Ladda ner numret som PDF - Tidskriften MANA

SIDA 38 FOTO: SELENA SHERIDAN
38 39
MANA 1 2010
TEMASIDOR
finner oss. Spinkiga hundar springer omkring på den slitna
asfalten och lika spinkiga barn leker mellan de låga mobila
husen. De tittar på besökare med öppna, nyfikna ansikten.
Men säger att de helst inte vill tänka på vad som
händer efter vräkningen. ”Jag är rädd, jag vill inte förlora
mina vänner och min skolplats”, säger 11­åriga Nikita. Hon
och hennes kompisar cyklar omkring i korta kjolar och
trasiga toppar. Bakom husvagnarna skymtar platsens lite
äldre kvinnor med fårade ansikten och slitna tänder. Landets
hälsovård når inte alltid platser som Dale Farm och
resande lever omkring tio år kortare än andra britter.
Omkring 1 000 resande har bott på Dale Farm under de
senaste 30 åren. En del av dem är irländska resande, andra
är romer. De köpte marken, som varit ett skrotlager, och
gjorde om den till ett karavanläger. Men för tio år sedan
började dispyten med Basildon kommun. Eftersom familjerna
på Dale Farm inte fått byggnadslov för sina hem
måste de vräkas.
Beslutet om vräkning kom knappast som någon överraskning
för resande i landet, säger Paul Merrick. Han driver
en byggfirma som hjälper resande i Skottland och har
åkt ner till Dale Farm för att ge invånarna sitt stöd.
– Vi har blivit vana vid att flytta, många av oss har varit
med om tiotals vräkningar under vår livstid. Vi har ofta
varit för rädda för att stå på oss, men där är Dale Farm annorlunda.
Nu vågar vi kämpa, säger Paul Merrick.
Enligt honom finns det två problem för folkgruppen.
Det första är attityder och fördomar. Det är inte ovanligt
att resande kastas ut ur pubar eller att resandebarn blir
mobbade i skolan. Det andra problemet är Storbritanniens
lagar, som gör det närmast omöjligt för resande att
få byggnadslov. Omkring 90 procent av alla ansökningar
om bygglov som skickas in av resande får avslag, jämfört
med riksgenomsnittet 20 procent.
– Om du ansöker om byggnadslov för en husvagn eller
ett mobilt hem vill kommunen att du ska uppge vilken etnisk
minoritet du tillhör. Om du då säger att du är en resande
blir det genast mycket svårare att få lov att bygga.
Enligt Paul Merrick brukar andra invånare i området ofta
protestera om de får höra att resande ansökt om bygglov.
– Mobila hem får värdet på de andra husen i området
att sjunka. Därför är det nästan omöjligt att få tillstånd att
ställa upp husvagnar eller bygga mobila hem i Storbritannien
och det är inte bara ett problem som drabbar oss resande,
säger Paul Merrick.
Basildon kommun säger att de erbjudit invånarna på
Dale Farm alternativt boende, men enligt invånarna har
det aldrig varit fråga om en alternativ boplats, utan om lägenheter
i kommunala bostadsområden. Trots att en
adress och en fast punkt är viktigt, skulle ett liv i Storbritanniens
kommunägda bostadsområden vara väldigt annorlunda
än livet på Dale Farm.
– Man kan inte tänka sig ett tryggare område än det
här, säger Phien O’Reachtigan, som bott på Dale Farm
och arbetar för PAAD, en stödorganisation för irländska
resande.
– Här kan barnen springa ute och leka på gatorna. Här
är främlingar välkomna, vi kanske hejdar dem och frågar
vilka de är, men om de inte vill oss något illa är de välkomna.
Här kan kvinnor gå omkring på natten utan att behöva
känna sig rädda. Vi tar alla hand om varandra och vi
känner alla varandra.
Många av familjerna på Dale Farm är släkt med varandra
och livet är kollektivt. Barnen kan springa mellan de
olika hemmen för att hänga med mostrar och fastrar, mor­
och farföräldrar och kusiner. Efter vräkningen väntar en
ensammare vardag.
Basildon kommun menar att Dale Farm ligger på så
kallat green belt land, mark som i stadsplaneringen reserverats
för skog, jordbruk och friluftsliv. Därför har invånarna
inte rätt att bygga på platsen. Enligt Phien
O’Reachtigan är det struntprat.
– Det här var ett skrotlager. Under oss ligger tusentals
rostiga bilar och läcker olja och allt möjligt annat. Det här
är inget green belt, de använder bara den benämningen
eftersom det gör det lättare att vräka oss. Men kommunen
själv får bygga på green belt land och enligt Storbritanniens
lagar får sådan mark användas av resande.
Fram till 1994 var det obligatoriskt för kommuner i
Storbritannien att se till att det fanns plats för resande
inom kommunen. Nu räcker det om kommuner kan peka
ut platser där resande kan få byggnadslov. Hittills har
resande ofta köpt upp mark, flyttat in på området och
ansökt om retroaktivt byggnadslov. Men nu vill landets
konservativa kommunminister Eric Pickles sätta stopp för
det. Han vill också ändra lagstiftningen så att kommuner
inte längre behöver erbjuda eller peka ut mark som kan
användas av resande. Pickles lovade i ett tal på de konservativas
partikonferens i början av oktober att det ska bli
lättare för landets kommuner att vräka resande.
– Vart vill de att vi ska ta vägen egentligen?, frågar sig
Phien O’Reachtigan.
– Alla måste ju bo någonstans, vi kan inte bara försvinna.
Om vi vräks kommer de här familjerna att ge sig ut på
vägen, de kommer att slå sig ner på folks bakgårdar, på
kommunens marker och längsmed landsvägar. För vart
annars kan vi ta vägen?
Livet för resande har blivit svårare. En femtedel av Storbritanniens
300 000 resande har ingen laglig plats att bo
på. Det finns dessutom allt färre platser som resande kan
söka sig till. De får inte slå sig ner på allmänning, jordbrukare
får böter om de tillåter resande att stanna på deras
marker och resande som stannar längsmed vägar jagas
bort av polisen. Utan borätt på en plats som Dale Farm
förlorar de dessutom möjligheten att registrera sig hos läkare,
öppna bankkonto och gå i skola, eftersom allt sådant
bara är möjligt med en fast adress.
– Genom att inte ge dem byggnadslov gör myndigheterna
resande till kriminella, säger Ellie Wilkinson, en av
aktivisterna som samlats för att hjälpa Dale Farm.
Överlag har medierna i Storbritannien ställt sig på Basildon
kommuns sida.
”LANDETS
HÄLSOVÅRD
NÅR INTE ALLTID
PLATSER SOM
DALE FARM OCH
RESANDE LEVER
OMKRING TIO
ÅR KORTARE
ÄN ANDRA
BRITTER.”
MANA 1 2010
TEMASIDOR