70 % 22446

Totalt 1068396 388695

*Källa: Förpackningsinsamlingen, 2003

**Torra mängder

Uppgifterna i tabellen är de mängder som materialbolagen angett att man samlat in under

2003 från hushållen, kontor och handel. Tidningar och förpackningar från hushållen samlas in

via 7000 återvinningsstationer och vid de 700 återvinningscentraler som kommunerna tillhandahåller.

En ökad andel samlas in via fastighetsnära insamling, främst vid flerfamiljshus.

Mängderna i säck- och kärlavfallet redovisas som beräknade mängder från hushållen enbart.

Beräkningarna visar att det fortfarande finns ca 389000 ton tidningar och förpackningar kvar i

hushållens restavfall under år 2004.

Pressretur redovisar en insamlingsgrad på 80 % av tidningar, broschyrer och andra trycksaker

som satts på marknaden under år 2003. Materialåtervinningsgrad för returwell är 85 % vilket

är väl över den nivå som regeringen satt som mål, nämligen 65 %. Det uppskattas att 35 000

ton returwell samlats in via återvinningsstationer och återvinningscentralen, enbart från hushållen.

År 2003 samlades 17,8 % av alla plastförpackningar till materialåtervinning och det

uppsatta målet till 30 % materialåtervinning, uppnås inte. Utöver materialåtervinning, redovisar

Plastkretsen att 52,2 % av alla plastförpackningar fördes till energiutvinning år 2003. Under

året samlades in 44,2 % av alla pappersförpackningar som fanns på marknaden och därmed

har det uppsatta målet av regeringen, 40 % pappersförpackningar till materialåtervinning

klarats. Mängden glasförpackningar som konsumeras i landet är svåra att uppskatta p.g.a. importerade

flaskor. Dessa har kanske också bidragit till den stora återvinningsgraden, nämligen

92 % vilket är betydligt mer än det uppsatta målet 70 %. Insamling av stål- och aluminiumförpackningar

var 65 % av alla metallförpackningar och når inte riktigt upp till det uppsatta

målet 70 %.

Mängder som materialbolagen redovisar att man samlar in från hushållen bygger på deras

uppskattning. I nästa kapitel redovisas mängder producentansvarsmaterial som förbrukas och

samlas in från hushållen som har möjlighet att källsortera sitt avfall vid fastigheten.

7 Resultat – Fas 2

7.1 Bestämning av återvinningsgraden i hushållen

För att bestämma insamlingsgraden från hushållen sorterades och vägdes allt källsorterat

material och restavfallet från 14 soprum i de sju kommunerna. Dessa soprum hade behållare

för sortering av samtliga återvinningsfraktioner utom för mjukplast i Kristinehamn, Tomelilla

och Skellefteå. I dessa kommuner informerades hushållen att lägga mjukplasten i säck- och

kärlavfallet.

Figur 7.1 Ett källsorteringsrum i Eskilstuna

7.2 Mängden producentansvarsmaterial och restavfall

Allt material som sorterades och vägdes, hämtades från soprum som låg i flerfamiljshus eller i

ett väl avskilt område med flerfamiljshus. Med hjälp av antal hushåll som lämnar sitt avfall i

det specifika rummet och hämtningsfrekvens för olika materialslag, kunde man räkna ut total

förbrukad mängd producentansvarsmaterial och restavfall i ett genomsnittligt hushåll under en

vecka enligt tabell 7.1. Sorteringsresultat från respektive kommun finns i bilaga 2. För att

kunna jämföra utsorterad mängd (torr vikt) med mängd som finns i restavfallet (våt vikt)

multiplicerades den våta vikten producentansvarsmaterial från restavfallet med

korrigeringsfaktorer för olika material från tabell 6.13.

46

Tabell 7.1 Utsorterad mängd, mängd i restavfallet och total mängd producentansvarsmaterial som

hanteras i ett hushåll under en vecka. Vikt i kg.

Utsorterad mängd Mängd i avfallet Totalt förbrukat

Kategori

(kg/vecka) (kg/vecka) (kg/vecka)

Tidningar 1,50 0,20 1,70

Mjukplastförpackningar 0,03 0,14 0,17

Hårdplastförpackningar 0,06 0,08 0,14

Pappersförpackningar 0,48 0,17 0,65

Glasförpackningar 0,47 0,09 0,56

Metallförpackningar 0,06 0,04 0,10

Producentansvarsmaterial 2,60 0,72 3,32

Restavfall 3,71

Det ska påpekas att en jämförelse mellan resultat från undersökningarna som genomfördes

under fas 1 respektive fas 2 av projektet är inte möjlig. De sorterade mängderna och provtagningsmetodik

skiljer sig mycket åt.

Plockanalysen från den första fasen av projektet visar att ett hushåll i flerfamiljshus genererar

i genomsnitt 6,8 kg restavfall per vecka varav 2,2 kg är producentansvarsmaterial (se tabell

6.5). Hur mycket producentansvarsmaterial som sorteras ut vet man inte. Eftersom det var

slumpmässigt tagna samlingsprover från olika boendeformer som sorterades, vet man inte

heller vilka möjligheter hushållen har haft att sortera ut producentansvarsmaterial.

Resultatet av plockanalyserna i 14 områden med hushållsnära hämtning av tidningar och förpackningar

visar att totalt förbrukas 3,3 kg tidningar och förpackningar och 3,7 kg restavfall i

ett hushåll under en vecka. Av 3,3 kg tidningar och förpackningar som hanteras i ett hushåll

under en vecka går 2,6 kg till återvinning medan 0,7 kg slängs i restavfallet. Detta ger en återvinningsgrad

av tidningar och förpackningar på 78 %. Här kan man vara relativt säker på antalet

hushåll som lämnar sitt avfall i källsorteringsrummen. Alla hushåll har goda möjligheter

(lättillgänglighet) att lämna utsorterat producentansvarsmaterial i källsorteringsrummen. Däremot

är det svårt att säga om alla hushåll i trappuppgången har lämnat allt sitt producentansvarsmaterial

och restavfall under den aktuella veckan när sorteringen utfördes. Producentansvarsmaterial

kan ”lagras” längre tid i lägenheten innan det bärs till källsorteringsrum. Resultat

av plockanalyser på avfall från källsorteringsrum i respektive kommun finns i bilaga 2.

Genom att räkna ut mängden utsorterat och totala mängden producentansvarsmaterial per

hushåll och år får man bra inblick i vilka fraktioner som är svåra att sortera och vilka som går

lätt att sortera, enligt figur 7.1.

47

10

78

7

2

4

3

48

9

25

Mängd i avfallet

Utsorterad mängd

tidningar mjukplast hårdplast papper glas metall

Figur 7.1 Mängd producentansvarsmaterial i avfallet och mängd utsorterat per hushåll och år. Beräknad,

vikt i kg.

Det mesta av tidningar och glasförpackningar går till återvinning, bara en liten del slängs i

avfallet. Drygt tre fjärdedelar av alla förbrukade pappersförpackningar går till material återvinning.

Mer än hälften av metallförpackningarna samlas in för återvinning. Den här undersökningen

visar att av 9 kg mjukplastförpackningar som använts i ett hushåll per år, samlas 2

kg in för återvinning och resten går till energiutvinning eller deponering. Förklaringen till den

låga insamlingsgraden för mjukplast kan vara att sortering av mjukplastförpackningar har

startats nyligen och kommuner som skickar hushållsavfallet till förbränning informerar hushållen

att lägga mjukplast i säck- och kärlavfall för energiutvinning. Stor andel av mjukplastförpackningar

som slängs i restavfallet består av plastkassar som avfallet slängs i.

7.3 Mängden producentansvarsmaterial från hushållen i Sverige

Enligt Statistiska Centralbyrån fanns det 4 351 308 hushåll i Sverige år 2003. Med de beräknade

mängderna av olika producentansvarsmaterialen enligt figur 7.1 kan man uppskatta hur

många ton producentansvarsmaterial som hanteras totalt i hushållen under ett år. I tabell 7.2

anges även återvinningsgraden för hushållen i viktprocent av den totala mängden producentansvarsmaterial

som hanteras i hushållen.

5

25

2

3

Tabell 7.2 Beräknad total mängd producentansvarsmaterial i ton/år och återvinningsgrad för hushåll i

viktprocent.

Beräknad total mängd

producentansvarsmaterial

(ton/år)

49

Beräknad

återvinningsgrad i

viktprocent

Tidningar 384000 88

Mjukplastförpackningar 40000 19

Hårdplastförpackningar 32000 42

Pappersförpackningar 147000 74

Glasförpackningar 130000 83

Metallförpackningar 23000 57

Producentansvarsmaterial 756000 78

Om hela Sveriges befolkning har samma möjligheter till källsortering som i de utvalda områdena

i de sju kommunerna då kan man sortera ut 78 % av mängden producentansvarsmaterial

som hanteras i hushållen. Detta motsvarar ca 530 000 ton producentansvarsmaterial enbart

från hushåll per år.

8 Trender och variationer i avfallssammansättningen

Syftet med undersökningen var bl a att visa hur avfallets sammansättning förändras med tiden.

Målsättningen var att avfallet i samma kommuner som undersöktes i de två tidigare Reforsk

rapporterna, Ohlsson & Retzner (1998) och Vukicevic et al. (2001), skulle undersökas

även i detta projekt. Anledningen till att välja samma kommuner är att man får en jämförbar

studie så att man kan se om sammansättningen förändrats sedan föregående undersökningar.

Tillvägagångssättet för att bestämma mängden avfall från varje hushåll skiljer sig något beroende

på provtagningsmetodik som tillämpades vid de tre undersökningarna. Vid den första

plockanalysen togs prov från fem i förväg bestämda områden för respektive boendeform i

respektive kommun. Vid plockanalyser år 2000 och år 2004 togs ett stickprov för sortering

från ett samlingsprov från respektive boendeform i varje kommun. Antalet hushåll som lämnade

sitt avfall till det stora samlingsprovet har uppskattats eller beräknats av kontaktpersonen

i respektive kommun.

Avfallsmängden från ett hushåll i flerfamiljshus och villahushåll har ökat från år 1997 till år

2000 och därefter stannat på ungefär samma nivå, se figur 8.1. Den senaste undersökningen

visar att avfallsmängderna från villor år 2004 var på samma nivå som år 2000. Mängden tidningar

och förpackningar som fanns kvar i restavfallet från villor var oförändrade. Ett hushåll

i flerfamiljshus producerade under samma period 0,6 kg mindre restavfall, varav 0,4 kg var

tidningar och förpackningar. Under en vecka slängde ett hushåll i flerfamiljshus 1,1 kg mer

producentansvarsmaterial i restavfallet år 2000 än tre år tidigare. Motsvarande siffra för villahushåll

är 1,2 kg. Samma år slängdes mer övrigt i restavfallet under en vecka än det gjordes år

1997. De ökande avfallsmängderna förklarades med den högkonjunktur som rådde i Sverige

år 2000.

Tidningar och förpackningar

Övrigt

1,5

4,1

2,6

4,7

2,2

4,5

Ffh, 1997 Ffh, 2000 Ffh, 2004 Villor, 1997 Villor, 2000 Villor, 2004

Figur 8.1 Tidningar och förpackningar i hushållens säck- och kärlavfall, år 1997, 2000 och 2004.

Vikt i kg per hushåll och vecka.

50

2,2

7,0

3,4

7,9

3,3

8,0

Totalt sätt ökade mängden restavfall från ett genomsnittligt hushåll med ca 2 kg per hushåll

och vecka mellan åren 1997 och 2000. Därefter minskade mängderna med 0,25 kg per hushåll

och vecka år 2004, se tabell 8.2.

Tabell 8.2 Mängd och sammansättning på säck- och kärlavfall, år 1997, 2000 och 2004.

Vikt i kg/hushåll/vecka.

Kategori

Medelvärden 1997

kg/hushåll/vecka

51

Medelvärden 2000

kg/hushåll/vecka

Medelvärden 2004

kg/hushåll/vecka

Tidningar och

förpackningar: 1,88 3,00 2,77

Tidningar 0,44 0,74 0,69

Wellpapp 0,04 0,08 0,07

Mjukplastförpackningar 0,40 0,60 0,66

Frigolit - - -

Hårdplastförpackningar 0,18 0,31 0,30

Pappersförpackningar 0,49 0,76 0,69

Glasförpackningar 0,18 0,27 0,19

Metallförpackningar 0,15 0,20 0,16

Resterande avfall 5,48 6,30 6,28

Matavfall 2,98 3,60 3,87

Blöjor 0,43 0,46 0,49

Trädgårdsavfall 0,63 0,59 0,67

Övrigt papper 0,49 0,49 -

Övrigt glas 0,02 0,03 0,02

Övrig plast 0,08 0,08 0,08

Övriga metaller

Elektriska och elektroniska

0,05 0,10 0,08

produkter 0,03 0,03 0,04

Textilier 0,22 0,29 0,21

Trä 0,09 0,06 0,05

Övrig brännbart - 0,24 0,40

Övrigt 0,45 0,32 0,35

Farligt avfall 0,01 0,01 0,03

Totalt: 7,36 9,30 9,05

De två senaste undersökningarna visar alltså att det inte finns någon markant skillnad i producerade

restavfallsmängder mellan åren 2000 och 2004. Vidare kan skillnaden i avfallssammansättning

mellan de två undersökningarna diskuteras.

Under år 2004 slängdes mindre mängd tidningar och förpackningar i restavfallet än år 2000.

Mängden tidningar, pappers- och glasförpackningar minskade, medan mängden mjukplastförpackningar

i restavfallet ökade något. Skillnaden är dock väldigt liten. Mängden wellpapp,

hårdplast- och metallförpackningarna var oförändrad.

Plockanalyser visar att ett hushåll slängde mer matavfall, trädgårdsavfall, övrigt brännbart och

farligt avfall år 2004 än år 2000. Den lilla ökningen av mängden matavfall och övrigt brännbart

kan förklaras med att ”övrigt papper” sorterades separat under år 2000 och innehöll till

stor del bara hushållspapper, kvitto och foton. I den senaste undersökningen sorterades hushållspapper

som matavfall medan kvitto och foton sorterades som övrigt brännbart. Fraktionen

övrigt papper fördelades alltså mellan de två fraktionerna och orsakade denna ökning.

52

Referenser

Berg, Per EO., & Mattson, C. (2001). Insamling av hushållsavfall: en kartläggning och

analys av system för hantering av hushållsavfall och förpackningar (SNV Rapport, nr 5145).

Stockholm: Naturvårdsverket.

Kretsloppsproposition 2002/03:17. Ett samhälle med giftfria och resurssnåla kretslopp.

Stockholm.

Nordtest. (1995). Solid Waste, Municipal: Sampling and Characterisation

(Nordtest method, NT ENVIR 001). Finland: Nordtest.

Ohlsson T., & Retzner L. (1998). Plockanalys av hushållens säck- och kärlavfall (Reforsk,

FoU 145). Stockholm: Stiftelsen Reforsk.

Ohlsson, T. (1998). Plockanalys av avfall – metoder och trender (Examensarbete, nr

1998.226). Luleå: Luleå Tekniska Universitetet, Avd. för Upplagsteknik.

Vukicevic, S., Retzner, L., Törner, T., & Ohlsson, T. (2001). Karakterisering av avfallsflödet

från svenska hushåll (Reforsk, FoU 155). Stockholm: Stiftelsen Reforsk.

Personlig kommunikation:

J. Andersson, Tidaholms kommun, september 2004

Å. Bergström, Kristinehamns kommun, september 2004

S. Gustavsson, Kalmar Vatten och Renhållning AB, september 2004

G. Holmström, Eskilstuna Energi & Miljö, oktober 2004

C.Jacobsson, ÖKRAB, Tomelilla, maj 2004

B. Lundström, Skellefteå kommun, juni 2004

http://www.rvf.se

http://www.forpackningsinsamlingen.se

http://www.scb.se

53

Bilaga 1

Resultat - Fas 1

Sammansättning på restavfall från sju kommuner

54

Sorterade mängder och sammansättning på säck- och kärlavfallet

Kommun: Kalmar Bebyggelse: Villor


kategori vikt (kg) andel användningsområde vikt (kg) andel

tidningar 33,2 7,9%

wellpapp 2,2 0,5%

mjukplastförpackningar 30,0 7,1%

frigolit 1,0 0,2%

hårdplastförpackningar 13,6 3,2%

pappersförpackningar 29,6 7,0%

glasförpackningar 7,8 1,8% dryckesförp., ofärgat 0,6 8%

55

dryckesförp., färgat 2,4 31%

övrigt, ofärgat 3,6 46%

övrigt, färgat 1,2 15%

metallförpackingar 6,7 1,6% dryckesförp., alu. 1,0 15%

elektriska och elektroniska

produkter 4,4 1,0%

Resterande avfall

matavfall 161,4 38,3%

blöjor 18,6 4,4%

trädgårdsavfall 71,2 16,9%

övrigt glas 0,7 0,2%

övrig plast 1,6 0,4%

övriga metaller 5,4 1,3%

textilier 8,8 2,1%

trä 2,2 0,5%

övrigt brännbart 16,4 3,9%

övrigt 6,6 1,6%

farligt avfall 0,3 0,1%

Summa: 421,7 100%

dryckesförp., tennplåt 0,3 4%

övrigt, alu. 2,0 30%

övrigt, tennplåt 3,4 51%


Kommun: Kalmar Bebyggelse: Flerfamiljshus



tidningar 38,0 8,5%

wellpapp 7,4 1,6%


frigolit 1,2 0,3%








elektriska och

elektroniska produkter 2,1 0,5%

Resterande avfall


blöjor 19,6 4,4%





textilier 12,4 2,8%

trä 3,2 0,7%


övrigt 18,2 4,0%


Summa: 449,6 100%




56


Kommun: Tidaholm Bebyggelse: Villor



tidningar 14,2 3,7%

wellpapp 4,4 1,2%


frigolit 2,2 0,6%




57





elektriska och


Resterande avfall


blöjor 26,6 7,0%





textilier 9,8 2,6%

trä 0,2 0,1%


övrigt 4,0 1,0%


Summa: 381,8 100%





Kommun: Tidaholm Bebyggelse: Flerfamiljshus



tidningar 22,2 6,0%

wellpapp 4,8 1,3%


frigolit 1,2 0,3%




58





elektriska och


Resterande avfall


blöjor 27,6 7,5%





textilier 7,6 2,1%

trä 0,4 0,1%


övrigt 38,2 10,4%


Summa: 368,4 100%





Kommun: Kristinehamn Bebyggelse: Villor



tidningar 32,0 8,1%

wellpapp 3,2 0,8%


frigolit 0,8 0,2%




59





elektriska och


Resterande avfall


blöjor 22,0 5,6%





textilier 8,4 2,1%

trä 4,8 1,2%


övrigt 19,2 4,9%


Summa: 395,2 100%





Kommun: Kristinehamn Bebyggelse: Flerfamiljshus



tidningar 72,2 14,7%

wellpapp 1,6 0,3%


frigolit 1,2 0,2%








elektriska och


Resterande avfall


blöjor 18,2 3,7%





textilier 3,0 0,6%

trä 1,4 0,3%


övrigt 21,8 4,4%


Summa: 492,7 100%




60


Kommun: Eskilstuna Bebyggelse: Villor



tidningar 36,4 8,6%

wellpapp 5,6 1,3%


frigolit 2,0 0,5%




61





elektriska och


Resterande avfall


blöjor 23,6 5,5%





textilier 12,4 2,9%

trä 1,4 0,3%


övrigt 11,4 2,7%


Summa: 425,7 100%





Kommun: Eskilstuna Bebyggelse: Flerfamiljshus



tidningar 37,6 9,9%

wellpapp 4,2 1,1%


frigolit 1,0 0,3%




62





elektriska och


Resterande avfall


blöjor 20,4 5,3%





textilier 3,8 1,0%

trä 2,8 0,7%


övrigt 11,8 3,1%


Summa: 381,4 100%





Kommun: Skellefteå Bebyggelse: Villor



tidningar 29,6 8,0%

wellpapp 1,4 0,4%


frigolit 1,2 0,3%




63





elektriska och


Resterande avfall


blöjor 15,4 4,2%





textilier 9,2 2,5%

trä 4,0 1,1%


övrigt 3,4 0,9%


Summa: 370,1 100%





Kommun: Skellefteå Bebyggelse: Flerfamiljshus



tidningar 49,0 12,8%

wellpapp 3,0 0,8%


frigolit 0,8 0,2%




64





elektriska och


Resterande avfall


blöjor 15,6 4,1%





textilier 5,2 1,4%

trä 0,4 0,1%


övrigt 13,2 3,5%


Summa: 381,5 100%





Kommun: Tomelilla Bebyggelse: Villor



tidningar 15,6 4,8%

wellpapp 3,2 1,0%


frigolit 0,6 0,2%




65





elektriska och


Resterande avfall


blöjor 12,6 3,9%





textilier 3,6 1,1%

trä 3,6 1,1%


övrigt 24,6 7,5%


Summa: 326,2 100%





Kommun: Tomelilla Bebyggelse: Flerfamiljshus



tidningar 13,6 3%

wellpapp 1,8 0%

mjukplastförpackningar 25,2 6%

frigolit 1,0 0%

hårdplastförpackningar 10,8 3%

pappersförpackningar 25,6 6%

glasförpackningar 6,1 2% dryckesförp., ofärgat 1,6 26%




metallförpackingar 6,4 2% dryckesförp., alu. 0,6 9%

elektriska och

elektroniska produkter 1,1 0%

Resterande avfall

matavfall 168,4 42%

blöjor 40,2 10%

trädgårdsavfall 26,8 7%

övrigt glas 2,5 1%

övrig plast 4,0 1%

övriga metaller 6,2 2%

textilier 13,2 3%

trä 1,0 0%

övrigt brännbart 14,8 4%

övrigt 35,8 9%

farligt avfall 0,4 0%

Summa: 404,9 100%




66


Kommun: Helsingborg Bebyggelse: Villor

kategori vikt (kg) andel


tidningar 18,2 4,8%

wellpapp 0,6 0,2%


frigolit 0,6 0,2%



glasförpackningar 4,1 1,1%

metallförpackningar 4,4 1,2%

elektriska och elektroniska produkter 1,6 0,4%

Resterande avfall


blöjor 24,6 6,4%


övrigt papper 0,0 0,0%




textilier 17,8 4,7%

trä 1,0 0,3%


övrigt 13,9 3,6%


Summa 382,4 100%

67


Kommun: Helsingborg Bebyggelse: Flerfamiljshus

kategori vikt (kg) andel

Producentansvarsmaterial 33%

tidningar 28,4 7,7%

wellpapp 0,0 0,0%


frigolit 0,8 0,2%



glasförpackningar 8,2 2,2%

metallförpackningar 7,4 2,0%

elektriska och elektroniska produkter 6,4 1,7%

Resterande avfall 67%


blöjor 18,4 5,0%


övrigt papper 0,0 0,0%




textilier 11,4 3,1%

trä 0,5 0,1%


övrigt 13,6 3,7%


Summa 370,0 100%

68

Bilaga 2

Resultat - Fas 2

Mängder producentansvarsmaterial och restavfall

från källsorteringsrum i sju kommuner

69

Mängd källsorterat producentansvarsmaterial per hushåll och vecka i sju kommuner

Medel

(kg/lgh/vecka)

Helsingborg

Tomelilla

Skellefteå

Eskilstuna

Kristinehamn

Tidaholm

Kalmar

(kg/lgh/vecka)

(kg/lgh/vecka)

(kg/lgh/vecka)

(kg/lgh/vecka)

(kg/lgh/vecka)

(kg/lgh/vecka)

(kg/lgh/vecka)

Kategori, källsorterat

Producentansvarsmaterial 2,31 0,97 2,99 1,85 2,80 2,70 4,61 2,60

tidningar 1,54 0,41 2,06 0,93 1,35 1,75 2,44 1,50

mjukplast 0,03 0,05 0,00 0,06 0,00 0,02 0,08 0,03

hårdplast 0,04 0,07 0,06 0,06 0,06 0,06 0,07 0,06

pappersförpackningar 0,32 0,21 0,43 0,32 1,05 0,38 0,66 0,48

glasförpackningar 0,35 0,19 0,40 0,44 0,29 0,36 1,28 0,47

metallförpackningar 0,03 0,04 0,04 0,04 0,05 0,13 0,08 0,06

Restavfall 5,27 5,28 3,67 2,85 5,68 7,32 4,46 4,93

Summa 7,58 6,25 6,66 4,70 8,48 10,02 9,07 7,54

Mängd producentansvarsmaterial i restavfallet per hushåll och vecka i sju kommuner

Medel

(kg/lgh/vecka)

Kategori, utsorterat vid Kalmar Tidaholm Kristinehamn Eskilstuna Skellefteå Tomelilla Helsingborg

plockanalys

(kg/lgh/vecka) (kg/lgh/vecka) (kg/lgh/vecka) (kg/lgh/vecka) (kg/lgh/vecka) (kg/lgh/vecka) (kg/lgh/vecka)


tidningar 0,41 0,38 0,26 0,14 0,55 0,23 0,16 0,30

mjukplast 0,35 0,37 0,31 0,11 0,27 0,43 0,21 0,25

hårdplast 0,19 0,20 0,17 0,06 0,10 0,21 0,10 0,15




Restavfall exl. p.a.m. 3,71 3,68 2,58 2,29 4,31 5,77 3,65 3,71

Summa, restavfall 5,28 5,28 3,68 2,85 5,67 7,32 4,47 4,94

70

Medel

(kg/lgh/vecka)

Total mängd producentansvarsmaterial per hushåll och vecka i sju kommuner

Kategori totalt, källsorterat

och utsorterat vid

Kalmar Tidaholm Kristinehamn Eskilstuna Skellefteå Tomelilla Helsingborg

plockanalys

(kg/lgh/vecka) (kg/lgh/vecka) (kg/lgh/vecka) (kg/lgh/vecka) (kg/lgh/vecka) (kg/lgh/vecka) (kg/lgh/vecka)


tidningar 1,95 0,79 2,32 1,07 1,90 1,98 2,60 1,80

mjukplast 0,38 0,42 0,31 0,17 0,27 0,45 0,29 0,35

hårdplast 0,23 0,27 0,23 0,12 0,16 0,27 0,17 0,21




Restavfall 3,71 3,68 2,58 2,29 4,31 5,77 3,65 3,71

Summa, avfall 7,59 6,25 6,67 4,70 8,47 10,02 9,08 7,54

Beräkning av återvinningsgrad:

Återvinningsgrad

(%)

Totalt,

mängd*korrigerings

Mängd i

avfallet*korrigerings

Totalt

förbrukat

Mängd i

avfallet

Utsorterad

mängd

faktor (kg/lgh/vecka)

faktor (kg/lgh/vecka)

(kg/lgh/vecka) Korrigeringsfaktor

(kg/lgh/vecka)

(kg/lgh/vecka)

Kategori

Producentansvarsmaterial 2,60 1,22 3,83 0,74 3,34 77,9

tidningar 1,50 0,30 1,80 0,66 0,20 1,70 88,2

mjukplast 0,03 0,25 0,28 0,58 0,14 0,18 19,4

hårdplast 0,06 0,15 0,21 0,56 0,08 0,14 42,1

pappersförpackningar 0,48 0,31 0,79 0,55 0,17 0,65 74,0

glasförpackningar 0,47 0,10 0,58 0,95 0,10 0,57 82,7

metallförpackningar 0,06 0,07 0,13 0,65 0,04 0,10 57,3

Restavfall 4,93 3,71 3,71

71

Bilaga 3

Elektriska, elektroniska produkter och farligt avfall

i restavfall från sju kommuner

72

Elektriska och elektoniska produkter i restavfallet från sju kommuner, år 2004

Villor

(kg/villa/vecka) Typ av produkter i restavfallet från villor

Flerfamiljshus

(kg/lgh/vecka) Typ av produkter i restavfallet från ffh

Kommun

12 st glödlampor, en fjärrkontroll, lampor och

sladdar 0,15 8 st glödlampor och elkablar

Kalmar 0,03

7 st glödlampor, en miniräknare, 2 st leksaker med

batterier, kablar, ett kretskort och en klocka

Tidaholm 0,01 2 st glödlampor, ett modem, en klocka och sladdar 0,03

2 st glödlampor, en telefon, en datamus, en

fjärrkontroll och lampor 0,05 10 st glödlampor, en kamera och sladdar

6 st glödlampor, 2 st miniräknare och 8 st

armbandsur

9 st glödlampor, en rakapparat, en miniräknare

7 st glödlampor, en lampa, en el generator och en el

och sladdar 0,03 termometer

6 st glödlampor, leksaker, en el tandborste och

sladdar 0,04 9 st glödlampor, en rakapparat och elkablar

15 st glödlampor, en bandspelare, 2 st lampor och

en elvisp 0,03 10 st glödlampor, en klocka och ett kretskort

Kristinehamn 0,05

Eskilstuna 0,01 6 st glödlampor, en klocka och en hårtork 0,02

Skellefteå 0,01

Tomelilla 0,02

Helsingborg 0,12

73

Farligt avfall i restavfallet från sju kommuner, år 2004

Villor

(kg/villa/vecka) Typ av produkter i restavfallet från villor

Flerfamiljshus

(kg/lgh/vecka) Typ av produkter i restavfallet från ffh

Kommun

11 st batterier, lösningsmedel, en burk med gamla

mediciner 0,01 7 st batterier och 2 st lågenergilampor

Kalmar 0,01

8 st glödlampor, 3 st tändare, ett lysrör, kanyler

och mediciner 0,02 11 st batterier, ett lysrör, smällare och medicin

Tidaholm 0,01

2 st batterier, 9 st tändare, ett nagellack och

kanyler 0,01 7 st batterier, kanyler och mediciner

Kristinehamn 0,01

125 st batterier, 7 st färgburkar med flytande färg,

en kvicksilverlampa, lim, medicin, kanyler och en

full sprayflaska 0,03 16 st batterier och bekämpningsmedel klass 3

Eskilstuna 0,13

4 st batterier, ett nagellack, impregnerat trä, bilvax,

kanyler och medicin

26 st batterier varav 2 st NiCd batterier, en

oljefilter, ett nagellack, kanyler och mediciner 0,06

Skellefteå 0,05

Ett knappcellsbatteri och ett NiMh batteri, 2 st

sprayburkar, en burk med färg och en burk med

medicin

Tomelilla 0,01 9 st batterier, lim och kanyler 0,03

13 st batterier, varav 5 st knappcellsbatterier, ett

lysrör, kanyler och medicin

3 st batterier, ett lysrör, tändare, ett nagellack och

medicin 0,01

Helsingborg 0,01

74

Rapporter från RVF 2005

2005:01 Vägledning för klassificering av förbränningsrester enligt Avfallsförordningen

2005:02 Avfall blir värme och el. En rapport om avfallsförbränning

2005:03 IT-verktyg för kundservice, entreprenörsuppföljning och fakturering

2005:04 Effektivitet av fordonsdesinfektion för transport av biogödsel

2004:05 Trender och variationer i hushållsavfallets sammansättning

Plockanalys av hushållens säck- och kärlavfall i sju svenska kommuner

RVF – Svenska Renhållningsverksföreningen

Prostgatan 2

211 25 Malmö

Tel. 040-35 66 00

Fax. 040-35 66 26

www.rvf.se

Trender och variationer i hushållsavfallets ... - Avfall Sverige

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?