Trender och variationer i hushållsavfallets ... - Avfall Sverige

Trender och variationer
i hushållsavfallets
sammansättning
Plockanalys av hushållens säck- och kärlavfall i sju svenska kommuner
RVF Utveckling
ISSN 1103-4092
2005:05

RVF Utveckling2005:05
ISSN 1103-4092
©RVF Service AB
Tryck: Daleke Grafiska 2005
Upplaga: 1000 ex

Förord
Denna rapport ingår i en serie redovisningar med avsikten att studera hur avfallets
sammansättning förändras med tiden. Syftet är också att analysera hur olika åtgärder
som stimulerar sortering påverkar insamlade mängder och kvalitet på de utsorterade
fraktionerna. De två tidigare rapporterna har finansierats och publicerats
av Stiftelsen Reforsk (FoU 145 resp. FoU 155).
Projektet har genomförts av NSR under ledning av Sanita Vukicevic, Per Möller
och Lotta Retzner (projektledare).
Malmö i mars 2005
Håkan Rylander Weine Wiqvist
Ordf. RVF:s Utvecklingskommitté VD RVF

Författarnas förord
Denna rapport redovisar projektet Trender och variationer i hushållsavfallets
sammansättning som utförts under perioden december 2003 till december 2004.
Projektet har finansierats av RVF Utveckling och Materialbolag: Metallkretsen,
Svensk Glasåtervinning och Svensk Kartongåtervinning och utförts av Nordvästra
Skånes Renhållnings AB.
NSR vill särskilt tacka de personer som hjälpt till att planera och organisera
arbetet ute i de deltagande kommunerna. Utan deras insats hade projektet varit
svårt att genomföra.
Helsingborg, i januari 2005
Lotta Retzner, NSR Sanita Vukicevic, NSR
Projektansvarig Projektledare
2

Sammanfattning
Projektet Trender och variationer i hushållsavfallets sammansättning är en uppföljning av två
tidigare projekt (Ohlsson & Retzner, 1998 och Vukicevic et al., 2001). Syftet med undersökningen
var att inhämta data om sammansättning på hushållens säck- och kärlavfall samt utsorterade
materialfraktioner. Informationen användes till att jämföra sammansättning med
tidigare undersökningar, samt bestämma förhållandet mellan utsorterade mängder producentansvarsmaterial
och mängden i säck- och kärlavfallet.
Avfallet i samma kommuner som undersöktes i de två tidigare Reforsk rapporterna, undersöktes
även i detta projekt. Anledningen till att välja samma kommuner är att man får en jämförbar
studie så att man kan se om sammansättningen förändrats sedan föregående undersökning.
De deltagande kommunerna var Kalmar, Tidaholm, Kristinehamn, Eskilstuna, Skellefteå,
Tomelilla och Helsingborg.
Projektet delades upp i två faser. Under den första fasen bestämdes sammansättningen på
hushållens säck- och kärlavfall och under den andra fasen gjordes försök att bestämma återvinningsgraden
i hushållen.
Sammansättningen på hushållens säck- och kärlavfall bestämdes genom att plocka isär sammanlagt
5 551 kg säck- och kärlavfall från sju kommuner. Plockanalys av avfall har utförts på
respektive kommuns avfalls- och återvinningsanläggning. Ett stickprov på ca 400 kg sorterades
från flerfamiljshus- respektive villaområde i de deltagande kommunerna. Avfallet sorterades
i 20 olika fraktioner.
Resultatet av plockanalyserna visade att ett genomsnittligt villahushåll genererar 11,3 kg
säck- och kärlavfall per vecka, 2,2 kg mer avfall än man hade 1997 och lika mycket avfall
som år 2000. Motsvarande mängd för ett hushåll i flerfamiljshus var 6,8 kg vilket är 1,2 kg
mer än 1997 och 0,5 kg mindre än år 2000. Samtidigt slängde ett hushåll i flerfamiljshus 0,4
kg mindre tidningar och förpackningar i restavfallet per vecka än det gjorde år 2000. Mängden
tidningar och förpackningar som fanns kvar i restavfallet från villor var nästan oförändrad
sedan år 2000. Skillnaden mellan villor och flerfamiljshus förklaras med att det bor fler personer
i ett villahushåll än i hushåll i flerfamiljshus.
En person i ett genomsnittligt hushåll genererar 4,5 kg avfall per vecka. Av detta är 1,4 kg
producentansvarsmaterial, 1,9 kg matavfall och 1,2 kg resterande avfall som består mest av
blöjor, trädgårdsavfall och övrigt. Om man överför sorteringsresultatet till att omfatta hela
riket innebär det att det genereras ca 2 miljoner ton säck- och kärlavfall i Sverige per år varav
ca 634 000 ton producentansvarsmaterial.
Plockanalysen visade att 32 % av säck- och kärlavfallets vikt bestod av material som lämpar
sig för materialåtervinning, 49 % av säck- och kärlavfallets vikt kunde komposteras och 13 %
lämpade sig för termisk behandling. En del av vikten, 5 %, var inert material som inte kan
behandlas biologisk eller ge något positivt energitillskott vid förbränning. Material som klassas
som farligt avfall och elektriska och elektroniska produkter svarade tillsammans för 0,8 %
av avfallets vikt. Detta räknas som avfall som skulle kunna gå till slutbehandling/återvinning.
Under den andra fasen av projektet bestämdes hushållens återvinningsgrad genom att säckoch
kärlavfallet och samtliga återvinningsfraktioner från samma hushåll sorterades och väg-
3

des. I alla de sju aktuella kommunerna fanns det områden med flerfamiljshus som har gemensamt
soprum med utsortering av samtliga återvinningsfraktioner. Totalt sorterades
4 488 kg utsorterat producentansvarsmaterial och restavfall från fjorton källsorteringsrum
under den andra fasen av projektet.
Resultat från undersökningen av de fjorton källsorteringsrummen visar att av 3,3 kg producentansvarsmaterial
som hanteras i ett hushåll under en vecka går 2,6 kg till återvinning och
sålunda 0,7 kg producentansvarsmaterial läggs i restavfallet. Det mesta av tidningar och glasförpackningar
går till återvinning, bara en liten del slängs i avfallet. Drygt tre fjärdedelar av
alla förbrukade pappersförpackningar går till återvinning. Mer än hälften av metallförpackningarna
samlas in för återvinning. Den här undersökningen visar att av 9 kg mjukplastförpackningar
som använts i ett hushåll per år, samlas 2 kg in för återvinning.
Om hela Sveriges befolkning har samma möjligheter till källsortering som i de utvalda områdena
i de sju kommunerna då kan man sortera ut 78 % av alla producentansvarsmaterial
som hanteras totalt i hushållet. Detta motsvarar ca 0,5 miljon ton producentansvarsmaterial
enbart från hushåll per år.
4

FÖRORD 2
SAMMANFATTNING 3
1 BAKGRUND 7
2 KUNSKAPSLÄGE 7
3 SYFTE 8
4 DELTAGANDE KOMMUNER 9
4.1 Val av kommuner 9
4.2 Beskrivning av deltagande kommuner 9
4.3 Avfallshantering i deltagande kommuner 9
5 GENOMFÖRANDE 15
5.1 Plockanalys 15
5.2 Fas 1 - Sammansättning på säck- och kärlavfall 15
5.2.1 Plockanalys av säck- och kärlavfallet 15
5.2.2 Fraktioner 17
5.2.3 Sorterade mängder 20
5.3 Fas 2 - Plockanalys av utsorterat producentansvarsmaterial och restavfallet från
källsorteringsrum 21
5.3.1 Fraktioner 23
5.3.2 Sorterade mängder 24
5.4 Statistisk bearbetning av resultatet 24
6 RESULTAT – FAS 1 25
6.1 Avfallsmängder 25
6.1.2 Villor 25
6.1.3 Flerfamiljshus 25
6.2 Avfallssammansättning 26
6.2.1 Beräkning av det samlade säck- och kärlavfallet från deltagande kommuner 26
6.2.2 Grupperingar 26
6.2.3 Sammansättning på säck- och kärlavfallet från deltagande kommuner 27
6.2.4 Säck- och kärlavfallets behandlingsbarhet 31
6.2.5 Mängden behandlingsbart säck- och kärlavfall i Sverige 33
6.2.6 Säck- och kärlavfallets behandlingsbarhet när allt producentansvarsmaterial sorterats
bort 34
6.2.7 Skillnader i sammansättning mellan flerfamiljshus och villor 35
5

6.3 Tidningar och förpackningar i säck- och kärl avfallet 36
6.3.1 Mängden producentansvarsmaterial i säck- och kärlavfallet 36
6.3.2 Fördelning mellan olika producentansvarsmaterial 37
6.3.3 Mängden producentansvarsmaterial i säck- och kärlavfallet i Sverige 43
7 RESULTAT – FAS 2 46
7.1 Bestämning av återvinningsgraden i hushållen 46
7.2 Mängden producentansvarsmaterial och restavfall 46
7.3 Mängden producentansvarsmaterial från hushållen i Sverige 48
8 TRENDER OCH VARIATIONER I AVFALLSSAMMANSÄTTNINGEN 50
REFERENSER 53
BILAGA 1 54
Resultat - Fas 1 54
BILAGA 2 69
Resultat - Fas 2 69
BILAGA 3 72
Elektriska, elektroniska produkter och farligt avfall 72
6

1 Bakgrund
Med den nya kretsloppspropositionen Ett samhälle med giftfria och resurssnåla kretslopp
(prop 2002/03:17) bibehålls gällande återvinningsmål för förpackningar och tidningar. Insamlingssystem
ska anpassas till lokala förutsättningar i första hand genom fastighetsnära
insamling där så är lämpligt.
De återvinningsnivåer som Förpackningsinsamlingen redovisar varje år speglar den totala
återvinningsnivån där både återvunna mängder från hushåll och verksamheter redovisas tillsammans.
I vår andra undersökning från år 2000 gjordes ett försök med att redovisa vad som
verkligen sorteras ut från hushållen och vad som slängs i avfallet. Allt källsorterat material
och restavfall från fem soprum i fem kommuner sorterades och vägdes. Resultatet varierade
dock mycket. Antalet rum som ingick i denna undersökning anses vara för litet och undersökningen
borde genomföras under en längre tidsperiod. På senare tid har det blivit allt vanligare
med hushållsnära insamling av restavfall och producentansvarsmaterial. Detta medför att det
blir möjligt att genomföra en bredare undersökning på avfall från flera källsorteringsrum och
i alla deltagande kommuner.
Syftet med den första undersökningen som gjordes av Ohlsson & Retzner (1998) på uppdrag
av Reforsk, var att uppdatera kunskaperna om hur säck- och kärlavfallets sammansättning
påverkats av olika åtgärder såsom införandet av producentansvar, hemkompostering, glesare
hämtningsfrekvens etc. Sex kommuner valdes ut för att representera hela landet både storleksmässigt
och geografiskt. Ett kriterium för att delta i undersökningen var att man hade ett
fungerande insamlingssystem för samtliga producentansvarsmaterial i kommunen. De deltagande
kommunerna var Kalmar, Tidaholm, Kristinehamn, Eskilstuna, Skellefteå och Tomelilla.
Vukicevic et al. (2000) gjorde den andra undersökningen i samma kommuner som deltog i
undersökningen från 1997. Syftet var att jämföra förändringar i avfallets sammansättning och
generering efter en treårsperiod. Som komplement till dessa kommuner har även avfallet från
Helsingborg undersökts. Helsingborg valdes för att undersöka avfallssammansättning från en
kommun med väl utbyggd insamling med hushållsnära hämtning av producentansvarsmaterial.
Efter att den andra undersökningen avslutades har även förbud mot deponering av utsorterat
brännbart avfall (2002) trätt i kraft och deponeringsförbud mot organiskt avfall kommer att
träda ikraft den 1 januari 2005. Alla olika styrmedel och åtgärder som införs avspeglar sig i
sammansättning och mängd hos säck- och kärlavfallet, vilket kan undersökas genom plockanalys.
Genom att plockanalysera avfall vid olika tillfälle från samma kommuner kan förändringar
visas.
2 Kunskapsläge
Under de senaste 25 åren har flera mer eller mindre omfattande plockanalyser genomförts i
Sverige. Beroende på vad syftet med analyserna har varit, har tillvägagångssättet varierat.
Analyser har utvärderats genom att sätta upp en multivariat modell av avfallets sammansättning
(Ohlsson, 1998). Modellen som skapades var dock något svag eftersom variationerna
mellan olika undersökningarna var stora. Man kunde se att tillvägagångssättet vid plockanalyser
påverkade sorteringsresultatet. De faktorer som varierar mellan de olika plockanalyserna
7

är framförallt provtagningsmetod, sorterad mängd samt vilka kategorier som avfallet sorteras
i. Alla plockanalyser som gjordes av NSR utfördes dock av samma personer med samma
provtagnings- och sorteringsmetodik. Detta ger möjligheter till att jämföra resultat mellan de
olika undersökningarna mot ett antal variabler.
3 Syfte
Syftet med undersökningen är att inhämta data om sammansättning på hushållens utsorterade
materialfraktioner samt säck- och kärlavfallet. Målet med projektet är att visa hur avfallets
sammansättning förändras med tiden och hur olika åtgärder som stimulerar sortering påverkar
insamlade mängder och kvalité på de utsorterade fraktionerna.
Projektet riktar sig till kommuner, behandlare och forskare inom avfallsbranschen. Olika materialbolag,
entreprenörer och andra branschorganisationer kan ha nytta av resultatet.
8

4 Deltagande kommuner
4.1 Val av kommuner
Avfallet i samma kommuner som undersöktes i de två tidigare Reforsk rapporterna, (Ohlsson
& Retzner, 1998 och Vukicevic et al., 2001) undersöktes även i detta projekt. Anledningen till
att välja samma kommuner är att man får en jämförbar studie om hur sammansättningen förändrats
sedan föregående undersökning.
Kommunerna som deltog i projektet var från början speciellt utvalda av materialbolagen och
RVF. Ett kriterium för att vara med i undersökningen var att man i kommunen 1997 hade områden
med utbyggt system för insamling av samtliga producentansvarsmaterial (tidningar och
förpackningar). De deltagande kommunerna är Kalmar, Tidaholm, Kristinehamn, Eskilstuna,
Skellefteå, Tomelilla och Helsingborg.
4.2 Beskrivning av deltagande kommuner
Kommunerna är geografiskt väl spridda över hela Sverige. Kommunernas invånarantal varierade
mellan 12 578 och 120 792, det finns ingen storstadskommun med i undersökningen.
Tabell 4.1 Befolkningsunderlag och fördelning av boendeform i deltagande kommuner
Yta
Kommun (km 2 Antal Invånare
) invånare per km 2
Antal Andel hushåll i
hushåll villor (%)
Kalmar 955 60 299 63 29 918 43
Tidaholm 521 12 579 24 6 128 62
Kristinehamn 747 24 040 32 12 486 48
Eskilstuna 1 104 90 851 82 44 833 35
Skellefteå 6 859 71 921 10 36 255 56
Tomelilla 400 12 578 31 6 057 75
Helsingborg 346 120 792 349 59 435 34
Källa: Statistiska Centralbyrån, (2004). www.scb.se
4.3 Avfallshantering i deltagande kommuner
Kalmar
Kalmar Vatten och Renhållning AB (KV&R) tar hand om avfall från ca 30 000 hushåll och
industrier i Kalmar kommun. År 2003 skickades ca 25 000 ton hushållsavfall till förbränning
och ca 10 000 ton hushållens restavfall deponerades på avfallsanläggning vid Moskogen i
Kalmar. Hushållens restavfall hämtas varannan vecka från villor och varje vecka från flerfamiljshus.
KV&R hyr ut trädgårdskärl som töms varannan vecka under växtsäsongen.
Stena Scanpapper AB och KV&R sköter, på uppdrag av Förpackningsinsamlingen, insamlingen
av producentansvarsmaterial i kommunen. Kalmar var tidig med att införa insamling
av producentansvarsmaterial vid återvinningsstationer, samma år som producentansvaret lag-
9

stadgades. De första fastighetsnära hämtplatserna för producentansvarsmaterial byggdes
samma år. Stor vikt lades vid information inför införandet av det nya systemet. Hushållen
informerades genom att skriftlig information skickades ut och genom informationskampanger
i lokala dagstidningar. Den fastighetsnära insamlingen har sedan dess ökat kraftigt, 1997
fanns ca 100 platser för hushållsnära hämtning och 2000 fanns 230 fullt utbyggda hämtplatser.
Idag har 85 % av alla flerfamiljshus hushållsnära hämtningen av tidningar och förpackningar.
För att få insamlingen att fungera på bästa sätt besöker en avfallsrådgivare fastigheten
och diskuterar utformning med fastighetsägaren.
KV&R motiverar hushållen att sortera sitt avfall genom att bl a dela ut en broschyr ”Sorteringsguide”
till samtliga hushåll i kommunen. För de som vill veta mer finns KV&R s hemsida,
där finns också en sorteringslista och mycket annat. KV&R tar emot omkring 170-180
studiebesök årligen på sina anläggningar. Man jobbar även aktivt att informera skolorna och
olika fastighetsbolag.
I Kalmar finns även 40 återvinningsstationer för insamling av tidningar, förpackningar, kläder
och småbatterier. Hälften av dem finns i tätorten. Dessutom finns det 7 återvinningscentraler
där man kan lämna tidningar, förpackningar, annat återvinningsbart material, farligt avfall,
elektronik, mm. År 1997 fanns 45 återvinningsstationer.
Tidaholm
Den traditionella avfallshanteringen har successivt förändrats i Tidaholm efter införande av
producentansvar för uttjänta förpackningar år 1994. Avfall som kan återvinnas, återanvändas
eller förbrännas samlas till eller via återvinningscentral som ägs av Ragn-Sells AB i Tidaholm.
Där vägs och omlastas hushållsavfall sedan år 2000 för transport till Lidköpings värmeverk.
År 2003 skickades 2450 ton avfall till förbränning i Linköping efter omlastning.
Samtidigt samlades 3650 ton återvinningsmaterial från hushållen inklusive el- och elektronik.
Under 2003 skickades en ny skrift ”Källsortering av hushållens avfall samt renhållningstaxa”
till hushållen för att öka insikten och förståelse om avfallshantering i Tidaholms kommun.
Målet är att avfallstaxan skall premiera de fastighetsägare som komposterar eller källsorterar
och därigenom får minskade avfallsmängder. Hämtning av avfall från villor sker var 14:e dag
samt vid kompostering av matavfall ingår sex valfria tömningar per år. Flerfamiljshus har
hämtning var 14:de dag med möjlighet till tömning varje vecka.
Trädgårdsavfall tas om hand inom den egna fastigheten eller lämnas vid Siggestorps avfallsanläggning.
Kompostering av trädgårdsavfall på Siggestorp pågår på försök och jorden används
idag inom gatu- och parkenheten. En utveckling av komposteringen pågår, så att kompostjord
även kan bli en tillgång för allmänheten.
Flera fastighetsägare erbjuder sina hyresgäster sortering vid fastigheten. Insamling av tidningar
i tätorten utförs fastighetsnära av en idrottsförening och på landsbygden via bringsystem
(återvinningsstationerna). Vid 12 återvinningsstationer varav fem finns i tätorten, samlades
1665 ton tidningar och förpackningar för återvinning. Statistiken visar att de insamlade
mängderna av tidningar och förpackningar ökar varje år.
10

Kristinehamn
Hushållsavfallet från Kristinehamns kommun går till förbränning i Karlskoga värmeverk. Dit
skickas ca 6000 ton avfall från Kristinehamns kommun varje år.
I Kristinehamn har man veckohämtning från samtliga hushåll i kommunen. Abonnenter i villaområde,
med egen kompostering, hämtas varannan vecka. Idag komposterar ca 800 hushåll
sitt organiska avfall i kommunen och hushållen uppmuntras till kompostering genom reducerat
taxa med ca 38 % av årskostnaden för ett villa abonnemang. I ca 85 flerbostadshus finns
utbyggda soprum med behållare för samtliga producentansvars material utom för mjukplast.
Några är även utrustade med trumkomposter för organiskt avfall.
I kommunen finns en bemannad återvinningscentral och 29 återvinningsstationer med behållare
för samtliga slag av producentansvarsmaterial utom mjukplast. Detta innebär att det finns
en återvinningsstation på 846 invånare i Kristinehamn. Eftersom hushållsavfallet förs till förbränningsanläggning
har man informerat hushållen om att de skall lägga mjukplasten i säckoch
kärlavfallet.
Farligt avfall kan lämnas på återvinningscentralen vid avfallsanläggningen eller på någon av
de 10 miljöstationer som i huvudsak är lokaliserade till försäljningsställen för färg, bensin
eller andra kemiska produkter.
Eskilstuna
I Eskilstuna har man 14-dagarshämtning för samtliga villahushåll i kommunen och veckohämtning
för flerfamiljshusområden. Idag komposterar ca 2 800 villahushåll sitt organiska
avfall i kommunen. Hushållsavfallet från Eskilstuna kommun skickas till förbränning i Linköpings
värmeverk. Under 2003 skickades 21 220 ton hushållsavfall till förbränningen.
Fastighetsnära insamling av källsorterat material startades 1999 i flerfamiljshus och sedan
dess har antal flerfamiljshus med hushållsnära hämtningen ständigt ökat. Idag finns det ca 10
000 hushåll som har möjlighet till hämtning av samtliga producentansvarsmaterial vid källan.
Vid införandet av hushållsnära hämtning av källsorterat material togs det fram ett speciellt
utformat blad om källsorteringen som delas ut till fastighetsägare. Lägenhetsinnehavare får en
broschyr som heter ”Sorteringsbok” som är en alfabetisk sorteringsguide. En gång om året
får alla hushåll i Eskilstuna en broschyr till som innehåller information om hushållsavfall för
hela året med öppettider, sorteringsguide, miljöbilens turlista, linkar mm. Det finns också en
hemsida där man hittar t ex all information om källsortering i Eskilstuna kommun och placering
av den närmaste återvinningsstationen..
Eskilstuna har 47 st återvinningsstationer i kommunen varav 32 placerade i tätorten. Återvinningsstationerna
är enhetliga och det finns möjlighet att sortera samtliga producentansvarsmaterial,
kläder och batterier.
I Eskilstuna kommun får man inte lägga farligt avfall, elektronikskrot, grovavfall och trädgårdsavfall
bland hushållens restavfall.
Grovavfall samlas in kampanjvis under vår och höst i både villaområden och flerfamiljshusområden.
Det finns också möjlighet att beställa hämtning av grovavfall mot en avgift. Träd-
11

gårdsavfall kan lämnas gratis vid den återvinningscentral som finns vid Lilla Nybys avfallsanläggningen.
Farligt avfall från hushållen samlas in utan kostnad i Miljöbilen som besöker ett antal olika
hållplatser fem gånger om året.
Skellefteå
I Skellefteå har man veckohämtning i kärl för samtliga hushåll i kommunen. Årligen levereras
17 850 ton hushållsavfall från Skellefteå kommun till förbränning i Dovamyrans värmeverk i
Umeå.
Hushållsnära hämtning av returpapper finns i ca 70 % av lägenheterna. Hushållsnära hämtning
av allt producentansvarsmaterial påbörjades i ett område med 300 lägenheter och tre soprum
från år 2000. Därefter infördes källsortering i två områden till med 750 lägenheter. Elektronikskrot
hämtas 4 ggr per år från dessa områden. IL Recycling Service AB har gått ut och
informerat hushållen före införandet av systemet och haft träffar med bostadsrättsföreningar i
respektive området. Alla hushåll har fått broschyren ”Källsortering för hushåll”. Ansvariga
för insamlingen av tidningar och alla förpackningar utom glas, är IL Recycling Service AB
med Tekniska kontoret som underleverantör. För insamling av glasförpackningar ansvarar
Ragn-Sells AB.
En ny renhållningstaxa kom till i mars 2004 för att uppmuntra hushållen att källsortera sitt
avfall. Hittills kostade det mer att hämta 660 l kärl med tidningar än 660 l kärl fullt med restavfall.
Hushållen uppmuntras även till källsortering genom att ”Avfallskalendern” delas ut till
samtliga hushåll i kommun. Den innehåller sorteringsguide med information om avfallshantering
och sophämtning. Det finns också en hemsida där man kan hitta all information om
avfall och källsortering i kommunen.
Idag finns det sex återvinningscentraler och 29 st kompletta återvinningsstationer i kommunen.
Vid bemannade återvinningscentraler får hushållen kostnadsfritt lämna sorterat avfall.
Vid återvinningsstationer kan hushållen lämna returpapper, samtliga producentansvarsmaterial,
batterier och kläder. I Skellefteå tätort finns det 12 st återvinningsstationer och en återvinningscentral
vid Degemyra avfallsanläggning.
Det är inte tillåtet att lägga trädgårdsavfall bland säck- och kärlavfallet. Trädgårdsavfallet kan
lämnas gratis vid återvinningscentralen, alternativt kan man beställa hämtning vid fastigheten.
Det finns även möjligheten till grannkompostering av trädgårdsavfall. Man måste ansöka hos
tekniska kontorets avfallssektion.
Hämtning av grovavfallet ingår i abonnemanget för villahushåll och hämtas två gånger om
året vid varje fastighet. Hushåll i flerfamiljshus har i regel utrymmen för grovavfall som
hämtas varje vecka. De som saknar utrymmen för grovavfall får lämna det till återvinningscentralen.
Vid varje återvinningscentral finns det miljöstationer där farligt avfall kan lämnas. Tekniska
kontoret anordnar årliga insamlingar av farligt avfall från hushållen. Man skickar informationen
till alla hushåll innan bilen för insamling av farligt avfall kommer vid bestämda platser i
kommunen.
12

Tomelilla
I Tomelilla har man 14-dagars hämtning för villahushållen och veckohämtning för hushållen i
flerfamiljshus. Mängden hushållsavfall från Tomelilla som skickades till deponering 2003 var
436 ton och 2 296 ton skickades till förbränning i SYSAV s värmeverk i Malmö.
Ca 60 % av hushållen i flerfamiljshus har hushållsnära hämtning av producentansvarsmaterial.
Hushållen sorterar sina tidningar och förpackningar vid soprum på gården. Kommunen
genom ÖKRAB´s (Österlens Kommunala Renhållnings AB) och dess entreprenörs omsorg
utför hämtningen av dessa fraktioner genom sk återvinningsabonnemang. Det nya systemet
infördes under år 2003 och innan dess har man gått ut med informationen till alla hushåll.
Varje år skickas ”Miljönyheterna på Österlen” till alla hushåll med information om avfallshanteringen.
Mer information finns på ÖKRAB s hemsida.
Tomelilla har 10 stycken återvinningsstationer i kommunen, av dessa ligger tre i tätorten.
Detta innebär att det finns en återvinningsstation på 1 254 invånare. Alla återvinningsstationerna
har insamling av samtliga producentansvarsmaterial. Fyra av återvinningsstationerna
har insamling av kläder. Små batterier kan lämnas på alla återvinningsstationer. Bilbatterier
kan endast lämna på återvinningscentralen i Tomelilla. För farligt avfall finns tre insamlingsplatser
i kommunen.
Trädgårdsavfallet kan lämnas gratis vid återvinningscentralen om man inte har tecknat abonnemang
för hämtning vid fastigheten. För grovsopor kan man också teckna ett abonnemang
för hämtning vid fastigheten.
Helsingborg
I Helsingborg har man 14-dagars hämtning för samtliga villahushåll i kommunen och veckohämtning
för flerfamiljshusområden. Restavfallet från hushållen skickas till Filborna avfallsoch
återvinningsanläggning för vidare behandling i biocellsreaktor. År 2003 behandlades ca
34 000 ton hushållens restavfall.
I Helsingborgs stad har man valt en modell med fastighetsnära hämtning av producentansvarsmaterial
sedan 1996. Renhållningsverket erbjuder en frivillig service att få producentansvarsmaterial
hämtat vid grind mot en serviceavgift. Detta gäller både flerfamiljsfastigheter
och villor. I Helsingborg har ca 85 % av alla villor valt att deras producentansvarsmaterial
såsom tidningar, pappersförpackningar, ofärgat glas, färgat glas, metallförpackningar, hårdplastförpackningar
och batterier blir hämtade vid fastigheten. 203 villor vill inte ha grindhämtning.
Resten är villor i t ex områden med förbjuden trafik där inte är möjligt med hushållsnära
hämtning som saknar grindhämtning.
Idag pågår införande av fastighetsnära insamling av 10 källsorterade fraktioner i hela kommunen.
Det nuvarande systemet har utökats med hämtningen av källsorterat organiskt och
mjukplastförpackningar.
Av flerfamiljshus är det 55 % som har full källsortering med hämtning av samtliga producentansvarsfraktioner
vid fastigheten. 25 % har sortering och hämtning av vissa fraktioner vid
fastigheten och resten har ingen hämtning av producentansvarsmaterial vid fastigheten.
För de som inte vill ha grindhämtning finns idag en bemannad återvinningsgård och 19 återvinningsstationer
utplacerade. Där kan man lämna sina tidningar och förpackningar samt
13

småbatterier och kläder. Från början fanns det 25 st återvinningsstationer och några av dem
har dragits in i och med att fastighetsnära insamling av producentansvarsmaterial infördes år
1996.
Trädgårdsavfall kan mot en extra avgift hämtas vid fastigheten var fjortonde dag. Förutom
detta genomförs vår och höst insamling av trädgårdsavfall vid särskilda dagar och platser.
I ett villaabonnemang ingår att få grovsopor hämtade var fjortonde dag samt batterihämtning.
I flerfamiljshus hämtas grovsoporna enligt schema eller minuthämtning efter särskild beställning.
Hushållen kan lämna sitt farliga avfall kostnadsfritt en gång om året vid de fyra miljöbodar
som finns utställda vid olika bensinstationer samt vid särskilda insamlingskampanjer. Farligt
avfall kan även lämnas vid Filborna återvinningsgård.
14

5 Genomförande
5.1 Plockanalys
För att undersöka sammansättningen på olika materialströmmar används plockanalys. Metoden
innebär att man sorterar material i olika kategorier. En procentuell viktfördelning kan
sedan beräknas. Beroende på vilken typ av material som sorteras delas det upp i olika fraktioner.
Genom att avfall som kommer från samma kommuner analyseras vid flera olika tillfällen,
kan en rik informationsdatabas om avfallets sammansättning skapas och användas till:
• Kunskap om avfallets sammansättning och förändring i tiden
• Kontroll av renhet på återvinningsmaterial
• Kontroll av effekt av olika styrmedel och åtgärder
• Planering av insamling och transport
• Dimensionering av behandlingsanläggningar
Arbetet ska visa om man med hjälp av ett rikt statistiskt material från plockanalyser som är
utförda i samma kommuner vid tre olika tillfällen, kan urskilja några tydliga trender om hur
avfallets sammansättning förändrats genom åren. Databasen kan även användas för att jämföra
olika insamlingssystem, sammansättning på avfall eller genereringstakt från olika boendeformer
under en längre period i dessa kommuner.
5.2 Fas 1 - Sammansättning på säck- och kärlavfall
För att få kunskap om vad införandet av producentansvar på förpackningar verkligen inneburit
för sammansättningen på de olika materialflödena i hushållen, krävs det att man undersöker
avfallet så nära källan som möjligt. Detta görs genom att plockanalysera materialet.
5.2.1 Plockanalys av säck- och kärlavfallet
För att få en representativ bild av hur sammansättningen ser ut i respektive kommun har ett
stort samlingsprov samlats in från respektive boendeform. Provtagning och karakterisering av
avfallet sker enligt NSR:s metod för karakterisering av avfall som baseras på Nordtest metod
(Nordtest, 1995). Plockanalys av avfall har utförts på respektive kommuns avfalls- och återvinningsanläggning.
Plockanalyser har utförts enligt följande beskrivning:
Provtagning
1. Ett stort samlingsprov samlas in från respektive boendeform (flerfamiljshus och villor) i
en kommun.
2. Provet töms på en hårdgjord yta och blandas, utan att avfallet krossas, med hjullastare.
3. Provet delas i fjärdedelar, av vilka två slumpvis kastas. Detta upprepas tills rätt provmängd
återstår.
4. Sopborste används så att alla smådelar kommer med.
15

Figur 5.1 Ett stickprov på avfall som skall sorteras tas med hjälp av hjullastare
Sorteringsarbete
Sorteringen sker på ett portabelt sorteringsbord, ca 1 x 2 m med fyra hål där det blöta avfallet
kan föras ned. Runt bordet finns uppställt säckar (160 l) och kärl för fast avfall.
Figur 5.2 Uppställning av utrustning för sortering
16

Arbetet utförs av 3 personer enligt följande:
1. En person lastar upp avfallet på sorteringsbordet, skär sönder påsar och sprider ut avfallet.
2. Avfallet sorteras i 20 fraktioner, enligt Förteckning över avfallsfraktioner, tabell 4.1.
3. Allt sorterat material vägs på en mobil balkvåg med en noggrannhet på 0,1 kg.
4. Alla data noteras i sorteringsprotokollet.
5. En procentuell viktsammansättning beräknas för det sorterade materialet.
Sorteringsarbetet utfördes av två personer från NSR och en person som kommunerna ställde
upp med. Samma våg användes vid alla sju sorteringarna. I samtliga fall ställdes sorteringsbordet
upp i någon typ av kallgarage eller tält som fanns på anläggningen.
5.2.2 Fraktioner
Syftet med undersökningen var att bestämma sammansättningen på säck- och kärlavfallet
samt att se hur mycket producentansvarsmaterial som fanns kvar. Syftet var också att jämföra
sammansättningen på avfall med de tidigare undersökningarna från 1997 och 2000. För att
uppnå syftet sorterades avfallet i 20 fraktioner enligt tabell 5.1.
Figur 5.3 Avfall sorterades i 20 olika fraktioner
17

Tabell 5.1 Förteckning över avfallsfraktioner
Tidningar och förpackningar:
Tidningar (returpapper) Tidningar, broschyrer,
kataloger mm
18
Mindre papperslappar som
t.ex. kvitton och foton sorteras
som övrig brännbart
Well Lådor, ark, omslag
Mjukplastförpackningar Plastkassar, folie, påsar Chipspåsar är plast. De flesta
kaffepaket är plast.
Kännetecken: kan enkelt
kramas ihop.
Frigolit Skumplast
Hårdplastförpackningar Saftflaskor, burkar, tråg,
engångsbestick, lock
Kännetecken: kan bockas eller
knäckas.
Pappersförpackningar Mjölkpaket, papperspåsar, Består till minst 50 % av
kuvert, äggkartong,
sockerpaket, engångsservis
papper.
Glasförpackningar Flaskor och burkar Ofärgat och färgat. Ej speglar,
fönsterglas och dricksglas.
Metallförpackningar Burkar, flaskor, folie, tråg, Både stål och aluminium.
formar, tuber, kapsyler, lock, Kännetecken:
färgburkar, värmeljus Metall kan vikas varaktigt till
skillnad mot plast som strävar
att återgå till ursprunglig form.
Resterande avfall:
Matavfall Överbliven mat och beredningsrester
som skal, blast och blad.
Kaffesump och teblad. Äggskal,
bröd, frukt, hushållspapper
Blöjor Barn och vuxenblöjor,
tamponger, bindor
Trädgårdsavfall Växtdelar, jord, snitt-blommor,
krukväxter
Övrigt glas Dricksglas, spegelglas,
fönsterglas, prydnadssaker
Övrig plast Leksaker, tandborstar, bruksföremål
Övrig metall Skruv, spik, verktyg, bestick,
stekpannor, grytor
Elektriska och
Glödlampor, rakapparat, radio,
elektroniska produkter
hårtork
Frukt och grönsaker som är
köpt i affär.
Frukt, blommor, grönsaker
som är hemma odlat.
Ej keramik och porslin.
Allt som drivs med batteri
eller har sladd.
Textil Kläder, trasor
Trä Föremål tillverkat av trä Såväl behandlat som
obehandlat.
Övrig brännbart Skor, städsopor, kökstrasor,
tapeter, biljetter, foton
Övrigt Kattsand, porslin, keramik Allt som inte passar enligt
ovan.
Farligt avfall Lysrör, lågenergi lampor,
medicin, nagellack, färg,
bekämpningsmedel, batterier

I samråd med materialbolag Svensk Glasåtervinning och Metallkretsen delades grupper glasförpackningar
och metallförpackningar i ytterligare fyra undergrupper beroende på användningsområden
för förpackningar. Glasförpackningar sorterades i följande undergrupper:
• Dryckesförpackningar, ofärgat
• Dryckesförpackningar, färgat
• Övrigt, ofärgat
• Övrigt, färgat
Metallförpackningar sorterades också i fyra undergrupper enligt följande:
• Dryckesförpackningar, aluminium
• Dryckesförpackningar, tennplåt
• Övrigt, aluminium
• Övrigt, tennplåt
För att få ett jämförbart resultat är det viktigt att sorteringen utförs på samma sätt. Svårigheten
med plockanalyser är att olika personer gör helt olika bedömning av vilka produkter som skall
sorteras i respektive fraktion. Därför var det viktigt att två personer från NSR alltid var med
och sorterade avfallet enligt de sorteringsrutiner som tagits fram av NSR Research enligt följande:
1. Avfallet skall sorteras i olika fraktioner enligt tabell 5.1, Förteckning över avfallsfraktioner.
Det är viktigt att alla följer förteckningen vid sorteringen och att alla gör på samma
sätt.
2. Matrester och liknande skall tas bort från förpackningarna så att de är rena innan de läggs
i fraktionerna för förpackningar.
3. Förpackningar av blandmaterial skall tas isär och läggas i respektive materialfraktion.
Ta bort t ex. kapsyler och korkar från glasburkar och flaskor.
4. Fulla oöppnade förpackningar klassas som matrester.
Om det inte är möjligt att öppna t ex full tomatburk ska den klassas som matavfall.
5. Alla småbitar måste med.
Även små bitar som fimpar, godispapper, topps, gem, kapsyler och liknande skall pillas
fram och sorteras.
6. Upphittat farligt avfall skall efter vägning tas om hand och lämnas till närmaste miljöbod
eller motsvarande.
19

Figur 5.4 Vägning av olika fraktioner på en mobil balkvåg
5.2.3 Sorterade mängder
Avfallsmängder från ett hushåll från varje boendeform under en vecka kunde man bestämma
med hjälp av den kända totalvikten, hämtningsfrekvens och antalet hushåll som lämnade sitt
avfall. Antalet hushåll har uppskattats av kontaktpersonen i respektive kommun. Där det var
inte möjligt att ta fram antal hushåll som fanns i flerfamiljshus har man ringt fastighetsägare
eller följt med sopbil vid hämtningen för att räkna antal hushåll. En enhet definieras som avfallsmängd
från ett hushåll under en vecka.
Man har undvikit att göra plockanalyser efter högtider eftersom det kan påverka avfallssammansättning
och därmed resultat. Totalt sorterades 5 551 kg säck- och kärlavfall fördelat
mellan kommunerna enligt tabell 5.2.
Tabell 5.2 Sorterade mängder säck- och kärlavfall i deltagande kommuner.
Kommun
Sorterad mängd
(kg)
Kalmar 871
Tidaholm 750
Kristinehamn 888
Eskilstuna 807
Skellefteå 752
Tomelilla 731
Helsingborg 752
Summa 5551
20

5.3 Fas 2 - Plockanalys av utsorterat producentansvarsmaterial och
restavfallet från källsorteringsrum
För att bestämma återvinningsgraden sorterades och vägdes säck- och kärlavfallet och samtliga
återvinningsfraktioner från samma hushåll. I dagsläget är det relativt få kommuner som
har hushållsnära hämtning för samtliga hushåll och fraktioner. I de aktuella kommunerna
finns det däremot områden med flerfamiljshus som har gemensamt soprum med utsortering av
samtliga återvinningsfraktioner.
Figur 5.5 Källsorteringsplats vid flerfamiljshus i Tidaholm
Anledningen till att även återvinningsfraktionerna sorterades var att man inte kunde utgå från
att allt material som sorterats var rätt sorterat. Allt återvinningsmaterial från hushållen vägs
och sorteras. Hela mängden säck- och kärlavfall samlas in och vägs, men endast en delmängd
sorteras. När båda fraktionerna sorterats kan man dels bestämma återvinningsgraden för hushållen
men även visa hur stor mängd förpackningar som hanteras totalt i hushållen.
Provtagning
Allt producentansvarsmaterial och restavfall från 14 olika källsorteringsrum i sju kommuner
sorterades och vägdes. Vid val av provtagningsområden har man varit noga med att veta exakt
antal hushåll som lämnar sitt säckavfall och utsorterade producentansvarsmaterial till respektive
källsorteringsrum. I de flesta kommunerna sorterades materialet från två fristående sophus
som låg vid fastigheten. I de fall hade kontaktpersonen i respektive kommun uppskattat
hur många som lämnade sitt avfall till detta sophus. Endast i Eskilstuna låg källsorteringsrummet
i fastigheten. Här var det tydligt hur många hushåll som använde kärlen.
I denna uppskattning föreligger det en viss osäkerhet eftersom det inte alltid är helt klart vilket
sophus som varje hushåll använder. För att minska osäkerheten har man valt sophus som
låg i avskilda områden och bara hyresgäster hade nyckeln till rummet. Där var mängden avfall
som kommer från utanför liggande områden minimal.
21

Provtagning har i regel skett den dagen när ordinarie hämtning av restavfallet sker och när det
fanns det mesta av producentansvarsmaterial i behållarna. Olika material hämtas olika dagar
och därför var det viktigt att utsorterade material har samlats i minst en vecka vid sorteringstillfället.
Sorteringsarbete
Alla utsorterade materialfraktioner sorterades och vägdes. Därefter vägdes allt kärlavfall som
fanns i behållarna för restavfallet. Kärlavfall sorterades vid avfallsanläggning och producentansvarsmaterial
sorterades på plats i respektive soprum.
Figur 4.6 Sortering av pappersförpackningar i källsorteringsrum i Kalmar
För vägningen användes samma våg som vid den övriga sorteringen. Arbetet utfördes av
samma personer med samma rutiner som används vid plockanalyser av säck- och kärlavfallet.
22

Figur 5.7 Vägning av utsorterade återvinningsfraktioner i Eskilstuna
5.3.1 Fraktioner
Målet med denna undersökning var att bestämma hur mycket producentansvarsmaterial som
hanteras totalt i hushållen i Sverige under ett år. Därför var det viktigt att förutom utsorterade
material även sortera restavfallet från samma hushåll för att bestämma mängden producentansvarsmaterial
som slängts i avfallet. Restavfallet har sorterats i fraktioner enligt tabell 5.3.
Tabell 5.3 Fraktioner som restavfallet från källsorteringsrum sorterades i.
Fraktioner
Tidningar
Mjukplastförpackningar
Hårdplastförpackningar
Pappersförpackningar
Glasförpackningar
Metallförpackningar
Övrigt
23

5.3.2 Sorterade mängder
Sorterade mängder under den andra fasen av projektet omfattar mängden utsorterat producentansvarsmaterial
och mängd restavfall från en behållare i källsorteringsrummet. Mängden
varierar beroende på antalet hushåll som slängt sitt avfall i källsorteringsrummet som undersöktes.
Tabell 5.4 Sorterade mängder utsorterat producentansvarsmaterial och restavfallet från källsorteringsrum
i deltagande kommun
Kommun
Sorterad mängd
(kg)
Kalmar 950
Tidaholm 670
Kristinehamn 894
Eskilstuna 713
Skellefteå 459
Tomelilla 413
Helsingborg 390
Summa 4488
Största mängd material sorterades i Kalmar. Det var 308 lägenheter som slängde sitt avfall i
två källsorteringsrum.
5.4 Statistisk bearbetning av resultatet
För att insamlade data från en plockanalys skall kunna bearbetas statistiskt måste urvalet av
delpopulationer ske på ett slumpmässigt sätt. Kommunerna i denna rapport är inte slumpmässigt
valda vilket är en brist vid uppräkning av sorteringsresultatet till riksnivå. De områden
som ingår i undersökningen väljs däremot slumpmässigt inom varje kommun.
Det går, trots det icke slumpmässiga urvalet, att göra uppräkningar till både kommunal och
risknivåer, men man bör då påpeka bristerna i urvalet. Hur stor osäkerheten i de uppräknade
talen eller andelarna är i förhållande till det okända, men sanna värdet för landet eller kommunerna,
går inte att beskriva på grund av att slumpen är åsidosatt.
24

6 Resultat – Fas 1
Data som samlas in vid plockanalysen sammanställs genom att bl. a räkna ut den procentuella
sammansättningen av hushållsavfallet. Det görs även en sammanställning som visar hur stor
mängd av varje komponent som genereras per vecka. Dessa data används till att beräkna den
totala genereringstakten för ett hushåll. Resultat av plockanalyser på avfall från respektive
kommun finns i bilaga 1.
6.1 Avfallsmängder
6.1.2 Villor
Den genomsnittliga vikten på en enhet från ett villahushåll var 11,3 kg. Enheten definieras
som mängd restavfall från ett hushåll under en vecka. Villaenheten vägde mest i Kalmar och
Tidaholm med en vikt på 14 kg och minst i Helsingborg med en vikt på 8,6 kg.
Tabell 6.1 Medelvikt för säck- och kärlavfallet från villor under en vecka. Vikt i kg.
6.1.3 Flerfamiljshus
Vikt
Vikt
Kommun kg/villa/vecka kg/capita/vecka
Kalmar 14,0 5,4
Tidaholm 14,0 5,4
Kristinehamn 9,1 3,5
Eskilstuna 12,3 4,7
Skellefteå 10,2 3,9
Tomelilla 11,1 4,3
Helsingborg 8,6 3,3
Medel 11,3 4,4
Den genomsnittliga vikten på en enhet från ett hushåll i flerfamiljshus var 6,8 kg. Mest vägde
enheten i Kristinehamn 9,9 kg och minst i Tidaholm där vikten var 5,2 kg, enligt tabell 6.2.
Tabell 6.2 Medelvikt för säck- och kärlavfallet från ett hushåll i flerfamiljshus under en vecka. Vikt i kg.
Vikt
Vikt
Kommun kg/lgh/vecka kg/capita/vecka
Kalmar 5,8 3,9
Tidaholm 5,2 3,5
Kristinehamn 9,9 6,6
Eskilstuna 7,3 4,9
Skellefteå 5,3 3,5
Tomelilla 7,0 4,7
Helsingborg 7,1 4,7
Medel 6,8 4,5
25

Skillnaden i avfallsmängd mellan hushåll i flerfamiljshus och i villor var 4,5 kg per hushåll
och vecka. Enligt den senaste folk- och bostadsräkningen 1990 bodde det i genomsnitt 2,6
personer i ett villahushåll och i ett hushåll i flerfamiljshus bodde det i genomsnitt 1,5 personer.
Den stora skillnaden i avfallsmängd mellan flerfamiljshus och villor kan alltså förklaras
med att det bor fler personer i ett villahushåll än i ett hushåll i flerfamiljshus. Om man räknar
om avfallsmängderna per person och vecka, då blir inte skillnaderna mellan avfallsproduktion
per person från villor och flerfamiljshus så stora. Avfallsmängden för varje person i ett villahushåll
under en vecka blir då 4,4 kg och i ett hushåll i flerfamiljshus blir det 4,5 kg.
6.2 Avfallssammansättning
6.2.1 Beräkning av det samlade säck- och kärlavfallet från deltagande
kommuner
Prov för sortering togs från en full bil som samlade avfall från villor respektive flerfamiljshus
i varje kommun. Avfallet sorterades, vägdes upp och protokollfördes i de fraktioner som anges
i tabell 4.1. Därefter kunde man se hur sammansättningen för villahushållen och hushållen
från flerfamiljshus i kommunen såg ut. Genom att dela på villahushåll och hushåll i flerfamiljshus
kan en jämförelse mellan de två hushållstyperna göras. Alla sju kommunernas säckoch
kärlavfall summerades sedan för att bilda det säck- och kärlavfall som skall representera
den genomsnittliga sammansättningen på säck- och kärlavfallet i Sverige.
6.2.2 Grupperingar
För att förenkla tolkningen av plockanalysens resultat har de olika fraktionerna delats in i fem
stycken grupper efter behandlingsbarhet enligt tabell 6.3. Material som omfattas av producentansvar
tillsammans med fraktionen övrig metall bildar en egen grupp materialåtervinningsbart.
Alla fraktioner som kan behandlas biologiskt genom kompostering har placerats i
gruppen komposterbart. I gruppen termiskt behandlingsbart placerades de fraktioner som genererar
energi vid förbränning. I gruppen inert material placerades material som inte var biologiskt
nedbrytbara eller genererade någon energi vid förbränning. Farligt avfall och elektriska
och elektroniska produkter har placerats i en egen grupp.
Tabell 6.3 Grupperingar efter behandlingsbarhet av säck- och kärlavfallet.
Material
Termiskt Inert Slutbehandling/
återvinningsbart Komposterbart behandlingsbart material Återvinning
Tidningar Matavfall Blöjor Övrigt glas Farligt avfall
Wellpapp Trädgårdsavfall Övrig plast Övrigt Elektriska och
Mjukplastförp. Trä
Textilier
elektroniska produkter
Frigolit
Hårdplastförp.
Pappersförp.
Glasförp.
Metallförp.
Övriga metaller
Övrigt brännbart
26

6.2.3 Sammansättning på säck- och kärlavfallet från deltagande
kommuner
Den genomsnittliga sammansättningen på säck- och kärlavfallet i de sju kommunerna framgår
av tabell 6.4. Tabellen visar även hur stora mängder som genereras av en person i ett genomsnittligt
hushåll under en vecka.
Tabell 6.4. Andel av säck- och kärlavfallets vikt samt vikt per capita och vecka för det samlade säck- och
kärlavfallet från deltagande kommuner. Andel i %, vikt i kg.
Producentansvarsmaterial Resterande avfall
Kategori Viktandel
Vikt/capita
(kg) Kategori Viktandel
27
Vikt/capita
(kg)
Tidningar 7,8% 0,35 Matavfall 42,8% 1,90
Wellpapp 0,8% 0,03 Blöjor 5,5% 0,24
Mjukplastförpackningar 7,2% 0,32 Trädgårdsavfall 6,7% 0,30
Frigolit 0,3% 0,03 Övrigt glas 0,2% 0,01
Hårdplastförpackningar 3,3% 0,15 Övrig plast 0,9% 0,04
Pappersförpackningar 7,7% 0,34 Övriga metaller 0,9% 0,04
Glasförpackningar 2,3% 0,14 Elektronikskrot 0,5% 0,02
Metallförpackningar 1,7% 0,08 Textilier 2,3% 0,10
Trä 0,5% 0,02
Övrig brännbart 4,2% 0,19
Övrigt 4,3% 0,18
Farligt avfall 0,3% 0,01
Summa 31,0% 1,4 69,0% 3,1

övrig brännbart
4%
tidningar
8%
farligt avfall
0%
övrigt
4%
trä
0%
textilier
2%
wellpapp
1%
mjukplastförpackningar
7%
frigolit
0%
elektronikskrot
0%
övriga metaller
1%
övrig plast
1%
hårdplastförpackningar
3%
övrigt glas
0%
trädgårdsavfall
7%
pappersförpackningar
8%
glasförpackningar
2%
blöjor
5%
metallförpackningar
2%
matavfall
43%
Figur 6.1 Sammansättning på säck- och kärlavfallet från deltagande kommuner
28

En person i ett genomsnittligt hushåll genererar 4,5 kg avfall per vecka d v s 234 kg/år. Av
detta är 1,4 kg producentansvarsmaterial, 1,9 kg matavfall och 1,2 kg som mestadels består av
blöjor, trädgårdsavfall, övrig brännbart och övrigt.
4,5 kg /capita/vecka
1,4 kg Tidningar och förpackningar
1,9 kg Matavfall
1,2 kg Övrigt: blöjor, trädgårdsavfall,
papper, plast, metall
Figur 6.2 Avfallssammansättning och mängd per person i ett genomsnittligt hushåll under en vecka.
Flera av de fraktioner som sorterades ut var mycket små, dessa enskilda fraktioner kommenteras
inte i texten om det inte finns någon speciell orsak. Producentansvarsmaterialen behandlas
ytterligare i kap 6.3.
Producentansvarsmaterial
Av den sorterade vikten bestod 31 % av producentansvarsmaterial. Det slängs 1,4 kg producentansvarsmaterial
per capita och vecka i Sverige. Som producentansvarsmaterial räknas
tidningar och förpackningar tillverkade i papp/papper, hård- och mjukplast, frigolit, metall,
glas och wellpapp. Pappersförpackningar, tidningar och mjukplastförpackningar var de producentansvarsmaterial
som var vanligast förekommande i säck- och kärlavfallet.
Matavfall
Matavfall var den dominerande gruppen i hushållens säck- och kärlavfall med 43% av avfallets
vikt. Som matavfall räknas överbliven mat, beredningsrester och hushållspapper. I regel
var det större mängder matavfall som fanns bland restavfall från villor än det som kom från
lägenheter i flerfamiljshus. Mängderna varierade mellan olika kommuner och olika boendeform,
allt mellan 2 och 7,6 kg per hushåll och vecka.
Blöjor
I det sammansatta säck- och kärlavfallet var andelen blöjor 5,5 %. Mängden blöjor per hushåll
varierade inte mellan olika kommuner och olika boende former. Skillnad mellan flerfamiljshus
och villor i mängden blöjor per hushåll och vecka var störst i Kalmar kommun. Där
slängde ett villahushåll 0,62 kg blöjor under en vecka medan hushåll i flerfamiljshus hade
0,25 kg blöjor.
29

Trädgårdsavfall
Andelen trädgårdsavfall var 6,7 % av den sammanlagda mängden säck- och kärlavfall. Mängden
trädgårdsavfall var större från villahushåll jämfört med hushåll i flerfamiljshus. Trädgårdsavfallet
från flerfamiljshus bestod framförallt av krukväxter och vissna blombuketter
medan trädgårdsavfallet från villor vanligtvis bestod av grenar, gräs och jord.
Variationerna i mängderna mellan villahushåll i olika kommunerna var väldigt stora. Den
största mängden trädgårdsavfall som fanns kvar bland restavfall påträffades i Tomelilla och
Kalmar. Sorteringen i dessa kommuner skedde under maj och september månad då aktiviteten
i trädgårdarna är som högst. I bägge kommuner har man möjligheten till att täcka abonnemang
för hämtning av trädgårdsavfall vid villafastigheter. I Kalmar slängde ett hushåll som
bor i villa 2,4 kg trädgårdsavfall i restavfall per vecka och i Tomelilla slängdes det 2,5 kg per
vecka. I Helsingborg däremot slängde ett villa hushåll 0,1 kg trädgårdsavfall per vecka. Förklaringen
till den stora skillnaden mellan kommuner kan ligga i att sortering av avfall i Helsingborg
skedde i februari när aktiviteter i trädgården är nästan obefintliga. Trädgårdsavfall
kan lämnas gratis vid återvinningscentraler i alla kommuner.
Elektriska och elektroniska produkter
I denna grupp räknades glödlampor och alla apparater som drivs med batteri eller har sladd.
Det var 0,5 % av restavfallets vikt som bestod av elektriska och elektroniska produkter. Detta
innebär att varje person i Sverige slänger 1 kg elektriska och elektroniska produkter i restavfallet
under ett år vilket betyder att 9 400 ton elektriska och elektroniska produkter finns kvar
i restavfallet. Mest förekommande föremål var glödlampor, lösa sladdar, fjärrkontroller, lampor,
telefoner, klockor, miniräknare, leksaker, datatillbehör, hårtork, fotokameror, rakapparat,
bandspelare och små hushållsmaskiner. Det fanns 109 st glödlampor i 5551 kg restavfallet.
Mer om vilka elektriska och elektroniska produkter som fanns bland restavfallet i respektive
kommun finns i bilaga 3.
Figur 6.3 Elektriska och elektroniska produkter i restavfallet
30

Farligt avfall
Gruppen farligt avfall svarade för 0,3 % av hushållens restavfall. Detta innebär att varje person
i Sverige under ett år slänger 0,7 kg miljöfarligt avfall i restavfallet och att 6 600 ton farligt
avfall finns kvar i restavfallet från hushållen. Som farligt avfall räknades här även alkaliska
batterier då de samlas tillsammans med miljöfarliga batterier. Det sorterades ut 18,5 kg
farligt avfall från 5551 kg hushållens restavfall. Av detta var 40 % alkaliska batterier och resten
var miljöfarligt avfall. Det hittades 2 st nickelkadmium batterier, ett nickelmetallhybridbatteri
och 6 st zinkluft knappcellsbatterier. Förutom batterier var lågenergi lampor med
kvicksilver, färgburkar med flytande färg, sprayflaskor, lim, tändare, bekämpningsmedel, mediciner
och uttjänta nålar mest förekommande farligt avfall i restavfallet. Mer om farligt avfall
från respektive kommun finns redovisat i bilaga 3.
Flerfamiljshushållen slängde tre gånger så många batterier som villahushållen. Det största
antalet alkaliska batterier fanns i restavfallet från flerfamiljshus i Eskilstuna. Där fanns det
125 st batterier, varav 80 st var väl förpackade i en påse och kommer förmodligen från en och
samma person.
Figur 6.4 Farligt avfall i restavfallet (mängden från ett prov)
6.2.4 Säck- och kärlavfallets behandlingsbarhet
För att analysera säck- och kärlavfallets sammansättning med avseende på behandlingsbarhet
delades fraktionerna upp i grupper enligt kap.6.2.2. Efter att avfallet grupperats såg sammansättningen
ut enligt figur 6.5.
31

Termiskt
behandlingsbart
13%
Komposterbart
49%
Inert material
5%
Slutbehandling /
Återvinning
0,8%
32
Material
återvinningsbart
32%
Figur 6.5 Sammansättning på säck- och kärlavfallet efter indelning i grupper efter behandlingsbarhet
enligt kapitel 6.2.2.
Materialåtervinningsbart
Gruppen materialåtervinningsbart svarar för 32 procentenheter av den sorterade vikten och
består av material som omfattas av producentansvar och övrig metall. Tidningar, pappers- och
mjukplastförpackningar var de mest förekommande material i denna grupp och svarade tillsammans
för 23 % av den sorterade vikten.
Komposterbart
Gruppen komposterbart beskriver avfall som kan behandlas biologiskt. Andel komposterbart
var 49 vikts %. Matavfallet var den mest dominerande gruppen med 43 %. Viktandelen blir
stor eftersom matavfallet har så hög densitet i förhållande till de andra grupperna. Det slängs
1,9 kg matavfall per capita och vecka i säck- och kärlavfallet i Sverige.
Termiskt behandlingsbart
Gruppen brännbart stod för 13 % av det samlade säck- och kärlavfallet. Till termiskt behandlingsbart
har räknats blöjor, textil, övrig plast och övrigt brännbart som oftast bestod av gamla
mattor, väskor, städsopor, leksaker.
Inert material
Inert material innehåller de fraktioner som inte kan behandlas biologiskt eller ge något positivt
energitillskott vid förbränning. Denna fraktion skulle även kunna kallas deponirest. Gruppen
stod för 5% av det samlade säck- och kärlavfallet varav fraktionen övrigt som mest bestod
av kattsand, keramik och porslin svarade för 4 procentenheter.

Slutbehandling/Återvinning
I denna grupp räknas farligt avfall och elektriska och elektroniska produkter. Produkter som
skulle sorteras eller demonteras innan de skickas vidare till slutlig behandling eller återvinning.
Sammanlagt var det 0,8 % av restavfallsvikt som var farligt avfall och elektriska och
elektroniska produkter.
6.2.5 Mängden behandlingsbart säck- och kärlavfall i Sverige
I hela Sverige fanns det, enligt SCB år 2003, 4 351 308 hushåll. Av dessa var 1 985 561 (46
%) småhus och 2 365 747 (54 %) hushåll i flerfamiljshus. Plockanalysen visade att hushållen
genererar ett säck- och kärlavfall med en sammansättning enligt tabell 6.5. Dessa siffror kan
användas för att räkna ut mängden säck- och kärlavfall som genereras i hela Sverige under ett
år.
Tabell 6.5 Mängden säck- och kärlavfall i hushåll i flerfamiljshus respektive villahushåll, uppdelat efter
behandlingsbarhet. Vikt i kg.
Grupp
Flerfamiljshus
(kg)
33
Villor
(kg)
Materialåtervinningsbart
2,28 3,43
Komposterbart 3,22 5,95
Termiskt
behandlingsbart 0,83 1,52
Inert material 0,38 0,35
Slutbehandling/
återvinning 0,06 0,08
Summa 6,77 11,33
Sammanräkningen visar att det varje år skulle samlas in ca 2 miljoner ton säck- och kärlavfall
i Sverige fördelade på de olika grupperna enligt tabell 6.6.
Tabell 6.6 Avfallsmängder i Sverige under ett år uppdelat i grupper efter behandlingsbarhet.
Vikt i tusen ton.
Grupp
Flerfamiljshus
(tusen ton)
Villor
(tusen ton)
Totalt
(tusen ton)
Materialåtervinningsbart
280 354 634
Komposterbart 396 614 1010
Termiskt
behandlingsbart 102 157 259
Inert material 47 36 83
Slutbehandling/
återvinning 7 9 16
Summa 832 1170 2002

Beräkningen visar att 16 000 ton elektriska och elektroniska produkter och farligt avfall från
hushåll idag går till deponering eller förbränning istället för återvinning och slutbehandling.
Villahushåll slänger mer elektronik och farligt avfall i restavfallet än hushåll från flerfamiljshus.
6.2.6 Säck- och kärlavfallets behandlingsbarhet när allt
producentansvarsmaterial sorterats bort
Plockanalysen visar att 31 % av säck- och kärlavfall består av producentansvarsmaterial. Om
man gör det teoretiska antagandet att allt detta producentansvarsmaterial sorteras bort, minskar
avfallsmängderna under en vecka från ett villahushåll från 11,3 kg till 8,0 kg och i ett
hushåll i flerfamiljshus från 6,8 kg till 4,5 kg enligt tabell 6.7.
Tabell 6.7 Mängden säck- och kärlavfall från ett hushåll under en vecka när producentansvarsmaterial
utelämnas. Vikt i kg.
Villor Flerfamiljshus
Kommun vikt (kg)
vikt (kg)
Kalmar 9,8 3,8
Tidaholm 10,2 3,6
Kristinehamn 6,4 6,1
Eskilstuna 7,9 5,0
Skellefteå 6,5 3,0
Tomelilla 8,7 5,4
Helsingborg 6,6 4,9
Medel 8,0 4,5
Om allt producentansvarsmaterial sorteras bort förändras inte bara vikten utan även sammansättningen
på säck- och kärlavfallet. Figur 6.6. visar hur sammansättningen ser ut efter allt
producentansvarsmaterialen sorterats bort.
34

Termiskt
behandlings
bart
19%
Inert material
6% Slutbehandling/
Återvinning
1%
35
Komposterbart
74%
Figur 6.6 Sammansättning på det samlade säck- och kärlavfallet när producentansvarsmaterialen utelämnats.
Andelen komposterbart ökar med 25 procentenheter och gruppen termiskt behandlingsbart
med sex procentenheter om man helt sorterar bort producentansvarsmaterial. Detta innebär att
den anläggning som vill använda sig av biologisk behandling i form av kompostering av hushållsavfallet
skulle kunna behandla ca 74 % av inkommande hushållsavfall.
6.2.7 Skillnader i sammansättning mellan flerfamiljshus och villor
Resultat från plockanalyserna visar att det finns skillnader i mängd och sammansättning på
avfall som kommer från de två olika boendeformerna. Ett villahushåll slänger betydligt mer
avfall än ett hushåll från flerfamiljshus. Detta bero på att i ett villahushåll bor flera personer
än i ett hushåll från flerfamiljshus. Sammansättningen på restavfall skiljer sig också åt beroende
på boendeform.
Restavfall från lägenheter innehöll fyra procent mer tidningar och förpackningar än restavfall
från villor. Det var främst andelen tidningar och glasförpackningar som var mycket större i
avfallet från flerfamiljshus än från villor.
Villor hade fem procentenheter mer komposterbart material än flerfamiljshushållen. Den genomsnittliga
villahushållet producerade 4,8 kg matavfall på en vecka medan den genomsnittliga
hushållet i flerfamiljshus producerade 2,9 kg.
Gruppen inert material stod för en större andel av avfallet från flerfamiljshus än från villor
tack vare en stor mängd kattsand som låg i påsar från flerfamiljshus.
Sammanlagt svarade gruppen som kan gå till återvinning/slutbehandling för 1 % av restavfallets
vikt från flerfamiljshus och 0,7 % av restavfallets vikt från villor. Eftersom ett villahushåll
slänger 11,3 kg restavfall per vecka då betyder det att den slänger 0,05 kg elektriska och
elektroniska produkter och 0,03 kg farligt avfall i restavfallet per vecka. Under samma tid

slänger ett hushåll från flerfamiljshus 0,03 kg elektriska och elektroniska produkter och 0,03
kg farligt avfall i restavfallet.
34%
30%
Material
återvinningsbart
47%
52%
12% 13%
Komposterbart Termiskt
behandlingsbart
36
6%
3%
Flerfamiljshus
Villor
1% 1%
Inert material Slutbehandling/
Återvinning
Figur 6.7 Skillnader i säck- och kärlavfallets sammansättning mellan villor och flerfamiljshus.
Andel i %.
6.3 Tidningar och förpackningar i säck- och kärl avfallet
6.3.1 Mängden producentansvarsmaterial i säck- och kärlavfallet
Producentansvarsmaterial redovisas här i vikt i stället för viktprocent för att visa hur stor
mängd som finns kvar i säck- och kärlavfallet. Om man tittar på andelen av den totala mängden
säck- och kärlavfall kan man få intrycket att vissa kommuner har en hög insamlingsgrad
av producentansvarsmaterial på grund av att de har mycket matavfall i säck- och kärlavfallet.
På samma sätt får man en låg insamlingsgrad vid lite matavfall i säck- och kärlavfallet. En
redovisning i vikt ger i stället ett mått på mängden förpackningar som finns kvar i säck- och
kärlavfallet.
Det genomsnittliga villahushållet slängde 3,3 kg producentansvarsmaterial i säck- och kärlavfallet
under en vecka enligt tabell 6.8. Motsvarande siffra för ett hushåll i flerfamiljshus var
2,2 kg.

Tabell 6.8 Mängden producentansvarsmaterial i säck- och kärlavfallet från ett hushåll under en vecka.
Vikt i kg.
Villor Flerfamiljshus
Kommun
(kg)
(kg)
Kalmar 4,1 2,0
Tidaholm 3,8 1,6
Kristinehamn 2,7 3,8
Eskilstuna 4,5 2,2
Skellefteå 3,8 2,3
Tomelilla 2,4 1,6
Helsingborg 2,0 2,2
Medel 3,3 2,2
Mängden producentansvarsmaterial varierade kraftigt mellan de olika kommunerna. Ett villahushåll
i Helsingborg hade mindre än hälften så mycket producentansvarsmaterial i säck- och
kärlavfallet som motsvarande hushåll i Kalmar och Eskilstuna. Helsingborg är den enda
kommun som har hushållsnära hämtning av tidningar och förpackningar vid villor och dessutom
har villaägare möjlighet att lämna sina tidningar och förpackningar till återvinningsstationer
i området. I andra kommuner finns det bara återvinningsstationer för insamling av tidningar
och förpackningar, utplacerade i villaområden.
Ett hushåll i flerfamiljshus i Tidaholm och Tomelilla slängde 1,6 kg producentansvarsmaterial
i säck- och kärlavfallet medan motsvarande hushåll från Kristinehamn slängde 3,8 kg producentansvarsmaterial
varav 1,5 kg tidningar. Restavfallet från flerfamiljshus i Kristinehamn
innehöll ovanligt mycket tidningar.
6.3.2 Fördelning mellan olika producentansvarsmaterial
Tabell 6.9 visar hur fördelningen mellan de olika producentansvarsmaterialen som slängts i
säck- och kärlavfallet ser ut. Tidningar, mjukplast- och pappersförpackningar förekommer i
betydligt högre grad i säck- och kärlavfallet än de övriga producentansvarsmaterialen.
Tabell 6.9 Mängden producentansvarsmaterial i säck- och kärlavfallet från flerfamiljshus respektive
villor under en vecka. Vikt i kg.
Flerfamiljshus Villor
Produkt
(kg)
(kg)
Tidningar 0,63 0,74
Wellpapp 0,05 0,09
Mjukplastförpackningar 0,49 0,82
Hårdplastförpackningar 0,24 0,41
Pappersförpackningar 0,52 0,86
Glasförpackningar 0,17 0,21
Metallförpackningar 0,12 0,19
Summa 2,23 3,32
37

Tidningar
Tidningar var en av de tre mest förekommande producentansvarsmaterialen i säck- och kärlavfallet.
Fraktionen bestod av tidningar, reklamblad och olika broschyrer. Vid sorteringen
kunde man notera att det ibland kom hela påsar fyllda med tidningar, det var alltså ett fåtal
hushåll som slängde tidningarna i säck- och kärlavfallet. Att hela påsar fyllda med tidningar
finns i säck- och kärlavfallet tyder på att insamlingssystemet inte har fungerat, kanske har
kärlet varit fullt eller var det för långt bort. En normal lokaltidning väger ca 300g vilket innebär
att det slängs två tidningar i veckan i ett genomsnittligt hushåll.
Figur 6.8 Utsorterade tidningar från restavfallet
Största mängden tidningar, 1,5 kg per lägenhet och vecka, påträffades i restavfallet från lägenheter
i Kristinehamn. I andra kommuner var mängden tidningar i restavfall som kom från
lägenheter mellan 0,2 och 0,7 kg. Villahushållen slänger i genomsnittet större mängder tidningar
i restavfallet än hushållen från flerfamiljshus. Det slängs mellan 0,4 och 1,1 kg tidningar
från ett villahushåll under en vecka.
Wellpapp
Wellpapp var det minst förekommande producentansvarsmaterialet. Den wellpapp som konsumeras
i hushållen är oftast emballage till större produkter som t ex hemelektronik. Dessa
förpackningar är ofta så skrymmande att de slängs som grovsopor i stället för i säck- och kärlavfallet.
Ett villahushåll slänger i genomsnitt dubbelt så mycket wellpapp som ett hushåll från
flerfamiljshus.
38

Mjukplast
Mjukplast står både viktmässigt och volymmässigt för en stor andel av producentansvarsmaterialen
i säck- och kärlavfallet. En stor del av mjukplasten bestod av de påsar som avfallet
slängdes i.
Alla kommuner utom Helsingborg skickar hushållens restavfall till förbränning. I tre av sex
kommuner som skickar sitt avfall till förbränning finns ingen insamling av mjukplast från
hushållen. Man kunde inte se att det fanns mer mjukplast i säck- och kärlavfallet i dessa
kommuner än i de övriga. Mjukplast stod för ungefär samma viktandel (7–8 %) i säck- och
kärlavfallet i alla sju kommuner. Detta tyder på att det är en väldigt liten andel av mjukplasten
som samlas in vid återvinningsstationerna. Tomelilla är en kommun som har den minsta andelen
mjukplastförpackningar i restavfallet från villor och flerfamiljshus.
Hårdplast
Hårdplastförpackningarna var viktmässigt ett av de mindre förekommande producentansvarsmaterialen
i säck- och kärlavfallet.
Figur 6.9 Utsorterade hårdplastförpackningar från restavfallet
Pappersförpackningar
Pappersförpackningarna var ett av de vanligaste och mest volymkrävande förpackningsslagen
i säck- och kärlavfallet. Mjölk- och yoghurtförpackningar var mest förekommande.
39

Figur 6.10 Utsorterade pappersförpackningar från restavfallet
Glas
Glasförpackningarna står vikt- och volymmässigt för en liten andel av producentansvarsmaterialen,
2,2 % trots att det konsumeras ganska mycket glasförpackningar i de flesta hushåll.
Den största andelen av glasförpackningarna var olika livsmedelsförpackningar som t ex syltoch
barnmatburkar tillverkade av ofärgat glas. En genomsnittlig glasförpackning t ex en läskflaska
väger ungefär 300 g, detta innebär att det slängs knappt en glasförpackning i veckan i
ett hushåll.
Figur 6.11 Utsorterade glasförpackningar från restavfallet
40

Av alla glasförpackningar som hittades i restavfallet var 37 % dryckesförpackningar, spritoch
ölflaskor. Resten var övriga glasförpackningar d v s livsmedelsförpackningar. Av alla
glasförpackningar som hittades i restavfallet var 73 % ofärgat glas. Figur 6.12 visar sammansättningen
på upphittade glasförpackningar i restavfallet.
Tabell 6.10 Fördelning mellan olika användningsområden för glasförpackningar samt mängden som
slängs i säck- och kärlavfallet under ett år. Andel i %, mängd i ton.
Användningsområde Andel (%) Mängd /år (ton)
Dryckesförp., ofärgat 19 8187
Dryckesförp., färgat 18 7756
Övrigt, ofärgat 54 23699
Övrigt, färgat 9 3878
Totalt 100 43089
Övrigt, ofärgat
54%
Övrigt, färgat
9%
41
Dryckesförp,
ofärgat
19%
Dryckesförp,
färgat
18%
Figur 6.12 Sammansättning på glasförpackningar i restavfallet, medelvärden för villor och ffh, vikt%
Andelen glasförpackningar i restavfallet från flerfamiljshus var större än andelen glasförpackningar
i restavfall från villor. Eskilstuna och Skellefteå hade den största mängden glasförpackningar
i restavfallet av deltagande kommuner.
Metall
Metallförpackningar står för en liten andel, 1,7 %, av säck- och kärlavfallet. De dominerande
produkterna var tennplåtförpackningar som stod för 54 % av metallförpackningar och bestod
av t ex konservburkar, kapsyler och utländska läskburkar.

Figur 6.13 Utsorterade metallförpackningar från restavfallet
Aluminiumförpackningarna var många till antalet och volym. Fast de har så låg densitet står
de ändå viktmässigt till 46 % av metallförpackningar. De bestod oftast av pantbara öl- och
läskburkar, värmeljusförpackningar, folie och folieformar. Burkarna förekom i regel inte i
särskilt många hushåll utan det var ett fåtal som slängde många burkar i restavfallet. Folie och
folieformar var ofta hårt nedsmutsade och svåra att rengöra och därför slängs de i restavfallet.
Sammansättning och mängd på metallförpackningar i restavfallet visas med tabell 6.11 och
figur 6.14.
Tabell 6.11 Fördelning mellan olika användningsområden för metallförpackningar samt mängden som
slängs i säck- och kärlavfallet under ett år. Andel i %, mängd i ton.
Användningsområde Andel (%) Mängd /år (ton)
Dryckesförp., Al 12 4144
Dryckesförp., tennplåt 8 2763
Övrigt, Al 34 11740
Övrigt, tennplåt 46 15885
Totalt 100 34532
42

Övrigt Tennplåt
46%
43
Dryckes
förpackningar, Al
12%
Övrigt Al
34%
Dryckes
förpackningar,
Tennplåt
8%
Figur 6.14 Sammansättning på metallförpackningar i restavfallet, medelvärden, vikt %
6.3.3 Mängden producentansvarsmaterial i säck- och kärlavfallet i
Sverige
Enligt Statistiska Centralbyrån fanns det 4 351 308 hushåll i Sverige år 2003. Av dessa var 1
985 561 (46 %) hushåll i småhus och 2 365 747 (54 %) hushåll i flerfamiljshus. Plockanalysen
visade att ett villa hushåll slängde 3,3 kg producentansvarsmaterial i säck- och kärlavfallet
och hushållet i flerfamiljshus slängde 2,2 kg varje vecka enligt tabell 6.8. Med en fördelning
mellan de olika producentansvarsmaterialen enligt tabell 6.9 kan man uppskatta hur många
ton producentansvarsmaterial som slängs i säck- och kärlavfallet i hela Sverige under ett år.
Tabell 6.12 Mängden producentansvarsmaterial som slängs i säck- och kärlavfallet totalt i Sverige under
ett år. Enheten ton/år
Flerfamiljshus Villor
Totalt
Produkt
( ton/år ) ( ton/år ) ( ton/år )
Tidningar 77763 76215 153978
Wellpapp 6100 9309 15408
Mjukplastförpackningar 59959 84957 144915
Hårdplastförpackningar 29525 42332 71857
Pappersförpackningar 63960 88750 152709
Glasförpackningar 21150 21939 43089
Metallförpackningar 15348 19184 34532
Totalt 616489
Alla vikter i tabellen är våta vikter som innefattar fukt, smuts och eventuella rester i förpackningarna.
För att kunna jämföra den våta vikten på förpackningar som finns i avfallet, med de
betydligt torrare och renare förpackningarna som samlas in i materialbolagens insamlingssystem
bestämdes en korrigeringsfaktor för den våta vikten. Prov togs på alla förpackningsslag
som fanns i det mest kladdiga och komprimerade avfallet. Varje förpackningsslag från restav-

fallet vägdes. Därefter tvättades, torkades och vägdes förpackningarna för att bestämma viktförlust
och därmed korrigeringsfaktor för förpackningar från avfallet, enligt tabell 6.13.
Figur 6.15 Tvättade och torkade metall- och hårdplastförpackningar
Tabell 6.13 Viktförlust samt korrigeringsfaktor för olika förpackningslag från säck- och kärlavfallet.
Produkt Viktförlust (%) Korrigeringsfaktor
Tidningar 34 0,66
Mjukplastförpackningar 42 0,58
Hårdplastförpackningar 44 0,56
Pappersförpackningar 45 0,55
Glasförpackningar 5 0,95
Metallförpackningar 35 0,65
Mängden producentansvarsmaterial som räknats fram i tabell 6.12 korrigerades med värden i
tabell 6.13 och jämföras sedan med de mängder som materialbolagen uppgivit att man samlar
in. Tabell 6.14 visar mängden material som samlats in i materialbolagens insamlingssystem
samt mängden som kastas i säck- och kärlavfallet.
44

Tabell 6.14 Insamlad mängd producentansvarsmaterial i förhållande till mängden i säck- och kärlavfallet.
Vikt i ton.
Insamlad mängd år
2003
till materialåtervinning
45
Återvinningsmål,
materialutnyttjande i
parantes
I säck- och
kärlavfallet
år 2004**
(ton)
Producentansvarsmaterial
(ton) *
Insamlad
mängd *
Tidningar 424000 80,0 % 75 % 101626
Wellpapp 359000 85,0 % 65 % 15408
Plastförpackningar 26266 17,8 % 70 % (30 %) 124291
Pappersförpackningar 74999 44,2 % 70 % (40 %) 83990
Glasförpackningar 151229 92,0 % 70 % 40934
Metallförpackningar 32900 65,0 % 70 % 22446
Totalt 1068396 388695
*Källa: Förpackningsinsamlingen, 2003
**Torra mängder
Uppgifterna i tabellen är de mängder som materialbolagen angett att man samlat in under
2003 från hushållen, kontor och handel. Tidningar och förpackningar från hushållen samlas in
via 7000 återvinningsstationer och vid de 700 återvinningscentraler som kommunerna tillhandahåller.
En ökad andel samlas in via fastighetsnära insamling, främst vid flerfamiljshus.
Mängderna i säck- och kärlavfallet redovisas som beräknade mängder från hushållen enbart.
Beräkningarna visar att det fortfarande finns ca 389000 ton tidningar och förpackningar kvar i
hushållens restavfall under år 2004.
Pressretur redovisar en insamlingsgrad på 80 % av tidningar, broschyrer och andra trycksaker
som satts på marknaden under år 2003. Materialåtervinningsgrad för returwell är 85 % vilket
är väl över den nivå som regeringen satt som mål, nämligen 65 %. Det uppskattas att 35 000
ton returwell samlats in via återvinningsstationer och återvinningscentralen, enbart från hushållen.
År 2003 samlades 17,8 % av alla plastförpackningar till materialåtervinning och det
uppsatta målet till 30 % materialåtervinning, uppnås inte. Utöver materialåtervinning, redovisar
Plastkretsen att 52,2 % av alla plastförpackningar fördes till energiutvinning år 2003. Under
året samlades in 44,2 % av alla pappersförpackningar som fanns på marknaden och därmed
har det uppsatta målet av regeringen, 40 % pappersförpackningar till materialåtervinning
klarats. Mängden glasförpackningar som konsumeras i landet är svåra att uppskatta p.g.a. importerade
flaskor. Dessa har kanske också bidragit till den stora återvinningsgraden, nämligen
92 % vilket är betydligt mer än det uppsatta målet 70 %. Insamling av stål- och aluminiumförpackningar
var 65 % av alla metallförpackningar och når inte riktigt upp till det uppsatta
målet 70 %.
Mängder som materialbolagen redovisar att man samlar in från hushållen bygger på deras
uppskattning. I nästa kapitel redovisas mängder producentansvarsmaterial som förbrukas och
samlas in från hushållen som har möjlighet att källsortera sitt avfall vid fastigheten.

7 Resultat – Fas 2
7.1 Bestämning av återvinningsgraden i hushållen
För att bestämma insamlingsgraden från hushållen sorterades och vägdes allt källsorterat
material och restavfallet från 14 soprum i de sju kommunerna. Dessa soprum hade behållare
för sortering av samtliga återvinningsfraktioner utom för mjukplast i Kristinehamn, Tomelilla
och Skellefteå. I dessa kommuner informerades hushållen att lägga mjukplasten i säck- och
kärlavfallet.
Figur 7.1 Ett källsorteringsrum i Eskilstuna
7.2 Mängden producentansvarsmaterial och restavfall
Allt material som sorterades och vägdes, hämtades från soprum som låg i flerfamiljshus eller i
ett väl avskilt område med flerfamiljshus. Med hjälp av antal hushåll som lämnar sitt avfall i
det specifika rummet och hämtningsfrekvens för olika materialslag, kunde man räkna ut total
förbrukad mängd producentansvarsmaterial och restavfall i ett genomsnittligt hushåll under en
vecka enligt tabell 7.1. Sorteringsresultat från respektive kommun finns i bilaga 2. För att
kunna jämföra utsorterad mängd (torr vikt) med mängd som finns i restavfallet (våt vikt)
multiplicerades den våta vikten producentansvarsmaterial från restavfallet med
korrigeringsfaktorer för olika material från tabell 6.13.
46

Tabell 7.1 Utsorterad mängd, mängd i restavfallet och total mängd producentansvarsmaterial som
hanteras i ett hushåll under en vecka. Vikt i kg.
Utsorterad mängd Mängd i avfallet Totalt förbrukat
Kategori
(kg/vecka) (kg/vecka) (kg/vecka)
Tidningar 1,50 0,20 1,70
Mjukplastförpackningar 0,03 0,14 0,17
Hårdplastförpackningar 0,06 0,08 0,14
Pappersförpackningar 0,48 0,17 0,65
Glasförpackningar 0,47 0,09 0,56
Metallförpackningar 0,06 0,04 0,10
Producentansvarsmaterial 2,60 0,72 3,32
Restavfall 3,71
Det ska påpekas att en jämförelse mellan resultat från undersökningarna som genomfördes
under fas 1 respektive fas 2 av projektet är inte möjlig. De sorterade mängderna och provtagningsmetodik
skiljer sig mycket åt.
Plockanalysen från den första fasen av projektet visar att ett hushåll i flerfamiljshus genererar
i genomsnitt 6,8 kg restavfall per vecka varav 2,2 kg är producentansvarsmaterial (se tabell
6.5). Hur mycket producentansvarsmaterial som sorteras ut vet man inte. Eftersom det var
slumpmässigt tagna samlingsprover från olika boendeformer som sorterades, vet man inte
heller vilka möjligheter hushållen har haft att sortera ut producentansvarsmaterial.
Resultatet av plockanalyserna i 14 områden med hushållsnära hämtning av tidningar och förpackningar
visar att totalt förbrukas 3,3 kg tidningar och förpackningar och 3,7 kg restavfall i
ett hushåll under en vecka. Av 3,3 kg tidningar och förpackningar som hanteras i ett hushåll
under en vecka går 2,6 kg till återvinning medan 0,7 kg slängs i restavfallet. Detta ger en återvinningsgrad
av tidningar och förpackningar på 78 %. Här kan man vara relativt säker på antalet
hushåll som lämnar sitt avfall i källsorteringsrummen. Alla hushåll har goda möjligheter
(lättillgänglighet) att lämna utsorterat producentansvarsmaterial i källsorteringsrummen. Däremot
är det svårt att säga om alla hushåll i trappuppgången har lämnat allt sitt producentansvarsmaterial
och restavfall under den aktuella veckan när sorteringen utfördes. Producentansvarsmaterial
kan ”lagras” längre tid i lägenheten innan det bärs till källsorteringsrum. Resultat
av plockanalyser på avfall från källsorteringsrum i respektive kommun finns i bilaga 2.
Genom att räkna ut mängden utsorterat och totala mängden producentansvarsmaterial per
hushåll och år får man bra inblick i vilka fraktioner som är svåra att sortera och vilka som går
lätt att sortera, enligt figur 7.1.
47

10
78
7
2
4
3
48
9
25
Mängd i avfallet
Utsorterad mängd
tidningar mjukplast hårdplast papper glas metall
Figur 7.1 Mängd producentansvarsmaterial i avfallet och mängd utsorterat per hushåll och år. Beräknad,
vikt i kg.
Det mesta av tidningar och glasförpackningar går till återvinning, bara en liten del slängs i
avfallet. Drygt tre fjärdedelar av alla förbrukade pappersförpackningar går till material återvinning.
Mer än hälften av metallförpackningarna samlas in för återvinning. Den här undersökningen
visar att av 9 kg mjukplastförpackningar som använts i ett hushåll per år, samlas 2
kg in för återvinning och resten går till energiutvinning eller deponering. Förklaringen till den
låga insamlingsgraden för mjukplast kan vara att sortering av mjukplastförpackningar har
startats nyligen och kommuner som skickar hushållsavfallet till förbränning informerar hushållen
att lägga mjukplast i säck- och kärlavfall för energiutvinning. Stor andel av mjukplastförpackningar
som slängs i restavfallet består av plastkassar som avfallet slängs i.
7.3 Mängden producentansvarsmaterial från hushållen i Sverige
Enligt Statistiska Centralbyrån fanns det 4 351 308 hushåll i Sverige år 2003. Med de beräknade
mängderna av olika producentansvarsmaterialen enligt figur 7.1 kan man uppskatta hur
många ton producentansvarsmaterial som hanteras totalt i hushållen under ett år. I tabell 7.2
anges även återvinningsgraden för hushållen i viktprocent av den totala mängden producentansvarsmaterial
som hanteras i hushållen.
5
25
2
3

Tabell 7.2 Beräknad total mängd producentansvarsmaterial i ton/år och återvinningsgrad för hushåll i
viktprocent.
Beräknad total mängd
producentansvarsmaterial
(ton/år)
49
Beräknad
återvinningsgrad i
viktprocent
Tidningar 384000 88
Mjukplastförpackningar 40000 19
Hårdplastförpackningar 32000 42
Pappersförpackningar 147000 74
Glasförpackningar 130000 83
Metallförpackningar 23000 57
Producentansvarsmaterial 756000 78
Om hela Sveriges befolkning har samma möjligheter till källsortering som i de utvalda områdena
i de sju kommunerna då kan man sortera ut 78 % av mängden producentansvarsmaterial
som hanteras i hushållen. Detta motsvarar ca 530 000 ton producentansvarsmaterial enbart
från hushåll per år.

8 Trender och variationer i avfallssammansättningen
Syftet med undersökningen var bl a att visa hur avfallets sammansättning förändras med tiden.
Målsättningen var att avfallet i samma kommuner som undersöktes i de två tidigare Reforsk
rapporterna, Ohlsson & Retzner (1998) och Vukicevic et al. (2001), skulle undersökas
även i detta projekt. Anledningen till att välja samma kommuner är att man får en jämförbar
studie så att man kan se om sammansättningen förändrats sedan föregående undersökningar.
Tillvägagångssättet för att bestämma mängden avfall från varje hushåll skiljer sig något beroende
på provtagningsmetodik som tillämpades vid de tre undersökningarna. Vid den första
plockanalysen togs prov från fem i förväg bestämda områden för respektive boendeform i
respektive kommun. Vid plockanalyser år 2000 och år 2004 togs ett stickprov för sortering
från ett samlingsprov från respektive boendeform i varje kommun. Antalet hushåll som lämnade
sitt avfall till det stora samlingsprovet har uppskattats eller beräknats av kontaktpersonen
i respektive kommun.
Avfallsmängden från ett hushåll i flerfamiljshus och villahushåll har ökat från år 1997 till år
2000 och därefter stannat på ungefär samma nivå, se figur 8.1. Den senaste undersökningen
visar att avfallsmängderna från villor år 2004 var på samma nivå som år 2000. Mängden tidningar
och förpackningar som fanns kvar i restavfallet från villor var oförändrade. Ett hushåll
i flerfamiljshus producerade under samma period 0,6 kg mindre restavfall, varav 0,4 kg var
tidningar och förpackningar. Under en vecka slängde ett hushåll i flerfamiljshus 1,1 kg mer
producentansvarsmaterial i restavfallet år 2000 än tre år tidigare. Motsvarande siffra för villahushåll
är 1,2 kg. Samma år slängdes mer övrigt i restavfallet under en vecka än det gjordes år
1997. De ökande avfallsmängderna förklarades med den högkonjunktur som rådde i Sverige
år 2000.
Tidningar och förpackningar
Övrigt
1,5
4,1
2,6
4,7
2,2
4,5
Ffh, 1997 Ffh, 2000 Ffh, 2004 Villor, 1997 Villor, 2000 Villor, 2004
Figur 8.1 Tidningar och förpackningar i hushållens säck- och kärlavfall, år 1997, 2000 och 2004.
Vikt i kg per hushåll och vecka.
50
2,2
7,0
3,4
7,9
3,3
8,0

Totalt sätt ökade mängden restavfall från ett genomsnittligt hushåll med ca 2 kg per hushåll
och vecka mellan åren 1997 och 2000. Därefter minskade mängderna med 0,25 kg per hushåll
och vecka år 2004, se tabell 8.2.
Tabell 8.2 Mängd och sammansättning på säck- och kärlavfall, år 1997, 2000 och 2004.
Vikt i kg/hushåll/vecka.
Kategori
Medelvärden 1997
kg/hushåll/vecka
51
Medelvärden 2000
kg/hushåll/vecka
Medelvärden 2004
kg/hushåll/vecka
Tidningar och
förpackningar: 1,88 3,00 2,77
Tidningar 0,44 0,74 0,69
Wellpapp 0,04 0,08 0,07
Mjukplastförpackningar 0,40 0,60 0,66
Frigolit - - -
Hårdplastförpackningar 0,18 0,31 0,30
Pappersförpackningar 0,49 0,76 0,69
Glasförpackningar 0,18 0,27 0,19
Metallförpackningar 0,15 0,20 0,16
Resterande avfall 5,48 6,30 6,28
Matavfall 2,98 3,60 3,87
Blöjor 0,43 0,46 0,49
Trädgårdsavfall 0,63 0,59 0,67
Övrigt papper 0,49 0,49 -
Övrigt glas 0,02 0,03 0,02
Övrig plast 0,08 0,08 0,08
Övriga metaller
Elektriska och elektroniska
0,05 0,10 0,08
produkter 0,03 0,03 0,04
Textilier 0,22 0,29 0,21
Trä 0,09 0,06 0,05
Övrig brännbart - 0,24 0,40
Övrigt 0,45 0,32 0,35
Farligt avfall 0,01 0,01 0,03
Totalt: 7,36 9,30 9,05
De två senaste undersökningarna visar alltså att det inte finns någon markant skillnad i producerade
restavfallsmängder mellan åren 2000 och 2004. Vidare kan skillnaden i avfallssammansättning
mellan de två undersökningarna diskuteras.

Under år 2004 slängdes mindre mängd tidningar och förpackningar i restavfallet än år 2000.
Mängden tidningar, pappers- och glasförpackningar minskade, medan mängden mjukplastförpackningar
i restavfallet ökade något. Skillnaden är dock väldigt liten. Mängden wellpapp,
hårdplast- och metallförpackningarna var oförändrad.
Plockanalyser visar att ett hushåll slängde mer matavfall, trädgårdsavfall, övrigt brännbart och
farligt avfall år 2004 än år 2000. Den lilla ökningen av mängden matavfall och övrigt brännbart
kan förklaras med att ”övrigt papper” sorterades separat under år 2000 och innehöll till
stor del bara hushållspapper, kvitto och foton. I den senaste undersökningen sorterades hushållspapper
som matavfall medan kvitto och foton sorterades som övrigt brännbart. Fraktionen
övrigt papper fördelades alltså mellan de två fraktionerna och orsakade denna ökning.
52

Referenser
Berg, Per EO., & Mattson, C. (2001). Insamling av hushållsavfall: en kartläggning och
analys av system för hantering av hushållsavfall och förpackningar (SNV Rapport, nr 5145).
Stockholm: Naturvårdsverket.
Kretsloppsproposition 2002/03:17. Ett samhälle med giftfria och resurssnåla kretslopp.
Stockholm.
Nordtest. (1995). Solid Waste, Municipal: Sampling and Characterisation
(Nordtest method, NT ENVIR 001). Finland: Nordtest.
Ohlsson T., & Retzner L. (1998). Plockanalys av hushållens säck- och kärlavfall (Reforsk,
FoU 145). Stockholm: Stiftelsen Reforsk.
Ohlsson, T. (1998). Plockanalys av avfall – metoder och trender (Examensarbete, nr
1998.226). Luleå: Luleå Tekniska Universitetet, Avd. för Upplagsteknik.
Vukicevic, S., Retzner, L., Törner, T., & Ohlsson, T. (2001). Karakterisering av avfallsflödet
från svenska hushåll (Reforsk, FoU 155). Stockholm: Stiftelsen Reforsk.
Personlig kommunikation:
J. Andersson, Tidaholms kommun, september 2004
Å. Bergström, Kristinehamns kommun, september 2004
S. Gustavsson, Kalmar Vatten och Renhållning AB, september 2004
G. Holmström, Eskilstuna Energi & Miljö, oktober 2004
C.Jacobsson, ÖKRAB, Tomelilla, maj 2004
B. Lundström, Skellefteå kommun, juni 2004
http://www.rvf.se
http://www.forpackningsinsamlingen.se
http://www.scb.se
53

Bilaga 1
Resultat - Fas 1
Sammansättning på restavfall från sju kommuner
54

Sorterade mängder och sammansättning på säck- och kärlavfallet
Kommun: Kalmar Bebyggelse: Villor
Producentansvarsmaterial
kategori vikt (kg) andel användningsområde vikt (kg) andel
tidningar 33,2 7,9%
wellpapp 2,2 0,5%
mjukplastförpackningar 30,0 7,1%
frigolit 1,0 0,2%
hårdplastförpackningar 13,6 3,2%
pappersförpackningar 29,6 7,0%
glasförpackningar 7,8 1,8% dryckesförp., ofärgat 0,6 8%
55
dryckesförp., färgat 2,4 31%
övrigt, ofärgat 3,6 46%
övrigt, färgat 1,2 15%
metallförpackingar 6,7 1,6% dryckesförp., alu. 1,0 15%
elektriska och elektroniska
produkter 4,4 1,0%
Resterande avfall
matavfall 161,4 38,3%
blöjor 18,6 4,4%
trädgårdsavfall 71,2 16,9%
övrigt glas 0,7 0,2%
övrig plast 1,6 0,4%
övriga metaller 5,4 1,3%
textilier 8,8 2,1%
trä 2,2 0,5%
övrigt brännbart 16,4 3,9%
övrigt 6,6 1,6%
farligt avfall 0,3 0,1%
Summa: 421,7 100%
dryckesförp., tennplåt 0,3 4%
övrigt, alu. 2,0 30%
övrigt, tennplåt 3,4 51%

Sorterade mängder och sammansättning på säck- och kärlavfallet
Kommun: Kalmar Bebyggelse: Flerfamiljshus
Producentansvarsmaterial
kategori vikt (kg) andel användningsområde vikt (kg) andel
tidningar 38,0 8,5%
wellpapp 7,4 1,6%
mjukplastförpackningar 36,6 8,1%
frigolit 1,2 0,3%
hårdplastförpackningar 15,2 3,4%
pappersförpackningar 35,4 7,9%
glasförpackningar 8,2 1,8% dryckesförp., ofärgat 2,2 27%
dryckesförp., färgat 1,2 15%
övrigt, ofärgat 4,0 49%
övrigt, färgat 0,8 10%
metallförpackingar 9,8 2,2% dryckesförp., alu. 1,2 12%
elektriska och
elektroniska produkter 2,1 0,5%
Resterande avfall
matavfall 180,0 40,0%
blöjor 19,6 4,4%
trädgårdsavfall 35,8 8,0%
övrigt glas 0,4 0,1%
övrig plast 6,2 1,4%
övriga metaller 5,0 1,1%
textilier 12,4 2,8%
trä 3,2 0,7%
övrigt brännbart 14,4 3,2%
övrigt 18,2 4,0%
farligt avfall 0,5 0,1%
Summa: 449,6 100%
dryckesförp., tennplåt 0,4 4%
övrigt, alu. 3,4 35%
övrigt, tennplåt 4,8 49%
56

Sorterade mängder och sammansättning på säck- och kärlavfallet
Kommun: Tidaholm Bebyggelse: Villor
Producentansvarsmaterial
kategori vikt (kg) andel användningsområde vikt (kg) andel
tidningar 14,2 3,7%
wellpapp 4,4 1,2%
mjukplastförpackningar 33,6 8,8%
frigolit 2,2 0,6%
hårdplastförpackningar 11,6 3,0%
pappersförpackningar 27,6 7,2%
glasförpackningar 3,5 0,9% dryckesförp., ofärgat 0,1 3%
57
dryckesförp., färgat 0,0 0%
övrigt, ofärgat 3,2 91%
övrigt, färgat 0,2 6%
metallförpackingar 5,9 1,5% dryckesförp., alu. 0,6 10%
elektriska och
elektroniska produkter 0,7 0,2%
Resterande avfall
matavfall 207,6 54,4%
blöjor 26,6 7,0%
trädgårdsavfall 9,0 2,4%
övrigt glas 0,4 0,1%
övrig plast 2,8 0,7%
övriga metaller 1,8 0,5%
textilier 9,8 2,6%
trä 0,2 0,1%
övrigt brännbart 15,4 4,0%
övrigt 4,0 1,0%
farligt avfall 0,5 0,1%
Summa: 381,8 100%
dryckesförp., tennplåt 0,1 2%
övrigt, alu. 3,2 54%
övrigt, tennplåt 2,0 34%

Sorterade mängder och sammansättning på säck- och kärlavfallet
Kommun: Tidaholm Bebyggelse: Flerfamiljshus
Producentansvarsmaterial
kategori vikt (kg) andel användningsområde vikt (kg) andel
tidningar 22,2 6,0%
wellpapp 4,8 1,3%
mjukplastförpackningar 24,4 6,6%
frigolit 1,2 0,3%
hårdplastförpackningar 12,6 3,4%
pappersförpackningar 27,0 7,3%
glasförpackningar 12,2 3,3% dryckesförp., ofärgat 2,0 16%
58
dryckesförp., färgat 1,4 11%
övrigt, ofärgat 8,0 66%
övrigt, färgat 0,8 7%
metallförpackingar 7,1 1,9% dryckesförp., alu. 0,6 8%
elektriska och
elektroniska produkter 0,8 0,2%
Resterande avfall
matavfall 154,0 41,8%
blöjor 27,6 7,5%
trädgårdsavfall 12,6 3,4%
övrigt glas 1,0 0,3%
övrig plast 1,2 0,3%
övriga metaller 2,0 0,5%
textilier 7,6 2,1%
trä 0,4 0,1%
övrigt brännbart 11,2 3,0%
övrigt 38,2 10,4%
farligt avfall 0,3 0,1%
Summa: 368,4 100%
dryckesförp., tennplåt 0,1 1%
övrigt, alu. 2,2 31%
övrigt, tennplåt 4,2 59%

Sorterade mängder och sammansättning på säck- och kärlavfallet
Kommun: Kristinehamn Bebyggelse: Villor
Producentansvarsmaterial
kategori vikt (kg) andel användningsområde vikt (kg) andel
tidningar 32,0 8,1%
wellpapp 3,2 0,8%
mjukplastförpackningar 22,8 5,8%
frigolit 0,8 0,2%
hårdplastförpackningar 13,8 3,5%
pappersförpackningar 27,6 7,0%
glasförpackningar 11,8 3,0% dryckesförp., ofärgat 2,8 24%
59
dryckesförp., färgat 0,6 5%
övrigt, ofärgat 7,0 59%
övrigt, färgat 1,4 12%
metallförpackingar 7,0 1,8% dryckesförp., alu. 0,8 11%
elektriska och
elektroniska produkter 2,0 0,5%
Resterande avfall
matavfall 175,6 44,4%
blöjor 22,0 5,6%
trädgårdsavfall 16,2 4,1%
övrigt glas 0,4 0,1%
övrig plast 3,8 1,0%
övriga metaller 2,6 0,7%
textilier 8,4 2,1%
trä 4,8 1,2%
övrigt brännbart 20,8 5,3%
övrigt 19,2 4,9%
farligt avfall 0,4 0,1%
Summa: 395,2 100%
dryckesförp., tennplåt 3,8 54%
övrigt, alu. 2,0 29%
övrigt, tennplåt 0,4 6%

Sorterade mängder och sammansättning på säck- och kärlavfallet
Kommun: Kristinehamn Bebyggelse: Flerfamiljshus
Producentansvarsmaterial
kategori vikt (kg) andel användningsområde vikt (kg) andel
tidningar 72,2 14,7%
wellpapp 1,6 0,3%
mjukplastförpackningar 39,4 8,0%
frigolit 1,2 0,2%
hårdplastförpackningar 17,8 3,6%
pappersförpackningar 39,0 7,9%
glasförpackningar 8,2 1,7% dryckesförp., ofärgat 0,8 10%
dryckesförp., färgat 1,8 22%
övrigt, ofärgat 5,0 61%
övrigt, färgat 0,6 7%
metallförpackingar 9,8 2,0% dryckesförp., alu. 1,8 18%
elektriska och
elektroniska produkter 2,3 0,5%
Resterande avfall
matavfall 215,0 43,6%
blöjor 18,2 3,7%
trädgårdsavfall 17,6 3,6%
övrigt glas 0,9 0,2%
övrig plast 4,6 0,9%
övriga metaller 1,0 0,2%
textilier 3,0 0,6%
trä 1,4 0,3%
övrigt brännbart 17,4 3,5%
övrigt 21,8 4,4%
farligt avfall 0,3 0,1%
Summa: 492,7 100%
dryckesförp., tennplåt 1,4 14%
övrigt, alu. 2,6 27%
övrigt, tennplåt 4,0 41%
60

Sorterade mängder och sammansättning på säck- och kärlavfallet
Kommun: Eskilstuna Bebyggelse: Villor
Producentansvarsmaterial
kategori vikt (kg) andel användningsområde vikt (kg) andel
tidningar 36,4 8,6%
wellpapp 5,6 1,3%
mjukplastförpackningar 33,6 7,9%
frigolit 2,0 0,5%
hårdplastförpackningar 17,8 4,2%
pappersförpackningar 34,8 8,2%
glasförpackningar 11,8 2,8% dryckesförp., ofärgat 2,8 24%
61
dryckesförp., färgat 4,0 34%
övrigt, ofärgat 4,6 39%
övrigt, färgat 0,4 3%
metallförpackingar 11,7 2,7% dryckesförp., alu. 2,0 17%
elektriska och
elektroniska produkter 0,8 0,2%
Resterande avfall
matavfall 146,2 34,3%
blöjor 23,6 5,5%
trädgårdsavfall 28,8 6,8%
övrigt glas 0,0 0,0%
övrig plast 5,0 1,2%
övriga metaller 6,6 1,6%
textilier 12,4 2,9%
trä 1,4 0,3%
övrigt brännbart 34,6 8,1%
övrigt 11,4 2,7%
farligt avfall 1,2 0,3%
Summa: 425,7 100%
dryckesförp., tennplåt 0,5 4%
övrigt, alu. 2,6 22%
övrigt, tennplåt 6,6 56%

Sorterade mängder och sammansättning på säck- och kärlavfallet
Kommun: Eskilstuna Bebyggelse: Flerfamiljshus
Producentansvarsmaterial
kategori vikt (kg) andel användningsområde vikt (kg) andel
tidningar 37,6 9,9%
wellpapp 4,2 1,1%
mjukplastförpackningar 20,4 5,3%
frigolit 1,0 0,3%
hårdplastförpackningar 11,8 3,1%
pappersförpackningar 23,4 6,1%
glasförpackningar 13,6 3,6% dryckesförp., ofärgat 3,2 24%
62
dryckesförp., färgat 3,6 26%
övrigt, ofärgat 6,2 46%
övrigt, färgat 0,6 4%
metallförpackingar 5,8 1,5% dryckesförp., alu. 1,0 17%
elektriska och
elektroniska produkter 0,5 0,1%
Resterande avfall
matavfall 176,4 46,2%
blöjor 20,4 5,3%
trädgårdsavfall 16,2 4,2%
övrigt glas 0,7 0,2%
övrig plast 3,0 0,8%
övriga metaller 2,6 0,7%
textilier 3,8 1,0%
trä 2,8 0,7%
övrigt brännbart 18,4 4,8%
övrigt 11,8 3,1%
farligt avfall 7,0 1,8%
Summa: 381,4 100%
dryckesförp., tennplåt 0,0 0%
övrigt, alu. 1,8 31%
övrigt, tennplåt 3,0 52%

Sorterade mängder och sammansättning på säck- och kärlavfallet
Kommun: Skellefteå Bebyggelse: Villor
Producentansvarsmaterial
kategori vikt (kg) andel användningsområde vikt (kg) andel
tidningar 29,6 8,0%
wellpapp 1,4 0,4%
mjukplastförpackningar 32,2 8,7%
frigolit 1,2 0,3%
hårdplastförpackningar 12,4 3,4%
pappersförpackningar 44,2 11,9%
glasförpackningar 9,4 2,5% dryckesförp., ofärgat 2,0 21%
63
dryckesförp., färgat 2,2 23%
övrigt, ofärgat 4,6 49%
övrigt, färgat 0,6 6%
metallförpackingar 5,1 1,4% dryckesförp., alu. 0,1 2%
elektriska och
elektroniska produkter 1,0 0,3%
Resterande avfall
matavfall 155,8 42,1%
blöjor 15,4 4,2%
trädgårdsavfall 29,0 7,8%
övrigt glas 0,5 0,1%
övrig plast 2,6 0,7%
övriga metaller 1,0 0,3%
textilier 9,2 2,5%
trä 4,0 1,1%
övrigt brännbart 10,4 2,8%
övrigt 3,4 0,9%
farligt avfall 2,3 0,6%
Summa: 370,1 100%
dryckesförp., tennplåt 0,2 4%
övrigt, alu. 2,0 39%
övrigt, tennplåt 2,8 55%

Sorterade mängder och sammansättning på säck- och kärlavfallet
Kommun: Skellefteå Bebyggelse: Flerfamiljshus
Producentansvarsmaterial
kategori vikt (kg) andel användningsområde vikt (kg) andel
tidningar 49,0 12,8%
wellpapp 3,0 0,8%
mjukplastförpackningar 29,2 7,7%
frigolit 0,8 0,2%
hårdplastförpackningar 15,0 3,9%
pappersförpackningar 41,8 11,0%
glasförpackningar 17,4 4,6% dryckesförp., ofärgat 2,4 14%
64
dryckesförp., färgat 6,0 34%
övrigt, ofärgat 7,4 43%
övrigt, färgat 1,6 9%
metallförpackingar 6,4 1,7% dryckesförp., alu. 0,2 3%
elektriska och
elektroniska produkter 0,4 0,1%
Resterande avfall
matavfall 150,6 39,5%
blöjor 15,6 4,1%
trädgårdsavfall 12,6 3,3%
övrigt glas 1,2 0,3%
övrig plast 1,6 0,4%
övriga metaller 1,0 0,3%
textilier 5,2 1,4%
trä 0,4 0,1%
övrigt brännbart 13,6 3,6%
övrigt 13,2 3,5%
farligt avfall 3,5 0,9%
Summa: 381,5 100%
dryckesförp., tennplåt 0,0 0%
övrigt, alu. 2,2 34%
övrigt, tennplåt 4,0 62%

Sorterade mängder och sammansättning på säck- och kärlavfallet
Kommun: Tomelilla Bebyggelse: Villor
Producentansvarsmaterial
kategori vikt (kg) andel användningsområde vikt (kg) andel
tidningar 15,6 4,8%
wellpapp 3,2 1,0%
mjukplastförpackningar 16,2 5,0%
frigolit 0,6 0,2%
hårdplastförpackningar 8,4 2,6%
pappersförpackningar 20,0 6,1%
glasförpackningar 4,0 1,2% dryckesförp., ofärgat 1,0 25%
65
dryckesförp., färgat 0,4 10%
övrigt, ofärgat 2,0 50%
övrigt, färgat 0,6 15%
metallförpackingar 3,8 1,2% dryckesförp., alu. 0,6 16%
elektriska och
elektroniska produkter 1,2 0,4%
Resterande avfall
matavfall 112,2 34,4%
blöjor 12,6 3,9%
trädgårdsavfall 73,2 22,4%
övrigt glas 0,4 0,1%
övrig plast 4,6 1,4%
övriga metaller 2,6 0,8%
textilier 3,6 1,1%
trä 3,6 1,1%
övrigt brännbart 14,8 4,5%
övrigt 24,6 7,5%
farligt avfall 1,0 0,3%
Summa: 326,2 100%
dryckesförp., tennplåt 0,4 11%
övrigt, alu. 1,2 32%
övrigt, tennplåt 1,6 42%

Sorterade mängder och sammansättning på säck- och kärlavfallet
Kommun: Tomelilla Bebyggelse: Flerfamiljshus
Producentansvarsmaterial
kategori vikt (kg) andel användningsområde vikt (kg) andel
tidningar 13,6 3%
wellpapp 1,8 0%
mjukplastförpackningar 25,2 6%
frigolit 1,0 0%
hårdplastförpackningar 10,8 3%
pappersförpackningar 25,6 6%
glasförpackningar 6,1 2% dryckesförp., ofärgat 1,6 26%
dryckesförp., färgat 0,3 5%
övrigt, ofärgat 3,4 56%
övrigt, färgat 0,8 13%
metallförpackingar 6,4 2% dryckesförp., alu. 0,6 9%
elektriska och
elektroniska produkter 1,1 0%
Resterande avfall
matavfall 168,4 42%
blöjor 40,2 10%
trädgårdsavfall 26,8 7%
övrigt glas 2,5 1%
övrig plast 4,0 1%
övriga metaller 6,2 2%
textilier 13,2 3%
trä 1,0 0%
övrigt brännbart 14,8 4%
övrigt 35,8 9%
farligt avfall 0,4 0%
Summa: 404,9 100%
dryckesförp., tennplåt 0,2 3%
övrigt, alu. 2,6 41%
övrigt, tennplåt 3,0 47%
66

Sorterade mängder och sammansättning på säck- och kärlavfallet
Kommun: Helsingborg Bebyggelse: Villor
kategori vikt (kg) andel
Producentansvarsmaterial
tidningar 18,2 4,8%
wellpapp 0,6 0,2%
mjukplastförpackningar 26,6 7,0%
frigolit 0,6 0,2%
hårdplastförpackningar 11,6 3,0%
pappersförpackningar 21,4 5,6%
glasförpackningar 4,1 1,1%
metallförpackningar 4,4 1,2%
elektriska och elektroniska produkter 1,6 0,4%
Resterande avfall
matavfall 203,4 53,2%
blöjor 24,6 6,4%
trädgårdsavfall 5,4 1,4%
övrigt papper 0,0 0,0%
övrigt glas 0,4 0,1%
övrig plast 6,0 1,6%
övriga metaller 5,8 1,5%
textilier 17,8 4,7%
trä 1,0 0,3%
övrigt brännbart 14,6 3,8%
övrigt 13,9 3,6%
farligt avfall 0,4 0,1%
Summa 382,4 100%
67

Sorterade mängder och sammansättning på säck- och kärlavfallet
Kommun: Helsingborg Bebyggelse: Flerfamiljshus
kategori vikt (kg) andel
Producentansvarsmaterial 33%
tidningar 28,4 7,7%
wellpapp 0,0 0,0%
mjukplastförpackningar 28,8 7,8%
frigolit 0,8 0,2%
hårdplastförpackningar 11,8 3,2%
pappersförpackningar 29,0 7,8%
glasförpackningar 8,2 2,2%
metallförpackningar 7,4 2,0%
elektriska och elektroniska produkter 6,4 1,7%
Resterande avfall 67%
matavfall 166,4 45,0%
blöjor 18,4 5,0%
trädgårdsavfall 9,8 2,6%
övrigt papper 0,0 0,0%
övrigt glas 2,2 0,6%
övrig plast 3,2 0,9%
övriga metaller 4,8 1,3%
textilier 11,4 3,1%
trä 0,5 0,1%
övrigt brännbart 18,4 5,0%
övrigt 13,6 3,7%
farligt avfall 0,5 0,1%
Summa 370,0 100%
68

Bilaga 2
Resultat - Fas 2
Mängder producentansvarsmaterial och restavfall
från källsorteringsrum i sju kommuner
69

Mängd källsorterat producentansvarsmaterial per hushåll och vecka i sju kommuner
Medel
(kg/lgh/vecka)
Helsingborg
Tomelilla
Skellefteå
Eskilstuna
Kristinehamn
Tidaholm
Kalmar
(kg/lgh/vecka)
(kg/lgh/vecka)
(kg/lgh/vecka)
(kg/lgh/vecka)
(kg/lgh/vecka)
(kg/lgh/vecka)
(kg/lgh/vecka)
Kategori, källsorterat
Producentansvarsmaterial 2,31 0,97 2,99 1,85 2,80 2,70 4,61 2,60
tidningar 1,54 0,41 2,06 0,93 1,35 1,75 2,44 1,50
mjukplast 0,03 0,05 0,00 0,06 0,00 0,02 0,08 0,03
hårdplast 0,04 0,07 0,06 0,06 0,06 0,06 0,07 0,06
pappersförpackningar 0,32 0,21 0,43 0,32 1,05 0,38 0,66 0,48
glasförpackningar 0,35 0,19 0,40 0,44 0,29 0,36 1,28 0,47
metallförpackningar 0,03 0,04 0,04 0,04 0,05 0,13 0,08 0,06
Restavfall 5,27 5,28 3,67 2,85 5,68 7,32 4,46 4,93
Summa 7,58 6,25 6,66 4,70 8,48 10,02 9,07 7,54
Mängd producentansvarsmaterial i restavfallet per hushåll och vecka i sju kommuner
Medel
(kg/lgh/vecka)
Kategori, utsorterat vid Kalmar Tidaholm Kristinehamn Eskilstuna Skellefteå Tomelilla Helsingborg
plockanalys
(kg/lgh/vecka) (kg/lgh/vecka) (kg/lgh/vecka) (kg/lgh/vecka) (kg/lgh/vecka) (kg/lgh/vecka) (kg/lgh/vecka)
Producentansvarsmaterial 1,57 1,60 1,10 0,56 1,36 1,55 0,82 1,22
tidningar 0,41 0,38 0,26 0,14 0,55 0,23 0,16 0,30
mjukplast 0,35 0,37 0,31 0,11 0,27 0,43 0,21 0,25
hårdplast 0,19 0,20 0,17 0,06 0,10 0,21 0,10 0,15
pappersförpackningar 0,41 0,38 0,26 0,13 0,31 0,47 0,19 0,31
glasförpackningar 0,13 0,17 0,06 0,09 0,07 0,10 0,11 0,10
metallförpackningar 0,08 0,10 0,04 0,03 0,06 0,11 0,05 0,07
Restavfall exl. p.a.m. 3,71 3,68 2,58 2,29 4,31 5,77 3,65 3,71
Summa, restavfall 5,28 5,28 3,68 2,85 5,67 7,32 4,47 4,94
70

Medel
(kg/lgh/vecka)
Total mängd producentansvarsmaterial per hushåll och vecka i sju kommuner
Kategori totalt, källsorterat
och utsorterat vid
Kalmar Tidaholm Kristinehamn Eskilstuna Skellefteå Tomelilla Helsingborg
plockanalys
(kg/lgh/vecka) (kg/lgh/vecka) (kg/lgh/vecka) (kg/lgh/vecka) (kg/lgh/vecka) (kg/lgh/vecka) (kg/lgh/vecka)
Producentansvarsmaterial 3,88 2,57 4,09 2,41 4,16 4,25 5,43 3,83
tidningar 1,95 0,79 2,32 1,07 1,90 1,98 2,60 1,80
mjukplast 0,38 0,42 0,31 0,17 0,27 0,45 0,29 0,35
hårdplast 0,23 0,27 0,23 0,12 0,16 0,27 0,17 0,21
pappersförpackningar 0,73 0,59 0,69 0,45 1,36 0,85 0,85 0,79
glasförpackningar 0,48 0,36 0,46 0,53 0,36 0,46 1,39 0,58
metallförpackningar 0,11 0,14 0,08 0,07 0,11 0,24 0,13 0,13
Restavfall 3,71 3,68 2,58 2,29 4,31 5,77 3,65 3,71
Summa, avfall 7,59 6,25 6,67 4,70 8,47 10,02 9,08 7,54
Beräkning av återvinningsgrad:
Återvinningsgrad
(%)
Totalt,
mängd*korrigerings
Mängd i
avfallet*korrigerings
Totalt
förbrukat
Mängd i
avfallet
Utsorterad
mängd
faktor (kg/lgh/vecka)
faktor (kg/lgh/vecka)
(kg/lgh/vecka) Korrigeringsfaktor
(kg/lgh/vecka)
(kg/lgh/vecka)
Kategori
Producentansvarsmaterial 2,60 1,22 3,83 0,74 3,34 77,9
tidningar 1,50 0,30 1,80 0,66 0,20 1,70 88,2
mjukplast 0,03 0,25 0,28 0,58 0,14 0,18 19,4
hårdplast 0,06 0,15 0,21 0,56 0,08 0,14 42,1
pappersförpackningar 0,48 0,31 0,79 0,55 0,17 0,65 74,0
glasförpackningar 0,47 0,10 0,58 0,95 0,10 0,57 82,7
metallförpackningar 0,06 0,07 0,13 0,65 0,04 0,10 57,3
Restavfall 4,93 3,71 3,71
71

Bilaga 3
Elektriska, elektroniska produkter och farligt avfall
i restavfall från sju kommuner
72

Elektriska och elektoniska produkter i restavfallet från sju kommuner, år 2004
Villor
(kg/villa/vecka) Typ av produkter i restavfallet från villor
Flerfamiljshus
(kg/lgh/vecka) Typ av produkter i restavfallet från ffh
Kommun
12 st glödlampor, en fjärrkontroll, lampor och
sladdar 0,15 8 st glödlampor och elkablar
Kalmar 0,03
7 st glödlampor, en miniräknare, 2 st leksaker med
batterier, kablar, ett kretskort och en klocka
Tidaholm 0,01 2 st glödlampor, ett modem, en klocka och sladdar 0,03
2 st glödlampor, en telefon, en datamus, en
fjärrkontroll och lampor 0,05 10 st glödlampor, en kamera och sladdar
6 st glödlampor, 2 st miniräknare och 8 st
armbandsur
9 st glödlampor, en rakapparat, en miniräknare
7 st glödlampor, en lampa, en el generator och en el
och sladdar 0,03 termometer
6 st glödlampor, leksaker, en el tandborste och
sladdar 0,04 9 st glödlampor, en rakapparat och elkablar
15 st glödlampor, en bandspelare, 2 st lampor och
en elvisp 0,03 10 st glödlampor, en klocka och ett kretskort
Kristinehamn 0,05
Eskilstuna 0,01 6 st glödlampor, en klocka och en hårtork 0,02
Skellefteå 0,01
Tomelilla 0,02
Helsingborg 0,12
73

Farligt avfall i restavfallet från sju kommuner, år 2004
Villor
(kg/villa/vecka) Typ av produkter i restavfallet från villor
Flerfamiljshus
(kg/lgh/vecka) Typ av produkter i restavfallet från ffh
Kommun
11 st batterier, lösningsmedel, en burk med gamla
mediciner 0,01 7 st batterier och 2 st lågenergilampor
Kalmar 0,01
8 st glödlampor, 3 st tändare, ett lysrör, kanyler
och mediciner 0,02 11 st batterier, ett lysrör, smällare och medicin
Tidaholm 0,01
2 st batterier, 9 st tändare, ett nagellack och
kanyler 0,01 7 st batterier, kanyler och mediciner
Kristinehamn 0,01
125 st batterier, 7 st färgburkar med flytande färg,
en kvicksilverlampa, lim, medicin, kanyler och en
full sprayflaska 0,03 16 st batterier och bekämpningsmedel klass 3
Eskilstuna 0,13
4 st batterier, ett nagellack, impregnerat trä, bilvax,
kanyler och medicin
26 st batterier varav 2 st NiCd batterier, en
oljefilter, ett nagellack, kanyler och mediciner 0,06
Skellefteå 0,05
Ett knappcellsbatteri och ett NiMh batteri, 2 st
sprayburkar, en burk med färg och en burk med
medicin
Tomelilla 0,01 9 st batterier, lim och kanyler 0,03
13 st batterier, varav 5 st knappcellsbatterier, ett
lysrör, kanyler och medicin
3 st batterier, ett lysrör, tändare, ett nagellack och
medicin 0,01
Helsingborg 0,01
74

Rapporter från RVF 2005
2005:01 Vägledning för klassificering av förbränningsrester enligt Avfallsförordningen
2005:02 Avfall blir värme och el. En rapport om avfallsförbränning
2005:03 IT-verktyg för kundservice, entreprenörsuppföljning och fakturering
2005:04 Effektivitet av fordonsdesinfektion för transport av biogödsel
2004:05 Trender och variationer i hushållsavfallets sammansättning
Plockanalys av hushållens säck- och kärlavfall i sju svenska kommuner
RVF – Svenska Renhållningsverksföreningen
Prostgatan 2
211 25 Malmö
Tel. 040-35 66 00
Fax. 040-35 66 26
www.rvf.se