Teologi och religionsvetenskap i kris - Sveriges Kristna Råd

More documents

Recommendations

Info

fattas i rapporterna december 2008 och därefter våren 2009, föreskrivande synpunkter på teologins och religionsvetenskapens uppgifter, metoder och organisatoriska former. Lärosätenas ansvar och Högskoleverkets uppgift Högskoleverkets rapporter har mött kritik från både stora och små lärosäten, enskilda forskare och rektorer. Detta aktualiserar ett behov av att nätverket och Högskoleverket finner rimlig samsyn i vad som är vetenskapssamhällets respektive Högskoleverkets uppgifter. Nätverket vill betona vikten av att olika lärosäten och huvudområden blir bedömda utifrån tydliggjorda och kända kriterier och som används konsekvent och på likartat sätt vid granskning av andra huvudområden. Utan sådan samsyn mellan lärosätena och Högskoleverket riskerar tillsynsrapporterna att enbart mötas av den acceptans som makten kräver och utan förmåga att bidra till vetenskapssamhällets arbete med att skapa god kvalitet i forskning och utbildning. Teologi och religionsvetenskap Det ligger en styrka i det svenska språkbruk som, vad avser metodisk, teoretisk och akademiska krav, inte gör skillnad på teologi och religionsvetenskap. Det nationella nätverket har en uttalad konsensus mellan lärosätena, oavsett om de är statliga eller har enskild huvudman, att vad gäller akademisk kvalitet står religionsvetenskap och teologi under samma krav och med samma anspråk. För den svenska högskolan regleras verksamheten i hög grad av varje enskilt lärosätes fastställda organ för vetenskapssamhällets egen tillsyn genom fakultetsnämnd och motsvarande. När dessa organ fattar sina beslut förväntas de ansluta till rimlig nationell och internationell konsensus. Samsynen bör utformas så att de enskilda lärosätenas tradition och särart respekteras samtidigt som kvalitetsmåtten är acceptabla lärosätena emellan. Inte minst utgör detta ett stöd för studenternas mobilitet, avnämarnas förväntningar och det omgivande samhällets förtroende för den kompetens som utbildningen ger. Nätverket för lärosäten med teologi och religionsvetenskap vill i detta sammanhang särskilt uppmärksamma tre med bolognareformen betonade krav på utbildningen: 1. Huvudområde Vad som vid ett lärosäte utgör huvudområde är en fråga för lärosätet och dess vetenskapliga tillsynsorgan. Beteckningen religionsvetenskap/teologi är beteckning på ett huvudområde med akademisk bearbetning av religiösa fenomen. Beteckningen bör förutsätta både att det bearbetade materialet har en relation till världsreligionernas mångfald och en tydlig medvetenhet om mångfalden i de vetenskapliga metoder som också internationellt brukar förknippas med religious studies and theology. Huvudområdet ska därför kvalitetsbedömas på likartat sätt som andra huvudområden t.ex. historia, litteraturvetenskap, sociologi etc. med sin vetenskapliga grund i mångdisciplinära, vida ämnestraditioner och specialiserade inriktningar. Huvudområdet religionsvetenskap/teologi kan ha skilda profil vid olika lärosäten, liksom också andra huvudområden utanför detta fält har. Beroende på lärosätets storlek kan dessutom huvudområdet religonsvetenskap/teologi delas i flera huvudområden. Antalet huvudområdet inom fältet och innehållet i huvudområde återspeglar således lärosätets storlek och profil. 2. Lärarresurser Kvalitet i utbildning och forskning bestäms i hög grad av högskolans vetenskapliga miljö och lärarkollegiets sammansättning. Vi föreslår därför att man i kraven för lärarkol- 10
legiets omfattning, oberoende av anställningsordningen vid det enskilda lärosätet, markerar betydelsen av två förhållanden som kan uttryckas som: ”ett fungerande kollegium med en kritisk massa” och ”ämnessamverkan med relevans för religionsvetenskap och teologi”. Antalet lärare taget för sig utgör inte en tillräcklig kvalitetsindikator. Avgörande är också formerna för deras samverkan i seminarium och vid kvalitetstillsynen. I sådana kollegier kan därför rimligen även ingå lärare från andra relevanta ämnen vars kompetenser utgör särskild förutsättning för att god kvalitet i verksamheten skall kunna säkras och utvecklas. Vi ser det som en värdefull kvalitetsaspekt när Högskoleverket i beslut 2009-08-25 efter en examensrättsprövning uttrycker som sin uppfattning, angående nödvändiga lärarkompetenser, att ett antal timanställda lärare som genom avtal eller endorsements kan knytas till ett lärarkollegium därmed bidrar till den behövliga lärarkompetensen. Genom att dessa lärare i de flesta fall har anställningar vid andra lärosäten så är deras formella kompetens odisputabel och därtill utgör de en kvalitativ förstärkning av högskolans kontakt med både det nationella och internationella vetenskapssamhället. Vi ser också Högskoleverkets aviserade nya system för kvalitetsgranskning som en i relation till de senaste rapporterna avgörande förbättring. 3. Yrkesrelevans För forskning och utbildning i religionsvetenskap och teologi gäller som för andra humanistiska och samhällsvetenskapliga huvudområden att det akademiska arbetet förutsätter kommunikativ förmåga, historisk medvetenhet och vetenskapligt förhållningssätt. Teologi/religionsvetenskap ska bidra till en kompetent professionalitet i relation till de bearbetade objekten. Man bör märka att detta imperativ inte är ett krav från de konfessionella gemenskaperna utan från samhället, högskolelag och förordning med krav på utbildning för anställningsbarhet. Det betyder att kravet är ett krav format av kulturen och det omgivande samhället till den högre utbildningen och forskningen. Ett av de senaste och utförliga uttrycken för detta är de Empfehlungen zur Weiterentwicklungen von Theologien und religionsbezogenen Wissenschaften an deutschen Hochschulen som Tysklands Wissenschaftsrat den 29 januari 2010 presenterar i en omfattande rapport http://www.wissenschaftsrat.de/texte/9678-10.pdf Likartad förväntan och krav uttrycker Europeiska unionen i Communiqué of the Conference of European Ministers Responsible for Higher Education, Leuven and Louvain-la-Neuve, 28-29 April 2009. De över 40 europeiska utbildningsministrarna, inklusive den svenske, fastslår att den europeiska högre utbildningen ska förbli fast grundad i Europas intellektuella, vetenskapliga och kulturella arv, till vilket hör ett samarbete mellan alla berörda parter, inklusive utbildningens avnämare. Enligt samma kommuniké syftar samverkan mellan akademiska institutioner och dess så kallade sociala partners, ibland i form av verksamhetsförlagd utbildning, just till att utbildningen ska bättre svara mot avnämarnas behov, samtidigt som avnämarna ska bättre förstå utbildningarnas akademiska perspektiv. Till dessa två tunga europeiska instanser kan fogas Riksrevisionen som 2009-12-14 i sin rapport RiR 2009:28 påpekat brister i lärosätenas tillämpning av bolognareformens krav på anställningsbarhet efter utbildningen. Den av Högskoleverksrapporten och svensk lagstiftning betonade åtskillnaden mellan "kyrka och stat" upplöser inte detta med kulturen som sådan ofrånkomligen givna hermeneutiskt didaktiska imperativ. Tvärtom ska den förväntade akademiska verksamheten och kompetensen ha sådan kvalitet att den är till hjälp för enskilda och gemenskaper i deras relation till traditionerna. Utan professionell religionsvetenskaplig och teologisk kompetens riskerar det akademiska arbetet med religiösa traditioner att berövas den avgörande kvalitet som ligger i att vara en rikedom som är allas och ingens. Universitetens 11
Page 1 and 2: Teologi och religionsvetenskap i kr
Page 3 and 4: efter fördjupad granskning av teol
Page 5 and 6: Utvärderingens bild utgör en utma
Page 7 and 8: nella och konfessionella kontakter
Page 9: 2) Kyrkan behöver teologi som krit

Teologi och religionsvetenskap i kris - Sveriges Kristna Råd

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?