Trender och variationer i hushållsavfallets ... - Avfall Sverige
Trender och variationer i hushållsavfallets ... - Avfall Sverige
Trender och variationer i hushållsavfallets ... - Avfall Sverige
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>Trender</strong> <strong>och</strong> <strong>variationer</strong><br />
i <strong>hushållsavfallets</strong><br />
sammansättning<br />
Plockanalys av hushållens säck- <strong>och</strong> kärlavfall i sju svenska kommuner<br />
RVF Utveckling<br />
ISSN 1103-4092<br />
2005:05
RVF Utveckling2005:05<br />
ISSN 1103-4092<br />
©RVF Service AB<br />
Tryck: Daleke Grafiska 2005<br />
Upplaga: 1000 ex
Förord<br />
Denna rapport ingår i en serie redovisningar med avsikten att studera hur avfallets<br />
sammansättning förändras med tiden. Syftet är också att analysera hur olika åtgärder<br />
som stimulerar sortering påverkar insamlade mängder <strong>och</strong> kvalitet på de utsorterade<br />
fraktionerna. De två tidigare rapporterna har finansierats <strong>och</strong> publicerats<br />
av Stiftelsen Reforsk (FoU 145 resp. FoU 155).<br />
Projektet har genomförts av NSR under ledning av Sanita Vukicevic, Per Möller<br />
<strong>och</strong> Lotta Retzner (projektledare).<br />
Malmö i mars 2005<br />
Håkan Rylander Weine Wiqvist<br />
Ordf. RVF:s Utvecklingskommitté VD RVF
Författarnas förord<br />
Denna rapport redovisar projektet <strong>Trender</strong> <strong>och</strong> <strong>variationer</strong> i <strong>hushållsavfallets</strong><br />
sammansättning som utförts under perioden december 2003 till december 2004.<br />
Projektet har finansierats av RVF Utveckling <strong>och</strong> Materialbolag: Metallkretsen,<br />
Svensk Glasåtervinning <strong>och</strong> Svensk Kartongåtervinning <strong>och</strong> utförts av Nordvästra<br />
Skånes Renhållnings AB.<br />
NSR vill särskilt tacka de personer som hjälpt till att planera <strong>och</strong> organisera<br />
arbetet ute i de deltagande kommunerna. Utan deras insats hade projektet varit<br />
svårt att genomföra.<br />
Helsingborg, i januari 2005<br />
Lotta Retzner, NSR Sanita Vukicevic, NSR<br />
Projektansvarig Projektledare<br />
2
Sammanfattning<br />
Projektet <strong>Trender</strong> <strong>och</strong> <strong>variationer</strong> i <strong>hushållsavfallets</strong> sammansättning är en uppföljning av två<br />
tidigare projekt (Ohlsson & Retzner, 1998 <strong>och</strong> Vukicevic et al., 2001). Syftet med undersökningen<br />
var att inhämta data om sammansättning på hushållens säck- <strong>och</strong> kärlavfall samt utsorterade<br />
materialfraktioner. Informationen användes till att jämföra sammansättning med<br />
tidigare undersökningar, samt bestämma förhållandet mellan utsorterade mängder producentansvarsmaterial<br />
<strong>och</strong> mängden i säck- <strong>och</strong> kärlavfallet.<br />
<strong>Avfall</strong>et i samma kommuner som undersöktes i de två tidigare Reforsk rapporterna, undersöktes<br />
även i detta projekt. Anledningen till att välja samma kommuner är att man får en jämförbar<br />
studie så att man kan se om sammansättningen förändrats sedan föregående undersökning.<br />
De deltagande kommunerna var Kalmar, Tidaholm, Kristinehamn, Eskilstuna, Skellefteå,<br />
Tomelilla <strong>och</strong> Helsingborg.<br />
Projektet delades upp i två faser. Under den första fasen bestämdes sammansättningen på<br />
hushållens säck- <strong>och</strong> kärlavfall <strong>och</strong> under den andra fasen gjordes försök att bestämma återvinningsgraden<br />
i hushållen.<br />
Sammansättningen på hushållens säck- <strong>och</strong> kärlavfall bestämdes genom att plocka isär sammanlagt<br />
5 551 kg säck- <strong>och</strong> kärlavfall från sju kommuner. Plockanalys av avfall har utförts på<br />
respektive kommuns avfalls- <strong>och</strong> återvinningsanläggning. Ett stickprov på ca 400 kg sorterades<br />
från flerfamiljshus- respektive villaområde i de deltagande kommunerna. <strong>Avfall</strong>et sorterades<br />
i 20 olika fraktioner.<br />
Resultatet av plockanalyserna visade att ett genomsnittligt villahushåll genererar 11,3 kg<br />
säck- <strong>och</strong> kärlavfall per vecka, 2,2 kg mer avfall än man hade 1997 <strong>och</strong> lika mycket avfall<br />
som år 2000. Motsvarande mängd för ett hushåll i flerfamiljshus var 6,8 kg vilket är 1,2 kg<br />
mer än 1997 <strong>och</strong> 0,5 kg mindre än år 2000. Samtidigt slängde ett hushåll i flerfamiljshus 0,4<br />
kg mindre tidningar <strong>och</strong> förpackningar i restavfallet per vecka än det gjorde år 2000. Mängden<br />
tidningar <strong>och</strong> förpackningar som fanns kvar i restavfallet från villor var nästan oförändrad<br />
sedan år 2000. Skillnaden mellan villor <strong>och</strong> flerfamiljshus förklaras med att det bor fler personer<br />
i ett villahushåll än i hushåll i flerfamiljshus.<br />
En person i ett genomsnittligt hushåll genererar 4,5 kg avfall per vecka. Av detta är 1,4 kg<br />
producentansvarsmaterial, 1,9 kg matavfall <strong>och</strong> 1,2 kg resterande avfall som består mest av<br />
blöjor, trädgårdsavfall <strong>och</strong> övrigt. Om man överför sorteringsresultatet till att omfatta hela<br />
riket innebär det att det genereras ca 2 miljoner ton säck- <strong>och</strong> kärlavfall i <strong>Sverige</strong> per år varav<br />
ca 634 000 ton producentansvarsmaterial.<br />
Plockanalysen visade att 32 % av säck- <strong>och</strong> kärlavfallets vikt bestod av material som lämpar<br />
sig för materialåtervinning, 49 % av säck- <strong>och</strong> kärlavfallets vikt kunde komposteras <strong>och</strong> 13 %<br />
lämpade sig för termisk behandling. En del av vikten, 5 %, var inert material som inte kan<br />
behandlas biologisk eller ge något positivt energitillskott vid förbränning. Material som klassas<br />
som farligt avfall <strong>och</strong> elektriska <strong>och</strong> elektroniska produkter svarade tillsammans för 0,8 %<br />
av avfallets vikt. Detta räknas som avfall som skulle kunna gå till slutbehandling/återvinning.<br />
Under den andra fasen av projektet bestämdes hushållens återvinningsgrad genom att säck<strong>och</strong><br />
kärlavfallet <strong>och</strong> samtliga återvinningsfraktioner från samma hushåll sorterades <strong>och</strong> väg-<br />
3
des. I alla de sju aktuella kommunerna fanns det områden med flerfamiljshus som har gemensamt<br />
soprum med utsortering av samtliga återvinningsfraktioner. Totalt sorterades<br />
4 488 kg utsorterat producentansvarsmaterial <strong>och</strong> restavfall från fjorton källsorteringsrum<br />
under den andra fasen av projektet.<br />
Resultat från undersökningen av de fjorton källsorteringsrummen visar att av 3,3 kg producentansvarsmaterial<br />
som hanteras i ett hushåll under en vecka går 2,6 kg till återvinning <strong>och</strong><br />
sålunda 0,7 kg producentansvarsmaterial läggs i restavfallet. Det mesta av tidningar <strong>och</strong> glasförpackningar<br />
går till återvinning, bara en liten del slängs i avfallet. Drygt tre fjärdedelar av<br />
alla förbrukade pappersförpackningar går till återvinning. Mer än hälften av metallförpackningarna<br />
samlas in för återvinning. Den här undersökningen visar att av 9 kg mjukplastförpackningar<br />
som använts i ett hushåll per år, samlas 2 kg in för återvinning.<br />
Om hela <strong>Sverige</strong>s befolkning har samma möjligheter till källsortering som i de utvalda områdena<br />
i de sju kommunerna då kan man sortera ut 78 % av alla producentansvarsmaterial<br />
som hanteras totalt i hushållet. Detta motsvarar ca 0,5 miljon ton producentansvarsmaterial<br />
enbart från hushåll per år.<br />
4
FÖRORD 2<br />
SAMMANFATTNING 3<br />
1 BAKGRUND 7<br />
2 KUNSKAPSLÄGE 7<br />
3 SYFTE 8<br />
4 DELTAGANDE KOMMUNER 9<br />
4.1 Val av kommuner 9<br />
4.2 Beskrivning av deltagande kommuner 9<br />
4.3 <strong>Avfall</strong>shantering i deltagande kommuner 9<br />
5 GENOMFÖRANDE 15<br />
5.1 Plockanalys 15<br />
5.2 Fas 1 - Sammansättning på säck- <strong>och</strong> kärlavfall 15<br />
5.2.1 Plockanalys av säck- <strong>och</strong> kärlavfallet 15<br />
5.2.2 Fraktioner 17<br />
5.2.3 Sorterade mängder 20<br />
5.3 Fas 2 - Plockanalys av utsorterat producentansvarsmaterial <strong>och</strong> restavfallet från<br />
källsorteringsrum 21<br />
5.3.1 Fraktioner 23<br />
5.3.2 Sorterade mängder 24<br />
5.4 Statistisk bearbetning av resultatet 24<br />
6 RESULTAT – FAS 1 25<br />
6.1 <strong>Avfall</strong>smängder 25<br />
6.1.2 Villor 25<br />
6.1.3 Flerfamiljshus 25<br />
6.2 <strong>Avfall</strong>ssammansättning 26<br />
6.2.1 Beräkning av det samlade säck- <strong>och</strong> kärlavfallet från deltagande kommuner 26<br />
6.2.2 Grupperingar 26<br />
6.2.3 Sammansättning på säck- <strong>och</strong> kärlavfallet från deltagande kommuner 27<br />
6.2.4 Säck- <strong>och</strong> kärlavfallets behandlingsbarhet 31<br />
6.2.5 Mängden behandlingsbart säck- <strong>och</strong> kärlavfall i <strong>Sverige</strong> 33<br />
6.2.6 Säck- <strong>och</strong> kärlavfallets behandlingsbarhet när allt producentansvarsmaterial sorterats<br />
bort 34<br />
6.2.7 Skillnader i sammansättning mellan flerfamiljshus <strong>och</strong> villor 35<br />
5
6.3 Tidningar <strong>och</strong> förpackningar i säck- <strong>och</strong> kärl avfallet 36<br />
6.3.1 Mängden producentansvarsmaterial i säck- <strong>och</strong> kärlavfallet 36<br />
6.3.2 Fördelning mellan olika producentansvarsmaterial 37<br />
6.3.3 Mängden producentansvarsmaterial i säck- <strong>och</strong> kärlavfallet i <strong>Sverige</strong> 43<br />
7 RESULTAT – FAS 2 46<br />
7.1 Bestämning av återvinningsgraden i hushållen 46<br />
7.2 Mängden producentansvarsmaterial <strong>och</strong> restavfall 46<br />
7.3 Mängden producentansvarsmaterial från hushållen i <strong>Sverige</strong> 48<br />
8 TRENDER OCH VARIATIONER I AVFALLSSAMMANSÄTTNINGEN 50<br />
REFERENSER 53<br />
BILAGA 1 54<br />
Resultat - Fas 1 54<br />
BILAGA 2 69<br />
Resultat - Fas 2 69<br />
BILAGA 3 72<br />
Elektriska, elektroniska produkter <strong>och</strong> farligt avfall 72<br />
6
1 Bakgrund<br />
Med den nya kretsloppspropositionen Ett samhälle med giftfria <strong>och</strong> resurssnåla kretslopp<br />
(prop 2002/03:17) bibehålls gällande återvinningsmål för förpackningar <strong>och</strong> tidningar. Insamlingssystem<br />
ska anpassas till lokala förutsättningar i första hand genom fastighetsnära<br />
insamling där så är lämpligt.<br />
De återvinningsnivåer som Förpackningsinsamlingen redovisar varje år speglar den totala<br />
återvinningsnivån där både återvunna mängder från hushåll <strong>och</strong> verksamheter redovisas tillsammans.<br />
I vår andra undersökning från år 2000 gjordes ett försök med att redovisa vad som<br />
verkligen sorteras ut från hushållen <strong>och</strong> vad som slängs i avfallet. Allt källsorterat material<br />
<strong>och</strong> restavfall från fem soprum i fem kommuner sorterades <strong>och</strong> vägdes. Resultatet varierade<br />
dock mycket. Antalet rum som ingick i denna undersökning anses vara för litet <strong>och</strong> undersökningen<br />
borde genomföras under en längre tidsperiod. På senare tid har det blivit allt vanligare<br />
med hushållsnära insamling av restavfall <strong>och</strong> producentansvarsmaterial. Detta medför att det<br />
blir möjligt att genomföra en bredare undersökning på avfall från flera källsorteringsrum <strong>och</strong><br />
i alla deltagande kommuner.<br />
Syftet med den första undersökningen som gjordes av Ohlsson & Retzner (1998) på uppdrag<br />
av Reforsk, var att uppdatera kunskaperna om hur säck- <strong>och</strong> kärlavfallets sammansättning<br />
påverkats av olika åtgärder såsom införandet av producentansvar, hemkompostering, glesare<br />
hämtningsfrekvens etc. Sex kommuner valdes ut för att representera hela landet både storleksmässigt<br />
<strong>och</strong> geografiskt. Ett kriterium för att delta i undersökningen var att man hade ett<br />
fungerande insamlingssystem för samtliga producentansvarsmaterial i kommunen. De deltagande<br />
kommunerna var Kalmar, Tidaholm, Kristinehamn, Eskilstuna, Skellefteå <strong>och</strong> Tomelilla.<br />
Vukicevic et al. (2000) gjorde den andra undersökningen i samma kommuner som deltog i<br />
undersökningen från 1997. Syftet var att jämföra förändringar i avfallets sammansättning <strong>och</strong><br />
generering efter en treårsperiod. Som komplement till dessa kommuner har även avfallet från<br />
Helsingborg undersökts. Helsingborg valdes för att undersöka avfallssammansättning från en<br />
kommun med väl utbyggd insamling med hushållsnära hämtning av producentansvarsmaterial.<br />
Efter att den andra undersökningen avslutades har även förbud mot deponering av utsorterat<br />
brännbart avfall (2002) trätt i kraft <strong>och</strong> deponeringsförbud mot organiskt avfall kommer att<br />
träda ikraft den 1 januari 2005. Alla olika styrmedel <strong>och</strong> åtgärder som införs avspeglar sig i<br />
sammansättning <strong>och</strong> mängd hos säck- <strong>och</strong> kärlavfallet, vilket kan undersökas genom plockanalys.<br />
Genom att plockanalysera avfall vid olika tillfälle från samma kommuner kan förändringar<br />
visas.<br />
2 Kunskapsläge<br />
Under de senaste 25 åren har flera mer eller mindre omfattande plockanalyser genomförts i<br />
<strong>Sverige</strong>. Beroende på vad syftet med analyserna har varit, har tillvägagångssättet varierat.<br />
Analyser har utvärderats genom att sätta upp en multivariat modell av avfallets sammansättning<br />
(Ohlsson, 1998). Modellen som skapades var dock något svag eftersom <strong>variationer</strong>na<br />
mellan olika undersökningarna var stora. Man kunde se att tillvägagångssättet vid plockanalyser<br />
påverkade sorteringsresultatet. De faktorer som varierar mellan de olika plockanalyserna<br />
7
är framförallt provtagningsmetod, sorterad mängd samt vilka kategorier som avfallet sorteras<br />
i. Alla plockanalyser som gjordes av NSR utfördes dock av samma personer med samma<br />
provtagnings- <strong>och</strong> sorteringsmetodik. Detta ger möjligheter till att jämföra resultat mellan de<br />
olika undersökningarna mot ett antal variabler.<br />
3 Syfte<br />
Syftet med undersökningen är att inhämta data om sammansättning på hushållens utsorterade<br />
materialfraktioner samt säck- <strong>och</strong> kärlavfallet. Målet med projektet är att visa hur avfallets<br />
sammansättning förändras med tiden <strong>och</strong> hur olika åtgärder som stimulerar sortering påverkar<br />
insamlade mängder <strong>och</strong> kvalité på de utsorterade fraktionerna.<br />
Projektet riktar sig till kommuner, behandlare <strong>och</strong> forskare inom avfallsbranschen. Olika materialbolag,<br />
entreprenörer <strong>och</strong> andra branschorganisationer kan ha nytta av resultatet.<br />
8
4 Deltagande kommuner<br />
4.1 Val av kommuner<br />
<strong>Avfall</strong>et i samma kommuner som undersöktes i de två tidigare Reforsk rapporterna, (Ohlsson<br />
& Retzner, 1998 <strong>och</strong> Vukicevic et al., 2001) undersöktes även i detta projekt. Anledningen till<br />
att välja samma kommuner är att man får en jämförbar studie om hur sammansättningen förändrats<br />
sedan föregående undersökning.<br />
Kommunerna som deltog i projektet var från början speciellt utvalda av materialbolagen <strong>och</strong><br />
RVF. Ett kriterium för att vara med i undersökningen var att man i kommunen 1997 hade områden<br />
med utbyggt system för insamling av samtliga producentansvarsmaterial (tidningar <strong>och</strong><br />
förpackningar). De deltagande kommunerna är Kalmar, Tidaholm, Kristinehamn, Eskilstuna,<br />
Skellefteå, Tomelilla <strong>och</strong> Helsingborg.<br />
4.2 Beskrivning av deltagande kommuner<br />
Kommunerna är geografiskt väl spridda över hela <strong>Sverige</strong>. Kommunernas invånarantal varierade<br />
mellan 12 578 <strong>och</strong> 120 792, det finns ingen storstadskommun med i undersökningen.<br />
Tabell 4.1 Befolkningsunderlag <strong>och</strong> fördelning av boendeform i deltagande kommuner<br />
Yta<br />
Kommun (km 2 Antal Invånare<br />
) invånare per km 2<br />
Antal Andel hushåll i<br />
hushåll villor (%)<br />
Kalmar 955 60 299 63 29 918 43<br />
Tidaholm 521 12 579 24 6 128 62<br />
Kristinehamn 747 24 040 32 12 486 48<br />
Eskilstuna 1 104 90 851 82 44 833 35<br />
Skellefteå 6 859 71 921 10 36 255 56<br />
Tomelilla 400 12 578 31 6 057 75<br />
Helsingborg 346 120 792 349 59 435 34<br />
Källa: Statistiska Centralbyrån, (2004). www.scb.se<br />
4.3 <strong>Avfall</strong>shantering i deltagande kommuner<br />
Kalmar<br />
Kalmar Vatten <strong>och</strong> Renhållning AB (KV&R) tar hand om avfall från ca 30 000 hushåll <strong>och</strong><br />
industrier i Kalmar kommun. År 2003 skickades ca 25 000 ton hushållsavfall till förbränning<br />
<strong>och</strong> ca 10 000 ton hushållens restavfall deponerades på avfallsanläggning vid Moskogen i<br />
Kalmar. Hushållens restavfall hämtas varannan vecka från villor <strong>och</strong> varje vecka från flerfamiljshus.<br />
KV&R hyr ut trädgårdskärl som töms varannan vecka under växtsäsongen.<br />
Stena Scanpapper AB <strong>och</strong> KV&R sköter, på uppdrag av Förpackningsinsamlingen, insamlingen<br />
av producentansvarsmaterial i kommunen. Kalmar var tidig med att införa insamling<br />
av producentansvarsmaterial vid återvinningsstationer, samma år som producentansvaret lag-<br />
9
stadgades. De första fastighetsnära hämtplatserna för producentansvarsmaterial byggdes<br />
samma år. Stor vikt lades vid information inför införandet av det nya systemet. Hushållen<br />
informerades genom att skriftlig information skickades ut <strong>och</strong> genom informationskampanger<br />
i lokala dagstidningar. Den fastighetsnära insamlingen har sedan dess ökat kraftigt, 1997<br />
fanns ca 100 platser för hushållsnära hämtning <strong>och</strong> 2000 fanns 230 fullt utbyggda hämtplatser.<br />
Idag har 85 % av alla flerfamiljshus hushållsnära hämtningen av tidningar <strong>och</strong> förpackningar.<br />
För att få insamlingen att fungera på bästa sätt besöker en avfallsrådgivare fastigheten<br />
<strong>och</strong> diskuterar utformning med fastighetsägaren.<br />
KV&R motiverar hushållen att sortera sitt avfall genom att bl a dela ut en broschyr ”Sorteringsguide”<br />
till samtliga hushåll i kommunen. För de som vill veta mer finns KV&R s hemsida,<br />
där finns också en sorteringslista <strong>och</strong> mycket annat. KV&R tar emot omkring 170-180<br />
studiebesök årligen på sina anläggningar. Man jobbar även aktivt att informera skolorna <strong>och</strong><br />
olika fastighetsbolag.<br />
I Kalmar finns även 40 återvinningsstationer för insamling av tidningar, förpackningar, kläder<br />
<strong>och</strong> småbatterier. Hälften av dem finns i tätorten. Dessutom finns det 7 återvinningscentraler<br />
där man kan lämna tidningar, förpackningar, annat återvinningsbart material, farligt avfall,<br />
elektronik, mm. År 1997 fanns 45 återvinningsstationer.<br />
Tidaholm<br />
Den traditionella avfallshanteringen har successivt förändrats i Tidaholm efter införande av<br />
producentansvar för uttjänta förpackningar år 1994. <strong>Avfall</strong> som kan återvinnas, återanvändas<br />
eller förbrännas samlas till eller via återvinningscentral som ägs av Ragn-Sells AB i Tidaholm.<br />
Där vägs <strong>och</strong> omlastas hushållsavfall sedan år 2000 för transport till Lidköpings värmeverk.<br />
År 2003 skickades 2450 ton avfall till förbränning i Linköping efter omlastning.<br />
Samtidigt samlades 3650 ton återvinningsmaterial från hushållen inklusive el- <strong>och</strong> elektronik.<br />
Under 2003 skickades en ny skrift ”Källsortering av hushållens avfall samt renhållningstaxa”<br />
till hushållen för att öka insikten <strong>och</strong> förståelse om avfallshantering i Tidaholms kommun.<br />
Målet är att avfallstaxan skall premiera de fastighetsägare som komposterar eller källsorterar<br />
<strong>och</strong> därigenom får minskade avfallsmängder. Hämtning av avfall från villor sker var 14:e dag<br />
samt vid kompostering av matavfall ingår sex valfria tömningar per år. Flerfamiljshus har<br />
hämtning var 14:de dag med möjlighet till tömning varje vecka.<br />
Trädgårdsavfall tas om hand inom den egna fastigheten eller lämnas vid Siggestorps avfallsanläggning.<br />
Kompostering av trädgårdsavfall på Siggestorp pågår på försök <strong>och</strong> jorden används<br />
idag inom gatu- <strong>och</strong> parkenheten. En utveckling av komposteringen pågår, så att kompostjord<br />
även kan bli en tillgång för allmänheten.<br />
Flera fastighetsägare erbjuder sina hyresgäster sortering vid fastigheten. Insamling av tidningar<br />
i tätorten utförs fastighetsnära av en idrottsförening <strong>och</strong> på landsbygden via bringsystem<br />
(återvinningsstationerna). Vid 12 återvinningsstationer varav fem finns i tätorten, samlades<br />
1665 ton tidningar <strong>och</strong> förpackningar för återvinning. Statistiken visar att de insamlade<br />
mängderna av tidningar <strong>och</strong> förpackningar ökar varje år.<br />
10
Kristinehamn<br />
Hushållsavfallet från Kristinehamns kommun går till förbränning i Karlskoga värmeverk. Dit<br />
skickas ca 6000 ton avfall från Kristinehamns kommun varje år.<br />
I Kristinehamn har man veckohämtning från samtliga hushåll i kommunen. Abonnenter i villaområde,<br />
med egen kompostering, hämtas varannan vecka. Idag komposterar ca 800 hushåll<br />
sitt organiska avfall i kommunen <strong>och</strong> hushållen uppmuntras till kompostering genom reducerat<br />
taxa med ca 38 % av årskostnaden för ett villa abonnemang. I ca 85 flerbostadshus finns<br />
utbyggda soprum med behållare för samtliga producentansvars material utom för mjukplast.<br />
Några är även utrustade med trumkomposter för organiskt avfall.<br />
I kommunen finns en bemannad återvinningscentral <strong>och</strong> 29 återvinningsstationer med behållare<br />
för samtliga slag av producentansvarsmaterial utom mjukplast. Detta innebär att det finns<br />
en återvinningsstation på 846 invånare i Kristinehamn. Eftersom hushållsavfallet förs till förbränningsanläggning<br />
har man informerat hushållen om att de skall lägga mjukplasten i säck<strong>och</strong><br />
kärlavfallet.<br />
Farligt avfall kan lämnas på återvinningscentralen vid avfallsanläggningen eller på någon av<br />
de 10 miljöstationer som i huvudsak är lokaliserade till försäljningsställen för färg, bensin<br />
eller andra kemiska produkter.<br />
Eskilstuna<br />
I Eskilstuna har man 14-dagarshämtning för samtliga villahushåll i kommunen <strong>och</strong> veckohämtning<br />
för flerfamiljshusområden. Idag komposterar ca 2 800 villahushåll sitt organiska<br />
avfall i kommunen. Hushållsavfallet från Eskilstuna kommun skickas till förbränning i Linköpings<br />
värmeverk. Under 2003 skickades 21 220 ton hushållsavfall till förbränningen.<br />
Fastighetsnära insamling av källsorterat material startades 1999 i flerfamiljshus <strong>och</strong> sedan<br />
dess har antal flerfamiljshus med hushållsnära hämtningen ständigt ökat. Idag finns det ca 10<br />
000 hushåll som har möjlighet till hämtning av samtliga producentansvarsmaterial vid källan.<br />
Vid införandet av hushållsnära hämtning av källsorterat material togs det fram ett speciellt<br />
utformat blad om källsorteringen som delas ut till fastighetsägare. Lägenhetsinnehavare får en<br />
broschyr som heter ”Sorteringsbok” som är en alfabetisk sorteringsguide. En gång om året<br />
får alla hushåll i Eskilstuna en broschyr till som innehåller information om hushållsavfall för<br />
hela året med öppettider, sorteringsguide, miljöbilens turlista, linkar mm. Det finns också en<br />
hemsida där man hittar t ex all information om källsortering i Eskilstuna kommun <strong>och</strong> placering<br />
av den närmaste återvinningsstationen..<br />
Eskilstuna har 47 st återvinningsstationer i kommunen varav 32 placerade i tätorten. Återvinningsstationerna<br />
är enhetliga <strong>och</strong> det finns möjlighet att sortera samtliga producentansvarsmaterial,<br />
kläder <strong>och</strong> batterier.<br />
I Eskilstuna kommun får man inte lägga farligt avfall, elektronikskrot, grovavfall <strong>och</strong> trädgårdsavfall<br />
bland hushållens restavfall.<br />
Grovavfall samlas in kampanjvis under vår <strong>och</strong> höst i både villaområden <strong>och</strong> flerfamiljshusområden.<br />
Det finns också möjlighet att beställa hämtning av grovavfall mot en avgift. Träd-<br />
11
gårdsavfall kan lämnas gratis vid den återvinningscentral som finns vid Lilla Nybys avfallsanläggningen.<br />
Farligt avfall från hushållen samlas in utan kostnad i Miljöbilen som besöker ett antal olika<br />
hållplatser fem gånger om året.<br />
Skellefteå<br />
I Skellefteå har man veckohämtning i kärl för samtliga hushåll i kommunen. Årligen levereras<br />
17 850 ton hushållsavfall från Skellefteå kommun till förbränning i Dovamyrans värmeverk i<br />
Umeå.<br />
Hushållsnära hämtning av returpapper finns i ca 70 % av lägenheterna. Hushållsnära hämtning<br />
av allt producentansvarsmaterial påbörjades i ett område med 300 lägenheter <strong>och</strong> tre soprum<br />
från år 2000. Därefter infördes källsortering i två områden till med 750 lägenheter. Elektronikskrot<br />
hämtas 4 ggr per år från dessa områden. IL Recycling Service AB har gått ut <strong>och</strong><br />
informerat hushållen före införandet av systemet <strong>och</strong> haft träffar med bostadsrättsföreningar i<br />
respektive området. Alla hushåll har fått broschyren ”Källsortering för hushåll”. Ansvariga<br />
för insamlingen av tidningar <strong>och</strong> alla förpackningar utom glas, är IL Recycling Service AB<br />
med Tekniska kontoret som underleverantör. För insamling av glasförpackningar ansvarar<br />
Ragn-Sells AB.<br />
En ny renhållningstaxa kom till i mars 2004 för att uppmuntra hushållen att källsortera sitt<br />
avfall. Hittills kostade det mer att hämta 660 l kärl med tidningar än 660 l kärl fullt med restavfall.<br />
Hushållen uppmuntras även till källsortering genom att ”<strong>Avfall</strong>skalendern” delas ut till<br />
samtliga hushåll i kommun. Den innehåller sorteringsguide med information om avfallshantering<br />
<strong>och</strong> sophämtning. Det finns också en hemsida där man kan hitta all information om<br />
avfall <strong>och</strong> källsortering i kommunen.<br />
Idag finns det sex återvinningscentraler <strong>och</strong> 29 st kompletta återvinningsstationer i kommunen.<br />
Vid bemannade återvinningscentraler får hushållen kostnadsfritt lämna sorterat avfall.<br />
Vid återvinningsstationer kan hushållen lämna returpapper, samtliga producentansvarsmaterial,<br />
batterier <strong>och</strong> kläder. I Skellefteå tätort finns det 12 st återvinningsstationer <strong>och</strong> en återvinningscentral<br />
vid Degemyra avfallsanläggning.<br />
Det är inte tillåtet att lägga trädgårdsavfall bland säck- <strong>och</strong> kärlavfallet. Trädgårdsavfallet kan<br />
lämnas gratis vid återvinningscentralen, alternativt kan man beställa hämtning vid fastigheten.<br />
Det finns även möjligheten till grannkompostering av trädgårdsavfall. Man måste ansöka hos<br />
tekniska kontorets avfallssektion.<br />
Hämtning av grovavfallet ingår i abonnemanget för villahushåll <strong>och</strong> hämtas två gånger om<br />
året vid varje fastighet. Hushåll i flerfamiljshus har i regel utrymmen för grovavfall som<br />
hämtas varje vecka. De som saknar utrymmen för grovavfall får lämna det till återvinningscentralen.<br />
Vid varje återvinningscentral finns det miljöstationer där farligt avfall kan lämnas. Tekniska<br />
kontoret anordnar årliga insamlingar av farligt avfall från hushållen. Man skickar informationen<br />
till alla hushåll innan bilen för insamling av farligt avfall kommer vid bestämda platser i<br />
kommunen.<br />
12
Tomelilla<br />
I Tomelilla har man 14-dagars hämtning för villahushållen <strong>och</strong> veckohämtning för hushållen i<br />
flerfamiljshus. Mängden hushållsavfall från Tomelilla som skickades till deponering 2003 var<br />
436 ton <strong>och</strong> 2 296 ton skickades till förbränning i SYSAV s värmeverk i Malmö.<br />
Ca 60 % av hushållen i flerfamiljshus har hushållsnära hämtning av producentansvarsmaterial.<br />
Hushållen sorterar sina tidningar <strong>och</strong> förpackningar vid soprum på gården. Kommunen<br />
genom ÖKRAB´s (Österlens Kommunala Renhållnings AB) <strong>och</strong> dess entreprenörs omsorg<br />
utför hämtningen av dessa fraktioner genom sk återvinningsabonnemang. Det nya systemet<br />
infördes under år 2003 <strong>och</strong> innan dess har man gått ut med informationen till alla hushåll.<br />
Varje år skickas ”Miljönyheterna på Österlen” till alla hushåll med information om avfallshanteringen.<br />
Mer information finns på ÖKRAB s hemsida.<br />
Tomelilla har 10 stycken återvinningsstationer i kommunen, av dessa ligger tre i tätorten.<br />
Detta innebär att det finns en återvinningsstation på 1 254 invånare. Alla återvinningsstationerna<br />
har insamling av samtliga producentansvarsmaterial. Fyra av återvinningsstationerna<br />
har insamling av kläder. Små batterier kan lämnas på alla återvinningsstationer. Bilbatterier<br />
kan endast lämna på återvinningscentralen i Tomelilla. För farligt avfall finns tre insamlingsplatser<br />
i kommunen.<br />
Trädgårdsavfallet kan lämnas gratis vid återvinningscentralen om man inte har tecknat abonnemang<br />
för hämtning vid fastigheten. För grovsopor kan man också teckna ett abonnemang<br />
för hämtning vid fastigheten.<br />
Helsingborg<br />
I Helsingborg har man 14-dagars hämtning för samtliga villahushåll i kommunen <strong>och</strong> veckohämtning<br />
för flerfamiljshusområden. Restavfallet från hushållen skickas till Filborna avfalls<strong>och</strong><br />
återvinningsanläggning för vidare behandling i biocellsreaktor. År 2003 behandlades ca<br />
34 000 ton hushållens restavfall.<br />
I Helsingborgs stad har man valt en modell med fastighetsnära hämtning av producentansvarsmaterial<br />
sedan 1996. Renhållningsverket erbjuder en frivillig service att få producentansvarsmaterial<br />
hämtat vid grind mot en serviceavgift. Detta gäller både flerfamiljsfastigheter<br />
<strong>och</strong> villor. I Helsingborg har ca 85 % av alla villor valt att deras producentansvarsmaterial<br />
såsom tidningar, pappersförpackningar, ofärgat glas, färgat glas, metallförpackningar, hårdplastförpackningar<br />
<strong>och</strong> batterier blir hämtade vid fastigheten. 203 villor vill inte ha grindhämtning.<br />
Resten är villor i t ex områden med förbjuden trafik där inte är möjligt med hushållsnära<br />
hämtning som saknar grindhämtning.<br />
Idag pågår införande av fastighetsnära insamling av 10 källsorterade fraktioner i hela kommunen.<br />
Det nuvarande systemet har utökats med hämtningen av källsorterat organiskt <strong>och</strong><br />
mjukplastförpackningar.<br />
Av flerfamiljshus är det 55 % som har full källsortering med hämtning av samtliga producentansvarsfraktioner<br />
vid fastigheten. 25 % har sortering <strong>och</strong> hämtning av vissa fraktioner vid<br />
fastigheten <strong>och</strong> resten har ingen hämtning av producentansvarsmaterial vid fastigheten.<br />
För de som inte vill ha grindhämtning finns idag en bemannad återvinningsgård <strong>och</strong> 19 återvinningsstationer<br />
utplacerade. Där kan man lämna sina tidningar <strong>och</strong> förpackningar samt<br />
13
småbatterier <strong>och</strong> kläder. Från början fanns det 25 st återvinningsstationer <strong>och</strong> några av dem<br />
har dragits in i <strong>och</strong> med att fastighetsnära insamling av producentansvarsmaterial infördes år<br />
1996.<br />
Trädgårdsavfall kan mot en extra avgift hämtas vid fastigheten var fjortonde dag. Förutom<br />
detta genomförs vår <strong>och</strong> höst insamling av trädgårdsavfall vid särskilda dagar <strong>och</strong> platser.<br />
I ett villaabonnemang ingår att få grovsopor hämtade var fjortonde dag samt batterihämtning.<br />
I flerfamiljshus hämtas grovsoporna enligt schema eller minuthämtning efter särskild beställning.<br />
Hushållen kan lämna sitt farliga avfall kostnadsfritt en gång om året vid de fyra miljöbodar<br />
som finns utställda vid olika bensinstationer samt vid särskilda insamlingskampanjer. Farligt<br />
avfall kan även lämnas vid Filborna återvinningsgård.<br />
14
5 Genomförande<br />
5.1 Plockanalys<br />
För att undersöka sammansättningen på olika materialströmmar används plockanalys. Metoden<br />
innebär att man sorterar material i olika kategorier. En procentuell viktfördelning kan<br />
sedan beräknas. Beroende på vilken typ av material som sorteras delas det upp i olika fraktioner.<br />
Genom att avfall som kommer från samma kommuner analyseras vid flera olika tillfällen,<br />
kan en rik informationsdatabas om avfallets sammansättning skapas <strong>och</strong> användas till:<br />
• Kunskap om avfallets sammansättning <strong>och</strong> förändring i tiden<br />
• Kontroll av renhet på återvinningsmaterial<br />
• Kontroll av effekt av olika styrmedel <strong>och</strong> åtgärder<br />
• Planering av insamling <strong>och</strong> transport<br />
• Dimensionering av behandlingsanläggningar<br />
Arbetet ska visa om man med hjälp av ett rikt statistiskt material från plockanalyser som är<br />
utförda i samma kommuner vid tre olika tillfällen, kan urskilja några tydliga trender om hur<br />
avfallets sammansättning förändrats genom åren. Databasen kan även användas för att jämföra<br />
olika insamlingssystem, sammansättning på avfall eller genereringstakt från olika boendeformer<br />
under en längre period i dessa kommuner.<br />
5.2 Fas 1 - Sammansättning på säck- <strong>och</strong> kärlavfall<br />
För att få kunskap om vad införandet av producentansvar på förpackningar verkligen inneburit<br />
för sammansättningen på de olika materialflödena i hushållen, krävs det att man undersöker<br />
avfallet så nära källan som möjligt. Detta görs genom att plockanalysera materialet.<br />
5.2.1 Plockanalys av säck- <strong>och</strong> kärlavfallet<br />
För att få en representativ bild av hur sammansättningen ser ut i respektive kommun har ett<br />
stort samlingsprov samlats in från respektive boendeform. Provtagning <strong>och</strong> karakterisering av<br />
avfallet sker enligt NSR:s metod för karakterisering av avfall som baseras på Nordtest metod<br />
(Nordtest, 1995). Plockanalys av avfall har utförts på respektive kommuns avfalls- <strong>och</strong> återvinningsanläggning.<br />
Plockanalyser har utförts enligt följande beskrivning:<br />
Provtagning<br />
1. Ett stort samlingsprov samlas in från respektive boendeform (flerfamiljshus <strong>och</strong> villor) i<br />
en kommun.<br />
2. Provet töms på en hårdgjord yta <strong>och</strong> blandas, utan att avfallet krossas, med hjullastare.<br />
3. Provet delas i fjärdedelar, av vilka två slumpvis kastas. Detta upprepas tills rätt provmängd<br />
återstår.<br />
4. Sopborste används så att alla smådelar kommer med.<br />
15
Figur 5.1 Ett stickprov på avfall som skall sorteras tas med hjälp av hjullastare<br />
Sorteringsarbete<br />
Sorteringen sker på ett portabelt sorteringsbord, ca 1 x 2 m med fyra hål där det blöta avfallet<br />
kan föras ned. Runt bordet finns uppställt säckar (160 l) <strong>och</strong> kärl för fast avfall.<br />
Figur 5.2 Uppställning av utrustning för sortering<br />
16
Arbetet utförs av 3 personer enligt följande:<br />
1. En person lastar upp avfallet på sorteringsbordet, skär sönder påsar <strong>och</strong> sprider ut avfallet.<br />
2. <strong>Avfall</strong>et sorteras i 20 fraktioner, enligt Förteckning över avfallsfraktioner, tabell 4.1.<br />
3. Allt sorterat material vägs på en mobil balkvåg med en noggrannhet på 0,1 kg.<br />
4. Alla data noteras i sorteringsprotokollet.<br />
5. En procentuell viktsammansättning beräknas för det sorterade materialet.<br />
Sorteringsarbetet utfördes av två personer från NSR <strong>och</strong> en person som kommunerna ställde<br />
upp med. Samma våg användes vid alla sju sorteringarna. I samtliga fall ställdes sorteringsbordet<br />
upp i någon typ av kallgarage eller tält som fanns på anläggningen.<br />
5.2.2 Fraktioner<br />
Syftet med undersökningen var att bestämma sammansättningen på säck- <strong>och</strong> kärlavfallet<br />
samt att se hur mycket producentansvarsmaterial som fanns kvar. Syftet var också att jämföra<br />
sammansättningen på avfall med de tidigare undersökningarna från 1997 <strong>och</strong> 2000. För att<br />
uppnå syftet sorterades avfallet i 20 fraktioner enligt tabell 5.1.<br />
Figur 5.3 <strong>Avfall</strong> sorterades i 20 olika fraktioner<br />
17
Tabell 5.1 Förteckning över avfallsfraktioner<br />
Tidningar <strong>och</strong> förpackningar:<br />
Tidningar (returpapper) Tidningar, broschyrer,<br />
kataloger mm<br />
18<br />
Mindre papperslappar som<br />
t.ex. kvitton <strong>och</strong> foton sorteras<br />
som övrig brännbart<br />
Well Lådor, ark, omslag<br />
Mjukplastförpackningar Plastkassar, folie, påsar Chipspåsar är plast. De flesta<br />
kaffepaket är plast.<br />
Kännetecken: kan enkelt<br />
kramas ihop.<br />
Frigolit Skumplast<br />
Hårdplastförpackningar Saftflaskor, burkar, tråg,<br />
engångsbestick, lock<br />
Kännetecken: kan bockas eller<br />
knäckas.<br />
Pappersförpackningar Mjölkpaket, papperspåsar, Består till minst 50 % av<br />
kuvert, äggkartong,<br />
sockerpaket, engångsservis<br />
papper.<br />
Glasförpackningar Flaskor <strong>och</strong> burkar Ofärgat <strong>och</strong> färgat. Ej speglar,<br />
fönsterglas <strong>och</strong> dricksglas.<br />
Metallförpackningar Burkar, flaskor, folie, tråg, Både stål <strong>och</strong> aluminium.<br />
formar, tuber, kapsyler, lock, Kännetecken:<br />
färgburkar, värmeljus Metall kan vikas varaktigt till<br />
skillnad mot plast som strävar<br />
att återgå till ursprunglig form.<br />
Resterande avfall:<br />
Matavfall Överbliven mat <strong>och</strong> beredningsrester<br />
som skal, blast <strong>och</strong> blad.<br />
Kaffesump <strong>och</strong> teblad. Äggskal,<br />
bröd, frukt, hushållspapper<br />
Blöjor Barn <strong>och</strong> vuxenblöjor,<br />
tamponger, bindor<br />
Trädgårdsavfall Växtdelar, jord, snitt-blommor,<br />
krukväxter<br />
Övrigt glas Dricksglas, spegelglas,<br />
fönsterglas, prydnadssaker<br />
Övrig plast Leksaker, tandborstar, bruksföremål<br />
Övrig metall Skruv, spik, verktyg, bestick,<br />
stekpannor, grytor<br />
Elektriska <strong>och</strong><br />
Glödlampor, rakapparat, radio,<br />
elektroniska produkter<br />
hårtork<br />
Frukt <strong>och</strong> grönsaker som är<br />
köpt i affär.<br />
Frukt, blommor, grönsaker<br />
som är hemma odlat.<br />
Ej keramik <strong>och</strong> porslin.<br />
Allt som drivs med batteri<br />
eller har sladd.<br />
Textil Kläder, trasor<br />
Trä Föremål tillverkat av trä Såväl behandlat som<br />
obehandlat.<br />
Övrig brännbart Skor, städsopor, kökstrasor,<br />
tapeter, biljetter, foton<br />
Övrigt Kattsand, porslin, keramik Allt som inte passar enligt<br />
ovan.<br />
Farligt avfall Lysrör, lågenergi lampor,<br />
medicin, nagellack, färg,<br />
bekämpningsmedel, batterier
I samråd med materialbolag Svensk Glasåtervinning <strong>och</strong> Metallkretsen delades grupper glasförpackningar<br />
<strong>och</strong> metallförpackningar i ytterligare fyra undergrupper beroende på användningsområden<br />
för förpackningar. Glasförpackningar sorterades i följande undergrupper:<br />
• Dryckesförpackningar, ofärgat<br />
• Dryckesförpackningar, färgat<br />
• Övrigt, ofärgat<br />
• Övrigt, färgat<br />
Metallförpackningar sorterades också i fyra undergrupper enligt följande:<br />
• Dryckesförpackningar, aluminium<br />
• Dryckesförpackningar, tennplåt<br />
• Övrigt, aluminium<br />
• Övrigt, tennplåt<br />
För att få ett jämförbart resultat är det viktigt att sorteringen utförs på samma sätt. Svårigheten<br />
med plockanalyser är att olika personer gör helt olika bedömning av vilka produkter som skall<br />
sorteras i respektive fraktion. Därför var det viktigt att två personer från NSR alltid var med<br />
<strong>och</strong> sorterade avfallet enligt de sorteringsrutiner som tagits fram av NSR Research enligt följande:<br />
1. <strong>Avfall</strong>et skall sorteras i olika fraktioner enligt tabell 5.1, Förteckning över avfallsfraktioner.<br />
Det är viktigt att alla följer förteckningen vid sorteringen <strong>och</strong> att alla gör på samma<br />
sätt.<br />
2. Matrester <strong>och</strong> liknande skall tas bort från förpackningarna så att de är rena innan de läggs<br />
i fraktionerna för förpackningar.<br />
3. Förpackningar av blandmaterial skall tas isär <strong>och</strong> läggas i respektive materialfraktion.<br />
Ta bort t ex. kapsyler <strong>och</strong> korkar från glasburkar <strong>och</strong> flaskor.<br />
4. Fulla oöppnade förpackningar klassas som matrester.<br />
Om det inte är möjligt att öppna t ex full tomatburk ska den klassas som matavfall.<br />
5. Alla småbitar måste med.<br />
Även små bitar som fimpar, godispapper, topps, gem, kapsyler <strong>och</strong> liknande skall pillas<br />
fram <strong>och</strong> sorteras.<br />
6. Upphittat farligt avfall skall efter vägning tas om hand <strong>och</strong> lämnas till närmaste miljöbod<br />
eller motsvarande.<br />
19
Figur 5.4 Vägning av olika fraktioner på en mobil balkvåg<br />
5.2.3 Sorterade mängder<br />
<strong>Avfall</strong>smängder från ett hushåll från varje boendeform under en vecka kunde man bestämma<br />
med hjälp av den kända totalvikten, hämtningsfrekvens <strong>och</strong> antalet hushåll som lämnade sitt<br />
avfall. Antalet hushåll har uppskattats av kontaktpersonen i respektive kommun. Där det var<br />
inte möjligt att ta fram antal hushåll som fanns i flerfamiljshus har man ringt fastighetsägare<br />
eller följt med sopbil vid hämtningen för att räkna antal hushåll. En enhet definieras som avfallsmängd<br />
från ett hushåll under en vecka.<br />
Man har undvikit att göra plockanalyser efter högtider eftersom det kan påverka avfallssammansättning<br />
<strong>och</strong> därmed resultat. Totalt sorterades 5 551 kg säck- <strong>och</strong> kärlavfall fördelat<br />
mellan kommunerna enligt tabell 5.2.<br />
Tabell 5.2 Sorterade mängder säck- <strong>och</strong> kärlavfall i deltagande kommuner.<br />
Kommun<br />
Sorterad mängd<br />
(kg)<br />
Kalmar 871<br />
Tidaholm 750<br />
Kristinehamn 888<br />
Eskilstuna 807<br />
Skellefteå 752<br />
Tomelilla 731<br />
Helsingborg 752<br />
Summa 5551<br />
20
5.3 Fas 2 - Plockanalys av utsorterat producentansvarsmaterial <strong>och</strong><br />
restavfallet från källsorteringsrum<br />
För att bestämma återvinningsgraden sorterades <strong>och</strong> vägdes säck- <strong>och</strong> kärlavfallet <strong>och</strong> samtliga<br />
återvinningsfraktioner från samma hushåll. I dagsläget är det relativt få kommuner som<br />
har hushållsnära hämtning för samtliga hushåll <strong>och</strong> fraktioner. I de aktuella kommunerna<br />
finns det däremot områden med flerfamiljshus som har gemensamt soprum med utsortering av<br />
samtliga återvinningsfraktioner.<br />
Figur 5.5 Källsorteringsplats vid flerfamiljshus i Tidaholm<br />
Anledningen till att även återvinningsfraktionerna sorterades var att man inte kunde utgå från<br />
att allt material som sorterats var rätt sorterat. Allt återvinningsmaterial från hushållen vägs<br />
<strong>och</strong> sorteras. Hela mängden säck- <strong>och</strong> kärlavfall samlas in <strong>och</strong> vägs, men endast en delmängd<br />
sorteras. När båda fraktionerna sorterats kan man dels bestämma återvinningsgraden för hushållen<br />
men även visa hur stor mängd förpackningar som hanteras totalt i hushållen.<br />
Provtagning<br />
Allt producentansvarsmaterial <strong>och</strong> restavfall från 14 olika källsorteringsrum i sju kommuner<br />
sorterades <strong>och</strong> vägdes. Vid val av provtagningsområden har man varit noga med att veta exakt<br />
antal hushåll som lämnar sitt säckavfall <strong>och</strong> utsorterade producentansvarsmaterial till respektive<br />
källsorteringsrum. I de flesta kommunerna sorterades materialet från två fristående sophus<br />
som låg vid fastigheten. I de fall hade kontaktpersonen i respektive kommun uppskattat<br />
hur många som lämnade sitt avfall till detta sophus. Endast i Eskilstuna låg källsorteringsrummet<br />
i fastigheten. Här var det tydligt hur många hushåll som använde kärlen.<br />
I denna uppskattning föreligger det en viss osäkerhet eftersom det inte alltid är helt klart vilket<br />
sophus som varje hushåll använder. För att minska osäkerheten har man valt sophus som<br />
låg i avskilda områden <strong>och</strong> bara hyresgäster hade nyckeln till rummet. Där var mängden avfall<br />
som kommer från utanför liggande områden minimal.<br />
21
Provtagning har i regel skett den dagen när ordinarie hämtning av restavfallet sker <strong>och</strong> när det<br />
fanns det mesta av producentansvarsmaterial i behållarna. Olika material hämtas olika dagar<br />
<strong>och</strong> därför var det viktigt att utsorterade material har samlats i minst en vecka vid sorteringstillfället.<br />
Sorteringsarbete<br />
Alla utsorterade materialfraktioner sorterades <strong>och</strong> vägdes. Därefter vägdes allt kärlavfall som<br />
fanns i behållarna för restavfallet. Kärlavfall sorterades vid avfallsanläggning <strong>och</strong> producentansvarsmaterial<br />
sorterades på plats i respektive soprum.<br />
Figur 4.6 Sortering av pappersförpackningar i källsorteringsrum i Kalmar<br />
För vägningen användes samma våg som vid den övriga sorteringen. Arbetet utfördes av<br />
samma personer med samma rutiner som används vid plockanalyser av säck- <strong>och</strong> kärlavfallet.<br />
22
Figur 5.7 Vägning av utsorterade återvinningsfraktioner i Eskilstuna<br />
5.3.1 Fraktioner<br />
Målet med denna undersökning var att bestämma hur mycket producentansvarsmaterial som<br />
hanteras totalt i hushållen i <strong>Sverige</strong> under ett år. Därför var det viktigt att förutom utsorterade<br />
material även sortera restavfallet från samma hushåll för att bestämma mängden producentansvarsmaterial<br />
som slängts i avfallet. Restavfallet har sorterats i fraktioner enligt tabell 5.3.<br />
Tabell 5.3 Fraktioner som restavfallet från källsorteringsrum sorterades i.<br />
Fraktioner<br />
Tidningar<br />
Mjukplastförpackningar<br />
Hårdplastförpackningar<br />
Pappersförpackningar<br />
Glasförpackningar<br />
Metallförpackningar<br />
Övrigt<br />
23
5.3.2 Sorterade mängder<br />
Sorterade mängder under den andra fasen av projektet omfattar mängden utsorterat producentansvarsmaterial<br />
<strong>och</strong> mängd restavfall från en behållare i källsorteringsrummet. Mängden<br />
varierar beroende på antalet hushåll som slängt sitt avfall i källsorteringsrummet som undersöktes.<br />
Tabell 5.4 Sorterade mängder utsorterat producentansvarsmaterial <strong>och</strong> restavfallet från källsorteringsrum<br />
i deltagande kommun<br />
Kommun<br />
Sorterad mängd<br />
(kg)<br />
Kalmar 950<br />
Tidaholm 670<br />
Kristinehamn 894<br />
Eskilstuna 713<br />
Skellefteå 459<br />
Tomelilla 413<br />
Helsingborg 390<br />
Summa 4488<br />
Största mängd material sorterades i Kalmar. Det var 308 lägenheter som slängde sitt avfall i<br />
två källsorteringsrum.<br />
5.4 Statistisk bearbetning av resultatet<br />
För att insamlade data från en plockanalys skall kunna bearbetas statistiskt måste urvalet av<br />
delpopulationer ske på ett slumpmässigt sätt. Kommunerna i denna rapport är inte slumpmässigt<br />
valda vilket är en brist vid uppräkning av sorteringsresultatet till riksnivå. De områden<br />
som ingår i undersökningen väljs däremot slumpmässigt inom varje kommun.<br />
Det går, trots det icke slumpmässiga urvalet, att göra uppräkningar till både kommunal <strong>och</strong><br />
risknivåer, men man bör då påpeka bristerna i urvalet. Hur stor osäkerheten i de uppräknade<br />
talen eller andelarna är i förhållande till det okända, men sanna värdet för landet eller kommunerna,<br />
går inte att beskriva på grund av att slumpen är åsidosatt.<br />
24
6 Resultat – Fas 1<br />
Data som samlas in vid plockanalysen sammanställs genom att bl. a räkna ut den procentuella<br />
sammansättningen av hushållsavfallet. Det görs även en sammanställning som visar hur stor<br />
mängd av varje komponent som genereras per vecka. Dessa data används till att beräkna den<br />
totala genereringstakten för ett hushåll. Resultat av plockanalyser på avfall från respektive<br />
kommun finns i bilaga 1.<br />
6.1 <strong>Avfall</strong>smängder<br />
6.1.2 Villor<br />
Den genomsnittliga vikten på en enhet från ett villahushåll var 11,3 kg. Enheten definieras<br />
som mängd restavfall från ett hushåll under en vecka. Villaenheten vägde mest i Kalmar <strong>och</strong><br />
Tidaholm med en vikt på 14 kg <strong>och</strong> minst i Helsingborg med en vikt på 8,6 kg.<br />
Tabell 6.1 Medelvikt för säck- <strong>och</strong> kärlavfallet från villor under en vecka. Vikt i kg.<br />
6.1.3 Flerfamiljshus<br />
Vikt<br />
Vikt<br />
Kommun kg/villa/vecka kg/capita/vecka<br />
Kalmar 14,0 5,4<br />
Tidaholm 14,0 5,4<br />
Kristinehamn 9,1 3,5<br />
Eskilstuna 12,3 4,7<br />
Skellefteå 10,2 3,9<br />
Tomelilla 11,1 4,3<br />
Helsingborg 8,6 3,3<br />
Medel 11,3 4,4<br />
Den genomsnittliga vikten på en enhet från ett hushåll i flerfamiljshus var 6,8 kg. Mest vägde<br />
enheten i Kristinehamn 9,9 kg <strong>och</strong> minst i Tidaholm där vikten var 5,2 kg, enligt tabell 6.2.<br />
Tabell 6.2 Medelvikt för säck- <strong>och</strong> kärlavfallet från ett hushåll i flerfamiljshus under en vecka. Vikt i kg.<br />
Vikt<br />
Vikt<br />
Kommun kg/lgh/vecka kg/capita/vecka<br />
Kalmar 5,8 3,9<br />
Tidaholm 5,2 3,5<br />
Kristinehamn 9,9 6,6<br />
Eskilstuna 7,3 4,9<br />
Skellefteå 5,3 3,5<br />
Tomelilla 7,0 4,7<br />
Helsingborg 7,1 4,7<br />
Medel 6,8 4,5<br />
25
Skillnaden i avfallsmängd mellan hushåll i flerfamiljshus <strong>och</strong> i villor var 4,5 kg per hushåll<br />
<strong>och</strong> vecka. Enligt den senaste folk- <strong>och</strong> bostadsräkningen 1990 bodde det i genomsnitt 2,6<br />
personer i ett villahushåll <strong>och</strong> i ett hushåll i flerfamiljshus bodde det i genomsnitt 1,5 personer.<br />
Den stora skillnaden i avfallsmängd mellan flerfamiljshus <strong>och</strong> villor kan alltså förklaras<br />
med att det bor fler personer i ett villahushåll än i ett hushåll i flerfamiljshus. Om man räknar<br />
om avfallsmängderna per person <strong>och</strong> vecka, då blir inte skillnaderna mellan avfallsproduktion<br />
per person från villor <strong>och</strong> flerfamiljshus så stora. <strong>Avfall</strong>smängden för varje person i ett villahushåll<br />
under en vecka blir då 4,4 kg <strong>och</strong> i ett hushåll i flerfamiljshus blir det 4,5 kg.<br />
6.2 <strong>Avfall</strong>ssammansättning<br />
6.2.1 Beräkning av det samlade säck- <strong>och</strong> kärlavfallet från deltagande<br />
kommuner<br />
Prov för sortering togs från en full bil som samlade avfall från villor respektive flerfamiljshus<br />
i varje kommun. <strong>Avfall</strong>et sorterades, vägdes upp <strong>och</strong> protokollfördes i de fraktioner som anges<br />
i tabell 4.1. Därefter kunde man se hur sammansättningen för villahushållen <strong>och</strong> hushållen<br />
från flerfamiljshus i kommunen såg ut. Genom att dela på villahushåll <strong>och</strong> hushåll i flerfamiljshus<br />
kan en jämförelse mellan de två hushållstyperna göras. Alla sju kommunernas säck<strong>och</strong><br />
kärlavfall summerades sedan för att bilda det säck- <strong>och</strong> kärlavfall som skall representera<br />
den genomsnittliga sammansättningen på säck- <strong>och</strong> kärlavfallet i <strong>Sverige</strong>.<br />
6.2.2 Grupperingar<br />
För att förenkla tolkningen av plockanalysens resultat har de olika fraktionerna delats in i fem<br />
stycken grupper efter behandlingsbarhet enligt tabell 6.3. Material som omfattas av producentansvar<br />
tillsammans med fraktionen övrig metall bildar en egen grupp materialåtervinningsbart.<br />
Alla fraktioner som kan behandlas biologiskt genom kompostering har placerats i<br />
gruppen komposterbart. I gruppen termiskt behandlingsbart placerades de fraktioner som genererar<br />
energi vid förbränning. I gruppen inert material placerades material som inte var biologiskt<br />
nedbrytbara eller genererade någon energi vid förbränning. Farligt avfall <strong>och</strong> elektriska<br />
<strong>och</strong> elektroniska produkter har placerats i en egen grupp.<br />
Tabell 6.3 Grupperingar efter behandlingsbarhet av säck- <strong>och</strong> kärlavfallet.<br />
Material<br />
Termiskt Inert Slutbehandling/<br />
återvinningsbart Komposterbart behandlingsbart material Återvinning<br />
Tidningar Matavfall Blöjor Övrigt glas Farligt avfall<br />
Wellpapp Trädgårdsavfall Övrig plast Övrigt Elektriska <strong>och</strong><br />
Mjukplastförp. Trä<br />
Textilier<br />
elektroniska produkter<br />
Frigolit<br />
Hårdplastförp.<br />
Pappersförp.<br />
Glasförp.<br />
Metallförp.<br />
Övriga metaller<br />
Övrigt brännbart<br />
26
6.2.3 Sammansättning på säck- <strong>och</strong> kärlavfallet från deltagande<br />
kommuner<br />
Den genomsnittliga sammansättningen på säck- <strong>och</strong> kärlavfallet i de sju kommunerna framgår<br />
av tabell 6.4. Tabellen visar även hur stora mängder som genereras av en person i ett genomsnittligt<br />
hushåll under en vecka.<br />
Tabell 6.4. Andel av säck- <strong>och</strong> kärlavfallets vikt samt vikt per capita <strong>och</strong> vecka för det samlade säck- <strong>och</strong><br />
kärlavfallet från deltagande kommuner. Andel i %, vikt i kg.<br />
Producentansvarsmaterial Resterande avfall<br />
Kategori Viktandel<br />
Vikt/capita<br />
(kg) Kategori Viktandel<br />
27<br />
Vikt/capita<br />
(kg)<br />
Tidningar 7,8% 0,35 Matavfall 42,8% 1,90<br />
Wellpapp 0,8% 0,03 Blöjor 5,5% 0,24<br />
Mjukplastförpackningar 7,2% 0,32 Trädgårdsavfall 6,7% 0,30<br />
Frigolit 0,3% 0,03 Övrigt glas 0,2% 0,01<br />
Hårdplastförpackningar 3,3% 0,15 Övrig plast 0,9% 0,04<br />
Pappersförpackningar 7,7% 0,34 Övriga metaller 0,9% 0,04<br />
Glasförpackningar 2,3% 0,14 Elektronikskrot 0,5% 0,02<br />
Metallförpackningar 1,7% 0,08 Textilier 2,3% 0,10<br />
Trä 0,5% 0,02<br />
Övrig brännbart 4,2% 0,19<br />
Övrigt 4,3% 0,18<br />
Farligt avfall 0,3% 0,01<br />
Summa 31,0% 1,4 69,0% 3,1
övrig brännbart<br />
4%<br />
tidningar<br />
8%<br />
farligt avfall<br />
0%<br />
övrigt<br />
4%<br />
trä<br />
0%<br />
textilier<br />
2%<br />
wellpapp<br />
1%<br />
mjukplastförpackningar<br />
7%<br />
frigolit<br />
0%<br />
elektronikskrot<br />
0%<br />
övriga metaller<br />
1%<br />
övrig plast<br />
1%<br />
hårdplastförpackningar<br />
3%<br />
övrigt glas<br />
0%<br />
trädgårdsavfall<br />
7%<br />
pappersförpackningar<br />
8%<br />
glasförpackningar<br />
2%<br />
blöjor<br />
5%<br />
metallförpackningar<br />
2%<br />
matavfall<br />
43%<br />
Figur 6.1 Sammansättning på säck- <strong>och</strong> kärlavfallet från deltagande kommuner<br />
28
En person i ett genomsnittligt hushåll genererar 4,5 kg avfall per vecka d v s 234 kg/år. Av<br />
detta är 1,4 kg producentansvarsmaterial, 1,9 kg matavfall <strong>och</strong> 1,2 kg som mestadels består av<br />
blöjor, trädgårdsavfall, övrig brännbart <strong>och</strong> övrigt.<br />
4,5 kg /capita/vecka<br />
1,4 kg Tidningar <strong>och</strong> förpackningar<br />
1,9 kg Matavfall<br />
1,2 kg Övrigt: blöjor, trädgårdsavfall,<br />
papper, plast, metall<br />
Figur 6.2 <strong>Avfall</strong>ssammansättning <strong>och</strong> mängd per person i ett genomsnittligt hushåll under en vecka.<br />
Flera av de fraktioner som sorterades ut var mycket små, dessa enskilda fraktioner kommenteras<br />
inte i texten om det inte finns någon speciell orsak. Producentansvarsmaterialen behandlas<br />
ytterligare i kap 6.3.<br />
Producentansvarsmaterial<br />
Av den sorterade vikten bestod 31 % av producentansvarsmaterial. Det slängs 1,4 kg producentansvarsmaterial<br />
per capita <strong>och</strong> vecka i <strong>Sverige</strong>. Som producentansvarsmaterial räknas<br />
tidningar <strong>och</strong> förpackningar tillverkade i papp/papper, hård- <strong>och</strong> mjukplast, frigolit, metall,<br />
glas <strong>och</strong> wellpapp. Pappersförpackningar, tidningar <strong>och</strong> mjukplastförpackningar var de producentansvarsmaterial<br />
som var vanligast förekommande i säck- <strong>och</strong> kärlavfallet.<br />
Matavfall<br />
Matavfall var den dominerande gruppen i hushållens säck- <strong>och</strong> kärlavfall med 43% av avfallets<br />
vikt. Som matavfall räknas överbliven mat, beredningsrester <strong>och</strong> hushållspapper. I regel<br />
var det större mängder matavfall som fanns bland restavfall från villor än det som kom från<br />
lägenheter i flerfamiljshus. Mängderna varierade mellan olika kommuner <strong>och</strong> olika boendeform,<br />
allt mellan 2 <strong>och</strong> 7,6 kg per hushåll <strong>och</strong> vecka.<br />
Blöjor<br />
I det sammansatta säck- <strong>och</strong> kärlavfallet var andelen blöjor 5,5 %. Mängden blöjor per hushåll<br />
varierade inte mellan olika kommuner <strong>och</strong> olika boende former. Skillnad mellan flerfamiljshus<br />
<strong>och</strong> villor i mängden blöjor per hushåll <strong>och</strong> vecka var störst i Kalmar kommun. Där<br />
slängde ett villahushåll 0,62 kg blöjor under en vecka medan hushåll i flerfamiljshus hade<br />
0,25 kg blöjor.<br />
29
Trädgårdsavfall<br />
Andelen trädgårdsavfall var 6,7 % av den sammanlagda mängden säck- <strong>och</strong> kärlavfall. Mängden<br />
trädgårdsavfall var större från villahushåll jämfört med hushåll i flerfamiljshus. Trädgårdsavfallet<br />
från flerfamiljshus bestod framförallt av krukväxter <strong>och</strong> vissna blombuketter<br />
medan trädgårdsavfallet från villor vanligtvis bestod av grenar, gräs <strong>och</strong> jord.<br />
Variationerna i mängderna mellan villahushåll i olika kommunerna var väldigt stora. Den<br />
största mängden trädgårdsavfall som fanns kvar bland restavfall påträffades i Tomelilla <strong>och</strong><br />
Kalmar. Sorteringen i dessa kommuner skedde under maj <strong>och</strong> september månad då aktiviteten<br />
i trädgårdarna är som högst. I bägge kommuner har man möjligheten till att täcka abonnemang<br />
för hämtning av trädgårdsavfall vid villafastigheter. I Kalmar slängde ett hushåll som<br />
bor i villa 2,4 kg trädgårdsavfall i restavfall per vecka <strong>och</strong> i Tomelilla slängdes det 2,5 kg per<br />
vecka. I Helsingborg däremot slängde ett villa hushåll 0,1 kg trädgårdsavfall per vecka. Förklaringen<br />
till den stora skillnaden mellan kommuner kan ligga i att sortering av avfall i Helsingborg<br />
skedde i februari när aktiviteter i trädgården är nästan obefintliga. Trädgårdsavfall<br />
kan lämnas gratis vid återvinningscentraler i alla kommuner.<br />
Elektriska <strong>och</strong> elektroniska produkter<br />
I denna grupp räknades glödlampor <strong>och</strong> alla apparater som drivs med batteri eller har sladd.<br />
Det var 0,5 % av restavfallets vikt som bestod av elektriska <strong>och</strong> elektroniska produkter. Detta<br />
innebär att varje person i <strong>Sverige</strong> slänger 1 kg elektriska <strong>och</strong> elektroniska produkter i restavfallet<br />
under ett år vilket betyder att 9 400 ton elektriska <strong>och</strong> elektroniska produkter finns kvar<br />
i restavfallet. Mest förekommande föremål var glödlampor, lösa sladdar, fjärrkontroller, lampor,<br />
telefoner, klockor, miniräknare, leksaker, datatillbehör, hårtork, fotokameror, rakapparat,<br />
bandspelare <strong>och</strong> små hushållsmaskiner. Det fanns 109 st glödlampor i 5551 kg restavfallet.<br />
Mer om vilka elektriska <strong>och</strong> elektroniska produkter som fanns bland restavfallet i respektive<br />
kommun finns i bilaga 3.<br />
Figur 6.3 Elektriska <strong>och</strong> elektroniska produkter i restavfallet<br />
30
Farligt avfall<br />
Gruppen farligt avfall svarade för 0,3 % av hushållens restavfall. Detta innebär att varje person<br />
i <strong>Sverige</strong> under ett år slänger 0,7 kg miljöfarligt avfall i restavfallet <strong>och</strong> att 6 600 ton farligt<br />
avfall finns kvar i restavfallet från hushållen. Som farligt avfall räknades här även alkaliska<br />
batterier då de samlas tillsammans med miljöfarliga batterier. Det sorterades ut 18,5 kg<br />
farligt avfall från 5551 kg hushållens restavfall. Av detta var 40 % alkaliska batterier <strong>och</strong> resten<br />
var miljöfarligt avfall. Det hittades 2 st nickelkadmium batterier, ett nickelmetallhybridbatteri<br />
<strong>och</strong> 6 st zinkluft knappcellsbatterier. Förutom batterier var lågenergi lampor med<br />
kvicksilver, färgburkar med flytande färg, sprayflaskor, lim, tändare, bekämpningsmedel, mediciner<br />
<strong>och</strong> uttjänta nålar mest förekommande farligt avfall i restavfallet. Mer om farligt avfall<br />
från respektive kommun finns redovisat i bilaga 3.<br />
Flerfamiljshushållen slängde tre gånger så många batterier som villahushållen. Det största<br />
antalet alkaliska batterier fanns i restavfallet från flerfamiljshus i Eskilstuna. Där fanns det<br />
125 st batterier, varav 80 st var väl förpackade i en påse <strong>och</strong> kommer förmodligen från en <strong>och</strong><br />
samma person.<br />
Figur 6.4 Farligt avfall i restavfallet (mängden från ett prov)<br />
6.2.4 Säck- <strong>och</strong> kärlavfallets behandlingsbarhet<br />
För att analysera säck- <strong>och</strong> kärlavfallets sammansättning med avseende på behandlingsbarhet<br />
delades fraktionerna upp i grupper enligt kap.6.2.2. Efter att avfallet grupperats såg sammansättningen<br />
ut enligt figur 6.5.<br />
31
Termiskt<br />
behandlingsbart<br />
13%<br />
Komposterbart<br />
49%<br />
Inert material<br />
5%<br />
Slutbehandling /<br />
Återvinning<br />
0,8%<br />
32<br />
Material<br />
återvinningsbart<br />
32%<br />
Figur 6.5 Sammansättning på säck- <strong>och</strong> kärlavfallet efter indelning i grupper efter behandlingsbarhet<br />
enligt kapitel 6.2.2.<br />
Materialåtervinningsbart<br />
Gruppen materialåtervinningsbart svarar för 32 procentenheter av den sorterade vikten <strong>och</strong><br />
består av material som omfattas av producentansvar <strong>och</strong> övrig metall. Tidningar, pappers- <strong>och</strong><br />
mjukplastförpackningar var de mest förekommande material i denna grupp <strong>och</strong> svarade tillsammans<br />
för 23 % av den sorterade vikten.<br />
Komposterbart<br />
Gruppen komposterbart beskriver avfall som kan behandlas biologiskt. Andel komposterbart<br />
var 49 vikts %. Matavfallet var den mest dominerande gruppen med 43 %. Viktandelen blir<br />
stor eftersom matavfallet har så hög densitet i förhållande till de andra grupperna. Det slängs<br />
1,9 kg matavfall per capita <strong>och</strong> vecka i säck- <strong>och</strong> kärlavfallet i <strong>Sverige</strong>.<br />
Termiskt behandlingsbart<br />
Gruppen brännbart stod för 13 % av det samlade säck- <strong>och</strong> kärlavfallet. Till termiskt behandlingsbart<br />
har räknats blöjor, textil, övrig plast <strong>och</strong> övrigt brännbart som oftast bestod av gamla<br />
mattor, väskor, städsopor, leksaker.<br />
Inert material<br />
Inert material innehåller de fraktioner som inte kan behandlas biologiskt eller ge något positivt<br />
energitillskott vid förbränning. Denna fraktion skulle även kunna kallas deponirest. Gruppen<br />
stod för 5% av det samlade säck- <strong>och</strong> kärlavfallet varav fraktionen övrigt som mest bestod<br />
av kattsand, keramik <strong>och</strong> porslin svarade för 4 procentenheter.
Slutbehandling/Återvinning<br />
I denna grupp räknas farligt avfall <strong>och</strong> elektriska <strong>och</strong> elektroniska produkter. Produkter som<br />
skulle sorteras eller demonteras innan de skickas vidare till slutlig behandling eller återvinning.<br />
Sammanlagt var det 0,8 % av restavfallsvikt som var farligt avfall <strong>och</strong> elektriska <strong>och</strong><br />
elektroniska produkter.<br />
6.2.5 Mängden behandlingsbart säck- <strong>och</strong> kärlavfall i <strong>Sverige</strong><br />
I hela <strong>Sverige</strong> fanns det, enligt SCB år 2003, 4 351 308 hushåll. Av dessa var 1 985 561 (46<br />
%) småhus <strong>och</strong> 2 365 747 (54 %) hushåll i flerfamiljshus. Plockanalysen visade att hushållen<br />
genererar ett säck- <strong>och</strong> kärlavfall med en sammansättning enligt tabell 6.5. Dessa siffror kan<br />
användas för att räkna ut mängden säck- <strong>och</strong> kärlavfall som genereras i hela <strong>Sverige</strong> under ett<br />
år.<br />
Tabell 6.5 Mängden säck- <strong>och</strong> kärlavfall i hushåll i flerfamiljshus respektive villahushåll, uppdelat efter<br />
behandlingsbarhet. Vikt i kg.<br />
Grupp<br />
Flerfamiljshus<br />
(kg)<br />
33<br />
Villor<br />
(kg)<br />
Materialåtervinningsbart<br />
2,28 3,43<br />
Komposterbart 3,22 5,95<br />
Termiskt<br />
behandlingsbart 0,83 1,52<br />
Inert material 0,38 0,35<br />
Slutbehandling/<br />
återvinning 0,06 0,08<br />
Summa 6,77 11,33<br />
Sammanräkningen visar att det varje år skulle samlas in ca 2 miljoner ton säck- <strong>och</strong> kärlavfall<br />
i <strong>Sverige</strong> fördelade på de olika grupperna enligt tabell 6.6.<br />
Tabell 6.6 <strong>Avfall</strong>smängder i <strong>Sverige</strong> under ett år uppdelat i grupper efter behandlingsbarhet.<br />
Vikt i tusen ton.<br />
Grupp<br />
Flerfamiljshus<br />
(tusen ton)<br />
Villor<br />
(tusen ton)<br />
Totalt<br />
(tusen ton)<br />
Materialåtervinningsbart<br />
280 354 634<br />
Komposterbart 396 614 1010<br />
Termiskt<br />
behandlingsbart 102 157 259<br />
Inert material 47 36 83<br />
Slutbehandling/<br />
återvinning 7 9 16<br />
Summa 832 1170 2002
Beräkningen visar att 16 000 ton elektriska <strong>och</strong> elektroniska produkter <strong>och</strong> farligt avfall från<br />
hushåll idag går till deponering eller förbränning istället för återvinning <strong>och</strong> slutbehandling.<br />
Villahushåll slänger mer elektronik <strong>och</strong> farligt avfall i restavfallet än hushåll från flerfamiljshus.<br />
6.2.6 Säck- <strong>och</strong> kärlavfallets behandlingsbarhet när allt<br />
producentansvarsmaterial sorterats bort<br />
Plockanalysen visar att 31 % av säck- <strong>och</strong> kärlavfall består av producentansvarsmaterial. Om<br />
man gör det teoretiska antagandet att allt detta producentansvarsmaterial sorteras bort, minskar<br />
avfallsmängderna under en vecka från ett villahushåll från 11,3 kg till 8,0 kg <strong>och</strong> i ett<br />
hushåll i flerfamiljshus från 6,8 kg till 4,5 kg enligt tabell 6.7.<br />
Tabell 6.7 Mängden säck- <strong>och</strong> kärlavfall från ett hushåll under en vecka när producentansvarsmaterial<br />
utelämnas. Vikt i kg.<br />
Villor Flerfamiljshus<br />
Kommun vikt (kg)<br />
vikt (kg)<br />
Kalmar 9,8 3,8<br />
Tidaholm 10,2 3,6<br />
Kristinehamn 6,4 6,1<br />
Eskilstuna 7,9 5,0<br />
Skellefteå 6,5 3,0<br />
Tomelilla 8,7 5,4<br />
Helsingborg 6,6 4,9<br />
Medel 8,0 4,5<br />
Om allt producentansvarsmaterial sorteras bort förändras inte bara vikten utan även sammansättningen<br />
på säck- <strong>och</strong> kärlavfallet. Figur 6.6. visar hur sammansättningen ser ut efter allt<br />
producentansvarsmaterialen sorterats bort.<br />
34
Termiskt<br />
behandlings<br />
bart<br />
19%<br />
Inert material<br />
6% Slutbehandling/<br />
Återvinning<br />
1%<br />
35<br />
Komposterbart<br />
74%<br />
Figur 6.6 Sammansättning på det samlade säck- <strong>och</strong> kärlavfallet när producentansvarsmaterialen utelämnats.<br />
Andelen komposterbart ökar med 25 procentenheter <strong>och</strong> gruppen termiskt behandlingsbart<br />
med sex procentenheter om man helt sorterar bort producentansvarsmaterial. Detta innebär att<br />
den anläggning som vill använda sig av biologisk behandling i form av kompostering av hushållsavfallet<br />
skulle kunna behandla ca 74 % av inkommande hushållsavfall.<br />
6.2.7 Skillnader i sammansättning mellan flerfamiljshus <strong>och</strong> villor<br />
Resultat från plockanalyserna visar att det finns skillnader i mängd <strong>och</strong> sammansättning på<br />
avfall som kommer från de två olika boendeformerna. Ett villahushåll slänger betydligt mer<br />
avfall än ett hushåll från flerfamiljshus. Detta bero på att i ett villahushåll bor flera personer<br />
än i ett hushåll från flerfamiljshus. Sammansättningen på restavfall skiljer sig också åt beroende<br />
på boendeform.<br />
Restavfall från lägenheter innehöll fyra procent mer tidningar <strong>och</strong> förpackningar än restavfall<br />
från villor. Det var främst andelen tidningar <strong>och</strong> glasförpackningar som var mycket större i<br />
avfallet från flerfamiljshus än från villor.<br />
Villor hade fem procentenheter mer komposterbart material än flerfamiljshushållen. Den genomsnittliga<br />
villahushållet producerade 4,8 kg matavfall på en vecka medan den genomsnittliga<br />
hushållet i flerfamiljshus producerade 2,9 kg.<br />
Gruppen inert material stod för en större andel av avfallet från flerfamiljshus än från villor<br />
tack vare en stor mängd kattsand som låg i påsar från flerfamiljshus.<br />
Sammanlagt svarade gruppen som kan gå till återvinning/slutbehandling för 1 % av restavfallets<br />
vikt från flerfamiljshus <strong>och</strong> 0,7 % av restavfallets vikt från villor. Eftersom ett villahushåll<br />
slänger 11,3 kg restavfall per vecka då betyder det att den slänger 0,05 kg elektriska <strong>och</strong><br />
elektroniska produkter <strong>och</strong> 0,03 kg farligt avfall i restavfallet per vecka. Under samma tid
slänger ett hushåll från flerfamiljshus 0,03 kg elektriska <strong>och</strong> elektroniska produkter <strong>och</strong> 0,03<br />
kg farligt avfall i restavfallet.<br />
34%<br />
30%<br />
Material<br />
återvinningsbart<br />
47%<br />
52%<br />
12% 13%<br />
Komposterbart Termiskt<br />
behandlingsbart<br />
36<br />
6%<br />
3%<br />
Flerfamiljshus<br />
Villor<br />
1% 1%<br />
Inert material Slutbehandling/<br />
Återvinning<br />
Figur 6.7 Skillnader i säck- <strong>och</strong> kärlavfallets sammansättning mellan villor <strong>och</strong> flerfamiljshus.<br />
Andel i %.<br />
6.3 Tidningar <strong>och</strong> förpackningar i säck- <strong>och</strong> kärl avfallet<br />
6.3.1 Mängden producentansvarsmaterial i säck- <strong>och</strong> kärlavfallet<br />
Producentansvarsmaterial redovisas här i vikt i stället för viktprocent för att visa hur stor<br />
mängd som finns kvar i säck- <strong>och</strong> kärlavfallet. Om man tittar på andelen av den totala mängden<br />
säck- <strong>och</strong> kärlavfall kan man få intrycket att vissa kommuner har en hög insamlingsgrad<br />
av producentansvarsmaterial på grund av att de har mycket matavfall i säck- <strong>och</strong> kärlavfallet.<br />
På samma sätt får man en låg insamlingsgrad vid lite matavfall i säck- <strong>och</strong> kärlavfallet. En<br />
redovisning i vikt ger i stället ett mått på mängden förpackningar som finns kvar i säck- <strong>och</strong><br />
kärlavfallet.<br />
Det genomsnittliga villahushållet slängde 3,3 kg producentansvarsmaterial i säck- <strong>och</strong> kärlavfallet<br />
under en vecka enligt tabell 6.8. Motsvarande siffra för ett hushåll i flerfamiljshus var<br />
2,2 kg.
Tabell 6.8 Mängden producentansvarsmaterial i säck- <strong>och</strong> kärlavfallet från ett hushåll under en vecka.<br />
Vikt i kg.<br />
Villor Flerfamiljshus<br />
Kommun<br />
(kg)<br />
(kg)<br />
Kalmar 4,1 2,0<br />
Tidaholm 3,8 1,6<br />
Kristinehamn 2,7 3,8<br />
Eskilstuna 4,5 2,2<br />
Skellefteå 3,8 2,3<br />
Tomelilla 2,4 1,6<br />
Helsingborg 2,0 2,2<br />
Medel 3,3 2,2<br />
Mängden producentansvarsmaterial varierade kraftigt mellan de olika kommunerna. Ett villahushåll<br />
i Helsingborg hade mindre än hälften så mycket producentansvarsmaterial i säck- <strong>och</strong><br />
kärlavfallet som motsvarande hushåll i Kalmar <strong>och</strong> Eskilstuna. Helsingborg är den enda<br />
kommun som har hushållsnära hämtning av tidningar <strong>och</strong> förpackningar vid villor <strong>och</strong> dessutom<br />
har villaägare möjlighet att lämna sina tidningar <strong>och</strong> förpackningar till återvinningsstationer<br />
i området. I andra kommuner finns det bara återvinningsstationer för insamling av tidningar<br />
<strong>och</strong> förpackningar, utplacerade i villaområden.<br />
Ett hushåll i flerfamiljshus i Tidaholm <strong>och</strong> Tomelilla slängde 1,6 kg producentansvarsmaterial<br />
i säck- <strong>och</strong> kärlavfallet medan motsvarande hushåll från Kristinehamn slängde 3,8 kg producentansvarsmaterial<br />
varav 1,5 kg tidningar. Restavfallet från flerfamiljshus i Kristinehamn<br />
innehöll ovanligt mycket tidningar.<br />
6.3.2 Fördelning mellan olika producentansvarsmaterial<br />
Tabell 6.9 visar hur fördelningen mellan de olika producentansvarsmaterialen som slängts i<br />
säck- <strong>och</strong> kärlavfallet ser ut. Tidningar, mjukplast- <strong>och</strong> pappersförpackningar förekommer i<br />
betydligt högre grad i säck- <strong>och</strong> kärlavfallet än de övriga producentansvarsmaterialen.<br />
Tabell 6.9 Mängden producentansvarsmaterial i säck- <strong>och</strong> kärlavfallet från flerfamiljshus respektive<br />
villor under en vecka. Vikt i kg.<br />
Flerfamiljshus Villor<br />
Produkt<br />
(kg)<br />
(kg)<br />
Tidningar 0,63 0,74<br />
Wellpapp 0,05 0,09<br />
Mjukplastförpackningar 0,49 0,82<br />
Hårdplastförpackningar 0,24 0,41<br />
Pappersförpackningar 0,52 0,86<br />
Glasförpackningar 0,17 0,21<br />
Metallförpackningar 0,12 0,19<br />
Summa 2,23 3,32<br />
37
Tidningar<br />
Tidningar var en av de tre mest förekommande producentansvarsmaterialen i säck- <strong>och</strong> kärlavfallet.<br />
Fraktionen bestod av tidningar, reklamblad <strong>och</strong> olika broschyrer. Vid sorteringen<br />
kunde man notera att det ibland kom hela påsar fyllda med tidningar, det var alltså ett fåtal<br />
hushåll som slängde tidningarna i säck- <strong>och</strong> kärlavfallet. Att hela påsar fyllda med tidningar<br />
finns i säck- <strong>och</strong> kärlavfallet tyder på att insamlingssystemet inte har fungerat, kanske har<br />
kärlet varit fullt eller var det för långt bort. En normal lokaltidning väger ca 300g vilket innebär<br />
att det slängs två tidningar i veckan i ett genomsnittligt hushåll.<br />
Figur 6.8 Utsorterade tidningar från restavfallet<br />
Största mängden tidningar, 1,5 kg per lägenhet <strong>och</strong> vecka, påträffades i restavfallet från lägenheter<br />
i Kristinehamn. I andra kommuner var mängden tidningar i restavfall som kom från<br />
lägenheter mellan 0,2 <strong>och</strong> 0,7 kg. Villahushållen slänger i genomsnittet större mängder tidningar<br />
i restavfallet än hushållen från flerfamiljshus. Det slängs mellan 0,4 <strong>och</strong> 1,1 kg tidningar<br />
från ett villahushåll under en vecka.<br />
Wellpapp<br />
Wellpapp var det minst förekommande producentansvarsmaterialet. Den wellpapp som konsumeras<br />
i hushållen är oftast emballage till större produkter som t ex hemelektronik. Dessa<br />
förpackningar är ofta så skrymmande att de slängs som grovsopor i stället för i säck- <strong>och</strong> kärlavfallet.<br />
Ett villahushåll slänger i genomsnitt dubbelt så mycket wellpapp som ett hushåll från<br />
flerfamiljshus.<br />
38
Mjukplast<br />
Mjukplast står både viktmässigt <strong>och</strong> volymmässigt för en stor andel av producentansvarsmaterialen<br />
i säck- <strong>och</strong> kärlavfallet. En stor del av mjukplasten bestod av de påsar som avfallet<br />
slängdes i.<br />
Alla kommuner utom Helsingborg skickar hushållens restavfall till förbränning. I tre av sex<br />
kommuner som skickar sitt avfall till förbränning finns ingen insamling av mjukplast från<br />
hushållen. Man kunde inte se att det fanns mer mjukplast i säck- <strong>och</strong> kärlavfallet i dessa<br />
kommuner än i de övriga. Mjukplast stod för ungefär samma viktandel (7–8 %) i säck- <strong>och</strong><br />
kärlavfallet i alla sju kommuner. Detta tyder på att det är en väldigt liten andel av mjukplasten<br />
som samlas in vid återvinningsstationerna. Tomelilla är en kommun som har den minsta andelen<br />
mjukplastförpackningar i restavfallet från villor <strong>och</strong> flerfamiljshus.<br />
Hårdplast<br />
Hårdplastförpackningarna var viktmässigt ett av de mindre förekommande producentansvarsmaterialen<br />
i säck- <strong>och</strong> kärlavfallet.<br />
Figur 6.9 Utsorterade hårdplastförpackningar från restavfallet<br />
Pappersförpackningar<br />
Pappersförpackningarna var ett av de vanligaste <strong>och</strong> mest volymkrävande förpackningsslagen<br />
i säck- <strong>och</strong> kärlavfallet. Mjölk- <strong>och</strong> yoghurtförpackningar var mest förekommande.<br />
39
Figur 6.10 Utsorterade pappersförpackningar från restavfallet<br />
Glas<br />
Glasförpackningarna står vikt- <strong>och</strong> volymmässigt för en liten andel av producentansvarsmaterialen,<br />
2,2 % trots att det konsumeras ganska mycket glasförpackningar i de flesta hushåll.<br />
Den största andelen av glasförpackningarna var olika livsmedelsförpackningar som t ex sylt<strong>och</strong><br />
barnmatburkar tillverkade av ofärgat glas. En genomsnittlig glasförpackning t ex en läskflaska<br />
väger ungefär 300 g, detta innebär att det slängs knappt en glasförpackning i veckan i<br />
ett hushåll.<br />
Figur 6.11 Utsorterade glasförpackningar från restavfallet<br />
40
Av alla glasförpackningar som hittades i restavfallet var 37 % dryckesförpackningar, sprit<strong>och</strong><br />
ölflaskor. Resten var övriga glasförpackningar d v s livsmedelsförpackningar. Av alla<br />
glasförpackningar som hittades i restavfallet var 73 % ofärgat glas. Figur 6.12 visar sammansättningen<br />
på upphittade glasförpackningar i restavfallet.<br />
Tabell 6.10 Fördelning mellan olika användningsområden för glasförpackningar samt mängden som<br />
slängs i säck- <strong>och</strong> kärlavfallet under ett år. Andel i %, mängd i ton.<br />
Användningsområde Andel (%) Mängd /år (ton)<br />
Dryckesförp., ofärgat 19 8187<br />
Dryckesförp., färgat 18 7756<br />
Övrigt, ofärgat 54 23699<br />
Övrigt, färgat 9 3878<br />
Totalt 100 43089<br />
Övrigt, ofärgat<br />
54%<br />
Övrigt, färgat<br />
9%<br />
41<br />
Dryckesförp,<br />
ofärgat<br />
19%<br />
Dryckesförp,<br />
färgat<br />
18%<br />
Figur 6.12 Sammansättning på glasförpackningar i restavfallet, medelvärden för villor <strong>och</strong> ffh, vikt%<br />
Andelen glasförpackningar i restavfallet från flerfamiljshus var större än andelen glasförpackningar<br />
i restavfall från villor. Eskilstuna <strong>och</strong> Skellefteå hade den största mängden glasförpackningar<br />
i restavfallet av deltagande kommuner.<br />
Metall<br />
Metallförpackningar står för en liten andel, 1,7 %, av säck- <strong>och</strong> kärlavfallet. De dominerande<br />
produkterna var tennplåtförpackningar som stod för 54 % av metallförpackningar <strong>och</strong> bestod<br />
av t ex konservburkar, kapsyler <strong>och</strong> utländska läskburkar.
Figur 6.13 Utsorterade metallförpackningar från restavfallet<br />
Aluminiumförpackningarna var många till antalet <strong>och</strong> volym. Fast de har så låg densitet står<br />
de ändå viktmässigt till 46 % av metallförpackningar. De bestod oftast av pantbara öl- <strong>och</strong><br />
läskburkar, värmeljusförpackningar, folie <strong>och</strong> folieformar. Burkarna förekom i regel inte i<br />
särskilt många hushåll utan det var ett fåtal som slängde många burkar i restavfallet. Folie <strong>och</strong><br />
folieformar var ofta hårt nedsmutsade <strong>och</strong> svåra att rengöra <strong>och</strong> därför slängs de i restavfallet.<br />
Sammansättning <strong>och</strong> mängd på metallförpackningar i restavfallet visas med tabell 6.11 <strong>och</strong><br />
figur 6.14.<br />
Tabell 6.11 Fördelning mellan olika användningsområden för metallförpackningar samt mängden som<br />
slängs i säck- <strong>och</strong> kärlavfallet under ett år. Andel i %, mängd i ton.<br />
Användningsområde Andel (%) Mängd /år (ton)<br />
Dryckesförp., Al 12 4144<br />
Dryckesförp., tennplåt 8 2763<br />
Övrigt, Al 34 11740<br />
Övrigt, tennplåt 46 15885<br />
Totalt 100 34532<br />
42
Övrigt Tennplåt<br />
46%<br />
43<br />
Dryckes<br />
förpackningar, Al<br />
12%<br />
Övrigt Al<br />
34%<br />
Dryckes<br />
förpackningar,<br />
Tennplåt<br />
8%<br />
Figur 6.14 Sammansättning på metallförpackningar i restavfallet, medelvärden, vikt %<br />
6.3.3 Mängden producentansvarsmaterial i säck- <strong>och</strong> kärlavfallet i<br />
<strong>Sverige</strong><br />
Enligt Statistiska Centralbyrån fanns det 4 351 308 hushåll i <strong>Sverige</strong> år 2003. Av dessa var 1<br />
985 561 (46 %) hushåll i småhus <strong>och</strong> 2 365 747 (54 %) hushåll i flerfamiljshus. Plockanalysen<br />
visade att ett villa hushåll slängde 3,3 kg producentansvarsmaterial i säck- <strong>och</strong> kärlavfallet<br />
<strong>och</strong> hushållet i flerfamiljshus slängde 2,2 kg varje vecka enligt tabell 6.8. Med en fördelning<br />
mellan de olika producentansvarsmaterialen enligt tabell 6.9 kan man uppskatta hur många<br />
ton producentansvarsmaterial som slängs i säck- <strong>och</strong> kärlavfallet i hela <strong>Sverige</strong> under ett år.<br />
Tabell 6.12 Mängden producentansvarsmaterial som slängs i säck- <strong>och</strong> kärlavfallet totalt i <strong>Sverige</strong> under<br />
ett år. Enheten ton/år<br />
Flerfamiljshus Villor<br />
Totalt<br />
Produkt<br />
( ton/år ) ( ton/år ) ( ton/år )<br />
Tidningar 77763 76215 153978<br />
Wellpapp 6100 9309 15408<br />
Mjukplastförpackningar 59959 84957 144915<br />
Hårdplastförpackningar 29525 42332 71857<br />
Pappersförpackningar 63960 88750 152709<br />
Glasförpackningar 21150 21939 43089<br />
Metallförpackningar 15348 19184 34532<br />
Totalt 616489<br />
Alla vikter i tabellen är våta vikter som innefattar fukt, smuts <strong>och</strong> eventuella rester i förpackningarna.<br />
För att kunna jämföra den våta vikten på förpackningar som finns i avfallet, med de<br />
betydligt torrare <strong>och</strong> renare förpackningarna som samlas in i materialbolagens insamlingssystem<br />
bestämdes en korrigeringsfaktor för den våta vikten. Prov togs på alla förpackningsslag<br />
som fanns i det mest kladdiga <strong>och</strong> komprimerade avfallet. Varje förpackningsslag från restav-
fallet vägdes. Därefter tvättades, torkades <strong>och</strong> vägdes förpackningarna för att bestämma viktförlust<br />
<strong>och</strong> därmed korrigeringsfaktor för förpackningar från avfallet, enligt tabell 6.13.<br />
Figur 6.15 Tvättade <strong>och</strong> torkade metall- <strong>och</strong> hårdplastförpackningar<br />
Tabell 6.13 Viktförlust samt korrigeringsfaktor för olika förpackningslag från säck- <strong>och</strong> kärlavfallet.<br />
Produkt Viktförlust (%) Korrigeringsfaktor<br />
Tidningar 34 0,66<br />
Mjukplastförpackningar 42 0,58<br />
Hårdplastförpackningar 44 0,56<br />
Pappersförpackningar 45 0,55<br />
Glasförpackningar 5 0,95<br />
Metallförpackningar 35 0,65<br />
Mängden producentansvarsmaterial som räknats fram i tabell 6.12 korrigerades med värden i<br />
tabell 6.13 <strong>och</strong> jämföras sedan med de mängder som materialbolagen uppgivit att man samlar<br />
in. Tabell 6.14 visar mängden material som samlats in i materialbolagens insamlingssystem<br />
samt mängden som kastas i säck- <strong>och</strong> kärlavfallet.<br />
44
Tabell 6.14 Insamlad mängd producentansvarsmaterial i förhållande till mängden i säck- <strong>och</strong> kärlavfallet.<br />
Vikt i ton.<br />
Insamlad mängd år<br />
2003<br />
till materialåtervinning<br />
45<br />
Återvinningsmål,<br />
materialutnyttjande i<br />
parantes<br />
I säck- <strong>och</strong><br />
kärlavfallet<br />
år 2004**<br />
(ton)<br />
Producentansvarsmaterial<br />
(ton) *<br />
Insamlad<br />
mängd *<br />
Tidningar 424000 80,0 % 75 % 101626<br />
Wellpapp 359000 85,0 % 65 % 15408<br />
Plastförpackningar 26266 17,8 % 70 % (30 %) 124291<br />
Pappersförpackningar 74999 44,2 % 70 % (40 %) 83990<br />
Glasförpackningar 151229 92,0 % 70 % 40934<br />
Metallförpackningar 32900 65,0 % 70 % 22446<br />
Totalt 1068396 388695<br />
*Källa: Förpackningsinsamlingen, 2003<br />
**Torra mängder<br />
Uppgifterna i tabellen är de mängder som materialbolagen angett att man samlat in under<br />
2003 från hushållen, kontor <strong>och</strong> handel. Tidningar <strong>och</strong> förpackningar från hushållen samlas in<br />
via 7000 återvinningsstationer <strong>och</strong> vid de 700 återvinningscentraler som kommunerna tillhandahåller.<br />
En ökad andel samlas in via fastighetsnära insamling, främst vid flerfamiljshus.<br />
Mängderna i säck- <strong>och</strong> kärlavfallet redovisas som beräknade mängder från hushållen enbart.<br />
Beräkningarna visar att det fortfarande finns ca 389000 ton tidningar <strong>och</strong> förpackningar kvar i<br />
hushållens restavfall under år 2004.<br />
Pressretur redovisar en insamlingsgrad på 80 % av tidningar, broschyrer <strong>och</strong> andra trycksaker<br />
som satts på marknaden under år 2003. Materialåtervinningsgrad för returwell är 85 % vilket<br />
är väl över den nivå som regeringen satt som mål, nämligen 65 %. Det uppskattas att 35 000<br />
ton returwell samlats in via återvinningsstationer <strong>och</strong> återvinningscentralen, enbart från hushållen.<br />
År 2003 samlades 17,8 % av alla plastförpackningar till materialåtervinning <strong>och</strong> det<br />
uppsatta målet till 30 % materialåtervinning, uppnås inte. Utöver materialåtervinning, redovisar<br />
Plastkretsen att 52,2 % av alla plastförpackningar fördes till energiutvinning år 2003. Under<br />
året samlades in 44,2 % av alla pappersförpackningar som fanns på marknaden <strong>och</strong> därmed<br />
har det uppsatta målet av regeringen, 40 % pappersförpackningar till materialåtervinning<br />
klarats. Mängden glasförpackningar som konsumeras i landet är svåra att uppskatta p.g.a. importerade<br />
flaskor. Dessa har kanske också bidragit till den stora återvinningsgraden, nämligen<br />
92 % vilket är betydligt mer än det uppsatta målet 70 %. Insamling av stål- <strong>och</strong> aluminiumförpackningar<br />
var 65 % av alla metallförpackningar <strong>och</strong> når inte riktigt upp till det uppsatta<br />
målet 70 %.<br />
Mängder som materialbolagen redovisar att man samlar in från hushållen bygger på deras<br />
uppskattning. I nästa kapitel redovisas mängder producentansvarsmaterial som förbrukas <strong>och</strong><br />
samlas in från hushållen som har möjlighet att källsortera sitt avfall vid fastigheten.
7 Resultat – Fas 2<br />
7.1 Bestämning av återvinningsgraden i hushållen<br />
För att bestämma insamlingsgraden från hushållen sorterades <strong>och</strong> vägdes allt källsorterat<br />
material <strong>och</strong> restavfallet från 14 soprum i de sju kommunerna. Dessa soprum hade behållare<br />
för sortering av samtliga återvinningsfraktioner utom för mjukplast i Kristinehamn, Tomelilla<br />
<strong>och</strong> Skellefteå. I dessa kommuner informerades hushållen att lägga mjukplasten i säck- <strong>och</strong><br />
kärlavfallet.<br />
Figur 7.1 Ett källsorteringsrum i Eskilstuna<br />
7.2 Mängden producentansvarsmaterial <strong>och</strong> restavfall<br />
Allt material som sorterades <strong>och</strong> vägdes, hämtades från soprum som låg i flerfamiljshus eller i<br />
ett väl avskilt område med flerfamiljshus. Med hjälp av antal hushåll som lämnar sitt avfall i<br />
det specifika rummet <strong>och</strong> hämtningsfrekvens för olika materialslag, kunde man räkna ut total<br />
förbrukad mängd producentansvarsmaterial <strong>och</strong> restavfall i ett genomsnittligt hushåll under en<br />
vecka enligt tabell 7.1. Sorteringsresultat från respektive kommun finns i bilaga 2. För att<br />
kunna jämföra utsorterad mängd (torr vikt) med mängd som finns i restavfallet (våt vikt)<br />
multiplicerades den våta vikten producentansvarsmaterial från restavfallet med<br />
korrigeringsfaktorer för olika material från tabell 6.13.<br />
46
Tabell 7.1 Utsorterad mängd, mängd i restavfallet <strong>och</strong> total mängd producentansvarsmaterial som<br />
hanteras i ett hushåll under en vecka. Vikt i kg.<br />
Utsorterad mängd Mängd i avfallet Totalt förbrukat<br />
Kategori<br />
(kg/vecka) (kg/vecka) (kg/vecka)<br />
Tidningar 1,50 0,20 1,70<br />
Mjukplastförpackningar 0,03 0,14 0,17<br />
Hårdplastförpackningar 0,06 0,08 0,14<br />
Pappersförpackningar 0,48 0,17 0,65<br />
Glasförpackningar 0,47 0,09 0,56<br />
Metallförpackningar 0,06 0,04 0,10<br />
Producentansvarsmaterial 2,60 0,72 3,32<br />
Restavfall 3,71<br />
Det ska påpekas att en jämförelse mellan resultat från undersökningarna som genomfördes<br />
under fas 1 respektive fas 2 av projektet är inte möjlig. De sorterade mängderna <strong>och</strong> provtagningsmetodik<br />
skiljer sig mycket åt.<br />
Plockanalysen från den första fasen av projektet visar att ett hushåll i flerfamiljshus genererar<br />
i genomsnitt 6,8 kg restavfall per vecka varav 2,2 kg är producentansvarsmaterial (se tabell<br />
6.5). Hur mycket producentansvarsmaterial som sorteras ut vet man inte. Eftersom det var<br />
slumpmässigt tagna samlingsprover från olika boendeformer som sorterades, vet man inte<br />
heller vilka möjligheter hushållen har haft att sortera ut producentansvarsmaterial.<br />
Resultatet av plockanalyserna i 14 områden med hushållsnära hämtning av tidningar <strong>och</strong> förpackningar<br />
visar att totalt förbrukas 3,3 kg tidningar <strong>och</strong> förpackningar <strong>och</strong> 3,7 kg restavfall i<br />
ett hushåll under en vecka. Av 3,3 kg tidningar <strong>och</strong> förpackningar som hanteras i ett hushåll<br />
under en vecka går 2,6 kg till återvinning medan 0,7 kg slängs i restavfallet. Detta ger en återvinningsgrad<br />
av tidningar <strong>och</strong> förpackningar på 78 %. Här kan man vara relativt säker på antalet<br />
hushåll som lämnar sitt avfall i källsorteringsrummen. Alla hushåll har goda möjligheter<br />
(lättillgänglighet) att lämna utsorterat producentansvarsmaterial i källsorteringsrummen. Däremot<br />
är det svårt att säga om alla hushåll i trappuppgången har lämnat allt sitt producentansvarsmaterial<br />
<strong>och</strong> restavfall under den aktuella veckan när sorteringen utfördes. Producentansvarsmaterial<br />
kan ”lagras” längre tid i lägenheten innan det bärs till källsorteringsrum. Resultat<br />
av plockanalyser på avfall från källsorteringsrum i respektive kommun finns i bilaga 2.<br />
Genom att räkna ut mängden utsorterat <strong>och</strong> totala mängden producentansvarsmaterial per<br />
hushåll <strong>och</strong> år får man bra inblick i vilka fraktioner som är svåra att sortera <strong>och</strong> vilka som går<br />
lätt att sortera, enligt figur 7.1.<br />
47
10<br />
78<br />
7<br />
2<br />
4<br />
3<br />
48<br />
9<br />
25<br />
Mängd i avfallet<br />
Utsorterad mängd<br />
tidningar mjukplast hårdplast papper glas metall<br />
Figur 7.1 Mängd producentansvarsmaterial i avfallet <strong>och</strong> mängd utsorterat per hushåll <strong>och</strong> år. Beräknad,<br />
vikt i kg.<br />
Det mesta av tidningar <strong>och</strong> glasförpackningar går till återvinning, bara en liten del slängs i<br />
avfallet. Drygt tre fjärdedelar av alla förbrukade pappersförpackningar går till material återvinning.<br />
Mer än hälften av metallförpackningarna samlas in för återvinning. Den här undersökningen<br />
visar att av 9 kg mjukplastförpackningar som använts i ett hushåll per år, samlas 2<br />
kg in för återvinning <strong>och</strong> resten går till energiutvinning eller deponering. Förklaringen till den<br />
låga insamlingsgraden för mjukplast kan vara att sortering av mjukplastförpackningar har<br />
startats nyligen <strong>och</strong> kommuner som skickar hushållsavfallet till förbränning informerar hushållen<br />
att lägga mjukplast i säck- <strong>och</strong> kärlavfall för energiutvinning. Stor andel av mjukplastförpackningar<br />
som slängs i restavfallet består av plastkassar som avfallet slängs i.<br />
7.3 Mängden producentansvarsmaterial från hushållen i <strong>Sverige</strong><br />
Enligt Statistiska Centralbyrån fanns det 4 351 308 hushåll i <strong>Sverige</strong> år 2003. Med de beräknade<br />
mängderna av olika producentansvarsmaterialen enligt figur 7.1 kan man uppskatta hur<br />
många ton producentansvarsmaterial som hanteras totalt i hushållen under ett år. I tabell 7.2<br />
anges även återvinningsgraden för hushållen i viktprocent av den totala mängden producentansvarsmaterial<br />
som hanteras i hushållen.<br />
5<br />
25<br />
2<br />
3
Tabell 7.2 Beräknad total mängd producentansvarsmaterial i ton/år <strong>och</strong> återvinningsgrad för hushåll i<br />
viktprocent.<br />
Beräknad total mängd<br />
producentansvarsmaterial<br />
(ton/år)<br />
49<br />
Beräknad<br />
återvinningsgrad i<br />
viktprocent<br />
Tidningar 384000 88<br />
Mjukplastförpackningar 40000 19<br />
Hårdplastförpackningar 32000 42<br />
Pappersförpackningar 147000 74<br />
Glasförpackningar 130000 83<br />
Metallförpackningar 23000 57<br />
Producentansvarsmaterial 756000 78<br />
Om hela <strong>Sverige</strong>s befolkning har samma möjligheter till källsortering som i de utvalda områdena<br />
i de sju kommunerna då kan man sortera ut 78 % av mängden producentansvarsmaterial<br />
som hanteras i hushållen. Detta motsvarar ca 530 000 ton producentansvarsmaterial enbart<br />
från hushåll per år.
8 <strong>Trender</strong> <strong>och</strong> <strong>variationer</strong> i avfallssammansättningen<br />
Syftet med undersökningen var bl a att visa hur avfallets sammansättning förändras med tiden.<br />
Målsättningen var att avfallet i samma kommuner som undersöktes i de två tidigare Reforsk<br />
rapporterna, Ohlsson & Retzner (1998) <strong>och</strong> Vukicevic et al. (2001), skulle undersökas<br />
även i detta projekt. Anledningen till att välja samma kommuner är att man får en jämförbar<br />
studie så att man kan se om sammansättningen förändrats sedan föregående undersökningar.<br />
Tillvägagångssättet för att bestämma mängden avfall från varje hushåll skiljer sig något beroende<br />
på provtagningsmetodik som tillämpades vid de tre undersökningarna. Vid den första<br />
plockanalysen togs prov från fem i förväg bestämda områden för respektive boendeform i<br />
respektive kommun. Vid plockanalyser år 2000 <strong>och</strong> år 2004 togs ett stickprov för sortering<br />
från ett samlingsprov från respektive boendeform i varje kommun. Antalet hushåll som lämnade<br />
sitt avfall till det stora samlingsprovet har uppskattats eller beräknats av kontaktpersonen<br />
i respektive kommun.<br />
<strong>Avfall</strong>smängden från ett hushåll i flerfamiljshus <strong>och</strong> villahushåll har ökat från år 1997 till år<br />
2000 <strong>och</strong> därefter stannat på ungefär samma nivå, se figur 8.1. Den senaste undersökningen<br />
visar att avfallsmängderna från villor år 2004 var på samma nivå som år 2000. Mängden tidningar<br />
<strong>och</strong> förpackningar som fanns kvar i restavfallet från villor var oförändrade. Ett hushåll<br />
i flerfamiljshus producerade under samma period 0,6 kg mindre restavfall, varav 0,4 kg var<br />
tidningar <strong>och</strong> förpackningar. Under en vecka slängde ett hushåll i flerfamiljshus 1,1 kg mer<br />
producentansvarsmaterial i restavfallet år 2000 än tre år tidigare. Motsvarande siffra för villahushåll<br />
är 1,2 kg. Samma år slängdes mer övrigt i restavfallet under en vecka än det gjordes år<br />
1997. De ökande avfallsmängderna förklarades med den högkonjunktur som rådde i <strong>Sverige</strong><br />
år 2000.<br />
Tidningar <strong>och</strong> förpackningar<br />
Övrigt<br />
1,5<br />
4,1<br />
2,6<br />
4,7<br />
2,2<br />
4,5<br />
Ffh, 1997 Ffh, 2000 Ffh, 2004 Villor, 1997 Villor, 2000 Villor, 2004<br />
Figur 8.1 Tidningar <strong>och</strong> förpackningar i hushållens säck- <strong>och</strong> kärlavfall, år 1997, 2000 <strong>och</strong> 2004.<br />
Vikt i kg per hushåll <strong>och</strong> vecka.<br />
50<br />
2,2<br />
7,0<br />
3,4<br />
7,9<br />
3,3<br />
8,0
Totalt sätt ökade mängden restavfall från ett genomsnittligt hushåll med ca 2 kg per hushåll<br />
<strong>och</strong> vecka mellan åren 1997 <strong>och</strong> 2000. Därefter minskade mängderna med 0,25 kg per hushåll<br />
<strong>och</strong> vecka år 2004, se tabell 8.2.<br />
Tabell 8.2 Mängd <strong>och</strong> sammansättning på säck- <strong>och</strong> kärlavfall, år 1997, 2000 <strong>och</strong> 2004.<br />
Vikt i kg/hushåll/vecka.<br />
Kategori<br />
Medelvärden 1997<br />
kg/hushåll/vecka<br />
51<br />
Medelvärden 2000<br />
kg/hushåll/vecka<br />
Medelvärden 2004<br />
kg/hushåll/vecka<br />
Tidningar <strong>och</strong><br />
förpackningar: 1,88 3,00 2,77<br />
Tidningar 0,44 0,74 0,69<br />
Wellpapp 0,04 0,08 0,07<br />
Mjukplastförpackningar 0,40 0,60 0,66<br />
Frigolit - - -<br />
Hårdplastförpackningar 0,18 0,31 0,30<br />
Pappersförpackningar 0,49 0,76 0,69<br />
Glasförpackningar 0,18 0,27 0,19<br />
Metallförpackningar 0,15 0,20 0,16<br />
Resterande avfall 5,48 6,30 6,28<br />
Matavfall 2,98 3,60 3,87<br />
Blöjor 0,43 0,46 0,49<br />
Trädgårdsavfall 0,63 0,59 0,67<br />
Övrigt papper 0,49 0,49 -<br />
Övrigt glas 0,02 0,03 0,02<br />
Övrig plast 0,08 0,08 0,08<br />
Övriga metaller<br />
Elektriska <strong>och</strong> elektroniska<br />
0,05 0,10 0,08<br />
produkter 0,03 0,03 0,04<br />
Textilier 0,22 0,29 0,21<br />
Trä 0,09 0,06 0,05<br />
Övrig brännbart - 0,24 0,40<br />
Övrigt 0,45 0,32 0,35<br />
Farligt avfall 0,01 0,01 0,03<br />
Totalt: 7,36 9,30 9,05<br />
De två senaste undersökningarna visar alltså att det inte finns någon markant skillnad i producerade<br />
restavfallsmängder mellan åren 2000 <strong>och</strong> 2004. Vidare kan skillnaden i avfallssammansättning<br />
mellan de två undersökningarna diskuteras.
Under år 2004 slängdes mindre mängd tidningar <strong>och</strong> förpackningar i restavfallet än år 2000.<br />
Mängden tidningar, pappers- <strong>och</strong> glasförpackningar minskade, medan mängden mjukplastförpackningar<br />
i restavfallet ökade något. Skillnaden är dock väldigt liten. Mängden wellpapp,<br />
hårdplast- <strong>och</strong> metallförpackningarna var oförändrad.<br />
Plockanalyser visar att ett hushåll slängde mer matavfall, trädgårdsavfall, övrigt brännbart <strong>och</strong><br />
farligt avfall år 2004 än år 2000. Den lilla ökningen av mängden matavfall <strong>och</strong> övrigt brännbart<br />
kan förklaras med att ”övrigt papper” sorterades separat under år 2000 <strong>och</strong> innehöll till<br />
stor del bara hushållspapper, kvitto <strong>och</strong> foton. I den senaste undersökningen sorterades hushållspapper<br />
som matavfall medan kvitto <strong>och</strong> foton sorterades som övrigt brännbart. Fraktionen<br />
övrigt papper fördelades alltså mellan de två fraktionerna <strong>och</strong> orsakade denna ökning.<br />
52
Referenser<br />
Berg, Per EO., & Mattson, C. (2001). Insamling av hushållsavfall: en kartläggning <strong>och</strong><br />
analys av system för hantering av hushållsavfall <strong>och</strong> förpackningar (SNV Rapport, nr 5145).<br />
Stockholm: Naturvårdsverket.<br />
Kretsloppsproposition 2002/03:17. Ett samhälle med giftfria <strong>och</strong> resurssnåla kretslopp.<br />
Stockholm.<br />
Nordtest. (1995). Solid Waste, Municipal: Sampling and Characterisation<br />
(Nordtest method, NT ENVIR 001). Finland: Nordtest.<br />
Ohlsson T., & Retzner L. (1998). Plockanalys av hushållens säck- <strong>och</strong> kärlavfall (Reforsk,<br />
FoU 145). Stockholm: Stiftelsen Reforsk.<br />
Ohlsson, T. (1998). Plockanalys av avfall – metoder <strong>och</strong> trender (Examensarbete, nr<br />
1998.226). Luleå: Luleå Tekniska Universitetet, Avd. för Upplagsteknik.<br />
Vukicevic, S., Retzner, L., Törner, T., & Ohlsson, T. (2001). Karakterisering av avfallsflödet<br />
från svenska hushåll (Reforsk, FoU 155). Stockholm: Stiftelsen Reforsk.<br />
Personlig kommunikation:<br />
J. Andersson, Tidaholms kommun, september 2004<br />
Å. Bergström, Kristinehamns kommun, september 2004<br />
S. Gustavsson, Kalmar Vatten <strong>och</strong> Renhållning AB, september 2004<br />
G. Holmström, Eskilstuna Energi & Miljö, oktober 2004<br />
C.Jacobsson, ÖKRAB, Tomelilla, maj 2004<br />
B. Lundström, Skellefteå kommun, juni 2004<br />
http://www.rvf.se<br />
http://www.forpackningsinsamlingen.se<br />
http://www.scb.se<br />
53
Bilaga 1<br />
Resultat - Fas 1<br />
Sammansättning på restavfall från sju kommuner<br />
54
Sorterade mängder <strong>och</strong> sammansättning på säck- <strong>och</strong> kärlavfallet<br />
Kommun: Kalmar Bebyggelse: Villor<br />
Producentansvarsmaterial<br />
kategori vikt (kg) andel användningsområde vikt (kg) andel<br />
tidningar 33,2 7,9%<br />
wellpapp 2,2 0,5%<br />
mjukplastförpackningar 30,0 7,1%<br />
frigolit 1,0 0,2%<br />
hårdplastförpackningar 13,6 3,2%<br />
pappersförpackningar 29,6 7,0%<br />
glasförpackningar 7,8 1,8% dryckesförp., ofärgat 0,6 8%<br />
55<br />
dryckesförp., färgat 2,4 31%<br />
övrigt, ofärgat 3,6 46%<br />
övrigt, färgat 1,2 15%<br />
metallförpackingar 6,7 1,6% dryckesförp., alu. 1,0 15%<br />
elektriska <strong>och</strong> elektroniska<br />
produkter 4,4 1,0%<br />
Resterande avfall<br />
matavfall 161,4 38,3%<br />
blöjor 18,6 4,4%<br />
trädgårdsavfall 71,2 16,9%<br />
övrigt glas 0,7 0,2%<br />
övrig plast 1,6 0,4%<br />
övriga metaller 5,4 1,3%<br />
textilier 8,8 2,1%<br />
trä 2,2 0,5%<br />
övrigt brännbart 16,4 3,9%<br />
övrigt 6,6 1,6%<br />
farligt avfall 0,3 0,1%<br />
Summa: 421,7 100%<br />
dryckesförp., tennplåt 0,3 4%<br />
övrigt, alu. 2,0 30%<br />
övrigt, tennplåt 3,4 51%
Sorterade mängder <strong>och</strong> sammansättning på säck- <strong>och</strong> kärlavfallet<br />
Kommun: Kalmar Bebyggelse: Flerfamiljshus<br />
Producentansvarsmaterial<br />
kategori vikt (kg) andel användningsområde vikt (kg) andel<br />
tidningar 38,0 8,5%<br />
wellpapp 7,4 1,6%<br />
mjukplastförpackningar 36,6 8,1%<br />
frigolit 1,2 0,3%<br />
hårdplastförpackningar 15,2 3,4%<br />
pappersförpackningar 35,4 7,9%<br />
glasförpackningar 8,2 1,8% dryckesförp., ofärgat 2,2 27%<br />
dryckesförp., färgat 1,2 15%<br />
övrigt, ofärgat 4,0 49%<br />
övrigt, färgat 0,8 10%<br />
metallförpackingar 9,8 2,2% dryckesförp., alu. 1,2 12%<br />
elektriska <strong>och</strong><br />
elektroniska produkter 2,1 0,5%<br />
Resterande avfall<br />
matavfall 180,0 40,0%<br />
blöjor 19,6 4,4%<br />
trädgårdsavfall 35,8 8,0%<br />
övrigt glas 0,4 0,1%<br />
övrig plast 6,2 1,4%<br />
övriga metaller 5,0 1,1%<br />
textilier 12,4 2,8%<br />
trä 3,2 0,7%<br />
övrigt brännbart 14,4 3,2%<br />
övrigt 18,2 4,0%<br />
farligt avfall 0,5 0,1%<br />
Summa: 449,6 100%<br />
dryckesförp., tennplåt 0,4 4%<br />
övrigt, alu. 3,4 35%<br />
övrigt, tennplåt 4,8 49%<br />
56
Sorterade mängder <strong>och</strong> sammansättning på säck- <strong>och</strong> kärlavfallet<br />
Kommun: Tidaholm Bebyggelse: Villor<br />
Producentansvarsmaterial<br />
kategori vikt (kg) andel användningsområde vikt (kg) andel<br />
tidningar 14,2 3,7%<br />
wellpapp 4,4 1,2%<br />
mjukplastförpackningar 33,6 8,8%<br />
frigolit 2,2 0,6%<br />
hårdplastförpackningar 11,6 3,0%<br />
pappersförpackningar 27,6 7,2%<br />
glasförpackningar 3,5 0,9% dryckesförp., ofärgat 0,1 3%<br />
57<br />
dryckesförp., färgat 0,0 0%<br />
övrigt, ofärgat 3,2 91%<br />
övrigt, färgat 0,2 6%<br />
metallförpackingar 5,9 1,5% dryckesförp., alu. 0,6 10%<br />
elektriska <strong>och</strong><br />
elektroniska produkter 0,7 0,2%<br />
Resterande avfall<br />
matavfall 207,6 54,4%<br />
blöjor 26,6 7,0%<br />
trädgårdsavfall 9,0 2,4%<br />
övrigt glas 0,4 0,1%<br />
övrig plast 2,8 0,7%<br />
övriga metaller 1,8 0,5%<br />
textilier 9,8 2,6%<br />
trä 0,2 0,1%<br />
övrigt brännbart 15,4 4,0%<br />
övrigt 4,0 1,0%<br />
farligt avfall 0,5 0,1%<br />
Summa: 381,8 100%<br />
dryckesförp., tennplåt 0,1 2%<br />
övrigt, alu. 3,2 54%<br />
övrigt, tennplåt 2,0 34%
Sorterade mängder <strong>och</strong> sammansättning på säck- <strong>och</strong> kärlavfallet<br />
Kommun: Tidaholm Bebyggelse: Flerfamiljshus<br />
Producentansvarsmaterial<br />
kategori vikt (kg) andel användningsområde vikt (kg) andel<br />
tidningar 22,2 6,0%<br />
wellpapp 4,8 1,3%<br />
mjukplastförpackningar 24,4 6,6%<br />
frigolit 1,2 0,3%<br />
hårdplastförpackningar 12,6 3,4%<br />
pappersförpackningar 27,0 7,3%<br />
glasförpackningar 12,2 3,3% dryckesförp., ofärgat 2,0 16%<br />
58<br />
dryckesförp., färgat 1,4 11%<br />
övrigt, ofärgat 8,0 66%<br />
övrigt, färgat 0,8 7%<br />
metallförpackingar 7,1 1,9% dryckesförp., alu. 0,6 8%<br />
elektriska <strong>och</strong><br />
elektroniska produkter 0,8 0,2%<br />
Resterande avfall<br />
matavfall 154,0 41,8%<br />
blöjor 27,6 7,5%<br />
trädgårdsavfall 12,6 3,4%<br />
övrigt glas 1,0 0,3%<br />
övrig plast 1,2 0,3%<br />
övriga metaller 2,0 0,5%<br />
textilier 7,6 2,1%<br />
trä 0,4 0,1%<br />
övrigt brännbart 11,2 3,0%<br />
övrigt 38,2 10,4%<br />
farligt avfall 0,3 0,1%<br />
Summa: 368,4 100%<br />
dryckesförp., tennplåt 0,1 1%<br />
övrigt, alu. 2,2 31%<br />
övrigt, tennplåt 4,2 59%
Sorterade mängder <strong>och</strong> sammansättning på säck- <strong>och</strong> kärlavfallet<br />
Kommun: Kristinehamn Bebyggelse: Villor<br />
Producentansvarsmaterial<br />
kategori vikt (kg) andel användningsområde vikt (kg) andel<br />
tidningar 32,0 8,1%<br />
wellpapp 3,2 0,8%<br />
mjukplastförpackningar 22,8 5,8%<br />
frigolit 0,8 0,2%<br />
hårdplastförpackningar 13,8 3,5%<br />
pappersförpackningar 27,6 7,0%<br />
glasförpackningar 11,8 3,0% dryckesförp., ofärgat 2,8 24%<br />
59<br />
dryckesförp., färgat 0,6 5%<br />
övrigt, ofärgat 7,0 59%<br />
övrigt, färgat 1,4 12%<br />
metallförpackingar 7,0 1,8% dryckesförp., alu. 0,8 11%<br />
elektriska <strong>och</strong><br />
elektroniska produkter 2,0 0,5%<br />
Resterande avfall<br />
matavfall 175,6 44,4%<br />
blöjor 22,0 5,6%<br />
trädgårdsavfall 16,2 4,1%<br />
övrigt glas 0,4 0,1%<br />
övrig plast 3,8 1,0%<br />
övriga metaller 2,6 0,7%<br />
textilier 8,4 2,1%<br />
trä 4,8 1,2%<br />
övrigt brännbart 20,8 5,3%<br />
övrigt 19,2 4,9%<br />
farligt avfall 0,4 0,1%<br />
Summa: 395,2 100%<br />
dryckesförp., tennplåt 3,8 54%<br />
övrigt, alu. 2,0 29%<br />
övrigt, tennplåt 0,4 6%
Sorterade mängder <strong>och</strong> sammansättning på säck- <strong>och</strong> kärlavfallet<br />
Kommun: Kristinehamn Bebyggelse: Flerfamiljshus<br />
Producentansvarsmaterial<br />
kategori vikt (kg) andel användningsområde vikt (kg) andel<br />
tidningar 72,2 14,7%<br />
wellpapp 1,6 0,3%<br />
mjukplastförpackningar 39,4 8,0%<br />
frigolit 1,2 0,2%<br />
hårdplastförpackningar 17,8 3,6%<br />
pappersförpackningar 39,0 7,9%<br />
glasförpackningar 8,2 1,7% dryckesförp., ofärgat 0,8 10%<br />
dryckesförp., färgat 1,8 22%<br />
övrigt, ofärgat 5,0 61%<br />
övrigt, färgat 0,6 7%<br />
metallförpackingar 9,8 2,0% dryckesförp., alu. 1,8 18%<br />
elektriska <strong>och</strong><br />
elektroniska produkter 2,3 0,5%<br />
Resterande avfall<br />
matavfall 215,0 43,6%<br />
blöjor 18,2 3,7%<br />
trädgårdsavfall 17,6 3,6%<br />
övrigt glas 0,9 0,2%<br />
övrig plast 4,6 0,9%<br />
övriga metaller 1,0 0,2%<br />
textilier 3,0 0,6%<br />
trä 1,4 0,3%<br />
övrigt brännbart 17,4 3,5%<br />
övrigt 21,8 4,4%<br />
farligt avfall 0,3 0,1%<br />
Summa: 492,7 100%<br />
dryckesförp., tennplåt 1,4 14%<br />
övrigt, alu. 2,6 27%<br />
övrigt, tennplåt 4,0 41%<br />
60
Sorterade mängder <strong>och</strong> sammansättning på säck- <strong>och</strong> kärlavfallet<br />
Kommun: Eskilstuna Bebyggelse: Villor<br />
Producentansvarsmaterial<br />
kategori vikt (kg) andel användningsområde vikt (kg) andel<br />
tidningar 36,4 8,6%<br />
wellpapp 5,6 1,3%<br />
mjukplastförpackningar 33,6 7,9%<br />
frigolit 2,0 0,5%<br />
hårdplastförpackningar 17,8 4,2%<br />
pappersförpackningar 34,8 8,2%<br />
glasförpackningar 11,8 2,8% dryckesförp., ofärgat 2,8 24%<br />
61<br />
dryckesförp., färgat 4,0 34%<br />
övrigt, ofärgat 4,6 39%<br />
övrigt, färgat 0,4 3%<br />
metallförpackingar 11,7 2,7% dryckesförp., alu. 2,0 17%<br />
elektriska <strong>och</strong><br />
elektroniska produkter 0,8 0,2%<br />
Resterande avfall<br />
matavfall 146,2 34,3%<br />
blöjor 23,6 5,5%<br />
trädgårdsavfall 28,8 6,8%<br />
övrigt glas 0,0 0,0%<br />
övrig plast 5,0 1,2%<br />
övriga metaller 6,6 1,6%<br />
textilier 12,4 2,9%<br />
trä 1,4 0,3%<br />
övrigt brännbart 34,6 8,1%<br />
övrigt 11,4 2,7%<br />
farligt avfall 1,2 0,3%<br />
Summa: 425,7 100%<br />
dryckesförp., tennplåt 0,5 4%<br />
övrigt, alu. 2,6 22%<br />
övrigt, tennplåt 6,6 56%
Sorterade mängder <strong>och</strong> sammansättning på säck- <strong>och</strong> kärlavfallet<br />
Kommun: Eskilstuna Bebyggelse: Flerfamiljshus<br />
Producentansvarsmaterial<br />
kategori vikt (kg) andel användningsområde vikt (kg) andel<br />
tidningar 37,6 9,9%<br />
wellpapp 4,2 1,1%<br />
mjukplastförpackningar 20,4 5,3%<br />
frigolit 1,0 0,3%<br />
hårdplastförpackningar 11,8 3,1%<br />
pappersförpackningar 23,4 6,1%<br />
glasförpackningar 13,6 3,6% dryckesförp., ofärgat 3,2 24%<br />
62<br />
dryckesförp., färgat 3,6 26%<br />
övrigt, ofärgat 6,2 46%<br />
övrigt, färgat 0,6 4%<br />
metallförpackingar 5,8 1,5% dryckesförp., alu. 1,0 17%<br />
elektriska <strong>och</strong><br />
elektroniska produkter 0,5 0,1%<br />
Resterande avfall<br />
matavfall 176,4 46,2%<br />
blöjor 20,4 5,3%<br />
trädgårdsavfall 16,2 4,2%<br />
övrigt glas 0,7 0,2%<br />
övrig plast 3,0 0,8%<br />
övriga metaller 2,6 0,7%<br />
textilier 3,8 1,0%<br />
trä 2,8 0,7%<br />
övrigt brännbart 18,4 4,8%<br />
övrigt 11,8 3,1%<br />
farligt avfall 7,0 1,8%<br />
Summa: 381,4 100%<br />
dryckesförp., tennplåt 0,0 0%<br />
övrigt, alu. 1,8 31%<br />
övrigt, tennplåt 3,0 52%
Sorterade mängder <strong>och</strong> sammansättning på säck- <strong>och</strong> kärlavfallet<br />
Kommun: Skellefteå Bebyggelse: Villor<br />
Producentansvarsmaterial<br />
kategori vikt (kg) andel användningsområde vikt (kg) andel<br />
tidningar 29,6 8,0%<br />
wellpapp 1,4 0,4%<br />
mjukplastförpackningar 32,2 8,7%<br />
frigolit 1,2 0,3%<br />
hårdplastförpackningar 12,4 3,4%<br />
pappersförpackningar 44,2 11,9%<br />
glasförpackningar 9,4 2,5% dryckesförp., ofärgat 2,0 21%<br />
63<br />
dryckesförp., färgat 2,2 23%<br />
övrigt, ofärgat 4,6 49%<br />
övrigt, färgat 0,6 6%<br />
metallförpackingar 5,1 1,4% dryckesförp., alu. 0,1 2%<br />
elektriska <strong>och</strong><br />
elektroniska produkter 1,0 0,3%<br />
Resterande avfall<br />
matavfall 155,8 42,1%<br />
blöjor 15,4 4,2%<br />
trädgårdsavfall 29,0 7,8%<br />
övrigt glas 0,5 0,1%<br />
övrig plast 2,6 0,7%<br />
övriga metaller 1,0 0,3%<br />
textilier 9,2 2,5%<br />
trä 4,0 1,1%<br />
övrigt brännbart 10,4 2,8%<br />
övrigt 3,4 0,9%<br />
farligt avfall 2,3 0,6%<br />
Summa: 370,1 100%<br />
dryckesförp., tennplåt 0,2 4%<br />
övrigt, alu. 2,0 39%<br />
övrigt, tennplåt 2,8 55%
Sorterade mängder <strong>och</strong> sammansättning på säck- <strong>och</strong> kärlavfallet<br />
Kommun: Skellefteå Bebyggelse: Flerfamiljshus<br />
Producentansvarsmaterial<br />
kategori vikt (kg) andel användningsområde vikt (kg) andel<br />
tidningar 49,0 12,8%<br />
wellpapp 3,0 0,8%<br />
mjukplastförpackningar 29,2 7,7%<br />
frigolit 0,8 0,2%<br />
hårdplastförpackningar 15,0 3,9%<br />
pappersförpackningar 41,8 11,0%<br />
glasförpackningar 17,4 4,6% dryckesförp., ofärgat 2,4 14%<br />
64<br />
dryckesförp., färgat 6,0 34%<br />
övrigt, ofärgat 7,4 43%<br />
övrigt, färgat 1,6 9%<br />
metallförpackingar 6,4 1,7% dryckesförp., alu. 0,2 3%<br />
elektriska <strong>och</strong><br />
elektroniska produkter 0,4 0,1%<br />
Resterande avfall<br />
matavfall 150,6 39,5%<br />
blöjor 15,6 4,1%<br />
trädgårdsavfall 12,6 3,3%<br />
övrigt glas 1,2 0,3%<br />
övrig plast 1,6 0,4%<br />
övriga metaller 1,0 0,3%<br />
textilier 5,2 1,4%<br />
trä 0,4 0,1%<br />
övrigt brännbart 13,6 3,6%<br />
övrigt 13,2 3,5%<br />
farligt avfall 3,5 0,9%<br />
Summa: 381,5 100%<br />
dryckesförp., tennplåt 0,0 0%<br />
övrigt, alu. 2,2 34%<br />
övrigt, tennplåt 4,0 62%
Sorterade mängder <strong>och</strong> sammansättning på säck- <strong>och</strong> kärlavfallet<br />
Kommun: Tomelilla Bebyggelse: Villor<br />
Producentansvarsmaterial<br />
kategori vikt (kg) andel användningsområde vikt (kg) andel<br />
tidningar 15,6 4,8%<br />
wellpapp 3,2 1,0%<br />
mjukplastförpackningar 16,2 5,0%<br />
frigolit 0,6 0,2%<br />
hårdplastförpackningar 8,4 2,6%<br />
pappersförpackningar 20,0 6,1%<br />
glasförpackningar 4,0 1,2% dryckesförp., ofärgat 1,0 25%<br />
65<br />
dryckesförp., färgat 0,4 10%<br />
övrigt, ofärgat 2,0 50%<br />
övrigt, färgat 0,6 15%<br />
metallförpackingar 3,8 1,2% dryckesförp., alu. 0,6 16%<br />
elektriska <strong>och</strong><br />
elektroniska produkter 1,2 0,4%<br />
Resterande avfall<br />
matavfall 112,2 34,4%<br />
blöjor 12,6 3,9%<br />
trädgårdsavfall 73,2 22,4%<br />
övrigt glas 0,4 0,1%<br />
övrig plast 4,6 1,4%<br />
övriga metaller 2,6 0,8%<br />
textilier 3,6 1,1%<br />
trä 3,6 1,1%<br />
övrigt brännbart 14,8 4,5%<br />
övrigt 24,6 7,5%<br />
farligt avfall 1,0 0,3%<br />
Summa: 326,2 100%<br />
dryckesförp., tennplåt 0,4 11%<br />
övrigt, alu. 1,2 32%<br />
övrigt, tennplåt 1,6 42%
Sorterade mängder <strong>och</strong> sammansättning på säck- <strong>och</strong> kärlavfallet<br />
Kommun: Tomelilla Bebyggelse: Flerfamiljshus<br />
Producentansvarsmaterial<br />
kategori vikt (kg) andel användningsområde vikt (kg) andel<br />
tidningar 13,6 3%<br />
wellpapp 1,8 0%<br />
mjukplastförpackningar 25,2 6%<br />
frigolit 1,0 0%<br />
hårdplastförpackningar 10,8 3%<br />
pappersförpackningar 25,6 6%<br />
glasförpackningar 6,1 2% dryckesförp., ofärgat 1,6 26%<br />
dryckesförp., färgat 0,3 5%<br />
övrigt, ofärgat 3,4 56%<br />
övrigt, färgat 0,8 13%<br />
metallförpackingar 6,4 2% dryckesförp., alu. 0,6 9%<br />
elektriska <strong>och</strong><br />
elektroniska produkter 1,1 0%<br />
Resterande avfall<br />
matavfall 168,4 42%<br />
blöjor 40,2 10%<br />
trädgårdsavfall 26,8 7%<br />
övrigt glas 2,5 1%<br />
övrig plast 4,0 1%<br />
övriga metaller 6,2 2%<br />
textilier 13,2 3%<br />
trä 1,0 0%<br />
övrigt brännbart 14,8 4%<br />
övrigt 35,8 9%<br />
farligt avfall 0,4 0%<br />
Summa: 404,9 100%<br />
dryckesförp., tennplåt 0,2 3%<br />
övrigt, alu. 2,6 41%<br />
övrigt, tennplåt 3,0 47%<br />
66
Sorterade mängder <strong>och</strong> sammansättning på säck- <strong>och</strong> kärlavfallet<br />
Kommun: Helsingborg Bebyggelse: Villor<br />
kategori vikt (kg) andel<br />
Producentansvarsmaterial<br />
tidningar 18,2 4,8%<br />
wellpapp 0,6 0,2%<br />
mjukplastförpackningar 26,6 7,0%<br />
frigolit 0,6 0,2%<br />
hårdplastförpackningar 11,6 3,0%<br />
pappersförpackningar 21,4 5,6%<br />
glasförpackningar 4,1 1,1%<br />
metallförpackningar 4,4 1,2%<br />
elektriska <strong>och</strong> elektroniska produkter 1,6 0,4%<br />
Resterande avfall<br />
matavfall 203,4 53,2%<br />
blöjor 24,6 6,4%<br />
trädgårdsavfall 5,4 1,4%<br />
övrigt papper 0,0 0,0%<br />
övrigt glas 0,4 0,1%<br />
övrig plast 6,0 1,6%<br />
övriga metaller 5,8 1,5%<br />
textilier 17,8 4,7%<br />
trä 1,0 0,3%<br />
övrigt brännbart 14,6 3,8%<br />
övrigt 13,9 3,6%<br />
farligt avfall 0,4 0,1%<br />
Summa 382,4 100%<br />
67
Sorterade mängder <strong>och</strong> sammansättning på säck- <strong>och</strong> kärlavfallet<br />
Kommun: Helsingborg Bebyggelse: Flerfamiljshus<br />
kategori vikt (kg) andel<br />
Producentansvarsmaterial 33%<br />
tidningar 28,4 7,7%<br />
wellpapp 0,0 0,0%<br />
mjukplastförpackningar 28,8 7,8%<br />
frigolit 0,8 0,2%<br />
hårdplastförpackningar 11,8 3,2%<br />
pappersförpackningar 29,0 7,8%<br />
glasförpackningar 8,2 2,2%<br />
metallförpackningar 7,4 2,0%<br />
elektriska <strong>och</strong> elektroniska produkter 6,4 1,7%<br />
Resterande avfall 67%<br />
matavfall 166,4 45,0%<br />
blöjor 18,4 5,0%<br />
trädgårdsavfall 9,8 2,6%<br />
övrigt papper 0,0 0,0%<br />
övrigt glas 2,2 0,6%<br />
övrig plast 3,2 0,9%<br />
övriga metaller 4,8 1,3%<br />
textilier 11,4 3,1%<br />
trä 0,5 0,1%<br />
övrigt brännbart 18,4 5,0%<br />
övrigt 13,6 3,7%<br />
farligt avfall 0,5 0,1%<br />
Summa 370,0 100%<br />
68
Bilaga 2<br />
Resultat - Fas 2<br />
Mängder producentansvarsmaterial <strong>och</strong> restavfall<br />
från källsorteringsrum i sju kommuner<br />
69
Mängd källsorterat producentansvarsmaterial per hushåll <strong>och</strong> vecka i sju kommuner<br />
Medel<br />
(kg/lgh/vecka)<br />
Helsingborg<br />
Tomelilla<br />
Skellefteå<br />
Eskilstuna<br />
Kristinehamn<br />
Tidaholm<br />
Kalmar<br />
(kg/lgh/vecka)<br />
(kg/lgh/vecka)<br />
(kg/lgh/vecka)<br />
(kg/lgh/vecka)<br />
(kg/lgh/vecka)<br />
(kg/lgh/vecka)<br />
(kg/lgh/vecka)<br />
Kategori, källsorterat<br />
Producentansvarsmaterial 2,31 0,97 2,99 1,85 2,80 2,70 4,61 2,60<br />
tidningar 1,54 0,41 2,06 0,93 1,35 1,75 2,44 1,50<br />
mjukplast 0,03 0,05 0,00 0,06 0,00 0,02 0,08 0,03<br />
hårdplast 0,04 0,07 0,06 0,06 0,06 0,06 0,07 0,06<br />
pappersförpackningar 0,32 0,21 0,43 0,32 1,05 0,38 0,66 0,48<br />
glasförpackningar 0,35 0,19 0,40 0,44 0,29 0,36 1,28 0,47<br />
metallförpackningar 0,03 0,04 0,04 0,04 0,05 0,13 0,08 0,06<br />
Restavfall 5,27 5,28 3,67 2,85 5,68 7,32 4,46 4,93<br />
Summa 7,58 6,25 6,66 4,70 8,48 10,02 9,07 7,54<br />
Mängd producentansvarsmaterial i restavfallet per hushåll <strong>och</strong> vecka i sju kommuner<br />
Medel<br />
(kg/lgh/vecka)<br />
Kategori, utsorterat vid Kalmar Tidaholm Kristinehamn Eskilstuna Skellefteå Tomelilla Helsingborg<br />
plockanalys<br />
(kg/lgh/vecka) (kg/lgh/vecka) (kg/lgh/vecka) (kg/lgh/vecka) (kg/lgh/vecka) (kg/lgh/vecka) (kg/lgh/vecka)<br />
Producentansvarsmaterial 1,57 1,60 1,10 0,56 1,36 1,55 0,82 1,22<br />
tidningar 0,41 0,38 0,26 0,14 0,55 0,23 0,16 0,30<br />
mjukplast 0,35 0,37 0,31 0,11 0,27 0,43 0,21 0,25<br />
hårdplast 0,19 0,20 0,17 0,06 0,10 0,21 0,10 0,15<br />
pappersförpackningar 0,41 0,38 0,26 0,13 0,31 0,47 0,19 0,31<br />
glasförpackningar 0,13 0,17 0,06 0,09 0,07 0,10 0,11 0,10<br />
metallförpackningar 0,08 0,10 0,04 0,03 0,06 0,11 0,05 0,07<br />
Restavfall exl. p.a.m. 3,71 3,68 2,58 2,29 4,31 5,77 3,65 3,71<br />
Summa, restavfall 5,28 5,28 3,68 2,85 5,67 7,32 4,47 4,94<br />
70
Medel<br />
(kg/lgh/vecka)<br />
Total mängd producentansvarsmaterial per hushåll <strong>och</strong> vecka i sju kommuner<br />
Kategori totalt, källsorterat<br />
<strong>och</strong> utsorterat vid<br />
Kalmar Tidaholm Kristinehamn Eskilstuna Skellefteå Tomelilla Helsingborg<br />
plockanalys<br />
(kg/lgh/vecka) (kg/lgh/vecka) (kg/lgh/vecka) (kg/lgh/vecka) (kg/lgh/vecka) (kg/lgh/vecka) (kg/lgh/vecka)<br />
Producentansvarsmaterial 3,88 2,57 4,09 2,41 4,16 4,25 5,43 3,83<br />
tidningar 1,95 0,79 2,32 1,07 1,90 1,98 2,60 1,80<br />
mjukplast 0,38 0,42 0,31 0,17 0,27 0,45 0,29 0,35<br />
hårdplast 0,23 0,27 0,23 0,12 0,16 0,27 0,17 0,21<br />
pappersförpackningar 0,73 0,59 0,69 0,45 1,36 0,85 0,85 0,79<br />
glasförpackningar 0,48 0,36 0,46 0,53 0,36 0,46 1,39 0,58<br />
metallförpackningar 0,11 0,14 0,08 0,07 0,11 0,24 0,13 0,13<br />
Restavfall 3,71 3,68 2,58 2,29 4,31 5,77 3,65 3,71<br />
Summa, avfall 7,59 6,25 6,67 4,70 8,47 10,02 9,08 7,54<br />
Beräkning av återvinningsgrad:<br />
Återvinningsgrad<br />
(%)<br />
Totalt,<br />
mängd*korrigerings<br />
Mängd i<br />
avfallet*korrigerings<br />
Totalt<br />
förbrukat<br />
Mängd i<br />
avfallet<br />
Utsorterad<br />
mängd<br />
faktor (kg/lgh/vecka)<br />
faktor (kg/lgh/vecka)<br />
(kg/lgh/vecka) Korrigeringsfaktor<br />
(kg/lgh/vecka)<br />
(kg/lgh/vecka)<br />
Kategori<br />
Producentansvarsmaterial 2,60 1,22 3,83 0,74 3,34 77,9<br />
tidningar 1,50 0,30 1,80 0,66 0,20 1,70 88,2<br />
mjukplast 0,03 0,25 0,28 0,58 0,14 0,18 19,4<br />
hårdplast 0,06 0,15 0,21 0,56 0,08 0,14 42,1<br />
pappersförpackningar 0,48 0,31 0,79 0,55 0,17 0,65 74,0<br />
glasförpackningar 0,47 0,10 0,58 0,95 0,10 0,57 82,7<br />
metallförpackningar 0,06 0,07 0,13 0,65 0,04 0,10 57,3<br />
Restavfall 4,93 3,71 3,71<br />
71
Bilaga 3<br />
Elektriska, elektroniska produkter <strong>och</strong> farligt avfall<br />
i restavfall från sju kommuner<br />
72
Elektriska <strong>och</strong> elektoniska produkter i restavfallet från sju kommuner, år 2004<br />
Villor<br />
(kg/villa/vecka) Typ av produkter i restavfallet från villor<br />
Flerfamiljshus<br />
(kg/lgh/vecka) Typ av produkter i restavfallet från ffh<br />
Kommun<br />
12 st glödlampor, en fjärrkontroll, lampor <strong>och</strong><br />
sladdar 0,15 8 st glödlampor <strong>och</strong> elkablar<br />
Kalmar 0,03<br />
7 st glödlampor, en miniräknare, 2 st leksaker med<br />
batterier, kablar, ett kretskort <strong>och</strong> en klocka<br />
Tidaholm 0,01 2 st glödlampor, ett modem, en klocka <strong>och</strong> sladdar 0,03<br />
2 st glödlampor, en telefon, en datamus, en<br />
fjärrkontroll <strong>och</strong> lampor 0,05 10 st glödlampor, en kamera <strong>och</strong> sladdar<br />
6 st glödlampor, 2 st miniräknare <strong>och</strong> 8 st<br />
armbandsur<br />
9 st glödlampor, en rakapparat, en miniräknare<br />
7 st glödlampor, en lampa, en el generator <strong>och</strong> en el<br />
<strong>och</strong> sladdar 0,03 termometer<br />
6 st glödlampor, leksaker, en el tandborste <strong>och</strong><br />
sladdar 0,04 9 st glödlampor, en rakapparat <strong>och</strong> elkablar<br />
15 st glödlampor, en bandspelare, 2 st lampor <strong>och</strong><br />
en elvisp 0,03 10 st glödlampor, en klocka <strong>och</strong> ett kretskort<br />
Kristinehamn 0,05<br />
Eskilstuna 0,01 6 st glödlampor, en klocka <strong>och</strong> en hårtork 0,02<br />
Skellefteå 0,01<br />
Tomelilla 0,02<br />
Helsingborg 0,12<br />
73
Farligt avfall i restavfallet från sju kommuner, år 2004<br />
Villor<br />
(kg/villa/vecka) Typ av produkter i restavfallet från villor<br />
Flerfamiljshus<br />
(kg/lgh/vecka) Typ av produkter i restavfallet från ffh<br />
Kommun<br />
11 st batterier, lösningsmedel, en burk med gamla<br />
mediciner 0,01 7 st batterier <strong>och</strong> 2 st lågenergilampor<br />
Kalmar 0,01<br />
8 st glödlampor, 3 st tändare, ett lysrör, kanyler<br />
<strong>och</strong> mediciner 0,02 11 st batterier, ett lysrör, smällare <strong>och</strong> medicin<br />
Tidaholm 0,01<br />
2 st batterier, 9 st tändare, ett nagellack <strong>och</strong><br />
kanyler 0,01 7 st batterier, kanyler <strong>och</strong> mediciner<br />
Kristinehamn 0,01<br />
125 st batterier, 7 st färgburkar med flytande färg,<br />
en kvicksilverlampa, lim, medicin, kanyler <strong>och</strong> en<br />
full sprayflaska 0,03 16 st batterier <strong>och</strong> bekämpningsmedel klass 3<br />
Eskilstuna 0,13<br />
4 st batterier, ett nagellack, impregnerat trä, bilvax,<br />
kanyler <strong>och</strong> medicin<br />
26 st batterier varav 2 st NiCd batterier, en<br />
oljefilter, ett nagellack, kanyler <strong>och</strong> mediciner 0,06<br />
Skellefteå 0,05<br />
Ett knappcellsbatteri <strong>och</strong> ett NiMh batteri, 2 st<br />
sprayburkar, en burk med färg <strong>och</strong> en burk med<br />
medicin<br />
Tomelilla 0,01 9 st batterier, lim <strong>och</strong> kanyler 0,03<br />
13 st batterier, varav 5 st knappcellsbatterier, ett<br />
lysrör, kanyler <strong>och</strong> medicin<br />
3 st batterier, ett lysrör, tändare, ett nagellack <strong>och</strong><br />
medicin 0,01<br />
Helsingborg 0,01<br />
74
Rapporter från RVF 2005<br />
2005:01 Vägledning för klassificering av förbränningsrester enligt <strong>Avfall</strong>sförordningen<br />
2005:02 <strong>Avfall</strong> blir värme <strong>och</strong> el. En rapport om avfallsförbränning<br />
2005:03 IT-verktyg för kundservice, entreprenörsuppföljning <strong>och</strong> fakturering<br />
2005:04 Effektivitet av fordonsdesinfektion för transport av biogödsel<br />
2004:05 <strong>Trender</strong> <strong>och</strong> <strong>variationer</strong> i <strong>hushållsavfallets</strong> sammansättning<br />
Plockanalys av hushållens säck- <strong>och</strong> kärlavfall i sju svenska kommuner<br />
RVF – Svenska Renhållningsverksföreningen<br />
Prostgatan 2<br />
211 25 Malmö<br />
Tel. 040-35 66 00<br />
Fax. 040-35 66 26<br />
www.rvf.se