Ladda ner numret som PDF - Tidskriften MANA

HIPHOPENS
DUBBLA ANSIKTE
JOURNALISTER OCH RAPPARE ÄR RÖRANDE ÖVERENS OM ATT DEN SVENSKA HIPHOPEN ÅTERSPEGLAR VERKLIGHETEN I
FÖRORTEN. I USA HAR AKADEMIKER FRÅN HIPHOPGENERATIONEN BÖRJAT IFRÅGASÄTTA DE VERKLIGHETSANSPRÅK
SOM RAPPARNA OCH JOURNALISTERNA TILLSKRIVER MUSIKEN. VISSA MENAR ATT HIPHOP BÖRJAR LIKNA EN
”MINSTREL SHOW” – EN ÖVERDRIVEN UPPVISNING AV RASISTISKA STEREOTYPER. HUR SKA VI FÖRSTÅ SVENSK HIPHOP
– ÄR DET BERÄTTANDE JOURNALISTIK ELLER GETTOSAFARI?
TEXT: ANTON
HULTBERG
HANSEN
FRILANSJOURNALIST
ILLUSTRATION:
HALFDAN LIVSTRÆT
PISKET / WWW.SYGNOK.
TK
De senaste åren har svensk hiphop genomgått en
renässans och en generationsväxling – nya stilar
har vuxit fram, nya artister har sett dagens ljus
och rappare hittar ständigt nya sätt att sätta ord
på den mänskliga erfaren heten.
Många av stjärnskotten på den svenska hiphophimlen
har förorten som en självklar utgångspunkt för sina berättelser.
Adam Momodou Eriksson Taal har tagit artistnamnet
Adam Tensta, som en hyllning till den förort där
han har vuxit upp. Ison & Fille, Stor och Mohammed Ali
är andra rappare som ofta refererar till förorten i sina texter.
Det är inte ovanligt att man pratar om hiphop som
”gatans röst”. Ofta citeras Public Enemys frontman
Chuck D, som för tjugo år sedan sade att ”hiphop är
de svartas CNN”. Även i Sverige framhålls ofta hiphop
som en genre som lyckas skildra verkligheten i de förorter
där förhållandevis få journalister bor. I en krönika
i Expressen den 16 april i fjol skrev journalisten Jan Gradvall
att svensk hiphop är musikens svar på ”berättande
journa listik”.
I hiphopens hemland USA har det rasat en stor debatt
om hiphopens demoraliserande och samhällsfarliga budskap.
Å ena sidan finns det konservativa debattörer, som
komikern Bill Cosby och författaren John McWhorter,
som menar att hiphop orsakar sociala problem och att
unga svarta borde dra upp byxorna och skaffa sig ett
jobb. Å andra sidan växer en rörelse fram på universitet
och colleges runt om i USA. Hiphop studies – akademiska
studier i och om hiphop – bidrar med nya perspektiv
och formulerar en nyanserad kritik inifrån rörelsen. Och
hiphopgenerationens akademiker ger de nykonservativa
kritikerna svar på tal.
LABYRINT OCH KARTELLEN
Kan hiphop studies bidra med nya perspektiv i den sven­
ska debatten om hiphop? I den här artikeln diskuteras
svensk förortsrap med teorier hämtade från hiphop
studies. Och jag fokuserar på två grupper som har varit i
medialt blåsväder de senaste åren. Det handlar om
Labyrint och Kartellen.
Båda grupperna slog igenom 2008, och båda grupperna
har väckt känslor – hos fansen, i medierna och hos
polisen. Labyrint slog igenom med låten ”Vår betong” –
en rå skildring av livet i Uppsalastadsdelen Gottsunda.
Många av deras texter handlar om ungdomars frustration
och om konfrontationer med ordningsmakten. I år har
flera av gruppens spelningar på fritidsgårdar ställts in efter
påtryckningar från polisen, som anser att Labyrints
musik uppmuntrar ungdomar att ta droger.
Kartellen är ett musikkollektiv där några av medlemmarna
är dömda för bland annat rån, vapenbrott och anstiftan
till mord. Gruppen lanserade sig som ”Sveriges
första riktiga gangsterrappare” – och kallar sin musik för
”verklighetsrap” (en översättning av engelskans reality
rap).
Kartellens hotfulla framtoning gav genljud både hos
hiphopfansen och i medierna. Rapgruppen ägnades en
hel miniserie i P1:s flaggskepp Studio Ett. Reporten Kata­
rina Gunnarsson intervjuade gruppens medlemmar och
pratade med poliser. Hon intervjuade småkillar på torget
i Bagarmossen och hon pratade med en mamma, som
hävdade att Kartellen hade lett in hennes son på en kriminell
bana.
Premissen för Gunnarssons reportage var att Kartellen
lockar ungdomar till ett kriminellt liv. Beviset hittade
hon, som så många andra journalister som åker ut till
förorten, på torget. Scenen känns igen: Radioreportern
tar fram mikrofonen och småkillarna på torget spelar tuffa.
Killarna på torget har Kartellens musik som ringsignal
på mobilerna och i reportaget framsuggereras ett kausalt
samband mellan gangsterrap och buset i förorten.
När Katarina Gunnarsson intervjuar Kartellen frågar
hon med indignerad ton: ”Många som hör det här blir ju
29
MANA 1 2010
TEMASIDOR