Ladda ner numret som PDF - Tidskriften MANA

HÅRDARE TAG MOT
RESANDEFOLK
POLIS VRÄKTE 82
FAMILJER SOM TILLHÖR
MINORITETSGRUPPEN
RESANDE FRÅN DERAS
BOENDE I DALE FARM,
I ENGLAND.
36
04
MEDELHAVET
ÄR EN MASSGRAV
TUSENTALS FLYKTINGAR DOG
I MEDELHAVET PÅ VÄG TILL
EUROPA UNDER 2011. NU
UTREDER EUROPARÅDET VEM
SOM HAR ANSVAR FÖR DESSA.
10
FÄRGAD
KRIMINALITET
LEDARE
TEXT: SARAH
HIRANI
TEMAREDAKTÖR
Om jag säger kriminalitet – vad tänker du på då?
Tänker du på fortkörning, svindleri, skattebrott
och hets mot folkgrupp? Kanske, men troligare är
att det som dyker upp i huvudet är en mörk röra
av rån, vapen, narkotikaaffärer, misshandel och
mord på öppen gata. Kanske ser du vandalism, stenkastning
och brinnande bilar. Du ser förmodligen män, särskilt
unga män i grupp, med orädda ögon som bränner fast i dig
när du är på väg hem ensam. Känner du dig hotad? Eller är
det skönt att tänka att deras våld bara drabbar dem själva?
Det har hänt något med ordet kriminalitet. Media har
satt sina tänder i det. Folk skjuter ifrån sig det. Politiker
kastar runt det. För somliga av oss betecknar det en livsstil
och en inkomstkälla. Andra av oss spottar på det.
I detta nummer av Mana kastar vi kritiskt ljus över
berättelserna om kriminalitet. Hur samspelar föreställningar
om kriminalitet med rasism? Hämtar rasismen näring
ur vårt sätt att tänka och tala om brottslighet? När blir
det tillåtet att göra skillnad mellan folk och folk – mellan
ostraffad och straffad, rik och fattig, vit och icke­vit?
Första artikeln i temat sätter invandrares överrepresentation
i brottsstatistiken under lupp. Med utgångspunkt i
en studie om uppväxtvillkor och kriminalitet rapporterar
Rasmus Jeppsson från ett segmenterat Sverige, där etnicitet
är en osynlig klassmarkör.
Nästa artikel handlar om psykologin bakom synen på
brottslingar. Maja Sager berättar från Malmö, vars kommunalråd
Ilmar Reepalu (S) nyligen undrade ”när kommer
oskyldiga människor att komma i vägen för de här kulorna
också?” – som om det självklart vore värre. Maja Sager
ställer frågan vem som är värd vår empati.
Från fängelset skriver L.G. Carmona om hur uppväxten i
utsatta områden sätter sina spår i unga människor, och om
politikernas och samhällets bristande ansvar.
Britta Abotsi redogör för utvisningar av dömda brottslingar
i Sverige mot bakgrund av läget i Danmark.
Hiphopens förortsberättelser är ämnet för nästa artikel.
Anton Hultberg Hansen funderar kring om dessa berättelser
skildrar verkligheten eller om de snarare riskerar att
befästa fördomar om de kriminellt belastade förorterna.
Avslutningsvis berättar Catherine Holt om romernas
situation, en grupp som mer än någon annan drabbats av
rasistiska föreställningar om kriminalitet. Det handlar om
konsekvenserna av denna rasism och om de romska rättssystemens
betydelse.
Första dagen jag bodde i Malmö brann en bil nedanför
mitt fönster. ”De där!”, sade min vän, ”de ser misstänka ut”.
Hon pekade på en grupp unga killar i huvor. ”Varför?”
frågade jag. ”Jo men det gör de ju! Det ser du väl ...” Det är
klart att jag fattade vad hon menade. Men jag önskar att jag
inte hade begripit.
Tyvärr upprepas scenariot varje dag i Sverige. Människor
blir dömda på förhand inifrån trygga fönster. Ett
klassmedvetet och antirasistiskt perspektiv tycks helt
frånvarande.
Kanske är det därför det är så lätt att fördöma de kriminella.
De förblir inneslutna i ett främmande moln som du
vill slippa konfrontera. Dina fortkörningar, dina fildelningar
och ditt skattefusk räknas inte. Kriminalitet
är något annat. Det är ett kvitto på att du själv är ren.
Förhoppningen är att nästa gång du hör ordet
krimi nalitet så tänker du kritiskt.
CAJAMARCA
Svenska AP­fonder i gruvkonflikt
I Cajamarca, i norra Peru, står
guld mot vatten i en region där
majoriteten lever i extrem fattig-
dom. Hela byar har gjort gemensam
sak i sitt uppror mot det amerikan-
ska företaget Newmont, där svenska
AP-fonder har investerat närmare en
halv miljard kronor, och dess nya
projekt Minas Conga. Sedan 18 år
driver Newmont nämligen Yana-
cochagruvan, Latinamerikas största
MALMÖ, KRIMINALITET,
”GÄNG”
MALMÖ BESKRIVS SOM EN
STAD DÄR GANGSTRARNA
TAGIT ÖVER. MEN VARFÖR
BRYR VI OSS SÅ LITE OM
VÅLDETS OFFER?
23
guldgruva. Minas Conga är deras
nya projekt i regionen. Den
ekonomiska utveckling som utlovats
har dock lyst med sin frånvaro.
Istället har man fått miljöförstöring
och en befolkning som vittnar om
sjukdomar, allt fler missfall och barn
som föds missbildade. Det är mot
denna bakgrund befolkningen nu
protesterar mot företagets nya
planer.
Tusentals människor har slagit
läger på över 4 000 meters höjd och
de tänker inte ge sig förrän Minas
Conga förklaras som ett omöjligt
projekt. Men det är inte bara här
uppe som människorna protesterar.
I hela regionen har protester och
blockader avlöst varandra. I kon-
frontationerna mellan demon-
stranter och polis har många ska-
dats och minst en person dödats.
HUSHÅLLSHJÄLPEN
I CENTRUM I AMERIKANSK
BESTSELLER
REBECCA SELBERG
ANALYSERAR BOKEN
NICEVILLE.
MANA 3/4 2011 MANA 3/4 2011
54
Regeringen har svarat med
undantagstillstånd.
Samtidigt som människorna här
fortsätter att leva i extrem fattigdom
töms Latinamerikas största
guldgruva på sina rikedomar.
Jesper Klemedsson
05 5
FOTO: JESPER KLEMEDSSON