02.09.2013 Views

Teologi och religionsvetenskap i kris - Sveriges Kristna Råd

Teologi och religionsvetenskap i kris - Sveriges Kristna Råd

Teologi och religionsvetenskap i kris - Sveriges Kristna Råd

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

del av underhållningen. Den som vinner sprinterloppet vid en tävling är inte självklart bättre<br />

än den som vinner vid nästa eller den tidigare tävlingen. Vid Världsmästerskap <strong>och</strong> Olympiska<br />

spel vinner den som just vid tävlingstillfället är världsledande men därmed inte sagt att den<br />

samlade kvaliteten på världens löpare blivit bättre. Framför allt så spelar det ju inte någon roll<br />

vem som vinner. Utöver spänningen vid tävlingstillfället <strong>och</strong> tillfredställelsen för vinnaren är<br />

det för alla oss andra likgiltigt vem som vinner. Med forskningskonkurrens är saken annorlunda.<br />

Idrottens resultatmätningar är exakta men oväsentliga. Forskningens resultat är däremot<br />

aldrig fullständiga, opartiska <strong>och</strong> otvetydiga men utgången är avgörande inte bara för<br />

deltagarna men också för ”mänskligheten”. Kvaliteten i ny kunskap <strong>och</strong> bred utbildning tycks<br />

ytterst sällan stå i rimlig proportion till de resurser som läggs ner på att anpassa forskaren till<br />

tävlingsformen genom att i projektansökningar <strong>och</strong> forskningsrådsprövningar locka till inställsamhet<br />

<strong>och</strong> opportunism. Det finns i urvalsprocessen ytterst små möjligheter att använda<br />

kriterier som gynnar kritisk prövning, okonventionella projektplaner <strong>och</strong> forskarlag som inte<br />

själva väljer sina kollegor.<br />

Både föreställningen om att nätverket <strong>och</strong> resurskonkurrensen befrämjar kvalitet, riskerar för<br />

teologins del att medföra en kontraproduktiv skada. Nätverkets faktiska individualisering riskerar<br />

beröva forskningen den inramning som teologins mångdisciplinära kompetens innebär.<br />

Konkurrensens om resurserna riskerar hämma teologins uppdrag som kyrkans självkritik <strong>och</strong><br />

professionsutbildning. När de som besitter <strong>och</strong> fördelar resurserna fördelar dem efter lyskraften<br />

i de enskilda ansökningarna kommer teologins professionalitet farligt nära prostitution,<br />

dvs kompetensen användning bestäms av den som har den pekuniära makten <strong>och</strong> inte av<br />

kompetensen hos den professionelle. Den stridbara professorn i rättsvetenskap i Göteborg<br />

Dennis Töllborg har pregnant <strong>och</strong> journalistiskt formulerat detta problem som numera också<br />

akademin uppmärksammar: det är i Sverige i lag förbjudet att köpa en prostituerad men inget<br />

hindrar att köpa en professor. Forskningsetiskt är problemet förmodligen störst just i de vetenskapsområden<br />

som likt teologin förutsätter en mångdisciplinär kompetens i forskarlaget för att<br />

arbetet skall bli tillförlitligt <strong>och</strong> kvalificerat. Därför måste huvuddelen av forskning av kvalitetssäkringsskäl<br />

göras i kollegier som inte enbart valt varandra <strong>och</strong> som i sig har tillräcklig<br />

bredd i den kritiska blicken. Om teologins forskningsgrund i allt större grad bygger på individens<br />

strävan att opportunt locka <strong>och</strong> tillfredställa finansiärerna riskerar det att urholka den<br />

mångdisciplinära teologiska kompetensen. Därmed blir även undervisningen utan möjlighet<br />

att hjälpa studenten i arbetet med att uppöva sina teologiska färdigheter.<br />

Kvalitetsindikatorer för teologisk forskning <strong>och</strong> utbildning<br />

1) Vetenskap/teologi behöver kritisk massa dvs. disciplinära kompetenser i samverkan. Internationellt,<br />

liksom i Sverige, utgör detta ett kriterium vid bedömning av rätt att utfärda examina.<br />

Klassiskt har det organiserats i fakulteter dvs lärarkollegium med de kompetenser som<br />

fordras för att meningsfullt <strong>och</strong> kvalitativt säkra utbildning <strong>och</strong> forskning inom ett vetenskapsområde.<br />

Få högskolor <strong>och</strong> universitet kan idag avsätta tillräckliga resurser för att säkra<br />

detta. Lärarkollegiet i teologi bör i varje fall fylla tre kriterier: lärare med egen forskning inom<br />

minst de tre teologiska kompetenser – 1) historisk exegetisk, 2) systematisk teologisk <strong>och</strong> 3)<br />

praktisk/social-/ beteendevetenskaplig teologi. Med tanke på att dessa tre kompetenser i första<br />

hand formas i <strong>kris</strong>tendomsforskning kan man överväga en tydligare betoning av särskild fjärde<br />

kompetens i religionshistoria dvs förtrogenhet med egen forskning om religionernas mångfald.<br />

En viktig kvalitetsindikator för ett fungerande kollegium är enligt min bedömning, att<br />

lärarkollegiet utöver minst tre heltids seniora lärare även har ett antal supplerande externa<br />

lärare vars möjlighet att aktivt delta i det kollegiala arbetet tydligt regleras.<br />

8

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!