Teologi och religionsvetenskap i kris - Sveriges Kristna Råd

More documents

Recommendations

Info

del av underhållningen. Den som vinner sprinterloppet vid en tävling är inte självklart bättre än den som vinner vid nästa eller den tidigare tävlingen. Vid Världsmästerskap och Olympiska spel vinner den som just vid tävlingstillfället är världsledande men därmed inte sagt att den samlade kvaliteten på världens löpare blivit bättre. Framför allt så spelar det ju inte någon roll vem som vinner. Utöver spänningen vid tävlingstillfället och tillfredställelsen för vinnaren är det för alla oss andra likgiltigt vem som vinner. Med forskningskonkurrens är saken annorlunda. Idrottens resultatmätningar är exakta men oväsentliga. Forskningens resultat är däremot aldrig fullständiga, opartiska och otvetydiga men utgången är avgörande inte bara för deltagarna men också för ”mänskligheten”. Kvaliteten i ny kunskap och bred utbildning tycks ytterst sällan stå i rimlig proportion till de resurser som läggs ner på att anpassa forskaren till tävlingsformen genom att i projektansökningar och forskningsrådsprövningar locka till inställsamhet och opportunism. Det finns i urvalsprocessen ytterst små möjligheter att använda kriterier som gynnar kritisk prövning, okonventionella projektplaner och forskarlag som inte själva väljer sina kollegor. Både föreställningen om att nätverket och resurskonkurrensen befrämjar kvalitet, riskerar för teologins del att medföra en kontraproduktiv skada. Nätverkets faktiska individualisering riskerar beröva forskningen den inramning som teologins mångdisciplinära kompetens innebär. Konkurrensens om resurserna riskerar hämma teologins uppdrag som kyrkans självkritik och professionsutbildning. När de som besitter och fördelar resurserna fördelar dem efter lyskraften i de enskilda ansökningarna kommer teologins professionalitet farligt nära prostitution, dvs kompetensen användning bestäms av den som har den pekuniära makten och inte av kompetensen hos den professionelle. Den stridbara professorn i rättsvetenskap i Göteborg Dennis Töllborg har pregnant och journalistiskt formulerat detta problem som numera också akademin uppmärksammar: det är i Sverige i lag förbjudet att köpa en prostituerad men inget hindrar att köpa en professor. Forskningsetiskt är problemet förmodligen störst just i de vetenskapsområden som likt teologin förutsätter en mångdisciplinär kompetens i forskarlaget för att arbetet skall bli tillförlitligt och kvalificerat. Därför måste huvuddelen av forskning av kvalitetssäkringsskäl göras i kollegier som inte enbart valt varandra och som i sig har tillräcklig bredd i den kritiska blicken. Om teologins forskningsgrund i allt större grad bygger på individens strävan att opportunt locka och tillfredställa finansiärerna riskerar det att urholka den mångdisciplinära teologiska kompetensen. Därmed blir även undervisningen utan möjlighet att hjälpa studenten i arbetet med att uppöva sina teologiska färdigheter. Kvalitetsindikatorer för teologisk forskning och utbildning 1) Vetenskap/teologi behöver kritisk massa dvs. disciplinära kompetenser i samverkan. Internationellt, liksom i Sverige, utgör detta ett kriterium vid bedömning av rätt att utfärda examina. Klassiskt har det organiserats i fakulteter dvs lärarkollegium med de kompetenser som fordras för att meningsfullt och kvalitativt säkra utbildning och forskning inom ett vetenskapsområde. Få högskolor och universitet kan idag avsätta tillräckliga resurser för att säkra detta. Lärarkollegiet i teologi bör i varje fall fylla tre kriterier: lärare med egen forskning inom minst de tre teologiska kompetenser – 1) historisk exegetisk, 2) systematisk teologisk och 3) praktisk/social-/ beteendevetenskaplig teologi. Med tanke på att dessa tre kompetenser i första hand formas i kristendomsforskning kan man överväga en tydligare betoning av särskild fjärde kompetens i religionshistoria dvs förtrogenhet med egen forskning om religionernas mångfald. En viktig kvalitetsindikator för ett fungerande kollegium är enligt min bedömning, att lärarkollegiet utöver minst tre heltids seniora lärare även har ett antal supplerande externa lärare vars möjlighet att aktivt delta i det kollegiala arbetet tydligt regleras. 8
2) Kyrkan behöver teologi som kritisk självreflektion. Kravet på samverkan med det omgivande samhället förutsätter att teologin i både forskning och utbildning förhåller sig till behovet av konfessionsrelevans. Det betyder en medveten reflektion kring och ansvar för två problem, dels säkra den kompetens som krävs av ett ansvarigt ledarskap inom de religiösa organisationerna dels säkra en kritisk prövning av hur kristen tradition och praxis faktiskt levs och ansvarigt kan utformas idag. Teologin kan inte begränsas till enbart religious literacy utan måste även bearbeta det krav som ligger i att ingen religion någonsin har formats enbart för att bli föremål för teologisk eller religionsvetenskaplig forskning. Religion i allmänhet och för teologins del i synnerhet står under imperativet att tolka och tydliggöra tradition, artefakter och praxis så att de kan ge levande människor möjlighet att formulera livsmod och hopp. Detta hermeneutiskt didaktiska imperativ tvingar teologisk utbildning att belysa och träna hur aktualisering och undervisning av och om traditionen skall utformas och hur teologin skall upprätta en ömsesidig kritisk relation mellan en tolkning av traditionen och en tolkning av den aktuella situationen. 3) Teologi som kompetent professionalitet är svaret på det hermeneutisk didaktiska imperativet. Man bör märka att detta imperativ inte är ett krav från de konfessionella gemenskaperna utan från det religiösa material som utgör teologins och religionsvetenskapens föremål. Det betyder att kravet är ett krav format av det omgivande samhället till den högre utbildningen och forskningen. Det kravet försvinner inte därför att ett samhälle valt att organisera religiösa verksamheter fristående från statens styrning. Kravet på avancerad ekonomutbildning försvinner inte därför att staten bestämt sig för att inte tillämpa planekonomi. Det teologiska hermeneutiska imperativet försvinner inte därför att vetenskapssamhället skall respektera en kulturellt eller vetenskapsteoretiskt motiverad och betonad religiös neutralitet. Den av Högskoleverksrapporten betonade åtskillnaden mellan kyrka och stat upplöser inte det med kulturen som sådan ofrånkomligen givna hermeneutiskt didaktiska imperativet. Tvärtom bör den förväntade verksamheten och kompetensen ha sådan kvalitet att den kan vara till hjälp för enskilda och gemenskaper i deras relation till traditionerna. Utan denna professionalitet riskerar kulturen enbart gynna religiös prostitution där eventuell förtrogenhet med religion erbjuds på fördomens och religiositetens anpassning till makten att betala. Utan professionell teologisk kompetens riskerar den kristna traditionen, liksom andra religiösa traditioner, att berövas en avgörande kvalitet nämligen att både vara igenkännbar och därtill en skatt som är allas och ingens. Sammanfattande synpunkter på teologisk och religionsvetenskaplig utbildning Det svenska nationella nätverket för lärosäten med religionsvetenskap och teologi, det tidigare sk Bolognanätverket, har med anledning av Högskoleverkets rapporter 2008 och 2009, och i linje med de av mig i denna artikel indikerade synpunkterna formulerat en gemensam pm antagen vid nätverkets gemensamma möte i Uppsala 4 mars 2010, som jag här avslutar med: PM 4 mars 2010 från det Nationella nätverket för lärosäten med religionsvetenskaplig och teologisk forskning och utbildning Religion, värdegrund och etik är ofrånkomliga i den mänskliga kulturens många sammanhang. Därmed motiveras att dessa fenomen uppmärksammas i akademisk utbildning och forskning. En bakgrund till nätverkets behov att uttala sin uppfattning om högre utbildning i religionsvetenskap och teologi är våra frågetecken för Högskoleverkets, såsom det kan upp- 9
Page 1 and 2: Teologi och religionsvetenskap i kr
Page 3 and 4: efter fördjupad granskning av teol
Page 5 and 6: Utvärderingens bild utgör en utma
Page 7: nella och konfessionella kontakter
Page 11 and 12: legiets omfattning, oberoende av an

Teologi och religionsvetenskap i kris - Sveriges Kristna Råd

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?