Årsredovisning - Kungälv

KUNGÄLVS KOMMUN 

2009 

Årsredovisning

Redaktionen för årsredovisning 2009 har bestått av: 

Lars Davidsson, Noel Cornér, Håkan Hambeson, Pia Jakobsson, Johan Live, Lena Ohlén, Karin Tilly, Gun Zetterberg 

Grafisk form och layout: Johan Live 

Tryck: Lenanders Grafiska AB, Kalmar, 2010 

Upplaga: 700 ex 

Omslagsbild: 

Papper: omslag - Arctic Volume 250 g, inlaga - Arctic Volume 115 g

Innehåll 

4 

20 korna som arbetar för vår organisation ser ut – kom- 

47 principer 

Här kommenterar ordföranden respektive vice ordföranden 

i kommunstyrelsen året som gått. Vi beskriver 

i korthet några nyckeltal och hur kommunens organisation 

ser ut. 

Omvärlden påverkar oss givetvis. Vi gör här en analys 

av tillståndet runtomkring oss och vilken betydelse det 

har haft för oss. 

kommunstyrelsens ordförande • 5 kommunstyrelsens 

vice ordförande • 6 året i korthet • 

7 organisation • 8 omvärlden 

Det händer mycket på många områden under ett år i 

en kommuns arbete. Här försöker vi ge några exempel 

på områden som varit av betydelse för förvaltningens 

arbete och framförallt för våra brukare. 

Vi ger här också en sammantagen bild av hur männis- 

munens personal och förtroendevalda. 

samhällsbyggnad – kongahälla • 22 vi investe- 

rade i fastigheter för framtiden • 24 näringsliv 

– studiebesök gav inspiration till närings- 

livsutveckling • hur satsar kungälv för bättre 

företagsklimat • 28 skola – alla blev vinnare 

vid sammanslagning av skolor • 30 äldreom- 

sorg – valfrihet i hemtjänsten • miljö - kungälv 

och klimatet • 33 folkhälsa – folkhälsa och 

ungdomar • 36 personalredovisning 

Kungälvs kommun redovisar ett överskott för 2009. 

I den ekonomiska översikten förklarar vi varför. 

ekonomisk översikt kungälvs kommun • 

53 resultat, balans och noter • 58 drifts- & 

investeringsredovisning • 60 redovisnings- 

12 

40 

62 

Enligt Kungälvs kommuns styrmodell formulerar kommunfullmäktige 

strategiska mål. Kommunstyrelsen 

formulerar utifrån dessa i sin tur resultatmål och lämnar 

över till kommunchef och förvaltning. Här redovisar vi 

hur väl vi lever upp till de uppställda målen. Når vi upp 

till ambitionen om god ekonomisk hushållning? 

hur styrs kungälvs kommun? • 14 kommunstyrel- 

sens resultatmål • 18 god ekonomisk hushållning 

Med koncernen Kungälvs kommun avses kommunen 

och dess bolag. Här redovisas årets viktigaste händelser 

i bolagen Kungälv Energi AB, Bokab, Stiftelsen 

Kungälvsbostäder samt siffror för hela koncernen. 

ekonomi – koncernen kungälvs kommun • 

43 resultat, balans och noter koncernen 

Hur mycket omsätter kommunens olika sektorer? Hur 

många kubikmeter vatten sålde kommunen? Vad var 

kostnaden per elev i gymnasiskolan? Hur många lån 

gjordes på biblioteken? I verksamhetsöversikten kan 

man få reda på mycket. Vi jämför oss också med ett antal 

kommuner i vår närhet för att ytterligare komplettar 

vår utvärdering av hur väl vi lyckats med våra uppdrag. 

verksamhetsöversikt • 68 kommunjämförelse • 

72 ordförklaringar • 73 revisionsberättelse

Skillnaden mellan smart hus- 

hållning och tråkbesparingar 

4 

kungälvs kommun klarade sig väl finansiellt – också 

2009. Anledningarna till det är flera men det viktigaste 

är att vi från Alliansen varit tydliga i vad som 

måste göras och att vi började det arbetet tidigare än 

de flesta andra kommunerna. Det är glädjande att vi 

klarat de stora utmaningarna för våra verksamheter 

som till exempel inom äldreomsorgen som nu kan 

erbjuda ännu fler platser. På samma sätt har vi också 

klarat av den kraftiga utbyggnaden av barnomsorgen. 

Detta har vi kunnat åstadkomma samtidigt som våra 

intäkter blivit mindre än planerat och samtidigt som 

vi klarat av att avsätta pengar till våra anställdas pensioner. 

det känns mycket positivt att kreativiteten fått 

ett lite större utrymme när det gäller synen på hur 

effektiviseringar och besparingar ska gå till. I traditionella 

offentliga system finns ofta prislappar på 

delar av verksamheten. Sedan plockas delar av verksamheten 

bort tills hela ekonomin finns ”inom ram” 

under svåra tider. Vi känner igen det från förr oavsett 

om det gällt huvudlösa borgerliga neddragningar av 

terapin för våra gamla eller lika huvudlösa socialdemokratiska 

avvecklingstankar av musikskolan. 

I det arbete som Alliansen de senaste åren genomfört 

har man istället haft helheten som utgångspunkt 

och hur vi får helheten att fungera bättre. Ett mycket 

bra exempel på det arbetet är sammanslagningen av 

Vikingaskolan och Nordmannaskolan till Sandbackaskolan. 

På den nya sammanslagna skolan är det en 

högre lärartäthet, bättre IT-möjligheter, bättre bibliotek, 

en delvis ny utemiljö och det har gjorts investeringar 

i skolmatsal. Klasserna är fortsatt små och allt 

detta har ändå sparat kommunen minst 3,5 miljoner 

kr per år. Hade man inte gjort sammanslagningen så 

hade båda skolorna varit tvungna att spara ändå – eftersom 

båda skolorna gick med stora underskott. Då 

hade man inte kunnat spara på till exempel bambaorganisation, 

skolledning eller lokalkostnader. De satsningar 

som gjorts på den nya Sandbackaskolan hade 

varit helt omöjliga. Det enda man kunnat göra hade 

varit att spara på antalet lärare. 

från politiken har vi varit noga med att tala om 

vad som behöver göras men sedan överlåtit hur allt 

ska gå till åt vår professionella del av organisationen. 

Som ledande politiker känner jag en mycket stor 

tillit till vår organisation och dess förmåga att lösa 

sina åtaganden på ett förtroendeingivande sätt. Det 

känns härligt när man ser hur det ur en förändring 

också kommer fram nya förslag på arbetssätt liksom 

hur nya samarbeten 

föds, som till exempel 

mellan Sandbackaskolans 

fritids 

och Kulturskolan. 

Den politiska värderingen 

att vi sparar 

hellre på lokaler än 

på personal är väldigt 

tydlig i detta 

fall. Sandbackaskolan 

utgör ett lysande 

skolexempel på 

skillnaden mellan 

smart hushållning 

och tråkbesparingar. 

den andra stora verksamheten, den sociala sektorn, 

har också genom stora genomgripande åtgärder 

förändrat sitt arbetssätt och arbetat intensivt med 

hemmaplanslösningar för våra barn och ungdomar. 

Förutom värderingen att vi tror att man ska hjälpa 

barnet/ungdomen så nära sin hemmiljö som möjligt, 

har hela sektorn utvecklats så väl att den redovisar 

en kostnadsökning för år 2009 med bara 2,7 procent 

samtidigt som den kommunala arbetsuppgiften inom 

arbetsområdet knappast minskat. Den enskilt viktigaste 

faktorn till denna framgång stavas uthållighet. 

Arbetar man rätt så kommer resultatet också. 

från den politiska majoriteten vill jag härmed 

rikta ett stort tack till kommunens personal för att 

man blivit avsevärt bättre på att se sin egen del som 

en del av den stora helheten. 

Ni har gjort ett arbete som jag som kommunalråd 

är mycket stolt över! 

Anders Holmensköld (M), 

kommunalråd

Möjligheternas Kungälv? 

kungälv är möjligheternas kommun, vi kan bli den 

mest välmående orten i Sverige! Vi har ju allt, aktiva 

företag, föreningar, hav, älvar, sjöar, segling, fästningar, 

järnväg, motorväg, ganska låg arbetslöshet och en 

i grunden väldigt sund ekonomi med låga långfristiga 

lån och ordning på pensionskostnader sedan länge. 

Vi har dessutom hög inflyttning och där folk vill 

bo vill företag växa. Vi har Möjligheternas Kungälv! 

Just därför har vi som opposition varit med och tagit 

ansvar för kommunens ekonomi och utveckling genom 

svåra taxehöjningar och olika effektiviseringar. 

Ibland har vi sagt nej. Exempelvis var vi starkt kritiska 

till en ganska respektlös sammanslagning av Vikinga- 

och Nordmannaskolan. Från och med 2009 

finns det inte längre kvar några små offentliga skolor 

i centrala Kungälv. Det rimmar illa med vår vision 

om att Kungälv skall vara en småstadsidyll med storstadspuls. 

positivt är att 2009 ger ett resultat på +22,4 miljoner 

kronor. Det beror i stora drag på sänkta arbetsgivaravgifter, 

sjukfrånvaron, engångsintäkter och 

återbetald löneskatt, trots att skatteintäkterna inte 

nådde budget. 

Men hur gick det då för verksamheterna? 2006 

lämnade vi Rödgröna över ett sammantaget driftsöverskott 

på sektorsverksamheterna på +23,7 miljoner. 

Men tre år i rad har den Moderatledda alliansen 

dessvärre visat röda siffror i driftsredovisningen för 

just sektorerna och för 2009 är underskottet motsvarande 

vad skatten sänkts på -8,2 miljoner. 

vi rödgröna vill se möjligheternas kungälv. Efter 

fyra år med skattesänkningar för några och besparingar 

på alla, vill folk se en ny politik. Att skadeskjuta 

svensk bilindustri, låta unga, sjuka, pensionärer 

och arbetssökande dra det tyngsta lasset i en 

lågkonjunktur och fortsatt låna pengar för att sänka 

skatten för oss som har jobb, är en orättvis politik 

som fungerar dåligt. 

2009 innebar mer bidrag och mindre jobb. Just nu 

ökar arbetslösheten snabbare i Kungälv än i resten av 

regionen och landet. Ungdomsarbetslösheten har de 

tre senaste åren ökat med 270 procent och vi betalar 

nu ut en halv miljon i socialbidrag varje månad till 

100-tals arbetslösa ungdomar. Kungälv sjunker i företagsranking 

och antalet nystartade företag minskar. 

Det är allvarligt. Varje arbetad timme bidrar till välfärdens 

finansiering, även kommunalpolitiken måste 

ha fokus på nya jobb, fler jobb och gröna jobb. 

Det duger inte att 

skolan får fler elever, 

mindre personal och 

miljoner i sparbeting. 

De tre senaste 

åren har det blivit 

större grupper/klasser 

och färre personal 

i fritidshem, förskola, 

förskoleklass, 

lärare för skolor 1-6 

och skolår 7-9. Detta 

år blev det sämsta 

på länge när det gäller 

elevernas slutbetyg 

och behörighet i årskurs 9 till gymnasieskolan. 

Barnen trivs på våra skolor, men på gymnasiet ser 

vi dessvärre en för tredje året i rad minskad trivsel. 

Vi måste göra rätt från början, barn skall inte betala 

priset för skattesänkningar. 

i hemtjänsten har ni skattebetalare fått lägga miljoner 

för att införa ett valfrihetssystem med privata 

företag samtidigt som den kommunala hemtjänsten 

står kvar med kostnader och hela ansvaret, dessutom 

har den borgliga alliansen beslutat att sjuka och äldre 

skall få vänta 15 minuter längre när de tryckt på en 

larmknapp. 

Efter två års politisk obeslutsamhet kom äldreboendet 

i Ytterby på plats. Vi invigde Mimershallen och 

som sammankallande är jag stolt över föreningarna 

och att vi tillsammans höll budget. Jag är också stolt 

över ett ökat politiskt samarbete kring Bohus fästning 

och ungdomars situation i bland annat Komarken. 

Negativt är att det för tredje året i rad inte har 

hänt något med vare sig Båtellet på Marstrand eller 

äldreboende vid Kvarnkullen. Underhåll av fastigheter 

och anläggningar har raderats och kommer kosta 

50-100 miljoner att återställa. Ett trist exempel är 

Nämndhuset självt. Vi Rödgröna vill se möjligheternas 

Kungälv, en politik för framtiden! 

Miguel Odhner (S), 

oppositionsråd 

5

Året i korthet 

6 

Året i korthet 

kungälvs kommuns resultat 2009 blev 22,4 mkr. 

Resultatet är bättre än väntat med tanke på att skatteintäkterna 

slutade på ett underskott mot budget. Årets 

så här har resultatet sett ut de tio senaste åren 

B 

positiva resultat har främst två orsaker: att förvaltninen 

gör ett överskott samt att arbetsgivaravgifterna 

sänkts under året. 

2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002 2001 2000 

22,4 43,7 -104 11,9 38 -10 28 20 49 -2 

C 

D E 

A SKATT OCH GENERELLA STATSBIDRAG 79% 

B AVGIFTER FÖR T EX BARNOMSORG, VÅRD, VATTEN OCH AVLOPP 10 % 

C BIDRAG, T EX STATSBIDRAG OCH EU-BIDRAG 4 % 

D FÖRSÄLJNING AV VAROR OCH TJÄNSTER 6 % 

E ÖVRIGA INTÄKTER 1 % 

kungälvs kommuns befolkning uppgick till 40 727 den 

siste december 2009. Detta var en ökning med 385 personer 

jämfört med året innan. Ökningen är inte lika stor 

som de föregående åren men den är ändå större än befolkningsprognosen. 

kungälv har investerat 4 594 kr per invånare vilket 

är klart över genomsnittet för kommuner. 

arbetslösheten i kungälvs kommun ligger på 2,71 

procent av hela befolkningen. Rikssnittet är 4,49 procent. 

A 

F 

E 

G 

H 

D 

I 

C 

A FÖRSKOLA OCH GRUNDSKOLA 0-6 ÅR 31 % 

B HÖGSTADIE, GYMNASIE- OCH VUXENUTBILDNING 18% 

C KULTUR OCH FRITID 3 % 

D ÄLDREOMSORG 15 % 

E HANDIKAPPOMSORG 6 % 

F INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG 5 % 

G HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, FÖRSÖRJNINGSSTÖD SAMT 

SAMT CENTRALA KOSTNADER 

SAMHÄLLSBYGGNAD INKL RÄDDNINGSTJÄNST 6 % 

ÖVERGRIPANDE FUNKTIONER SAMT ÖVRIGT 7 % 

3 280 personer var anställda i Kungälvs kommun 

(2 986 årsarbetare). 32 procent arbetar inom vård 

och omsorg och 42 procent arbetar inom förskola, 

skola och utbildning. 

82 procent av de anställda är kvinnor. Av alla chefer 

med personalansvar i kommunen är 74 procent 

kvinnor och 26 procent män. 

B 

A

Organisation 

med- 

bOrgar- 

service + 

växel 

demOkratiberedning 

ekOnOmi 

lärandeberedning 

kOmmunfullmäktige 59 ledamöter 

välfärdsberedning 

valnämnd 

7+7 ledamöter 

kOmmunrevisiOn 

6 ledamöter 

utbildnings- Och 

främjandeutskOttet 

9 ledamöter 

persOnal 

kOmmunledningssektOr 

politisk organisation 

ekOnOmi- Och 

strategiberedning 

framtid/ 

utvecklingsberedning 

kOmmunstyrelsen 15+12 ledamöter 

sOciala utskOttet 

9 ledamöter 

förvaltningsorganisation 

skOla 

kOmmunchef 

arbetsliv Och stöd 

kultur Och fritid 

tillfälliga 

beredningar 

överförmyndarnämnd 


miljö- 

Och byggnadsnämnd 


sOcial myndighetsnämnd 


samhällsbyggnads- 

utskOttet 

7 ledamöter 

vÅrd- Och äldreOmsOrg 

samhällsbyggnad 

bygg Och miljö 

fm service 

Organisation 

7

Omvärldsanalys 

8 


sverige är en liten och öppen ekonomi, starkt beroende av omvärlden. när världsekonomin 

går in i lågkonjunktur drabbas svensk exportindustri hårt. vår inhemska ekonomi 

är i relativt gott skick. sverige står därför väl rustad att vara med i den ekonomiska 

återhämtning som nu tar fart. 

2009 var året då världsekonomin kämpade sig upp 

ur den djupaste svackan på decennier. Regeringar 

och centralbanker har gått in med kraftiga stimulanser 

i form av finans- och penningpolitik. I Asien syns 

nu uppgången tydligt och i USA har de starka konsumtionsstimulanserna 

hjälpt till att få igång ekonomin. 

Även i Europa tycks tillväxten ha kommit igång. 

Fortfarande gäller att världsekonomin kännetecknas 

av stora obalanser. Råvarupriserna är höga. Det 

är framförallt Kinas stora efterfrågan som drivit upp 

priserna. Det finns risk att råvarupriserna fortsätter 

stiga vilket skulle inverka menande på företagens 

möjligheter att producera till rimliga kostnader. 

Till dels är världsekonomin ”dopad” genom de 

enorma stimulansåtgärder som vidtagits. Banker har 

fått stora summor i subventionerade lån och lånar ut 

med höga marginaler, marginaler som används för 

att komma tillrätta med problemkrediter. ”Exitstrategier”, 

det vill säga när och på vilket sätt regeringar 

och centralbanker tar tillbaka den stimulans som 

getts det senaste året, är centrala de närmaste åren. 

Vissa stimulanser fasas ut automatiskt med tiden. Andra 

återtaganden kräver aktiva beslut och kommer 

att ta lång tid att slutföra. 

under 2008 års slutskede föll sveriges BNP med 

nästan 5 procent och raset i BNP under 2009 är det 

största för ett enskilt år sedan andra världskriget. 

Nedgången har varit bred. Både varu- och tjänsteproduktion 

har drabbats av stora minskningar, industriproduktionen 

har fallit dramatiskt. 

Hushållens konsumtion ökade i god takt redan under 

andra och tredje kvartalet 2009. 

Under andra halvåret 2009 har tudelningen av 

svensk ekonomi blivit tydlig med å ena sidan en hårt 

drabbad exportsektor och å andra sidan en inhemsk 

ekonomi i relativt gott skick. 

Lågkonjunkturen på arbetsmarknaden visar tydliga 

tecken på att inte bli så djup som förväntades bara 

för ett halvår sedan. Antalet personer varslade om 

uppsägning har på kort tid sjunkit från förra vinterns 

mycket höga tal till mer normala nivåer. Den öppna 

arbetslösheten har inte heller hittills ökat så snabbt 

som tidigare bedömning innebar. Men för många har 

varslen omvandlats i faktisk arbetslöshet! Arbetsförmedlingens 

omfattande undersökning om arbetsgivarnas 

syn på sysselsättningen den närmaste tiden 

ger en mer optimistisk bild än tidigare. 

Sverige står väl rustat för återhämtning, men är 

en liten öppen ekonomi som är starkt beroende av 

omvärlden. 

kungälv ingår, förutom i göteborgsregionen 

(GR), i ett nätverk av kommuner norr om Göteborg 

(Kungälv, Lilla Edet, Ale, Stenungsund och Tjörn). 

Kommunerna samverkar kring verksamheter och 

kompetenser för att utveckla gynnsamma samarbetsformer. 

Västra Götalands vision, Det Goda Livet, har utgjort 

underlag för det regionala arbetet i kommunerna 

inom Göteborgsregionen. I det gemensamma 

dokumentet ”Uthållig tillväxt” som vuxit fram efter 

rådslag i kommunernas fullmäktigeförsamlingar, 

lyfts fram att befolkningsökningen inom Göteborgsregionen 

skall vara minst 8 000 invånare per år och 

Göteborgs lokala arbetsmarknad 2020 skall omfatta 

närmare 1,5 miljoner invånare. Den långsiktiga inriktningen 

skall vara att skapa en befolkningsmässig 

balans nord – syd. Detta innebär en ökad satsning i 

Kungälv. 

Regionens strukturbild visar den fysiska strukturen 

som bygger på en stark kärna och fem huvudstråk. 

Den har varit föremål för en omfattande dialog 

i kommunerna. Målet är att ta gemensamt ansvar för 

att den regionala strukturen är långsiktigt hållbar och 

ansvar för den egna kommunens roll i den regionala 

strukturen. En gemensam strukturbild blir också ett 

underlag i dialogen med statliga verk och myndigheter 

i fråga om nödvändiga åtgärder i infrastrukturen. 

Ur regionalt perspektiv och hållbarhetsperspektiv 

är det betydelsefullt att en utbyggnad av kollektivtrafiksystemet 

kommer till stånd och dessutom i

Sommarturismen 2009 var bättre i Kungälv än året innan. Dessutom var det en stor evenemangssommar för Kungälvs kommun, där 

etappstoppet i världsomseglingen Volvo Ocean Race var en av höjdpunkterna. 

samklang med bebyggelsestrukturen. Idag är kollektivtrafikens 

andel av resandet cirka 24 procent inom 

och till Göteborgsområdet. I andra storstadsområden 

i Norden ligger andelen på cirka 40 procent. I 

regionala sammanhang framhålls att det är på den 

nivån vi bör ligga 2025. 

Detta innebär att dagens resande med kollektivtrafiken 

måste mer än fördubblas samtidigt som biltrafikens 

tillväxt blir lägre än dagens trend. En sådan 

utveckling ställer stora krav på nya länkar och 

förbindelser samt att tillgängligheten förbättras till 

områden utanför centrala Göteborg. Utbyggnaden av 

kollektivtrafiken medverkar också till en utveckling 

av bostads- och arbetsmarknaden – en regionförstoring 

– som är avgörande även för den ekonomiska 

utvecklingen. Flera projekt på den regionala nivån 

arbetar nu med denna inriktning. Utbyggnad av Bohusbanan 

samt en ny älvförbindelse är två av flera 

viktiga projekt för utvecklingen i regionens norra 

del. I det regiongemensamma projektet K2020 har 

nu formulerats ett kollektivtrafikprogram som kan 

bli vägledande för hur målet 40 procent marknadsandel 

kollektivtrafiken skall uppnås. 

arbetslösheten har ökat i hela landet. I Västra Götalandsregionen 

var andelen arbetslösa i december 

2009 7,4 procent. Det är en ökning med 2,8 procentenheter 

sedan föregående år. I Kungälv var 1 103 

personer, 4,4 procent arbetslösa i december 2009. 

Av dessa var 395 i program med aktivitetsstöd. Det 

är en ökning med 1,8 procentenheter sedan decem- 

ber föregående år. Ungdomsarbetslösheten var 8,3 

procent vilket är en ökning med 4,2 procentenheter. 

I jämförelse med flertalet andra kommuner inom GR 

har Kungälv en lägre arbetslöshet och ökningen är 

också lägre än genomsnittet. 

kostnaderna för försörjningsstödet har ökat i hela 

landet. Västra Götalandsregionen ökade med 25 procent, 

vilket är en högre ökning än riksgenomsnittet. 

I Kungälv var utbetalningarna för försörjningsstödet 

23 593 tkr, en ökning med 23 procent sedan föregående 

år. Det är en något större ökning än genomsnittet 

av GR-kommunerna. 

Ohälsotalen, antal utbetalda dagar från socialförsäkringen, 

har stadigt sjunkit under de senaste åren. 

Inom Västra Götalandsregionen är ohälsotalet något 

högre än riket. I Kungälv utbetalades i snitt 29 dagar, 

per innevånare 16-64 år, under 2009. Sedan december 

2005 har minskningen av utbetalda dagar varit 

32 procent, det är den största förbättringen av ohälsotalet 

inom GR. 

den lågkonjunktur som hållit hela sverige i ett 

hårt grepp började under andra halvan av 2009 visa 

tendenser till att lätta. Samtliga branscher i Västra 

Götalandsregionen visade tecken på återhämtning 

och konjunkturförbättring under de senare delarna 

av året. Trots tecken på ljusning var läget dock alltjämt 

svagt på de flesta håll, bland annat fortsatte sysselsättningen 

inom näringslivet att minska kraftigt 

under hela året. Göteborgsregionen hade under den 

fOtO: jAN rANcKEN 


9


10 

senare delen av 2009 snabbast ökande arbetslöshet av 

landets storstadsregioner, något som drabbade ungdomar 

i åldern 18-24 år extra hårt. 

I Kungälvs kommun finns för närvarande cirka 

2 000 aktiva företag inklusive offentlig förvaltning, 

utbildning, hälso- och sjukvårdsföretag. Majoriteten 

av kommunens företag är små och finns inom många 

olika branscher. Företag inom parti- och detaljhandel, 

tillverkning, transport, bygg-, fastighets- och företagstjänster 

samt jordbruk, jakt och skogsbruk dominerar. 

De mest personalintensiva företagen finns 

inom handel, tillverkning och transport. 

Nedanstående tabell visar antal nystartade företag 

under 2009 jämfört med 2008. Där framgår att nyföretagandet 

minskat kraftigt, främst i Härryda och 

Kungälv. Finanskrisen skapar naturligtvis en osäkerhet 

även hos dem som planerar att starta ett företag. 

Kommun Antal 

nystartade 

företag 

2009 

Folkmängd 2008 Minskning 

% 

Ale 117 27 394 130 11 

Alingsås 219 37 515 226 3 

Härryda 188 34 007 243 29 

Kungsbacka 482 73 938 526 9 

Kungälv 223 40 727 267 20 

Lerum 211 38 301 229 8 

Stenungsund 155 23 983 165 6 

Tillverkningsindustrin i Göteborgsregionen såg 

under slutet på 2009 en ökning av efterfrågan, ett 

positivt besked då företagen räknade med en oförändrad 

situation jämfört med första halvåret. Branschen 

var dock kvar i lågkonjunktur under hela året. 

Bäst resultat hade detaljhandeln som under slutet på 

året uppvisade en så stark uppgång i försäljningsvolymen 

att läget kunde beskrivas som relativt normalt. 

Totalt för hela landet tros branschen få en försäljningsökning 

på 3 procent under 2009. 

den bransch som uppvisat svagast resultat i Göteborgsregionen 

är byggindustrin där resultatet pekade 

fortsatt nedåt under hela året. I Kungälv sålde 

kommunens etableringsbolag Bokab närmare 25 000 

m 2 industrimark under 2009, en kraftig minskning 

från året innan. Besked väntas fortfarande vad gäller 

inriktning och byggstart på Kongahällatomten. Det 

blir en helt ny stadsdel som kan komma att byggas 

upp och som förväntas skapa stora möjligheter för 

bland annat handeln i Kungälv. 

turistnäringen är en viktig bransch och turismen 

är idag Sveriges största exportindustri. Utländska 

besökare spenderade under året 91 miljarder kronor, 

att jämföra med exempelvis personbilsexpor- 

ten som uppgick till 55 miljarder. Besöksnäringen 

omsätter 250 miljarder i Sverige, sysselsätter cirka 

160 000 helårsanställda och är oerhört personalintensiv. 

Kungälv ligger bland de främsta i regionen 

Västra Götaland när det gäller omsättning inom besöksnäringen. 

Vårt läge med tillgång till både skog 

och hav, en fantastisk historia och miljö, gör Kungälv 

till en attraktiv upplevelsedestination. Vi har dessutom 

Sveriges största gästhamn i Marstrand. Partnerskapet 

med Södra Bohuslän Turism AB ger oss goda 

förutsättningar att förstärka vårt varumärke och öka 

antalet besökare än mer. 

Sommarturismen 2009 visade på bättre resultat 

för Sveriges del jämfört med året innan. Antalet 

besöksnätter på svenska hotell, stugbyar och vandrarhem 

slutade på en ökning med 5,6 procent. Enligt 

statistik från registrerade anläggningar gav år 

2009 Kungälv 71 690 gästnätter (skattat värde för 

dec månad) vilket är en minskning med cirka 8 procent. 

Årets första del var mycket svag där framförallt 

konferensgästerna och den nationella affärsturismen 

hade en rejäl nedgång. Trots denna nedgång 

var sommarturismen 2009 bättre i Kungälv än för 

året innan, där såväl antalet utländska turister samt 

nationella privatresor ökade. Sommaren 2009 var en 

stor evenemangssommar för Kungälv vilket inte till 

fullo syns i statistiken då till exempel privatboende 

inte registreras. 

befolkningen i kungälvs kommun fortsatte att öka 

under 2009 liksom den gjort under 2008. Vid årsskiftet 

2009/2010 bodde det 40 727 personer i 

kommunen. Jämfört med föregående årsskifte innebär 

det en ökning med 385 personer. Befolkningsutvecklingen 

är i princip exakt såsom antagits i befolkningsprognosen 

för 2009. Inom Göteborgsregionen 

har befolkningsökningen varit ”all time high” 2009. 

Detta beror troligen på lågkonjunkturen, där arbetsmarknaden 

fortsatt är relativt stabil i storstäderna. 

Däremot har bostadsbyggandet snarare minskat. 

bostadsbyggandet har däremot inte varit lika omfattande 

som 2008. Under 2009 byggdes 117 nya 

bostäder i Kungälv. Denna låga nivå av nya bostäder 

förväntas öka de kommande åren när konjunkturen 

vänder och bristen på bostäder blir märkbar. Det är 

framförallt bostadsrättsprojekt som har en vikande 

efterfrågan. 

Trots ett minskat byggande har det ändå varit en 

befolkningsökning under 2009. Utvecklingen kan 

troligen förklaras av färdigställande av småhus där 

småbarnsfamiljer flyttar in från grannkommuner 

samt färdigställande av lägenheter i centrala lägen 

som medfört flyttkedjor och ett generationsskifte i 

det befintliga beståndet. Ett lägre bostadsbyggande 

kan förväntas få effekter på befolkningsutvecklingen

under 2009 och eventuellt under 2010. 

Nuvarande befolkningsprognos visar att barn i åldern 

0 – 6 år kommer att öka som en följd av ökad 

inflyttning och ökande födelsetal. Barn i skolåldern 

kommer däremot att minska de kommande åren på 

grund av låga födelsetal kring sekelskiftet. Denna 

grupp kommer att öka igen när dagens födelsetal slår 

igenom. Gymnasieungdomarna var under 2008 som 

flest och antalet kommer att sjunka den närmaste 

perioden för att åter öka något i slutet av tioårsperioden. 

Även den äldre befolkningen ökar i antal, 

framför allt gäller detta gruppen 65 – 79 år. Kungälv 

har en större andel äldre än genomsnittet för Göteborgsregionen. 

med förra höstens (2008) händelser förändrades i 

ett slag kommunernas ekonomiska förutsättningar. 

De skatteintäktsprognoser som budgetarbetet inför 

2009 hade baserats på gällde inte längre, utan reviderades 

successivt ned med stora belopp. Samtidigt sätter 

åtagandena mot medborgarna en snäv gräns för 

hur snabbt kostnaderna kan anpassas. Kommunerna 

upplever ingen lågkonjunktur i sin verksamhet! 

Genom Riksbankens sänkning av reporäntan har vi 

fått ett lägre ränteläge. De historiskt låga räntorna 

motverkas dock något av att bankerna har höjt sina 

marginaler. Redan under tidig höst 2008 förändrades 

offertgivningen. Många kommuner med kortfristig 

upplåning fick t o m krediter uppsagda. Det är en ny 

insikt för oss som vant oss vid att vår kreditvärdighet 

”står över” marknadsförändringar. Även kommuner 

måste säkra sin finansiering genom att avtala om 

långfristig tillgång till krediter. 

Volymmässigt är det dock framförallt de kommunala 

bolagen – fastighetsbolag och energibolag – 

som har stora låneskulder. För dessa har finanskrisen 

inneburit kraftigt sänkta kostnader. I kommunernas 

ekonomier ”väger” räntekostnader inte så tungt. Det 

är istället och som redan nämnts, finanskrisens effekt 

på skatteintäkterna som är den mest påtagliga. 

konjunkturnedgången påverkar skatteunderlaget 

framförallt via arbetsmarknaden. Lägre sysselsättning 

och därmed långsammare löneutveckling försvagar 

skatteunderlagets tillväxt. För 2009 är det framförallt 

nedgången i sysselsättning som sänker ökningstalet. För 

åren framöver är det den svaga löneutvecklingen som 

håller tillbaka tillväxttakten. Skatteunderlagstillväxten 

(exklusive regeländringar) minskar från 5,3 procent 

2008 till ungefär 1,5 procent 2009 och 2010. I takt 

med att läget på arbetsmarknaden förbättras ökar skatteunderlagstillväxten, 

men den är även fortsättningsvis 

väsentligt lägre än 2008. På grund av låga pris- och löneökningar 

är ändå det reala skatteunderlaget oförändrat 

mellan åren 2008 och 2009. 

den genomsnittliga kommunalskatten höjs med 

4 öre 2010, 2 öre i kommunerna och 2 öre i landstingen. 

Den mycket svaga skatteunderlagstillväxten innebär 

stora utmaningar för kommuner och landsting de 

närmaste åren. Det handlar dels om anpassningar till 

följd av de demografiska förändringarna, dels om det 

tryck som den rådande lågkonjunkturen ställer. 

SKL:s kalkyler visar att även om kommunerna håller 

kostnadsutvecklingen på en låg nivå 2009 – 2010 

så krävs ytterligare stora anpassningsåtgärder 2011. 

Ska kommunerna bibehålla oförändrad kostnadsvolym 

på 2010 års nivå och samtidigt ha ett nollresultat 

krävs det åtgärder motsvarande 43 öre i skatteuttag. 


11

hur styrs kungälvs kommun? 

Hur styrs Kungälvs kommun? 

12 

från demokrati till effekt och tillbaka, generationsperspektivet samt kvalitet och 

hushållning är alla viktiga komponenter i kommunens styrning. det tar sig uttryck i vår 

styrmodell som beskriver den politiska styrningen från kommunfullmäktige (kf) till 

kommunstyrelsen (ks) och ned i förvaltningen. 

den politiska styrningen formuleras i mål på olika 

nivåer och måluppfyllelsen följs upp i tertial och årsbokslut. 

Den övergripande tolkningen av den politiska 

styrningen är att i allt sträva efter att inte skjuta 

risker och kostnader till nästkommande generationer 

och att på helheten balansera kvalitetskrav och 

förväntningar mot ekonomiska villkor. 

Kungälvs kommuns styrsystem – från demokrati 

till effekt och tillbaka – utgår från tanken om balanserad 

styrning där verksamheten styrs och följs upp 

i perspektiv. 

Styrsystemet skall omfatta såväl ekonomi, verksamhet 

och kvalitet samt svara upp mot lagen om 

A 

B 

H 

A 

B 

H 

Avsikt 

Begränsning 

Handling 

Demokrati 

Förtroendevalda 

Dialog 

Förvaltningen 

Effekt 

H 

god ekonomisk hushållning. Systemet visar hur målen 

från kommunfullmäktige och kommunstyrelse 

genomsyrar verksamheten och ytterst brukarmötet. 

Med hjälp av styrsystemet struktureras arbetet med 

planering, verkställande och uppföljningar. 

De förtroendevalda handlar genom att förmedla 

sin avsikt i form av vision och strategiska mål med 

de ekonomiska begränsningar som gäller till förvaltningen. 

Förvaltningen omsätter de strategiska målen i 

handling och återberättar vilken effekt de har haft. 

Detta blir underlag för kommande arbete med att 

definiera riktningen. 

KF 

KS 

KC 

F

kommunfullmäktige formulerar strategiska mål 

och strategiska förutsättningar tillsammans med en 

ekonomisk ram. Med de strategiska förutsättningarna, 

budgetram och strategiska mål som grund skall 

sedan KS formulera resultatmål som överlämnas till 

kommunchefen. 

Kommunfullmäktiges 

strategiska mål 

Strategiska förutsättningar Ordnad ekonomi 

överskott på 1 procent 

spara till pensioner, öka soliditeten 

investeringar = avskrivningar+halva överskottet 

ökad produktivitet i arbetsprocesserna 

vara en attraktiv arbetsgivare 

lagar, regler och fattade beslut efterlevs 

God livsmiljö • med bildning, omsorg, kultur, idrott och 

turism skapar vi tillsammans med andra en 

stimulerande livsmiljö för människor, föreningar 

och företag att växa och utvecklas. vi 

strävar mot god folkhälsa och en stimulerande 

uppväxt för våra unga. 

Hållbar utveckling • ett växande och hållbart samhälle med 

ansvar för kommande generationer. med 

hjälp av infrastruktur utvecklar vi samhällen 

med attraktivt boendemiljöer i stad, kust 

och landsbygd. vi ställer om mot hållbara 

enegikällor och minskade utsläpp. 

Trygghet • vi har en trygg omsorg för våra brukare. 

• med en trygg miljö, ordning och studiero 

skapas en god plattform för lärande. 

• kungälv skall vara tryggt och robust och 

eliminera risker så tidigt som möjligt. 

Valfrihet • med flera verksamhetsutövare inom 

barnomsorg, skola och hemtjänst skapar vi 

möjligheter för den enskilde att själv välja. 

I årsplanen återkommer kommunchefen med ett 

åtagande som överensstämmer med de ekonomiska 

villkoren som är givna och med svar på vilka politiska 

mål förvaltningen har möjlighet att klara av inom 

givna ramar. I tertial- och årsredovisning återrapporteras 

måluppfyllnad och ekonomiskt resultat. 

Kommunstyrelsens resultatmål 

• sänk kostnaderna i verksamheterna till genomsnittet av 

kommuner (enligt skl) under 2009-2010 (exkl pensioner) 

• elitlicens enligt svensk kommunrating (bedömningsgrund 

bokslut 2010) 

• öka andelen godkända elever från 94 % till 98% 2010 

• uppstart bohusporten 

• öka antalet föreningsdrivna verksamheter inom den 

kommunala kompetensen 

• förbättra kommunens service och stöd för funktionshindrade. 

mätning genom nöjd brukarindex årligen 

• klättra från plats 125 till 50 på svenskt näringslivs 

ranking över företagsklimat till 2010 

• start av seniorboende på kvarnkullen 2009 

• energiförbrukningen minskar med 5 % inom kommunens 

fastigheter fram till och med 2010 

• kommunen skall ha en boendeförsörjningsgrad på i 

genomsnitt 400 lägenheter per år sett över en tidsperiod 

på tre år 

• va-nätet byggs till kärna senast 2010 

• utsläppen av växthusgaser skall ha minskat med 10% 

2010 jämfört med 1990 och kommunens egen produktion 

av förnyelsebar el skall motsvara 4 % av den totala 

förbrukningen 2010. 

• införande av familjecentraler (2009 och 2010) 

• ungdomar känner sig trygga, har framtidstro och slipper 

mobbing i sin vardag (siffror från enkät från x till y inom 

de tre områdena) 

• cykelbana påbörjas mellan ytterby och marstrand 

• antalet olyckor minskar (från x till y inom olika områden, 

definieras per sektor vilka) 

• kön till våra särskilda boende minskas med 75 % till dec 

2009 

• utmanarrätt införs. varje sektor skall införa samarbete 

med minst en ny aktör 2009 

• brukarna kan påverka kommunens tjänster (t ex inom 

beviljat bistånd) införs 2009 

hur styrs kungälvs kommun? 

13

kommunstyrelsens resultatmål - uppföljning 

14 


med utgångspunkt från kommunfullmäktiges strategiska mål och förutsättningar har 

kommunstyrelsen formulerat 20 resultatmål. vid årets slut har sju mål bedömts uppfyllda 

(35 procent), fyra mål ej uppfyllda (20 procent) och nio mål delvis uppfyllda (45 

procent). bedömningen att 80 procent av målen är helt eller delvis uppfyllda får anses 

godkänt. de mål som ej har bedömts som uppfyllda rör vård och äldreomsorg, samhällsbyggnad, 

näringslivsranking och andelen godkända elever till gymnasiet. 

I detta avsnitt görs en kort sammanfattande uppföljning 

av kommunstyrelsens resultatmål. Bedömningen 

symboliseras av pilar med nedanstående innebörd 

Röd pil = Målet har inte uppnåtts. 

Gul pil = Målet är delvis uppnått, arbete pågår, 

målsättningen gäller. 

Grön pil = Målet är uppnått. 


2009 

1. sänk kostnaderna i verksamheterna 

till genomsnittet av 

kommuner (enligt skl) under 

2009-2010 (exkl pensioner) 

2. elitlicens enligt svensk kommunrating 

(bedömningsgrund 

bokslut 2010) 

3. öka andelen godkända 

elever från 94 % till 98% 2010 

Åtagande 

förvaltning 

I verksamhetsberättelserna från respektive sektor 

finns mer utförliga beskrivningar om respektive mål 

och eventuella åtgärdsplaner. Rapporterna finns tillgängliga 

på kommunens hemsida. 

Målavstämning Målbedömning 

inte 2009 pågår. förvaltningens strategi: minskad personalvolym, hemmaplanslösningar, 

minskade lokalytor. 

exempel; minskade kostnader inom ifO för köpt vård drygt 

17 milj kr jmf med 2008. fortsatta åtgärder för att utveckla 

tidiga insatser och hemmaplanslösningar beräknas ge kostnader 

för ifO i nivå genomsnittet av kommunerna. 

inte 2009 pågår. enhetliga underlag rörande personalvolym och fortlöpande 

uppföljning har tagits fram. Omställningsprogram för 

personalminskning har genomförts. minskning av årsarbetare 

har skett. 

inte 2009 utfall i åk 9 efter vårterminen 2009 (91,6 %)( inkl sommarskola) 

är sämre än 2008 (93,9 %). en mängd åtgärder pågår 

för att förbättra utbildningsresultaten. 

kungälv ligger över genomsnittsvärdet för landet men målet 

på 98% för 2010 bedöms svårt att nå.


2009 

4. klättra från plats 125 till 50 

på sv. näringslivs ranking över 

företagsklimat till 2010 

Åtagande 

förvaltning 



ja kungälvs kommun sjönk 2009 från plats 137 till 147. frågan 

är aktualiserad i hela förvaltningen. Åtgärdsprogram och 

förbättringsåtgärder pågår. 

för att förbättra kontakter och bemötande av näringslivet har 

förvaltningen tillsatt en grupp som har till uppgift att vara en 

första dörr in för sammansatta ärenden från näringslivet. 

förvaltningen ser också över hur informationen kan förbättras 

och hur handläggningen kan effektiviseras, bl a samordnas 

de bygglovsärenden som berör näringslivet. arbetet har 

fått ett positivt gensvar från näringslivet. ett gott företagsklimat 

förutsätter en god kommunal service. under 2009 

har kommunen haft full behovstäckning i barnomsorgen, väl 

fungerande grundskola och gymnasium samt vuxen- och 

ky-utbildning. ett gott samarbete pågår med högskola och 

näringsliv, exempelvis teknikcollege. 

5. uppstart bohusporten ja uppstart genomförd, målet uppnått. 

arbetet med planering inför bohussporten besöks- och kunskapscentrum, 

pågår. 

arbetet med utvecklingsplan har startat under hösten. arbetet 

med ikOn, eu-finansierat projekt för utveckling med hjälp 

av ny teknik, pågår. 

6. förbättra kommunens 

service och stöd för funktionshindrade. 

mätning genom nöjd 

brukarindex årligen 

7. start av seniorboende på 

kvarnkullen 2009 

8. kön till våra särskilda 

boende minskas med 75 % till 

dec 2009 

9. införande av familjecentraler 

(2009 och 2010) 

10. öka antalet föreningsdrivna 

verksamheter inom den kommunala 

kompetensen 

11. kommunen skall ha en 

boendeförsörjningsgrad på i 

genomsnitt 400 lägenheter per 

år sett över en treårssperiod 

ja 2010 aktiviteter och planeringsarbete pågår inom förvaltningen. 

avtal är tecknat avseende en tillgänglighetsdatabas som 

kommer att göra det enklare för personer med funktionshinder 

att se vilka lokaler som är tillgängliga för var och en. 

Åtgärdsplan för handikappolitiska programmet för tillgänglighet, 

information och bemötande har arbetats med under 

2009. Åtgärder är vidtagna. 

brukarenkät inom funktionshinderverksamheten har genomförts 

och analysarbete pågår. i enkäten har även frågor 

rörande hemsjukvård ingått. 

skola arbetar med en mängd åtgärder som ger en fungerande 

skolgång utifrån respektive elevs förutsättningar. exempelvis 

skolskjuts, lokalanpassningar, samarbete med funktionshinderverksamheten, 

fub mm. 

ja arbetet med detaljplanen fortgår. programmet samt utredningarna 

av risk- och bullersituationen är klar. förberedelser 

för att gå ut med en anbudstävling pågår. planen kommer 

dock inte att antas under 2009. Åtgärder enligt åtgärdsplan 

för att komma i fas. 

ja kön från januari 2009 har minskats med 75%. samtidigt har 

det tillkommit nya ärenden inom båda sektorerna under året, 

vilket gör att det fortfarande finns en kö till särskilda boenden. 

inom äldreomsorgen har antalet beslut ökat markant under 

hösten och i december fanns 15 brukare i kön. bedömningen i 

t2 var att målet kommer att uppnås under 2009. 

inte 2009 en arbetsgrupp inom kommunen har tagit fram ett underlag, 

vilket har behandlats i ks. hsn 4 har dock beslutat om återremiss 

i frågan, varför familjecentral kan införas först under 

2010. 

ja arbete pågår. vi har inte åstadkommit några långtgående 

förändringar när det gäller ansvarsfördelning mellan kommun 

och föreningsliv. det pågår dock samarbete mellan kommun 

och föreningslivet inom en mängd områden; ny driftsform 

för nedläggningshotade ungdomskaféet café t. idrottsrådet 

har tagit ansvar för idrottsskolan. driften av aröds- och 

vadholmsbadet sköts av kungälv kode golfklubb. 

stort gensvar från föreningar när det gäller sommarjobb och 

sommarläger till ungdomar. 

föreningarna samverkar alltmer genom att bidra till drift och 

skötsel av anläggningar. 

ja produktionen av detaljplaner är i full gång men tidsplanen har 

försenats. en prioritering av detaljplaner med högt bostadsinnehåll 

har genomförts med kssu och en kontinuerlig dialog 

förs om vilka planer som skall prioriteras framöver. 

 

 

 

 

 

 

 

 

15


16 


2009 

12. va-nätet byggs till kärna 

senast 2010 

13. utsläppen av växthusgaser 

skall ha minskat med 10 % 2010 

jämfört med 1990 

14. kommunens egen produktion 

av förnyelsebar el skall 

motsvara 4 % av den totala 

förbrukningen 2010 

15. energiförbrukningen minskar 

med 5 % inom kommunens 

fastigheter fram t o m 2010 

16. cykelbana påbörjas mellan 

ytterby och marstrand 

17. ungdomar känner sig 

trygga, har framtidstro och 

slipper mobbing i sin vardag 

(siffror från enkät från x till y 

inom de tre områdena) 

Åtagande 

förvaltning 


ja upphandling gjord, utbyggnad under hösten/vintern 

2009/2010. tidsplanen följs. 

ja ny kommunstatistik har utarbetats av länsstyrelserna rörande 

koldioxidutsläpp. den ersätter den tidigare försäljningsbaserade 

statistiken, som var alltför osäker. enligt den nya 

statistiken minskade kungälvs utsläpp från 1990-2007 med 

6,6 %. från 138 700 ton till 129 500 ton. eftersom kungälvs 

folkmängd ökat ganska mycket under denna tid har utsläppen 

per invånare dock minskat mer, med knappt 20 %. 

ett långsiktigt arbete pågår. utveckling av kollektivtrafik och 

utbyggnad av cykelvägar påverkar detta mål positivt. här 

krävs också ett målinriktat arbete med att ändra attityder 

och invanda beteenden. arbete med kollektivtrafik inom gr 

pågår genom bl a k2020 och knyts ihop med vårt pågående 

översiktsplanearbete. 

tre resvaneundersökningar har genomförts 2009 med hjälp 

av klimp-bidrag. en gentemot 2700 hushåll i kungälv, en för 

alla anställda inom kungälvs kommun och en som har vänt sig 

till ungdomar. dessa tre kommer att ligga till grund för handlingsplan 

och strategier i arbetet med hållbarare resvanor och 

en ökad cykeltrafik 

en cykelkarta över kommunen har arbetats fram och tryckts 

upp, cirka 2000 exemplar har delats ut under året. 

ja andelen var 2,4 % år 2009. el produceras i kraftvärmeverket i 

munkegärde. det bedöms möjligt att nå målet till 2010 genom 

byggande av de två vindkraftverk i privat regi, som erhållit 

bygglov. 

ny energiplan fastställd feb 2010. vindbruksplan har under 

2009 varit ute på samråd och den färdiga planen ställs ut 

under våren 2010. i samband med planläggning och nyexploateringar 

tecknas avtal som även reglerar energifrågorna. 

kommunen förordar energieffektivt byggande och långsiktigt 

energisnåla lösningar. 

ja energirevision pågår i kommunens fastigheter och utifrån den 

planeras insatser i de fastigheter som har en hög energiförbrukning. 

ett åtgärdsprogram håller på att tas fram utifrån 

revisionen. 

inte 2009 arbete påbörjas inom 1-3 år. förstudier och arkeologiska 

studier är klara för tre etapper mellan ekelöv och vävra (4,5 

km) samt koön (1,6 km). byggstart 2010. 

ja elevenkäter i skolan (åk 2, 5, 8 och gymnasiet år 2) visar att 

från 97 % ner till 83 % trivs och känner sig trygga. 3-5 % av 

eleverna har blivit mobbade eller känt sig kränkta läsåret 

2009. en trendanalys 2007-2009 visar små, men både positiva 

och negativa förändringar. Området är högt prioriterat. 

varje skola har en likabehandlingsplan som revideras årligen. 

en mängd åtgärder genomförs för att uppfylla målet: framtidsverkstad, 

tolerans- och värderingsarbete på fritidsgårdar 

mm. möjligheten att samordna med skolans befintliga enkät 

kartläggs. 

riktade insatser i ungdomsmiljöer i samband med oroligheter 

och skadegörelse med inslag av hot. plan och pengar för 

förstärkt beredskap finns för eventuella insatser. 

unga kungälv och fritidsgårdarna ligger långt framme i sitt 

förebyggande arbete.


2009 

18. antalet olyckor minskar 

(från x till y inom olika områden, 

definieras per sektor vilka) 

19. utmanarrätt införs. varje 

sektor skall införa samarbete 

med minst en ny aktör 2009 

20. brukarna kan påverka 

kommunens tjänster (t ex inom 

beviljat bistånd) införs 2009 

Åtagande 

förvaltning 

ytterligare ett mål för förvaltningen har varit att 

minska antalet årsarbetare med 120. Till allra största 

delen har förvaltningen klarat detta dels genom färre 

anställda och dels genom att vakanshålla tjänstledigheter. 

Den totala minskningen motsvarar cirka 100 

årsarbetare. 

Vissa avvikelser finns. Vård och äldreomsorg har 

ökat antalet anställda något. Det har i huvudsak 

skett genom växling från timavlönad personal till 

fast anställd personal och den faktiska ökningen är 

marginell. Organisatorisk förändring vid införandet 

av kundvalsmodellen samt effekter av länsstyrelsens 

tillsyn 2008 är orsak till ökningen. FM-service beräknas 

få en avvikelse på grund av att verksamhet i 

annan regi inte lagts ut i den utsträckning som planerats. 

Skola har minskat med cirka 45 personer (målet 

var 52 personer). 

Antalet anställda har således minskat i förvaltningen. 

Minskningen har skett genom stöd av det så 

kallade omställningspaketet, som gällde fram t o m 

30 juni, eller i samband med naturlig avgång (medarbetare 

som slutar sin anställning och går till annan 



ja inom sektor vård- och äldreomsorg anmäldes 2008 68 

fallskador och 2009 anmäldes 31 fallskador 

via risklinjen, som är allmänhetens möjlighet att påtala 

olycksfallsrisker, har ca 300 ärenden rapporterats. 

tillbud och skaderapportering görs genom it-stödet communicator 

som har tagits i drift under året. 186 elevskador 

och 131 tillbud har rapporterats från förskola, grundskolan och 

gymnasium. 

kommunen verkar för att minska antalet trafikolyckor samt 

andra typer av olyckor i den offentliga miljön. Olyckor kan 

undvikas genom byggnation, tekniska och trafikmässiga 

lösningar, information samt ökad medvetenhet om olycksrisker. 

Olycksminimering kräver ett proaktivt förhållningssätt. 

säkerheten för oskyddade trafikanter ska öka genom satsning 

på gång- och cykelbanor, separerade från tyngre trafik. kommunens 

trafiksamordnare arbetar genom kustOm-projektet 

uppsökande mot yngre målgrupper för att minska olyckor 

bland unga. 

förebyggande arbete pågår inom folkhälsoarbetet, arbetsmiljöuppföljning, 

uppföljning enligt kungälv blue (säkerhet & 

trygghetsprocesser). 

ja sju externa leverantörer inom hemtjänsten godkända i februari 

2009, varav fem är kvar vid årets slut. samtliga erbjuder 

servicetjänster varav tre även omsorgsinsatser. även inom 

personlig assistans kan annan anordnare väljas av brukare. 

enskild verksamhet i förskolan har ökat från 13% till 16% 

2008-2009. 

förvaltningen ingår årligen nya avtal med nya aktörer som en 

naturlig del av verksamheten. 

ja bistånd enligt sol ska alltid utformas i samråd med brukaren. 

för servicetjänster (städ, tvätt, inköp) inom hemtjänsten och 

boendestöd inom socialpsykiatrin, kan brukaren påverka inom 

beviljad ram för beslutet. 

möjlighet till valfrihet av leverantör av hemtjänst finns för 

människor med funktionshinder från 2009. 

 

 

 

arbetsgivare eller som slutar med pension). Cirka 70 

medarbetare har beviljats avgångsersättning enligt 

detta omställningspaket. Förvaltningen anser att åtgärderna 

varit effektiva. Det har även medfört översyn 

av rutiner/arbetsprocesser. 

Ett förändrat omställningspaket gäller från den 1 

juli. Det främsta syftet är att ge en möjlighet i generationsväxlingsarbetet 

och bidra till en successiv 

nedtrappning av arbetslivet för medarbetare som 

finns i yrkesgrupper som ska dras ned. I förlängningen 

bidrar denna typ av åtgärder till att stärka kommunens 

anseende som arbetsgivare. 

Den stora utmaningen för förvaltningen är att 

ställa om och klara verksamheten med en lägre bemanning. 

17

god ekonomisk hushållning 

18 

God ekonomisk hushållning 

god ekonomisk hushållning råder när de finansiella målen är uppfyllda samtidigt som 

de verksamhetsinriktade målen visar god måluppfyllelse. vi gör här en analys och 

helhetsbedömning av måluppfyllelsen 2009 . 

finansiella mål 

Kommunfullmäktige har angett följande strategiska 

förutsättningar med finansiella mål för perioden 

2009 – 2011: 

• Resultatnivån 2009 fastställs till en procent av 

skatter och generella statsbidrag vilket innebär ett 

överskott om 17 Mkr. Överskottsmålet är avsett som 

kommunfullmäktiges reserv för den osäkerhet som 

råder vad avser 2009 års skatteintäkter. 

• Kommunstyrelsen får i uppdrag att anpassa kostnaderna 

i förvaltningsorganisationen så att kommunfullmäktiges 

mål om ett överskott på fyra procent 

nås inom en fyraårsperiod. 

• Den påfrestning som pensionsutbetalningarna 

medför skall lindras genom finansiellt sparande. 

• Soliditeten skall öka. 

• Investeringarna skall begränsas till 110 Mkr per 

år, uppräknat med index. 

kommentarer till kommunstyrelsens uppdrag: 

Den långsiktiga strategi som gällt under hela 2009 

består av: 

• Omställningsprogrammet som syftar till att 

minska antalet anställda, främst inom ledning, administration 

och stödverksamheter med drygt 120 

årsanställda. 

• Lokalresursplaneringen som syftar till bättre utnyttjande 

av befintliga lokaler och att byggande av 

nya sker endast i undantagsfall och efter noggrann 

prövning. 

Målavstämning Status kommentar 

• Hemmaplanslösningar inom vården med syfte att 

minska kostnaderna för köpt vård. 

• Utökat samarbete med grannkommunerna. 

strategiska mål 

Med de strategiska förutsättningarna som grund har 

kommunfullmäktige i sitt uppdrag till kommunstyrelsen 

prioriterat fyra strategiska mål. Dessa mål ligger 

till grund för de resultatmål som kommunstyrelsen 

formulerat och som redovisas i särskilt avsnitt. 

God livsmiljö 

Med bildning, omsorg, kultur, idrott och turism 

skapar vi tillsammans med andra en stimulerande 

livsmiljö för människor, föreningar och företag att 

växa och utvecklas. 

Vi strävar mot god folkhälsa och en stimulerande 

uppväxt för våra unga. 

Hållbar utveckling 

Ett växande och hållbart samhälle med ansvar för 

kommande generationer. 

Med hjälp av infrastruktur utvecklar vi samhällen 

med attraktiva boendemiljöer i stad, kust och landsbygd. 

Vi ställer om mot hållbara energikällor och minskade 

utsläpp. 

överskottet + 22,4 mkr trots att skatteintäkterna är 23,7 mkr lägre än budgeterat 

har överskottsmålet uppnåtts. arbetsgivaravgifter 

har sänkts med 18,3 mkr och verksamheten 

visar överskott mot budget med 8,2 mkr. 

investeringarna nettoinvesteringarna uppgår till 187,1 mkr 

och håller sig inom den ram kommunfullmäktige 

fattat beslut om. 

finansiellt sparande 115 mkr (89) är kortfristigt placerade 

efter beslut i de tre närmast föregående 

boksluten. 

soliditeten soliditeten har inte förändrats från 2008, 

den uppgår till 10,3 %.. 

kommunfullmäktige fattar normalt beslut om investeringar 

vid två tillfällen under året, i årsbudgeten 

och som tilläggsanslag i samband med beslut om 

bokslutet. nettoinvesteringarna 2009 har nått en 

hög nivå. i utfallet återfinns de stora och fleråriga 

projekten mimershallen, ytterbyhemmets nya 

avdelning och va-utbyggnaden. 

enligt den budgeterade finansieringsanalysen för 

2009 ska ytterligare 25 mkr placeras 

den höga investeringsnivån påverkar soliditeten.

Trygghet 

Vi har en trygg omsorg för brukare och anhöriga. 

Med en trygg miljö, ordning och studiero skapas 

en god plattform för lärande. 

Kungälv ska vara tryggt och robust och eliminera 

risker så tidigt som möjligt. 

Valfrihet 

Med flera verksamhetsutövare inom barnomsorg, 

skola och hemtjänst skapar vi möjligheter för den 

enskilde att själv välja. 

några exempel på insatser under 2009 med anknytning 

till de strategiska målen 

God livsmiljö 

• Inom socialtjänsten (sektor arbetsliv och stöd) 

har det under året byggts upp hemmaplanslösningar, 

d v s istället för att köpa platser på institutioner och 

liknande har verksamheter startats inom kommunens 

organisation och geografiska gränser där olika 

former av stödinsatser ges. Fördelarna är flera. Den 

enskilde lyfts inte ur sitt sociala sammanhang. Kommunens 

kostnader sänks. 

• Den 10 juni på kvällen samlas 1 200 ungdomar 

i Kungälv för att fira att sommarlovet börjar. Det är 

hög stämning, det är drogfritt, det är succé! Evenemanget 

har till största delen genomförts av ungdomar 

med stöd av föräldrar, föreningar och företag. 

Kommunens verksamhet utvecklas på detta vis tillsammans 

med ideella krafter och nya kommunikationsvägar. 

• Ytterligare ett positivt exempel är att kultur- och 

fritidssektorn utvecklat sommarutbudet för ungdomar 

• Till de problem och utmaningar vi mött under 

2009 hör den ökande arbetslösheten bland ungdomar 

och oro i och kring fritidsgården Nordmarken. 

Hållbar utveckling 

Med hållbar utveckling avses oftast tre perspektiv på 

hållbarhet: Ekologisk, ekonomisk och social. 

• Till den ekologiska hållbarheten kan vi räkna 

kommunens planering och styrning med instrumenten 

översiktsplanen, energiplanen, vindbruksplanen 

och samarbetet i Göteborgsregionen kring effektiva 

kommunikationer, K2020. 

• När vi analyserar den ekonomiska hållbarheten 

kan vi konstatera minst en positiv och en negativ 

trend. Den positiva är att vi genom vår öppna och 

ambitiösa redovisning av hela vår pensionsskuld och 

alla våra pensionskostnader tar ett reellt generationsansvar. 

Den negativa är att vi nu under flera år inte 

fullt ut utfört de underhållsåtgärder vi planerat göra 

på våra anläggningar och byggnader. Den trenden 

måste brytas! Risken är annars kapitalförstöring och 

att kommande generationer får bekosta det vi idag 

underlåtit att göra. 

• I omsorgsverksamheter möter verksamheten allt 

tyngre problematik och kommunen ges ett allt större 

ansvar. Omfattningen ökar ständigt, både i volym 

och i vårdtyngd. 

Trygghet 

• Översiktsplanen – det robusta samhället 

• En ny avdelning, med 22 nya platser, har tillskapats 

genom tillbyggnad av Ytterbyhemmet. Vi har 

därigenom fått bättre resurser än någonsin tidigare. 

Bedömningen var att kön till särskilda boenden 

skulle kunna minska med 75 %. Så blev det inte eftersom 

boendebesluten ökade under årets sista fem 

månader. 

• Via risklinjen kan allmänheten rapportera olycksrisker. 

Cirka 300 ärenden rapporterades under 2009. 

• Vi fortsätter bygga ut cykelbanor. 

Valfrihet 

• I Kungälvs kommun finns flera fristående skolor 

och förskolor och det finns privata utförare inom 

hemtjänsten. Dessa är komplement till den kommunala 

verksamheten och ger medborgarna möjlighet 

att välja utförare. 


Kungälvs kommun har inte, förrän i Årsplan 2010, 

gjort någon egen definition av begreppet God ekonomisk 

hushållning: God ekonomisk hushållning råder 

när de finansiella målen är uppfyllda samtidigt 

som de verksamhetsinriktade målen visar god måluppfyllelse. 

Vi gör här en helhetsbedömning av måluppfyllelsen 

2009 och utgår från den definitionen. 

Kommunens verksamhet har genomförts med god 

ekonomisk hushållning eftersom vi kan konstatera att 

• Vi lever upp till de finansiella målen och visar 

god budgetföljsamhet. 

• Vi konsumerar årets skatteintäkter på ett generationssolidariskt 

sätt, det vill säga våra finansiella mål 

har ett flerårigt perspektiv och vi har en hög ambition 

(högre än gällande lagstiftning) i vårt åtagande 

för framtida pensioner. 

• Vi har verksamhetsutbud, verksamhetsvolym och 

verksamhetskvalitet som möter kommuninvånarnas 

behov och i allt väsentligt svarar upp emot de politiskt 

fastställda målsättningarna. 

• Vi har under 2009 tagit strategiska grepp och lagt 

grunden för en stark ekonomi. 

• Vi har god balans mellan kvalitet och hushållning. 


19


20 

Kongahälla ska skapa förutsättningar för det naturliga mötet. Främst genom att de offentliga miljöerna ska inbjuda till att vistas i 

även om man inte bor där. Det ska vara en del av Kungälv för alla Kungälvsbor att mötas i. 

Kongahälla – 

en ny stadsdel tar form 

med 900 bostäder och en helt ny handelsplats blir kongahälla det största byggprojektet 

i kungälv i modern tid. med modern arkitektur, attraktiva offentliga miljöer och 

ett framsynt miljötänkande är kongahälla ett bevis på att kungälv bygger med blicken 

mot framtiden. 

Den 27 februari 2009 presenterades planerna för 

Kongahälla-tomten för första gången. I sin senaste 

form det vill säga. För planer för vad som ska byggas 

på den attraktiva tomten vid E6:an där Kongahällagymnasiet 

tidigare låg har funnits i många år. Ikeavaruhus 

och renodlad handelsanläggning är ett par 

av de förslag som tidigare gått i stöpet av olika skäl. 

vid en välbesökt samling i mimers hus teater i februari 

2009 gjordes ett nytt avstamp med beslutsamhet 

i planerna för Kongahälla-tomten. Här presenterades 

de fyra byggherrar som kommunen upphandlat 

och som i ett tätt samarbete under året utformade 

det som skulle komma att bli ett utställningsförslag 

i oktober. KF-fastigheter, Riksbyggen, Förbo och 

Kungälvsbostäder är de aktörer som ska stå för byggandet 

av de första etapperna i det gigantiska projekt 

som i runda tal handlar om en investering på totalt 

två miljarder kronor. 

Vid samma tillfälle undertecknade politiker från 

samtliga politiska partier en avsiktsförklaring för att 

ytterligare manifestera beslutsamheten och viljan i 

att få till stånd byggandet av Kongahälla och därmed 

utveckla hela Kungälvssamhället. 

– Projektet betonar helheten genom att lyfta fram 

en aktiv och hälsosam livsstil. Vi skapar förutsättningar 

för både planerade och spontana mötesplatser. 

Utifrån helheten ska vi bygga den stad som vi 

ILLUStrAtION: MEDIAtOr

vill leva i, inte den som vi får lov att bygga. Kongahälla 

ska ge förutsättningar för stadslivets återkomst i 

Kungälv, säger projektledaren Henrik Haglund. 

under framtagandet av förslaget till den nya stadsdelen 

Kongahälla har kommunen och de fyra byggherrarna 

KF-fastigheter, Riksbyggen, Förbo och 

Kungälvsbostäder arbetat tätt tillsammans i en rad 

parallella processer och delprojekt. Genom att gemensamt 

spänna bågen extra i detta projekt har alla 

parter kunnat nyttja den gemensamma kompetensen 

och nätverket. Resultatet är en stark gemensam 

plattform i de faser som återstår i byggandet som 

kommer att pågå under nästan ett decennium. 

Redan på programstadiet fanns en klar idé om 

vilka kvaliteter och funktioner som ska känneteckna 

Kongahälla. Dessa har under årets gång ytterligare 

förfinats och formulerats för att skapa en tydlig bild 

av hur Kongahälla inte bara ska bli en ny stadsdel i sig 

själv utan också bidra till att utveckla hela Kungälvssamhället. 

kongahälla blir en ny del av staden Kungälv, en del 

som tillför värden till Kungälv och samtidigt stärker 

det Kungälvska. Den nya stadsdelen ska förhoppningsvis 

också bygga ihop staden genom att överbrygga 

avståndet mellan Komarken och resten av 

centrala Kungälv. 

– I Kongahälla bryter vi med de senaste 40 årens 

utveckling och bygger stad snarare än bostadsområde, 

säger Henrik Haglund. 

Kongahälla ska innehålla det enkla stadslivet. En 

tät och levande del av staden med närhet till kommunikationer, 

handel och service, där det är liv och 

rörelse på gatorna även efter klockan sex på kvällen. 

Kort sagt, kvaliteter som vi förknippar med stad men 

utan de nackdelar som ibland finns i den stora staden 

– buller, otrygghet, anonymitet etc. 

stadsdelen ska skapa förutsättningar för det naturliga 

mötet. Främst genom att de offentliga miljöerna 

ska inbjuda till att vistas i Kongahälla, även om 

man inte bor där. Det ska vara en del av Kungälv för 

alla Kungälvsbor att mötas i. I så kallade strövgator, 

där bilar kan köra men på de gåendes villkor, är gatan 

”möblerad” med platser att sitta på och inslag som 

inbjuder till aktivitet. Det ska vara roligt och möjligt 

att vistas i gatumiljön. 

Den stora parken med dammen blir ett centralt 

inslag i Kongahälla. En plats att samlas, mötas och 

”hänga” i. Evenemangstorget är ytterligare ett exempel 

på mötesplats som tillför liv, rörelse och upplevelser 

till Kongahälla. 

Att skapa komplexitet och variation i arkitekturen 

bidrar också till en rikare upplevelse för alla som 

vistas i Kungälv och Kongahälla. Variation i höjd på 

husen, från tre – fyra våningar till punkthus på 12-17 

våningar bidrar till variation och ger ett stadsmässigt 

uttryck. Kongahälla kommer att utmärka sig och 

hela Kungälv genom sin gestaltning. 

en av de centrala idéerna i processen kring Kongahälla 

har varit miljö- och energiperspektivet. Det ska 

vara lätt att bo i Kongahälla med ett rent samvete. 

Att göra vad som är rätt för miljön och det hållbara 

samhället ska underlättas. Därför har en miljö- och 

energiprofil tagits fram där de fem fokusområdena 

är: 

• All användning av energi ska vara förnyelsebar 

• Underlätta för en flexibel mobilitet (rörlighet 

och resande) 

• Stimulera kretslopp och resurshållning 

• Skapa en grön och levande miljö 

• Helhetssyn på material och byggande för att undvika 

negativ påverkan på människor och miljö 

Under 2008 hölls ett samråd månad där möjlighet 

fanns att komma med synpunkter på förslaget. Synpunkterna 

vägdes sedan in i arbetet med detaljplanen 

som ställdes ut i oktober 2009. Ett informationsmöte 

för allmänheten anordnades och möjlighet fanns 

också att vid ett par tillfällen besöka utställningen i 

Mimers Hus och där få svar på frågor från personal 

med kunskap om projektet. Ytterligare yttranden 

togs in under utställningstiden. 

Projektet fick en hel del uppmärksamhet utanför 

Kungälvssamhället under 2009. Bland annat presenterades 

det på en boendeutställning, BoExpo, där 

Henrik Haglund och Olle Reiter, ansvarig för gestaltningen 

i projektet, föreläste för branschfolk om 

Kongahälla. Även i pressen skrevs det om projektet. 

I lokala tidningar uppmärksammades mot slutet av 

året den stämning som riktades mot kommunen från 

Ica med anledning av projekteringens påverkan på 

parkeringsförhållanden på nuvarande Vita Fläcken. 

Stämningen kommer att avgöras under 2010. Oavsett 

utgången ska kommunfullmäktige fatta beslut 

om detaljplanen under sommaren 2010 och förhoppningsvis 

kan byggandet starta under hösten 

samma år. 


21


22 

nya mimershallen invigdes i början av november 2009. Då fick idrottsfolket och alla andra chans att se en idrottshall som ser mycket 

större ut på insidan än från utsidan. 

Vi investerade i 

fastigheter för framtiden 

flera stora kommunala byggprojekt slutfördes under 2009. mimershallen och ytterbyhemmet 

var två av de större som invigdes med pompa och ståt, men många andra 

viktiga funktioner säkrades genom kommunens egna byggprojekt. 

nya mimershallen invigdes i början av november 

2009 även om idrottsfolket då redan hade nyttjat 

hallen i några veckor. Hela helgen 7-8 november ägnades 

åt att inviga en efterlängtad plats för Kungälvs 

idrottsföreningar. Då fick idrottsfolket och alla andra 

chans att se en idrottshall som ser mycket större ut 

på insidan än från utsidan. 

På cirka 4 500 kvadratmeter ryms förutom två 

fullstora handbollsplaner bland annat läktare med 

600 platser, kafeteria, utrymme för enklare sponsorträffar 

och teorigenomgångar, lärarrum, styrketräningslokal, 

rymliga omklädningsrum och inte 

minst det som bland några föreningar går under 

namnet ”Tarmen”. Längs fasaden mot norr löper en 

utbyggnad som hyser en 60 meters löparbana och en 

hoppgrop där gymnasterna ska kunna landa mjukt i 

skumgummi efter saltomortalerna. 

55 miljoner fick den nya hallen kosta och kommunens 

projektledare Lasse Pettersson har tillsammans med 

Ralph Håkansson från Mårtensson & Håkansson hållit 

hårt i pengapåsen. 

– Vi visste från början att vi hade en tight budget och 

en pressad tidplan, men vi har lyckats hålla budgeten 

precis, säger Lasse. 

I arbetet med planeringen av hallen har idrottsföreningarna 

haft möjlighet att vara med och påverka innehåll 

och utformning. För många av klubbarna blev den nya 

hallen ett rejält lyft för tränings- och tävlingsmöjligheter 

och inte minst för tillgängligheten för publiken. 

fOtO: jOHAN LIVE

– Generellt sett är vi väldigt positiva till den nya 

hallen. Det här ger oss bättre möjligheter. Nu kommer 

vi till exempel att kunna springa med spikskor. 

Det fick vi förut åka till Friidrottens Hus i Göteborg 

eller till Angered för att göra, säger Börje Johansson, 

från friidrottsklubben Kongahälla AIK. 

– Vi satt tidigt med i en arbetsgrupp och det är en 

av anledningarna till att vi fick en löparbana. 

Vi har haft lite trubbel att få till det med tider, men 

genom att vi fått tillgång till ”Tarmen” kan vi få in 

mycket träning, fortsätter han. 

– jag vill gratulera kungälvs kommun till att ha tagit 

kloka beslut inför framtiden. 

Så sa äldre- och folkhälsoministern Maria Larsson 

(KD) innan hon klippte bandet vid invigningen av 

nya Ytterbyhemmet i november. 

22 nya platser och en stor gemensamhetslokal som 

blir Träffpunkten för både boende och andra äldre i 

Ytterby är ett par av delarna i det om- och tillbyggda 

Ytterbyhemmet. Alla boende får nu egna lägenheter 

på 27 kvadratmeter med egen dusch och toalett. Totalt 

finns 98 platser på Ytterbyhemmet. 

– Här kommer vi bland annat att ha kafé och herrklubb, 

berättar Britt-Louise Karlsson som varit projektledare 

för ombyggnaden och som också arbetar 

som enhetschef. 

– Vi hade en grupp män som träffades i matsalen 

förut, men nu får de en bättre lokal. 

För verksamheten i Träffpunkten har Ytterbyhemmet 

också anställt en pedagog som ska arbeta särskilt 

med aktiviteter för de boende. 

Projekt Budget KF Anmärkning 

ytterbyhemmet, om- och tillbyggnad 

lägenheter 

Betydelsen av den sociala samvaron och aktivitet 

betonades också av äldreminister Maria Larsson i 

hennes invigningstal. 

– Forskning visar att vi kan skjuta upp demenssjukdomar 

genom att arbeta både med hjärta och hjärna, 

sa hon. 

ett tredje exempel på investering i kommunala fastigheter 

är ombyggnaden av Thorildskolans kök. Det 

är en investering som gör det möjligt att kyla lagad 

mat på ett snabbare och effektivare sätt. Syftet med 

det är i sin tur att slippa hantera mat med varmhållning 

vilket både kräver större resurser och är mer 

riskabelt ur ett hygieniskt perspektiv. 

Av cirka 8 000 portioner som lagas varje dag i 

Kungälvs kommun är 700-800 specialkost, det vill 

säga mat speciellt lagad till personer som inte tål till 

exempel gluten, laktos eller något annat. I Thorildskolans 

nya kök kan man nu koncentrera tillagningen 

av specialkost och den personal som har rätt kompetens 

för detta. Genom att laga specialkosten på ett 

ställe och snabbt kyla ned den sparar kommunen in 

på transporter. 

– I stället för att frakta ut mat varje dag som hålls 

varm kan vi nu köra ut två gånger i veckan så att 

respektive kök kan värma upp maten på plats, säger 

måltidschef Gunilla Hansson. 

63 000 000 tillbyggnad av 19 stycken platser, ombyggnad av tre avdelningar på 

totalt 57 platser 

ytterby folktandvård 4 200 000 ändrades från apotek som drog sig ut pga avreglering. 

sOc, nytt äldreboende, 22 demensplatser 

+ apotek 

34 830 000 ytterligare 22 platser byggdes till vid ytterbyhemmet. 

kareby skola, om- och tillbyggnad 11 100 000 startade 2007, tillbyggnad av skola som sedan utökats med ytterligare 

två avdelningar förskola. 

mimershallen 55 000 000 ny idrottshall vid mimers hus. 

tunge skola - ny fasad och ventilation/ 

vvs 

tillbyggnad kök thorildskolan 11 600 000 måltidsservice 

4 100 000 stor entreprenad under sommaren där vi kompletterade fasaden med 

nya skivor samt gjorde om ventilation och värmesystem. 

kode brandstation 13 100 000 färdigställdes den 12/12 men rtj tar den i aktivt bruk från ca 1/2-2010. 

Ombyggnad nordmannaskolan sandbackaskolan 

900 000 projekt av karaktären ”måste göras blixtsnabbt 

Ombyggnad vikingaskolan - strandskolan 1 300 000 projekt av karaktären ”måste göras blixtsnabbt” 

199 130 000 

Ovanstående större investeringsprojekt har vi färdigställt 2009. Vissa har hållit på i flera år. Utöver dessa projekt har vi haft ytterligare 80 

investeringsprojekt och cirka 150 driftsprojekt på gång under 2009 till ett sammanlagt värde på cirka 125 Mkr för år 2009. 

Samtliga projekt har vi kunnat hålla inom budget förutom Vikingaskolan samt Sandbackaskolan där vi tyvärr var tvungna att överskrida budget 

något. Underhållsarbeten har utförts på cirka 90 fastigheter till ett belopp av 8 Mkr. OVK har utförts på 74 olika fastigheter till ett belopp 

av 1 Mkr. 


23

näringsliv 

24 

Vara valde tillväxt. En del i strategin var att satsa på kultur. Resultatet blev Vara konserthus som blev en framgång. nästa storsatsning 

i är Vara Horse Arena – en nationalarena för hästsport. 

Studiebesök gav inspiration 

till näringslivsutveckling 

under året har kommunen storsatsat på att utveckla näringslivsarbetet. flera projekt 

och verksamheter har dragits igång och kommunens interna organisation och arbetssätt 

har förändrats. utgångspunkten var bland annat en resa till vara och vårgårda, 

två framgångsrika kommuner när det gäller samarbetet kommun - näringsliv. 

under två dagar besökte 23 företagare, politiker 

och kommuntjänstemän från Kungälv Vara och Vårgårda 

för att se och lära. Vara och Vårgårda är två 

kommuner som har ett framgångsrikt samarbete 

mellan kommun och näringsliv. Resan är ett led i 

arbetet med att förbättra Kungälv som företagskommun. 

Anette Svahn, näringslivsutvecklare i Kungälvs 

kommun, är mycket nöjd med resan. 

– Nu gäller det att fortsätta jobba och inte låta 

denna positiva känsla rinna ut i sanden, säger Anette. 

Det handlar mycket om att skapa en gemensam värdegrund 

och utveckla ömsesidig tillit till varandra. 

– Kungälvs kommun är den trettionionde kommunen 

som gör besök i Vårgårda, hälsar Ulf Lofterud 

som är näringslivsutvecklare i kommunen. 

Ulf jobbar för Center of innovation som är ett nätverk 

för ett positivt företagande i Vårgårda. 

– Tillsammans med kommunen skapar vi bättre 

förutsättningar för framtiden, säger Ulf. 

Han menar att styrkan i Vårgårda är att kommunen 

förstår att näringslivet är viktigt för kommunen. 

Och att näringslivet förstår vad kommunutveckling 

innebär. 

– Därför har vi ordnat en träffpunkt och aktiviteter 

så att företag och kommun kan mötas, säger Ulf. 

fOtO: ANDErS jIrÅS

Träffpunkten ligger i kommunhusets källare och är 

möblerat som en gillestuga. 

– Storföretagen är med för att de har resurser och 

pengar. Hela satsningen har bara kostat kommunen 

500 000 kronor. 

Alla företag är med. Det finns ingen medlemsavgift 

eller serviceavgift. Alla pengar kommer in via 

sponsring och utbildningar. 

vara kommun är också en framgångssaga. Men det 

har inte alltid varit så. När Jan-Erik Wallin (M) kom 

till makten för tretton år sedan hade Vara under en 

lång följd av år haft en minskad folkmängd och nedlagda 

jordbruk. 

– Förutsättningen var att vi var tvungna att minska 

kommunen kostnadsnivå med fem skattekronor och 

personalen med 258 tjänster. Det lyckades vi med 

utan att säga upp en enda medarbetare. Allt löstes 

med naturlig avgång. 

– Vi hade två vägar att välja på, säger kommunstyrelsen 

ordförande Jan-Erik Wallin. Antingen lägger 

vi ner och låter siste man släcka ljuset eller så jobbar 

vi för tillväxt. 

vara valde tillväxt. Men det är inte så att de ”köper” 

till si g nya företag. Strategin är att se till att de egna 

företagen trivs och utvecklas. 

– Då drar de till sig sina kompisar, säger Wallin. 

Vara har gjort spektakulära satsningar som kan 

sorteras i deras strategi: internationalisering, kompetens 

och kultur. 

– Internationaliseringen går ut på att försöka få 

tillbaka medlemsavgiften till EU. Den ligger på 

1 300 kr per invånare, säger Jan-Erik. Alla våra skolor 

har ett utbyte med England. Till och med tioåringar 

har själva åkt över och bott hos en engelsk familj i en 

vecka för att gå i en engelsk skola. 

När det gäller kompetensen har man fått mycket 

uppmärksamhet med sina ”resor”. Hela personalen 

har skickats en vecka till Mallorca, Island och senast 

till Prag. Men det har inte varit semesterresor. Det 

har varit 40-timmars arbetsvecka och beordrad närvaro. 

– De som inte ville åka med ställdes inför valet att 

få sluta på grund av arbetsvägran, säger Jan-Erik. 

Den tuffa attityden ledde till att alla åkte med. 

Men ett tillåtande klimat har också införts. Det är 

numera tillåtet at göra fel. 

– För tjugo år sedan bestämde vi politiker vem 

som skulle få ett vikariat inom förskolan. Nu säger 

vi till förvaltningen. Ni bestämmer allt. Och är ni 

tveksamma, fråga inte. 

kulturen, den tredje delen i strategin, uppkom när 

man behövde samlas kring något spektakulärt. 

– Att bygga ett spa eller äventyrsbad föll på att det 

redan finns en uppsjö. Vi ville hitta något som ingen 

annan hade. Det blev ett konserthus, mitt på slätten. 

Resten är som man säger historia. Men det är inte 

slut med det. Nästa spektakulära projekt är en nationalarena 

för hästsport. Kommunfullmäktige i Vara 

röstade måndagen den 28 september 2009 ja till Vara 

Horse Arena, med 31 röster mot 14. 

– Hästsporten är där hockeyn var på 1960-talet. 

Man är glad över att ha ett tak över huvudet i kalla 

dragiga ridhus. Vi vill bygga en modern arena med 

kringaktiviteter för hela familjen, säger Jan-Erik. 

Tjejidrotten har länge varit eftersatt och vi ville göra 

något åt det. Dessutom tror vi att om tjejerna flyttar 

hit följer killarna efter. 

näringsliv 

25

näringsliv 

26 

Kungälv + Marstrand = sant – våra städer är inte konkurrenter utan kompletterar varandra. Det är en av elva punkter i projekt 

Kung11:an som syftar till att skapa en bättre kommun för företagande. 

Hur satsar Kungälv för 

bättre företagsklimat? 

med goda exempel för ögonen gäller det att omsätta tankar i handling. nu arbetar vi vidare 

– så ska det bli lättare för företagare i kommunen. 

resan har resulterat i att projektet Kung11:an 

dragits i gång. Kung11:an är elva punkter som kommunen 

och ett antal företagare enats kring för att 

skapa en bättre kommun för företag. Namnet är en 

ordlek och det är inte antalet punkter som är det 

viktiga utan projektet i sig. Punkterna varierar från 

de som ganska snabbt kommer att kunna genomföras 

till mer avancerade som kräver längre tid och pengar. 

I takt med att punkterna betats av kommer nya att 

tillföras. Kung11:ans punkter är för närvarande: 

1. Ett gott värdskap – skall genomsyra hela kommunen. 

2. Sekelskiftesveckan – genomförs parallellt i 

Kungälv och Marstrand. 

3. VIP-rum / gemensam samlingsplats för näringsliv 

& kommun – enligt förebild från Vårgårda. 

4. Morronpassen – fortsätta utvecklas. 

5. Forum för utveckling och uppföljning – är vi 

på rätt väg? 

6. Kungälv + Marstrand = sant – våra städer är 

inte konkurrenter utan kompletterar varandra. 

7. Musikens tempel – det Kungälv är mest känt för 

skall lyftas fram. 

8. Sveriges renaste städer – viktigt för såväl boendes 

som besökares trivseln. 

fOtO: jOHAN LIVE OcH jAN KWArNMArK

9. Samarbete skola & näringsliv – viktigt att skolan 

utbildar till de jobb som finns lokalt. 

10. Ungdomar i arbete – på sikt helt avgörande. 

11. Omvärldsgrupp – att lära av de bästa är förutsättning 

för att själv kunna bli bäst. 

affärsgruppen är ena delen i svaret till näringslivet 

på deras önskan om enklare kommunkontakter. Affärsgruppen 

består av fyra politiker: Roger Bogren 

(M), Göran Oskarsson (FP), Mats Frisell (S) och 

Björn Saletti (V) och två tjänstemän: Kenth Johansson, 

kommunchef och Anette Svahn, näringslivsutvecklare. 

Inom ramen för befintliga regelverk kommer affärsgruppen 

att söka snabba, enkla och praktiska lösningar 

på nya frågor som exempelvis: upphandlingar, 

valfrihetssystem, konsortialavtal, OPP-lösningar, 

fastighetsförsäljningar, verksamhetsförsäljningar, hyreslösningar 

och samordning med myndighetsutövning. 

Det är inte tänkt att gruppen skall hantera befintliga 

avtalsområden eller förslag på större omstruktureringar. 

Inte heller är gruppen tänkt att ersätta den 

ordinarie ärendehanteringen inom förvaltningen. 

den andra delen i kommunens svar på näringslivets 

önskan om enklare kontakter är bildandet av ett näringslivsteam. 

Näringslivsteamets grundbemanning består av 

fyra tjänstemän: Anette Svahn näringslivsutvecklare, 

Inger Axbrink och Karoline Rosgardt från samhällsbyggnad 

och Bengt-Göran Björk, vd för Bokab, kommunens 

etableringsbolag. 

Näringslivsteamet skall vara ”en väg in” i kommunen 

för näringslivet och hjälpa till vid exempelvis 

etableringar, tillståndshantering och andra frågor där 

ett antal funktioner behöver samlas. Det är meningen 

att ytterligare kompetens kommer att knytas till 

teamet allt efter behov. 

– Det nya arbetssättet innebär en enkel ingång för 

affärslivet till kommunens verksamheter för att utveckla 

och effektivisera, säger Roger Bogren (M). 

Det ger högre kvalitet till en lägre totalkostnad. Och 

det är ingen ideologisk fråga, det finns en samstämmighet 

över blockgränserna 

Kontaktuppgifter kommer att finnas under näringslivssidorna 

på www.kungalv.se. 

nyföretagarcentrum gjorde en omstart efter att ha 

varit vilande under ett antal år. Maria Olsson är ny 

verksamhetsledare på NyföretagarCentrum i Kungälv. 

– Du som är ny företagare kan få rådgivning och 

utbildningar av NyföretagarCentrum i Kungälv. Det 

finns lokala NyföretagCentrum i över 200 av landets 

290 kommuner. 

– Något vi har som är unikt är vår startbana, som 

man kan ha användning för vid varsel och uppsägningar, 

säger Maria. En annan liknande starta-egetutbildning 

som vi tagit fram är startbanan-farmacevterna 

för Sveriges Farmacevtförbund, som stöd när 

de får starta egna apotek. Projekt Vårdföretag pågår 

också. Det är en utbildning för personer som skall 

starta privata vårdcentraler, äldreomsorg och hemtjänst. 

näringsliv 

27

skola 

28 

Alique comnis eiume voles si sequisi tatinvenit volore nonecus, occus. 

Tur si comnime voluptatias senis recatatemod endi ut et vel in nia pel exped esendit quae inctur, consequi re omnisque solut eossima porroviducid militectem explaceptam idelibus, ommo quam alit 

estecae sunti vidiae maximagnis nonsecero tet, sum si vellandaest ipsam quat optur, te corpori conseque volorru ptatur? 

Beslutet att slå samman Vikingaskolan och nordmannaskolan och skapa nya Sandbackaskolan väckte kritik och skapade debatt, framför 

allt bland föräldrar. – Eleverna hanterade förändringen bättre. För de allra flesta barnen har det inte varit någon fara, säger 

rektorerna Maria Lindström och Ann-Christin Karlsson. 

Alla blev vinnare vid 

sammanslagning av skolor 

vikingaskolan och nordmannaskolan på komarken har under flera år haft minskande 

klasser och färre lärare. det har dels berott på att årskullarna blivit mindre och dels på 

att inga nya bostäder byggts. 

– frågan om det gick att slå samman skolorna, dök upp redan 2007, säger maria 

lindström och ann-christin karlsson, rektorer på den sammanslagna skolan som fick 

namnet sandbackaskolan. 

men 2007 rann förslaget ut i sanden. Tiden var inte 

mogen. Frågan kom dock tillbaka i budgetarbetet. 

– Under hösten 2008 togs ett underlag fram. Då 

hade Solängsskolan och Övre Fontinskolan slagits 

ihop under sommaren, säger Maria och Ann-Christin. 

Vi var inte först längre utan kunde lära av deras 

process. 

Formellt beslut om sammanslagning togs 18 februari 

2009. Men det gick inte som en dans. Kritiken 

växte, med mycket skriverier i Kungälvs-Posten. 

Det var främst föräldrarna på Vikingaskolan som var 

starkt kritiska och bedrev mycket opinionsarbete 

både inför och efter beslutet. 

– Direkt efter beslutet satte vi igång med gemensamma 

aktiviteter för att lära känna varandra, säger 

Maria och Ann-Christin. 

Personalen hade gemensamma arbetsplatsträffar, 

föräldrarna gemensamt föräldraråd med två föräldrarepresentanter 

från varje klass och det fanns en gemensam 

styrgrupp för de bägge skolorna redan före 

sammanslagningen. 

– Föräldrarådet som träffas en gång per månad 

fOtO: jOHAN LIVE

lev mycket aktivt under sammanslagningen. På Vikingaskolan 

var alla emot, ingen höjde sin röst för 

att sammanslagningen kanske kunde innebära något 

positivt. På Nordmannaskolan fanns en oro för att 

det skulle bli för stort och anonymt, men stämningen 

där var mycket lugnare eftersom barnen skulle gå 

kvar på sin skola. 

skolorna var ganska lika varandra om man tittar 

objektivt på dem. Det fanns lika mycket sociala 

problem och nästan lika många invandrarbarn. Det 

var inte så att Vikingaskolan ansågs bättre. Men man 

visste vad man hade. En del barn valde att flytta till 

Övre Fontin, men det berodde på avståndet till skolorna 

eller av kompisskäl. 

men trots likheterna på utsidan skiljde sig den inre 

kulturen på skolorna åt, säger Maria och Ann-Christin. 

På Vikingaskolan jobbade vissa lärare mer efter 

sin ämneskompetens. Lärarna som jobbade med de 

äldre barnen, från årskurs tre till sex, hade alltså 

kanske 3-4 ämnen och undervisade flera klasser. På 

Nordmannaskolan hade man mer av klasslärare som 

undervisade sin klass i alla ämnen. Nu är vi stolta 

över vår blandning. 

skolorna fick hjälp från fritidsgården Nordmarken 

på Nordmannatorget, som ordnade träffar för 

elever och lärare i ”lära-känna” projekt. Bland de 

yngre barnen anordnades träffarna på lärarnivå. 

– Det gjordes ett otroligt arbete av lärarna. Oron 

var hanterbar, säger Maria och Ann-Christin. Idag 

jobbar vi inom skolan inte på samma sätt som när 

barnens föräldrar gick i skolan. Och föräldrarna känner 

inte igen sig. Eleverna hanterade förändringen 

bättre. För de allra flesta barnen har det inte varit 

någon fara. De mår bra. 

trots att sammanslagningen blivit så framgångsrik, 

med spinn off-effekter även på fritidsgården, kan 

man inte slå sig till ro. 

– Vi har en lång resa kvar, säger Maria och Ann- 

Christin. Vi har fått ihop en skola, men vi har ingen 

gemensam ryggmärg. Det har gått väldigt fort. Nu 

får vi jobba fram en vision i efterhand. Det har inte 

funnits tid till det tidigare. Vi måste bland annat ta tag 

i arbetet med krisplan, elevhälsa, elevråd och kamratstödjare. 

detta samtidigt som arbetet i vardagen måste fungera. 

Dagarna har varit fyllda av praktiska uppgifter. 

Det har fram till nu, funnits kartonger från flytten 

att ta tag i. Och man har skaffat en ny symbol för den 

nya Sandbackaskolan. En snigel är den nya symbolen, 

man skyndar långsamt och tryggt. 

Skolans fritidsklubb finns på Nordmarkens fritidsgård. 

Där har man ett mycket lyckat samarbete med 

kulturskolan. 

– Samarbetet med fritidsgården skall också utvecklas. 

Det är viktigt för många barn att hitta en 

meningsfull fritid. Barnen här är inte så aktiva i föreningslivet. 

Men Maria och Ann-Christin menar att även lärarkollegiet 

har blivit bättre, mer levande med en öppenhet 

som berikar. 

– Det har blivit över alla förväntningar. Många lärare 

uttrycker att de är nöjda med att lärarkollegiet 

har blivit större och mer levande. Det finns alltid någon 

att bolla med. 

skola 

29

äldreomsorg 

30 

när möjligheten för öppnades för privata utförare inom hemtjänsten i början av 2009 anmälde åtta företag sitt intresse. Sju godkändes 

och vid utgången av året hade Kungälvs kommun avtal med fem privata aktörer. 

Valfrihet i hemtjänsten 

2009 var första året då människor med rätt till hemtjänst hade valfriheten att välja 

leverantör, privat eller kommunal hemtjänst. av det totala antalet utförda hemtjänsttimmar 

under året har kommunen utfört 95 procent och privata företag fem procent. 

men andelen brukare som väljer privat ökar. 

i december 2009 utförde de privata alternativen cirka 

tolv procent av den beviljade hemtjänsten i kommunen. 

71 av 681 brukare med hemtjänst hade i december 

2009 valt en privat leverantör. I februari när 

möjligheten att välja infördes var de bara fem. Även 

hemtjänsten för funktionshinderverksamhetens brukare 

ingår i valfrihetssystemet. 

Enligt Denny Kraft, verksamhetschef för vård och 

äldreomsorg, har reformen bland annat inneburit ett 

nytt sätt att tänka för den kommunala verksamheten. 

– Nu har vi blivit väldigt medvetna om produktionskostnaderna 

vilket vi kanske inte varit tidigare. 

Som ensam aktör har man inte samma behov av att 

tänka på detta, säger han. 

Denny och hans verksamhet har funderat på olika 

sätt att utföra tjänster effektivare och billigare. Sköta 

inköp för brukarna via Internet och hyra in tvätttjänster 

externt är ett par exempel som kommunens 

hemtjänst undersökt. 

Dessutom har den nya situationen satt konkurrensvillkoren 

i ljuset. Denny menar att det kan vara svårt 

för kommunen att konkurrera på samma villkor med 

en stor organisation att ta hänsyn till. 

– Förvaltningen måste förstå att vi också måste 

konkurrera på samma villkor. Men vi gick in i detta 

med en fast struktur vilket är stor skillnad mot att 

starta i liten skala och bygga på efter hand, säger han. 

möjligheten att välja andra leverantörer för sin 

hemtjänst än kommunen har dock inte inneburit att 

kommunen behövt säga upp fast anställd personal. 

fOtO: jESPEr MOLIN/BILDArKIVEt.SE

Denny är heller inte särskilt oroad för att så kommer 

att bli fallet framöver. 

– Det totala antalet hemtjänsttimmar ökar så det 

ser jag ingen oro för. Snarare handlar det om att kunna 

rekrytera personal, säger han. 

bakgrunden till införandet av valfrihet att välja leverantör 

i hemtjänsten finns i ett uppdrag till kommunfullmäktiges 

välfärdsberedning i början av 2007. 

Uppdraget gick ut på att ta fram en strategi för äldreomsorgen 

som visar hur den bör utvecklas för att 

möta framtidens behov av valfrihet, omfattning, effektivitet 

och kvalitet. 

Efter några studiebesök i bland annat Nacka och 

Sollentuna kommuner, där valfrihet redan införts, 

fick förvaltningen i uppdrag att undersöka hur ett 

valfrihetssystem skulle kunna se ut i Kungälv, utifrån 

de tankar som låg till grund för LOV, Lag om Valfrihetssystem.* 

från början fanns ett politiskt uppdrag att starta 

med möjligheten att välja utförare i hemtjänsten 

redan under 2008, men frågan visade sig vara mer 

komplex än väntat. 

Förvaltningen föreslog att valmöjligheten till en 

början skulle begränsas till att välja leverantör av så 

kallade servicetjänster, det vill säga tvätt, städ och 

inköp. Omsorgstjänster, som till exempel påklädning 

och hygien, skulle fortsatt ligga på kommunens ansvar. 

Under den politiska behandlingen i Vård- och 

omsorgsnämnden ändrades dock detta förslag till att 

alla leverantörer av hemtjänst skulle få rätt att utföra 

både service- och omsorgstjänster inklusive delegerad 

sjukvård. 

Kommunfullmäktige fattade det slutgiltiga beslutet 

att genomföra valfrihetssystem för hemtjänsten 

i december 2008 och från den 1 februari 2009 fick 

privata leverantörer möjlighet att utföra hemtjänst 

till brukare i Kungälvs kommun. 

ett långt förberedelsearbete pågick dock i förvaltningen 

under ett års tid innan och ytterligare några 

månader efter genomförandet. Frågor som handlade 

om ersättningsnivåer till företagen, vilka krav som 

skulle ställas på utförarna och vilken information 

som skulle gå ut till brukare, företag och allmänhet 

behandlades i arbetsgruppen. En särskild projektledare 

arbetade under denna tid cirka 40 procent av 

en heltid för att bana väg för valfrihet inom hemtjänsten. 

När kravspecifikationen var framtagen annonserades 

möjligheten för företag att ansöka om certifiering 

ut. Åtta företag sökte och sju godkändes. Under 

året föll två leverantörer bort. Av de fem privata leverantörer 

som kommunen hade avtal med i slutet 

av 2009 är det tre som utför både omsorgs- och servicetjänster. 

Två företag utför endast servicetjänster. 

det fanns en tanke om att personal som arbetat inom 

kommunens hemtjänst skulle få möjlighet att bilda företag 

och arbeta med hemtjänst med ”egna” kunder. Hittills 

har dock inga sådana verksamheter startats. 

– Kanske var kraven för höga på verksamheterna 

och kanske hade det varit lite lättare om det bara 

hade handlat om servicetjänster, analyserar Denny. 

valfrihet inom hemtjänsten är något som många 

kommuner har infört eller funderar på att införa. 

Även om Kungälvs kommun var långt ifrån först så 

har andra kommuner under året varit intresserade 

av att höra om våra erfarenheter. 

– Vi har varit ute och föreläst om hur vi införde 

detta och vi har också haft en del studiebesök här. 

Men vi är även själva ute och tittar på hur vi kan 

bli bättre. Och vi har kontakten med de kommuner 

som har haft det här systemet längre än vi, 

berättar Denny. 

Även om han medger att det har inneburit en 

belastning på den kommunala organisationen att 

införa valfrihet i hemtjänsten så tror Denny att det 

har varit till gagn för dem som hemtjänsten är till 

för. 

– Det här är bra för brukarna, säger han. 

*”Lag om valfrihetssystem (LOV) reglerar vad som ska gälla för de 

kommuner och landsting som vill konkurrenspröva kommunala och 

landstingskommunala verksamheter genom att överlåta valet av utförare 

av stöd, vård- och omsorgstjänster till brukaren eller patienten. Lagen är 

ett alternativ till lagen om offentlig upphandling, LOU, och kan tillämpas 

på äldreomsorg, stöd till personer med funktionsnedsättning samt hälso- 

och sjukvårdstjänster. Lagen syftar till att underlätta för kommuner och 

landsting som vill öka valfriheten inom sina verksamheter och gäller från 

den 1 januari 2009.” (Källa: www.regeringen.se) 

äldreomsorg 

31

miljö 

32 

Kungälv och klimatet 

hur påverkar kommunens energianvändning klimatet? vad görs för att vår påverkan 

skall minska? frågan kan också ställas som hur minskar kommunen sina koldioxidutsläpp? 

– det kan handla om att spara energi, men även att byta energikälla, säger torbjörn 

nilsson, kommunekolog. 

ett exempel är tunge skola som under året gått över 

från olja till pellets för uppvärmning. 

Men det är inte bara vid uppvärmningen av hus det 

går att minska koldioxidutsläppen. Trafiken är en stor 

koldioxidbov också. 

– Vi bygger cykelbanor, det är viktigt, säger Tor- 

Björn. Cykelbanan till Diseröd invigdes och cirka 

600 personer kom på invigningen på torget i Diseröd. 

Av dessa cyklade 400 personer en tur på cykelvägen 

och stannade vid kommunens depåstation med 

Festis och frukt. Den cykelbanan gör det möjligt att 

cykelpendla på ett säkert sätt. Att göra cykelpendling 

möjlig, är en viktig del i arbetet med att minska 

trafiken. 

förutom kommunens egna fastigheter och trafiken, 

ställer kommunen krav på exploatörerna. 

I början av 2010 antog kommunen en ny energiplan 

som utarbetades under 2009. Det betyder 

mycket för klimatarbetet att den togs fram. 

– Energisnål byggnation är något vi fortsättningsvis 

skall ställa krav på, säger TorBjörn. Det finns i 

den nya energiplanen. I Kongahällaprojektet ställer 

vi krav på att husen skall ha låg energiförbrukning, 

samt att en miljöbilspool skall finnas tillgänglig när 

inflyttningen börjar. Husen på Kongahällatomten 

skall ha fyrtio procent lägre energiförbrukning än 

vad lagen kräver. 

Det innebär att energikostnaden blir så mycket 

lägre att man ganska snabbt tjänar in merkostnaden. 

– Det känns som om det blivit en liten revolution 

i Västsverige. Det är många projekt igång, och man 

har lärt sig av den förra energikrisens misstag. Energisnåla 

hus behöver inte alls bli mögelhus. Bygger 

man på rätt sätt är det inte större risk för mögel i 

energisnåla hus än i konventionella. 

kommunen har också bytt ut all gatubelysning till 

effektivare lampor. På det sparas det 900 000 kronor 

per år. Bytet kostade fem miljoner och lamporna 

skall hålla i 20 år, vilket med dagens elpriser ger en 

besparing på tretton miljoner. Besparingen blir större 

när elpriset ökar. 

– Kommunens tjänstemän kör också mycket mindre 

med egen bil i tjänsten. Man använder miljöbilarna 

i kommunens bilpool. 

parallellt med effektivisering har TorBjörn jobbat 

med vindbruksplanen. Det arbetet handlar om att 

hitta områden där vi kan producera el. 

– Vi har hittat tolv aktuella områden med plats för 

50 vindkraftverk samt ett område för vågkraft, säger 

TorBjörn. Byggs alla kraftverken möjliggör det att 

Kungälv blir självförsörjande med el. Idag producerar 

vi 2,3 procent av den el vi förbrukar. Men antal 

områden kanske minskar när synpunkter kommit 

in.Vindbruksplanen ställs ut under våren 2010. 

Målet för koldioxidminskningen är 25 procent per 

invånare fram till 2010 jämfört med 1990. Vilket vi 

verkar klara. Vi har hittills minskat med 22 procent. 

Fram till 2020 skall minskningen vara 40 procent. 

– Då skall vi inte ha kvar någon olja för uppvärmning 

av byggnader, säger TorBjörn.

Det måste finnas ett nätverk inomskola, socialtjänst, barn och ungdomspsykiatrin (BUP), vårdcentral och Försäkringskassa som talar 

samma språk och kan samverka sinsemellan för att kunna erbjuda stöd och hjälp. 

Folkhälsa och ungdomar 

att som förälder se sitt barn skada sig själv är förstås något av det värsta som kan 

hända. därför finns det idag en handlingsplan för hur kommunen ska hantera de fall 

som förekommer. 

– det är inte ett så vanligt förekommande problem. men det räcker att det finns ett 

fall för att man måste göra något åt detta, säger kommunens folkhälsosamordnare 

inger aronsson. 

familjer och nära anhöriga med ungdomar som 

skadar sig själva, exempelvis genom att skära sig, 

kan känna sig ensamma och hjälplösa eftersom det 

inte alltid är så enkelt att veta vart man ska vända sig 

om man behöver hjälp. Därför är det viktigt att det 

finns ett nätverk inom skola, socialtjänst, barn och 

ungdomspsykiatrin (BUP), vårdcentral och Försäkringskassa 

som talar samma språk och kan samverka 

sinsemellan för att kunna erbjuda stöd och hjälp. 

Kommunstyrelsen gav 2008 förvaltningen ett 

gemensamt uppdrag att tillsammans med BUP och 

Försäkringskassan kartlägga situationen för flickor 

i åldrarna 10-19 år med självdestruktivt beteende. 

Uppdraget innebar att ta fram en handlinsplan som 

inkluderar vård/behandlingsalternativ samt kommunens 

förhållningssätt ifråga om stöd till föräldrar 

och anhöriga. 

Sedan 2001 finns en arbetsgrupp som arbetar med 

depressions- och suicidprevention i det skadeförebyggande 

arbetet inom folkhälsoarbetet. Denna arbetsgrupp 

har under 2009 arbetat fram en handlingsplan 

för självskadebeteende. 

– Det görs mycket gott arbete redan men vi behövde 

se hur det hängde ihop och säkra en samverkan 

mellan de olika aktörerna så att inga unga faller 

mellan stolarna, säger Inger Aronsson. 

det huvudsakliga syftet med handlingsplanen är att 

visa för ungdomar, föräldrar och anhöriga hur olika 

verksamheter hanterar självskadebeteende och vart 

man ska vända sig om man behöver stöd och hjälp. 

Men handlingsplanen vänder sig också till professionella 

inom olika verksamheter som ett hjälpmedel 

för hur de ska hantera unga med självskadebeteende. 

Handlingsplanen ska användas som ett stöd i de olika 

verksamheterna; skola, primärvård, socialtjänst, 

fOtO: AUgUSt ÅBErg/BILDArKIVEt.SE 

folkhälsa 

33

folkhälsa 

34 

barn- och ungdomspsykiatrin och Utgångspunktens 

värdegrundsarbete. Folkhälsorådet ansvarar för att 

årligen följa upp och utvärdera handlingsplanen och 

redovisa till kommunstyrelsen. 

I handlingsplanen slår författarna fast att de professionella 

överlag har god kunskap om problematiken 

med självskadebeteende och att de kan hantera 

detta inom respektive verksamhet. På vissa håll saknas 

dock tydliga och övergripande rutiner och kommunikationsvägarna 

mellan flera verksamheter kan 

också utvecklas. 

de senaste decennierna har psykisk ohälsa bland 

ungdomar blivit vanligare i Sverige, bland båda könen. 

De senaste två åren har dock antalet nyinskrivna 

i barn- och ungdomspsykiatrin i Kungälv minskat visar 

statistiken. 

Enligt Inger Aronsson har barns och ungas ohälsa 

lyfts upp på agendan de senaste åren. 

– Nu vågar man prata om det på ett annat sätt och 

100 

98 

96 

94 

92 

90 

88 

Andel som trivs i skolan och med klasskamrater, % 

trivsel i skolan 

2002 

trivsel med 

klasskamrater 

Skolår 2 Skolår 5 Skolår 8 


trivsel med 

klasskamrater 


trivsel med 

klasskamrater 


2005 2008 2009 

trivsel med 

klasskamrater 

Källa: Sammanställning av elevenkäter i Kungälvs kommun. 

nyckeltal för välfärden. 

Varje år genomförs elevenkäter i Kungälvs kommuns 

skolor då eleverna i åk 2, 5 och 8 får svara 

på frågor om sin skolmiljö. Sammanställningen av 

elevenkäterna från 2009 visar att en högre andel 

elever som gick i åk 2, 5 och 8 under 2009 i Kungälvs 

kommuns skolor trivs i skolan och med sina klasskamrater 

än föregående år. 

vi jobbar mycket med riktade åtgärder, säger hon. 

Bland annat nämner Inger arbetet med våld, maskulinitet 

och jämställdhet riktat mot pedagoger i 

kommunen. Trappan-samtal för barn som bevittnat 

våld i nära relationer, Trampolin-grupper för barn i 

utsatta situationer och olika typer av föräldrakurser 

är andra exempel på riktade åtgärder för att främja 

barn och ungas hälsa. 

Exempel på projekt som står för dörren är Nationell 

strategi för ett utvecklat föräldrastöd i samverkan 

kommunerna Ale, Stenungsund, Kungälv, Öckerö 

och Tjörn. Man kommer bland annat att fråga 

slumpmässigt utvalda föräldrar: Vilka grupper nås av 

föräldrastödet? Vad vet föräldrar om vad som finns? 

Vad saknar man? Vad skulle föräldrarna önska? 

Vi vill veta vad föräldrar vet idag om vad det finns 

för utbud av föräldrastödjande aktiviteter, om de använder 

sig av det, och kanske om de tror att de skulle 

använda sig av det om behovet uppstår. 

Andel som upplevt mobbning i skolan under läsåret, % 

% 

25 

Skolår 2 Skolår 5 Skolår 8 

20 

15 

10 

5 

0 

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 

Källa: Sammanställning av elevenkäter i Kungälvs kommun. 

nyckeltal för välfärden. 

Andelen elever som upplevt mobbning under 

2009 är lägre i åk 5 och något högre i åk 8 än 2008. 

Svarsresultaten för elever i åk 2 betraktas inte vara 

tillförlitliga och frågorna i enkäten kommer att formuleras 

om inför nästa år för att göra dem mer begripliga 

och förståeliga för andraklassarna.

300 

250 

200 

150 

100 

50 

0 

Barn- och ungdomspsykiatriska mottagningen 

Antal i kö på BUP Antal nyinskrivningar 

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 

Källa: Barn och ungdomspsykiatriska mottagningen. 

nyckeltal i välfärdsredovisningen. Siffrorna för 2000- 

2004 gäller det totala antalet inskrivna på BUP under 

året. Från 2005 och framåt visas antalet nyinskrivningar 

under det gångna året. 

Antalet nyinskrivna barn och ungdomar på Barn- 

och Ungdomspsykiatriska mottagningen i Kungälv 

var totalt 175 stycken 2009, alltså en minskning från 

2008 då 188 nya ungdomar anmälde sig. Det totala 

antalet inskrivna på Barn- och ungdomspsykiatrin 

2009 vid årets slut var 314 barn och ungdomar. 

Barn- och ungdomspsykiatrin har inte några köer, 

vilket är positivt då ungdomar tidigare har fått vänta 

länge för att få stöd och hjälp. 

3500 

3000 

2500 

2000 

1543 

1500 

1000 

500 

0 

2000 

1904 

Antal fall av klamydia 

2283 

2170 

2317 

2545 2510 

3284 

2958 2855 

2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 

Källa: Smittskyddsenheten, Västra Götalandsregionen 

Sexuellt överförbara sjukdomar 2009. www.vgregion/ 

smittskydd 

Diagrammet ovan visar antalet anmälda fall av klamydia 

(en klinisk anmälan från behandlande läkare) 

från Göteborg och Södra Bohuslän, vilket omfattar 

kommunerna Göteborg, Mölndal, Härryda, Öckerö, 

Partille och Kungälv. Antalet ökade med 113 

procent under perioden 2000-2007 men har sedan 

dess minskat. 

Antalet fall av klamydia enbart i Kungälvs kommun 

är svårt att få fram eftersom Kungälvs kommuns invånare 

gör sina prover på olika håll i Göteborgsregionen. 

95 

94 

93 

92 

91 

90 

89 

88 

87 

86 

2000 2001 

Andel elever behöriga till gymnasiet, % 

2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 

Källa: Skolverket. nyckeltal för välfärden 

Diagrammet visar att en lägre andel elever gick ut 

nian med avgångsbetyg som ger behörighet till gymnasier 

under 2009 än föregående år. 

folkhälsa 

35

personalredovisning 

36 

Alla som arbetar för Kungälvs kommun, vare sig det är personal eller politiker, har ett inflytande på och påverkar andra människors 

liv. Vilka är de? Vilka förutsättningar har de att göra ett så bra jobb som möjligt? 

Medarbetarna har sagt sitt! 

kärnan i kungälvs kommuns verksamhet är de tjänster som produceras i mötet med 

medborgaren – i vård, omsorg, utbildning, samhällsservice mm. det är där som kvaliteten, 

nyttan och i förlängningen verksamhetens berättigande avgörs. personalens 

kompetens, engagemang och hälsa är viktiga förutsättningar för att kunna ge medborgarna 

god service och bidra till god ekonomisk hushållning. 

för att ta reda på hur medarbetarna upplever 

grunden för verksamhetsutveckling och hälsa har 

kommunens anställda fått möjlighet att svara i en 

medarbetarenkät. 75 procent av medarbetarna valde 

att svara. 

Frågorna i enkäten rör arbetsklimatet inom områdena 

delaktighet, arbetstillfredsställelse, kompetens, 

hälsa och arbetsmiljö, motivation, ledarskap, mål 

och kvalitet samt diskriminering. 

Resultatet visar att förbättringsområdena framförallt 

ligger inom hälsa och arbetsmiljö, delaktighet 

och ledarskap. Handlingsplaner har upprättats i arbetsgrupperna 

för att åtgärda brister. Gemensamma 

insatser görs på ledarskapsutveckling, jämställdhets- 

och arbetsmiljöområdet. 

Hälsa och 

arbetsmiljö 

Diskriminering 

Mål och 

kvalitet 

Kompetens 

Delaktighet 

4 

3,5 

3 

2,5 

2 

1,5 

1 

0,5 

0 

Ledarskap 

2009 

2006 

Motivation 

Medarbetarsamtal 

Arbetstillfredsställelse

Genom samarbete med SKOP har ett Nöjd Medarbetar-index 

(NMI) tagits fram som är jämförbart 

med övriga arbetsgivare. Kungälv ligger på samma 

nivå som kommuner i storstadsområden (68 på en 

skala från 0 till 100 där 0 är mycket missnöjd och 100 

är mycket nöjd). Det är för övrigt medel-index för 

samtliga arbetsgivare. Naturligtvis varierar nöjdheten 

mellan olika sektorer och arbetsplatser. Vid förra 

mättillfället 2006 låg NMI för Kungälv på 67. 

forskning visar att ledarskapet har stor betydelse 

för medarbetarnas trivsel och arbetstillfredsställelse. 

Ledarskapet kan även ses som en viktig kugge i styrningen 

av organisationen. 

För att stärka ledarskapet och gemenskapen i hela 

organisationen har under året flera delar av ett program 

för ledarutveckling genomförts. De har innefattat 

arbetsmiljöfrågor, förändringsprocesser, lönepolitik 

och ”ledarskap i offentlig förvaltning”. 

arbetsvärdering är ett verktyg för att uppnå jämställda 

löner. 2009 är andra året av tre där de av kommunstyrelsen 

beslutade extra löneresurserna utöver 

avtalen satsas på yrkesgrupper där medianlönen är 

låg i förhållande till medianlönen i den arbetsvärderingsgrupp 

man utifrån gjord arbetsvärdering är 

placerad i. 

Yrkesgrupper som enligt handlingsplanen får ett 

extra lönepåslag är förskollärare, fritidspedagoger, 

fritidsledare, sjukgymnaster, arbetsterapeuter, habiliteringspersonal 

inom sektor Arbetsliv och Stöd och 

rektorer i grundskolan samt enhetschefer i Vård och 

Äldreomsorg och Funktionshinder, boende, personlig 

assistans, daglig verksamhet samt rehabilitering 

och integration totalt cirka 620 personer. 

Sjukfrånvaro av ordinarie tillgänglig arbetstid* 

Arbete med arbetsvärderingen fortsätter kontinuerligt 

under året, nya yrken värderas och gamla 

yrken omvärderas då förändringar av större vikt sker 

i yrkets uppdrag. 

hälsa och arbetsmiljö är det område som får lägst 

betyg av medarbetarna och där flest handlingsplaner 

har upprättats. Man pekar på arbetsbelastning, 

sömnproblem, behov av tydliga spelregler och att bli 

sedd och bekräftad. På många ställen är verksamheten 

mycket händelsestyrd och det skapar stress. 

Sjukfrånvaron är mycket låg, bland annat tack vare 

ett mycket systematiskt arbete kring upprepad korttidssjukfrånvaro 

och rehabiliteringsstöd. 

Ett bra samarbete med Försäkringskassan, företagshälsovården 

Feelgood och personalstödsavtal 

med Falck Healthcare, där den enskilde ges möjlighet 

att anonymt kontakta psykolog, jurist, ekonom 

mm för rådgivning angående problem i och utanför 

arbetet, bidrar till att det finns olika verktyg. 

Försäkringskassans striktare bedömning innebär 

att sjukskrivningar prövas på ett tydligare sätt. Ny 

form av friskvårdssatsning infördes under första 

halvåret som ett led i ambitionen att vara en attraktiv 

arbetsgivare. Beslut om rökfri arbetstid har tagits 

som ett led i hälsoarbetet. 

Av samtliga anställda med fast sysselsättningsgrad 

har 36 procent inte haft någon sjukdag under 2009. 

% 2009 2008 2007 2006 2005 2004 

Kön 

Ålder 

Intervall 

kvinnor 4,7 5,6 7,3 8,5 9,2 9,9 

män 3,0 3,3 3,7 3,9 3,5 4,8 

=50 år 4,9 6,1 7,6 8,6 8,8 9,3 

sjukfrånvaro överstigande 60 dagar 

i förhållande till ordinarie tillgänglig tid 

sjukfrånvaro överstigande 60 dagar 

2,1 2,3 3,1 4,4 4,8 5,4 

i förhållande till total sjukfrånvaro 47,7 45,1 55,2 56,9 59,7 60,7 

Total sjukfrånvaro 4,4 5,1 6,6 7,6 8,1 8,9 


37


38 

under 2008 – 2009 har ett arbete kring hushållning 

och anpassning av organisationen till en lägre 

bemanning genomförts. För att försöka undvika 

uppsägningar och samtidigt kunna behålla yngre 

medarbetare beslutade kommunstyrelsen om särskilda, 

riktade erbjudande till äldre medarbetare 

vid frivillig avgång. Erbjudandena togs emot positivt 

och medförde en minskning av personalstyrkan. 60 

medarbetare beviljades omställningsbidrag under år 

2009 och 15 under år 2008. 

3500 

3400 

3300 

3200 

3100 

3000 

2900 

2800 

2700 

2600 

3237 

3028 

2883 

3338 

personalvolym 

3385 3382 

3433 

3453 

3422 

3345 

2996 

2986 

2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 

Antal anställda Antal tillsvidareanställda Antal årsarbetare 

Såväl antalet anställda som årsarbetare fortsätter 

att minska i stort sett enligt upprättad årsplan. 

Under året har drygt fyrtio personer konverterats 

enligt Lagen om anställningsskydd och fått tills- 

vidareanställningar med fastställd sysselsättningsgrad. 

Många av dem har tidigare varit timavlönade. 

En bemanningsenhet med uppdrag att förse verksamheten 

med vikarier växer fram och kan erbjuda 

tjänster med fastställd sysselsättningsgrad och samti- 

2009 2008 

Personal fördelat på kön, % 

kvinnor 82 81 

män 18 19 

Personal fördelat på ålder, % 

29 år och yngre 7 8 

30-49 år 50 49 

50 år och äldre 43 43 

Personalens medelålder, år 45,7 45,6 

Genomsnittlig sysselsättningsgrad, % 90 90 

Andel heltidsanställda, % 63,4 62,2 

Pensionsavgångar 102 101 

3280 

digt minska beroendet av timavlönad personal. 

Antalet arbetade timmar, där även timavlönad personal 

ingår, har minskat med 3,7 procent vilket visar 

på minskat användande av timavlönade vikarier. Detta 

är också ett mått på att det är en reell minskning 

av personalvolymen. 

mer än tre fjärdedelar av de anställda arbetar i yrken 

som är direkt riktade mot medborgarna – skola, 

förskola, socialt, vård och omsorg samt kultur och 

fritidsarbete. 

All måltidsverksamhet i skola/förskola och äldreboende 

sker i kommunal regi. Inom städverksamhet 

har tjänster upphandlats externt vid personalavgångar 

men huvuddelen sker i kommunens regi. 

3 % 

42 % 

Ledning 4% 

fördelning yrkesområden 

13 % 

Administration 6% 

Vård och omsorg 32% 

Personalkostnaderna en stor del av kommunens 

totala kostnad! 

Kärnan i Kungälvs kommuns verksamhet är de 

tjänster som produceras i mötet med medborgaren 

– i vård, omsorg, utbildning, samhällsservice mm. 

Det är där som kvaliteten, nyttan och i förlängningen 

verksamhetens berättigande avgörs. Personalens 

kompetens, engagemang och hälsa är viktiga förutsättningar 

för att kunna ge medborgarna god service 

och bidra till god ekonomisk hushållning. 

4 % 

6 % 

Skola/förskola 42% 

Kultur och fritid 3% 

32 % 

Teknik, kök & städ 13% 

% 2009 2008 

personalkostnader 63 1 270 800 63 1 240 100 

övriga kostnader 37 740 400 37 729 200 

bruttokostnad 100 2 011 200 100 1 969 300

Hur representativa är 

de förtroendevalda? 

det är bra om politikernas sammansättning återspeglar befolkningens, bland annat 

när det gäller kön, ålder, utbildning, inkomst och födelseland. Olika grupper har olika 

erfarenheter och perspektiv, vilket är en resurs i beslutsfattandet. 

sveriges kommuner och landsting har kartlagt de 

förtroendevalda i Västra Götaland och vad som särskilt 

utmärker dem. Andelen fritidspolitiker i kommuner 

och landsting är hög, i genomsnitt 97 procent. 

Kungälv har två heltidsengagerade politiker. 

I nedanstående beskrivning görs jämförelse mellan 

Kungälv och samtliga kommuner i Västra Götaland. 

Den visar både hur det ser ut bland förtroendevalda 

och i befolkningen. 

Antalet förtroendevalda i Kungälv är 142. Det 

innebär en kommunpolitiker på 274 invånare. 

Motsvarande siffra för Västra Götaland är 236 invånare 

per förtroendevald. Det är stora skillnader 

mellan små och stora kommuner från drygt 800 till 

cirka 60 invånare per kommunpolitiker. 

Kungälv har högst andel unga politiker i förhållande 

till befolkningen. 

Fördelning mellan män och kvinnor 

% män kvinnor 

kungälv 61 39 

västra götaland 59 41 

Andel småbarnsföräldrar 

% valda befolkning 

kungälv 6 13 


Till skillnad från länet och riket är det en liten 

överrepresentation av utrikes födda bland kommunpolitikerna 

i Kungälv jämfört med invånarna. 

Utrikes födda 

% valda befolkning 

kungälv 11 9 


Flest har sin anställning i privat sektor. 

Anställning 

% stat kommun landsting privat kommunalt bolag 

kungälv 7 41 5 46 2 

västra götaland 9 35 6 49 2 

Eftergymnasial utbildning är betydligt vanligare 

bland politiker än hos invånarna. 

Rapporten visar att de förtroendevalda i Kungälv 

har olika bakgrund och erfarenhet som väl avspeglar 

medborgarnas sammansättning vilket är viktigt för 

att få olika perspektiv i beslutsfattandet. 

Förtroendevalda i alla åldrar – Kungälv bäst på unga 

Ålder 18-29 30-49 50-64 65valda 

befolkning valda befolkning valda befolkning valda befolkning 

kungälv 10 16 33 36 40 26 17 22 

västra götaland 7 19 34 35 44 24 16 22 

förtroendevalda 

Utbildningsnivå 

% förgymnasial utb. gymnasie eftergymnasial utb. 

valda befolkning valda befolkning valda befolkning 

kungälv 8 21 38 49 54 29 

västra götaland 13 22 42 47 45 31 

39

koncernen kungälvs kommun 

Koncernen Kungälvs kommun 

40 

koncernens resultat är positivt och visar på ett överskott på 57,5 mkr. kungälvs kommun 

bidrar med ett överskott på 22,4 mkr och resultatet förstärks ytterligare med 

positiva resultat för företagen ingående i koncernen kungälvs kommun. 

Med koncernen Kungälvs kommun avses Kungälvs 

kommun, Kungälv Energi AB, Bohusläns kommunala 

Exploaterings AB och Stiftelsen Kungälvsbostäder. Till 

detta kommer de tre vilande bolagen; AB Kongahälla, 

Marstrandbostäder AB samt Kungälv Stadshuset AB. 

resultatutveckling - eget kapital 

Årets resultat för koncernen är positivt och visar på ett 

överskott på 57,5 Mkr. Både kommunen och samtliga 

företag visar överskott för 2009. Kungälvs kommun står 

för 22,4 Mkr. Det egna kapitalet i koncernen Kungälvs 

kommun omfattar även obeskattade reserver i företagen, 

med avdrag för uppskjuten skatt. 

finansnetto 

Koncernens finansnetto är – 80,5 Mkr. Koncernens finansnetto 

består främst av räntekostnader för upptagna 

lån, men till viss del även av räntor på placeringar. Det 

rådande ränteläget gör att räntekostnaderna är betydligt 

lägre än föregående år, vilket också innebär att ränteintäkterna 

på placeringar blir lägre. Under räntekostnader 

särredovisas också kommunens ränta på pensionsskuld. 

tillgångar och investeringar 

Koncernens tillgångar ökar med cirka 294,5 Mkr under 

2009. Bland omsättningstillgångarna ökade både de 

likvida medlen och de kortfristiga fordringarna. Koncernens 

nettoinvestering under året uppgick till 305,4 

Mkr. Detta är en ökning jämfört med tidigare år. Ökningen 

ligger hos Kungälvs kommun, där nettoinvesteringarna 

ökade markant i och med stora investeringar 

i bland annat en ny idrottshall, Mimershallen, och Ytterbyhemmet. 

Totalt ökar anläggningstillgångarna med 

165,6 Mkr. 

skulder 

Koncernens skulder har minskat med 195,5 Mkr. Kortfristiga 

skulder har ökat med 171,7 Mkr och de långfristiga 

har ökat med 23,8 Mkr. Anledningen till den stora 

ökningen av de korta skulderna kan till del förklaras av 

den preliminära slutavräkningen av skatten 2009 för 

Kungälvs kommun. 

soliditet 

Koncernens soliditet är 13,8 procent 2009. Det är 

en liten förbättring jämfört med år 2008 då soliditeten 

var 13,3 procent. Anledningen till att soliditeten 

är så låg, beror på att kommunen 2006 ändrande 

princip avseende pensionsåtagande, och numer 

redovisas hela pensionsskulden i balansräkningen, 

enligt den så kallade fullfondsmodellen. 

borgensförbindelser 

Koncernens borgensåtaganden motsvaras av kommunens 

åtagande med undantag för Kungälvs kommuns 

borgen för Stiftelsen Kungälvsbostäders upplåning, 

vilken redovisas i koncernbalansräkningen. 

koncernföretagen 

Kungälvs kommun - redovisning sid 47. 

kungälv energi ab (keab) 

mkr 2009 2008 2007 

resultat före bokslutsdispositioner 

och skatt 14,3 11,2 12,3 

bokslutsdispositioner -14,3 -11,2 -12,3 

skatt 0,0 0,0 0,0 

Årets resultat, mkr 0,0 0,0 0,0 

antal årsarbetare 60 61 63 

Omsättning, mkr 196 186 183 

soliditet, % 22,0 20,6 20,5 

kungälv energi ab (keab) 

Kungälv Energis affärsidé är att producera och distribuera 

energi samt kommunikations- och energirelaterade 

tjänster, med särskilt beaktande av driftsäkerhet 

och service. Verksamheten är organiserad i 

tre affärsområden; Elnät, Värme, Bredband samt en 

stödfunktion; Administration. 

Elnätet – Nätverksamheten omfattar eldistributionen 

i kommunen, exklusive Marstrand, men inklusive 

Jörlanda i Stenungsunds kommun och Torskog

i Lilla Edets kommun. Energi som överförs på elnätet 

har ökat från 363 GWh år 2008 till 371 GWh år 

2009. 

Två stormar med omfattande konsekvenser för 

bolaget inträffade under perioden 2005-2007. Omfattande 

investeringar för att vädersäkra elnätet pågår 

och stora investeringar i framförallt mellanspänningsnätet 

är planerade för perioden 2010-2011 

med totalt 48 Mkr. Under året har bolaget investerat 

26,6 Mkr i vädersäkring av elnätet, vilket har resulterat 

i minskade elavbrott. 

Värme – Värme omfattar fjärrvärmenäten i Kungälvs 

kommun. Affärsområde Värme ansvarar också 

för den el och värme som produceras av bolaget. 

Under 2009 uppgick den totala värmeproduktionen 

till 130,9 GWh, att jämföra med 122,1 GWh 2008. 

Elproduktionen uppgick år 2009 till 9,15 GWh, 

att jämföra med 8,1 GWh år 2008. Huvudbränslet 

i fjärrvärmeanläggningen är flis, grot och bark. Tillstånd 

för att bedriva fjärrvärmeverksamhet enligt 

Miljöbalken föreligger. Fossilt koldioxidutsläpp har 

endast skett i mycket liten omfattning. 

Utbyggnaden av fjärrvärme i kommunen har haft 

en positiv inverkan på miljön. Genom att oljeeldning 

med fossilt ursprung nästintill upphört så har även 

koldioxidutsläppen minskat väsentligt. Den fortsatta 

utbyggnaden av fjärrvärmenätet kommer att göra 

vår kommun än mer attraktiv. 

Bredband – Kungälv Energi äger och sköter driften 

av ett bredbandsnät inom Kungälvs kommun samt 

Västerlanda i Lilla Edets kommun, samt ett kopparnät 

i Kungälvs tätort för Kungälvs kommuns telefonilösningar. 

I bredbandsnätet, som är ett framtids- 

säkert optiskt fibernät, finns förutom internettjänsten 

även TV- och telefonitjänster. 

Under året har diskussioner förts med BIK, Bredband 

i Kungälv, om övertagande och förvaltning av 

de bredbandsnät som idag ägs av ekonomiska föreningar 

på landsbygden. 

Administration – Stödfunktionen Administration är 

indelad i en kundserviceavdelning samt en ekonomiavdelning. 

bohusläns kommunala exploaterings ab (bokab) 

Bolaget skall inom ramen för av kommunen givna direktiv 

skapa förutsättningar för näringslivsetablering 

och villabyggnation genom att bedriva markexploatering 

och därtill hörande markförvaltning i kommunen. 

Bolaget kan också för kommunens räkning 

åtaga sig andra uppdrag 

Trots lågkonjunkturen som kännetecknat 2009 

har efterfrågan under året på etableringsmark inom 

Rollsbo och Solbräcke varit över förväntan, vil- 

ket till stor del kan tillskrivas bolagets goda utbud 

av byggklar etableringsmark. Den totala arealen 

försåld etableringsmark för 2009 uppgår till drygt 

24 000 m 2 . Diskussioner med intressenter beträffande 

nya etableringar förs kontinuerligt båda vad gäller 

Rollsbo och Solbräcke. 

Detaljplaneläggning av Arntorp, ett nytt verksamhetsområde 

längs E6 norr om Solbräcke, har påbörjats 

under året. Diskussioner om etablering med presumtiva 

intressenter har också inletts. 

Som en del av bolagets nya verksamhetsben ”Exploatering 

av områden för villatomter” har på egen 

mark under året detaljplaneprocesser för Tega 2:5 

(ca 55 tomter) i Ytterby och Nya Grinden (20-25 

tomter) i centrala Kungälv påbörjats. Tidplanen för 

dessa båda detaljplaner utgår ifrån ett färdigställande 

och antagande under hösten 2010 för att möjliggöra 

försäljningar till tomtkön med början senhösten 

2010. 

Exploateringsområdena Sparrås respektive Håltet 

etapp II (bostäder) kommer bokföringsmässigt att 

kunna avslutas under 2010/2011. 

Bolaget har under året försålt råmark för blivande 

bohusläns kommunala exploaterings ab (bokab) 

mkr 2009 2008 2007 


och skatt 6,0 7,5 6,3 


skatt -1,2 -1,6 -1,3 



Omsättning, mkr 11,2 26,1 19,3 

soliditet, % 47,1 38,5 35,5 

bostäder med olika upplåtelseformer i Västra Ytterby 

till kommunen som kommer att exploatera marken. 

stiftelsen kungälvsbostäder 

Kungälvsbostäders uppgift är att främja bostadsförsörjningen 

i Kungälvs kommun och att erbjuda hyresgästerna 

bra bostäder till rimliga kostnader. 

Kungälvsbostäder äger 2 749 lägenheter fördelade 

på fyra kommundelar i Kungälvs kommun. Bostädernas 

yta uppgår till 181 967 m 2 . Lokalernas yta uppgår 

till 23 129 m 2 . 

Nästan hälften av fastighetsbeståndet är byggt före 

1966 och behovet av grundliga underhållsåtgärder 

kommer att vara på en hög nivå under de närmaste 

åren. Bland de större åtgärder som utförts och också 

pågår kan nämnas fasad- och balkongrenoveringar, 

takrenoveringar, byte av stamledningar, elledningar 

och ventilation samt köks- och badrumsrenovering- 


41


42 

ar. Under 2009 uppgick underhållsinvesteringarna 

i Kungälvsbostäders fastigheter till 12,9 Mkr varav 

merparten var att hänföra till standardhöjande underhåll 

i det äldre fastighetsbeståndet. 

Ytterligare 26 lägenheter i Ullstorp, etapp 3, började 

byggas under våren 2009 med inflyttning i januari 

och februari 2010. Byggnation av 12 lägenheter 

i Kode startade i maj med inflyttning i mars 2010. 

Upphandling av byggentreprenaden i Fontin gjordes 

under våren och entreprenaden startade i november. 

Inflyttning är planerad att ske i november/december 

2010. 

Under 2009 gick Kungälvsbostäder ut med ett förfrågningsunderlag 

för upphandling av driftsentreprenad 

2010. Beslut om ny driftsentreprenör kommer 

att tas under 2010. 

stiftelsen kungälvsbostäder 

mkr 2009 2008 2007 


och skatt 22,3 12,2 16,5 


skatt -5,4 -2,1 -4,2 



Omsättning, mkr 173 165 159 

soliditet, % 19,7 19,6 18,5 

kongahälla ab, marstrandsbostäder ab, kungälv 

stadshus ab 

Koncernen innefattar tre vilande bolag. Dessa har 

inte bedrivit någon verksamhet under år 2009. 

kungälvs bostadsförmedling ab 

Under 2009 har tre av de fyra ägarna, Kungälvs kommun, 

Förbo och HSB sagt upp sina respektive avtal 

med Bostadsbyrån. I december 2009 togs ett beslut i 

kommunfullmäktige att likvidera bolaget. 

Arbetet är inlett och under mars 2010 beräknas 

avvecklingen att vara avslutad och likvidator kommer 

att utses vid årsstämman i april 2010. 

Med anledning av detta och i kombination med 

den nya rekommendation Rådet för kommunal redovisning 

(RKR) har kommit ut med i juni 2009, är 

inte Kungälvs Bostadsförmedling AB med i den sammanställda 

redovisningen. 

Den nya rekommendationen RKR 8:2 gör det 

möjligt att exkludera mindre bolag i den sammanställda 

redovisningen. 

50 

40 

30 

20 

10 

80,0 

60,0 

40,0 

20,0 

0,0 

-20,0 

-40,0 

-60,0 

-80,0 

-100,0 

1200 

1100 

1000 

900 

800 

700 

600 

500 

39,5 

2005 

soliditet koncernen, % 

15,1 

11,7 

resultatutveckling koncernen, mkr 

68,5 

45,6 

låneskuld koncernen, mkr 

13,3 13,8 

2006 2007 2008 2009 

26,4 

2005 2006 2007 2008 2009 

1114 

1092 

-76,3 

1082 

1039 

1063 

2005 2006 2007 2008 2009 

57,5

esultaträkning 

mkr Koncern Kommun Koncern Kommun 

2009 2009 2008 2008 

verksamhetens intäkter, not 1 767,4 541,7 774,6 444,8 

verksamhetens kostnader, not 2 -2 194,2 -2 011,2 -2 167,8 -1 969,4 

jämförelsestörande post, not 1 

avskrivningar, nedskrivningar, not 3 -141,1 -81,0 -130,2 -75,4 

Verksamhetens nettokostnad -1 567,9 -1 640,5 -1 523,4 -1 599,9 

skatteintäkter och statsbidrag 1 715,9 1 715,9 1 680,5 1 680,5 

finansnetto, not 4 & 5 -80,5 -53,0 -80,0 -36,9 

Resultat efter skatteintäkter och finansnetto 67,4 22,4 77,1 43,7 

skatt till staten, not 4 -10,0 -8,6 

Förändring eget kapital 57,5 22,4 68,5 43,7 

kassaflödesanalys 


2009 2009 2008 2008 

Drift 

Årets resultat, not 10 57,5 22,4 68,4 43,7 

avskrivningar & nedskrivningar, not 3 141,1 81,0 130,2 75,4 

förändring avsättningar 42,5 36,9 28,6 19,6 

justering för övriga ej likvidpåverkande poster -1,7 -0,7 -1,2 -1,2 

Medel från verksamheten 239,4 139,6 226,0 137,5 

förändring kortfristiga fordringar inkl. förråd -39,1 -22,9 9,3 -27,9 

förändring kortfristiga placeringar, not 9 -48,0 -25,5 -23,3 -27,2 

förändring kortfristiga skulder 171,7 132,2 27,7 51,0 

Förändring likvida medel drift 324,0 223,4 239,7 133,4 

Investeringar 

ökning/minskning värdepapper -0,6 -15,0 8,0 8,0 

nettoinvest. maskiner och inventarier, not 7 -54,7 -187,0 -14,4 -14,8 

nettoinvest. mark/byggn./tekn. anläggn. not 6 -250,7 1,7 -203,6 -90,9 

försäljning av materiella anläggningstillgångar 1,2 1,2 

Förändring likvida medel investeringar -306,0 -200,3 -208,8 -96,5 

Finansiering 

upplåning, not 11 150,0 100,0 90,0 90,0 

amortering, not 11 -75,3 -75,0 -73,5 -75,9 

förändring kortfristig del, not 11 -53,2 -10,0 -67,1 -67,1 

förändring utlåning 2,2 2,2 8,0 8,0 

Förändring likvida medel finansiering 23,7 17,2 -67,1 -53,0 

Total förändring likvida medel 41,7 40,3 -19,7 -16,1 

likvida medel vid årets början 105,2 73,3 124,9 89,4 

likvida medel vid årets slut 146,9 113,6 105,2 73,3 

resultat och kassaflödesanalys 

43

alansräkning 

44 

balansräkning 


TILLGÅNGAR 

Anläggningstillgångar 

09-12-31 09-12-31 08-12-31 08-12-31 

immateriella anläggingstillgångar 

materiella anläggningstillgångar 

0,0 0,0 0,0 0,0 

mark, byggnader och tekn. anläggn, not 6 2 617,9 1 326,5 2 480,2 1 210,5 

maskiner och inventarier, not 7 144,0 95,4 116,7 106,4 

Summa materiella anläggn.tillgångar 2 761,9 1 421,9 2 596,9 1 316,9 

finansiella anläggningstillgångar 8,1 415,8 7,5 400,8 

Summa anläggningstillgångar 2 770,0 1 837,7 2 604,4 1 717,7 

Omsättningstillgångar 

förråd 7,0 1,3 8,5 1,3 

kortfristiga fordringar, not 8 383,0 435,0 342,4 412,0 

kortfristiga placeringar, not 9 149,9 115,0 101,9 89,5 

kassa och bank 146,9 113,6 105,2 73,3 

Summa omsättningstillgångar 686,7 664,9 557,9 576,1 

Summa tillgångar 3 456,8 2 502,5 3 162,3 2 293,8 

EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 

Eget kapital 

eget kapital, not 10 478,6 258,1 422,1 235,7 

Avsättningar 

avsättning till pensioner och löneskatt 1 009,5 987,7 973,4 952,2 

avsättning deponi 6,5 6,5 5,0 5,0 

avsättning uppskjuten skatt 42,5 0,0 37,6 0,0 

Skulder 

långfristiga skulder, not 11 1 063,3 472,3 1 039,5 455,2 

kortfristiga skulder 856,4 777,8 684,7 645,6 

Summa skulder 1 919,7 1 250,1 1 724,2 1 100,8 

Summa eget kapital, avsättn. skulder 3 456,8 2 502,5 3 162,3 2 293,8 

ställda panter, not 12 66,1 0,0 66,1 0,0 

borgensförbindelser, not 13 61,3 438,2 438,2 952,1 

ansvarsförbindelser, not 13 1,4 0,0 1,4 20,5

noter 

1. Verksamhetens intäkter 

mkr 2009 2008 

hyresintäkter 160,9 152,9 

intäkter el 148,0 133,0 

taxor och avgifter 210,3 190,9 

bidrag 90,4 80,2 

övriga intäkter 157,9 217,6 

Summa 767,4 774,6 

2. Verksamhetens kostnader 

mkr 2009 2008 

material 129,8 115,7 

personalkostnader 1 328,9 1 321,3 

övriga kostnader 735,5 730,9 

Summa 2 194,2 2 167,8 

3. Avskrivningar, nedskrivningar 

mkr 2009 2008 

fastigheter och anläggningar 113,7 104,1 

maskiner och inventarier 27,4 26,1 

Summa 141,1 130,2 

4. Finansiella intäkter 

mkr 2009 2008 

ränteintäkter 3,0 8,1 

övriga finansiella intäkter 0,8 0,9 

Summa 3,8 9,0 

5. Finansiella kostnader 

mkr 2009 2008 

ränta långfristig upplåning 33,1 50,7 

ränta kortfristig upplåning -1,7 3,5 

ränta pensionsskuld 52,9 34,8 

Summa 84,3 89,0 

6. Mark, byggnader och tekniska anläggningar 

mkr 2009 2008 

ingående balans 2 480,2 2 380,7 

justering expl. fastigheter 

avskrivningar -112,2 -104,1 

nedskrivningar -1,5 0,0 

nettoinvesteringar 251,4 203,6 

Summa 2 617,9 2 480,2 

7. Maskiner och inventarier 

mkr 2009 2008 

ingående balans 116,7 128,4 

avskrivningar -27,4 -26,1 

nettoinvesteringar 54,7 14,4 

finansiell leasing 0,0 0,0 

Summa 144,0 116,7 

8. Kortfristiga fordringar 

mkr 2009 2008 

exploateringsfastigheter och markreserv 191,1 191,4 

övriga kortfristiga fordringar 191,9 151,0 

Summa 383,0 342,4 

9. Kortfristiga placeringar 

mkr 2009 2008 

bankcertifikat 115,0 90,9 

företagscertifikat 34,9 11,0 

Summa 149,9 101,9 

10. Eget kapital 

mkr 2009 2008 

ingående eget kapital 442,1 353,6 

justering kungälvs bostadsförmedling ab -1,0 0,0 

Årets resultat 57,5 68,5 

Summa 478,6 422,1 

noter 

45

noter 

46 

11. Långfristiga skulder 

mkr 2009 2008 

skulder till banker och kreditinstitut 1 056,4 1 034,5 

övriga långfristiga skulder 6,9 5,0 

Summa 1 063,3 1 039,5 

12. Ställda panter 

mkr 2009 2008 

fastighetsinteckningar stiftelsen kungälvsbostäder 66,1 66,1 

13. Borgens- och ansvarsförbindelser 

mkr 2009 2008 

borgensförbindelser 

kommunen 625,1 952,1 

avgår: borgen för stiftelsen kungälvsbostäder -563,8 -513,9 

Summa 61,3 438,2 

ansvarsförbindelser 

kommunen 22,8 20,5 

avgår: ansvarsförbindelse för kungälv energi -21,4 -19,1 

Summa 1,4 1,4

kommunen - ekonomisk översikt 

Kommunen – ekonomisk översikt 

kungälvs kommun redovisar överskott för 2009. Årets resultat är betydligt bättre än 

väntat med tanke på att skattintäkterna slutade på ett större underskott mot budget. 

summerar man årets resultat beror det på två saker, att förvaltningen gör ett överskott 

samt att arbetsgivaravgifterna sänkts under året. 

finanskris och lågkonjunktur har präglat året 

2009. I den kommunala ekonomin syns konjunkturens 

effekter först på skatteintäkter och försörjningsstöd. 

De förra sjunker, de senare ökar. När nu 

2009 summeras kan vi konstatera att summa skatteintäkter, 

generella statsbidrag och utjämning visar 

en avvikelse mot budget med - 23,7 Mkr. Avvikelsen 

har minskat under året. I den första tertialrapporten 

redovisades en avvikelse på hela - 40,7 Mkr. Nu ser vi 

tydliga indikationer på att konjunkturen bottnat och 

prognoserna över skatteintäkterna blir bättre. 

Enligt kommunallagens balanskrav redovisar 

Kungälvs kommun ett överskott på 22,4 Mkr, budgeterat 

resultat var 15,5 Mkr. Det är ett resultat som 

60 

40 

20 

0 

-20 

-40 

-60 

-80 

-100 

-120 

27,5 

resultatutveckling, mkr 

-9,8 

2003 2004 

39,0 

11,9 

2005 2006 2007 2008 

-104,1 

43,7 

22,4 

2009 

väl uppfyller de finansiella mål kommunfullmäktige 

ställt upp. Betraktar vi en något längre tidsperiod så 

kan vi konstatera att vi nu för andra året i rad redovisar 

ett gott ekonomiskt resultat. 2007 däremot, var 

ett år med underskott. Vår bedömning är att vi kan 

se 2007 som tillfälligt och att vi i grunden har god 

ordning på kommunens ekonomi. 

förutsättningarna för 2010 är goda. De tillfälliga 

konjunkturstöden underlättar övergången från 

lågkonjunktur till mera normala förhållanden. Prognoserna 

över skatteintäkterna förbättras. Dessutom 

räknar KPA med att vår pensionsskuld tillfälligt sjunker 

under 2010. 

Planeringen för 2011 innehåller dock fortfarande 

stora osäkerheter. 

En metod för att beskriva Kungälvs kommuns beroende 

av yttre faktorer är att upprätta en känslighetsanalys 

eller med ett annat ord, riskanalys. Tabellen 

nedan visar ett urval av faktorer som kan påverka 

den kommunala ekonomin. Analysen visar hur stor 

effekt relativt små procentuella förändringar kan få 

på resultatet. 

Händelseförändring mkr 

löneökning 1 % + 12,7 

arbetsgivaravgiftsförändring 1 % +/- 9,2 

prisökning 1 % + 6,9 

utdebitering 1 kr +/- 70,0 

befolkningsförändring 100 personer +/- 4,0 

ökning skatteintäkter 1 % + 16,5 

räntehöjning på kommunens lån 1 % +5,4 

47


48 

enligt aktuella prognoser kommer 2010 bli ett bra 

år. Förutom ordinarie skatteintäkter får alla kommuner 

ett konjunkturstöd, som för Kungälvs kommun 

uppgår till 39 Mkr. Detta stöd är av engångskaraktär, 

vilket innebär att kommande år kan bli sämre. 

Även om mycket tyder på att konjunkturen nu 

vänder så sker tillväxten från låga nivåer, d v s tillväxttalen 

ser bra ut, men vi måste beakta att vi just 

varit med om de största minskningarna av BNP sedan 

fyrtiotalet. Återhämtningen kommer att ta tid. Samtidigt 

som detta betyder att skatteintäktsökningen 

blir låg i jämförelse med t ex 2008 (+ 6,6 %) så bör 

även kostnadsutvecklingen och inflationen bli låga. 

Västsverige har fått utstå stora prövningar i lågkonjunkturen, 

framförallt gäller det förstås fordonsindustrin 

med biltillverkare och underleverantörer. Regionen 

står dock fortfarande stark och kan förväntas 

attrahera människor och företag även framledes. Att 

finnas i en stark region ger Kungälvs kommun goda 

förutsättningar. Vi har nära till en stor arbetsmarknad 

och ett geografiskt fördelaktigt läge. 

i kommunallagen talas om god kommunal ekonomisk 

hushållning, vilket definieras som det så kalllade 

balanskravet. Huvudprincipen för beräkningen 

är att intäkterna varje år skall överstiga kostnaderna. 

Justering skall ske för eventuella realisationsvinster, 

realisationsförluster eller andra kostnader som av 

synnerliga skäl bör utgöra en justeringspost. Avstämningen 

nedan visar att kommunen klarar kommunallagens 

balanskrav för år 2009. 

Balanskravsavstämning, mkr 

ingående balans ”fritt eget kapital” 162,5 mkr 

Årets resultat enligt resultaträkning 22,4 mkr 

Justerat resultat 2009 22,4 mkr 

utgående balans ”fritt eget kapital” 187,6 mkr 

Kungälvs kommuns tolkning av balanskravet innebär 

att vi ”låste” det ingående egna kapitalet år 2000. 

Från och med 2000 skapades ett ”fritt eget kapital”. 

den beslutade investeringsramen för året har uppgått 

till 113 Mkr. Utöver detta tillkommer 14,9 Mkr 

avsatta till mindre investeringar, 5 Mkr att användas 

till strategiska markförvärv, 27 Mkr för att färdigställa 

den nya idrottshallen/Mimershallen samt tillläggsanslag 

för investeringar om 139,9 Mkr. Investeringsutfallet 

för året blev 187,1 Mkr, vilket innebär 

att drygt 62% av de totala investeringsmedlen om 

299,8 Mkr har upparbetats under året. 

200 

180 

160 

140 

120 

100 

80 

60 

40 

20 

0 

118,3 

2005 

nettoinvesteringar, mkr 

101,9 

112,7 

105,4 

187,1 

2006 2007 

2008 2009 

under året har kommunstyrelsen och förvaltningen 

aktivt arbetat med kostnadsbesparingar på driftsidan. 

Vetskapen om att investeringar (och nya hyreskontrakt) 

genererar ökade driftkostnader har inneburit 

att alla objekt synas noga innan anskaffning/beställning. 

Den 4-stegsprincip för investeringar som introducerades 

i planeringsarbetet inför 2009 innebär 

att alla steg översiktligt skall beskrivas samt innehålla 

en kvalitetsanalys innan beslut om investering tas. 

Ett gott exempel på detta är sammanslagningen av 

Nordmannaskolan och Vikingaskolan inför höstterminen 

-09. Sammanslagningen möjliggjorde att friskolan 

Strandskolan, som skulle komma att stå utan 

lokaler, kunde flytta till de lokaler som Vikingaskolan 

lämnade. 

Större pågående investeringar under året har varit 

ombyggnaden av Ytterbyhemmet, den nya idrottshallen/Mimershallen, 

Kode brandstation, GC-banor 

till bl a Diseröd samt överföringsledningen mellan 

Ytterby och Kärna. 

i bokslutet 2008 gjorde vi för första gången en 

samlad avräkning av alla exploateringsprojekt som 

var avslutade samt de projekt som var färdigställda 

till mer än hälften. Under 2009 har exploateringsverksamheten 

varit en integrerad del av den ekonomiska 

styrprocessen, dvs budgetarbetet, den löpande 

uppföljningen, tertialrapporterna och bokslutet. I 

samband med årets tertialrapporter respektive bokslut 

har det skett en genomgång av samtliga exploateringsprojekt 

och därefter har ställning tagits till 

vilka som eventuellt skall del- eller slutavräknas. För 

2009 redovisar exploateringsverksamheten ett underskott 

om -1,1 Mkr, vilket påverkat kommunens 

resultat negativt. Underskottet hänför sig till projek

tet Badhålan, Marstrand, där KS under våren beslöt 

sig för att avbryta planarbetet på grund av för höga 

genomförandekostnader. Motsvarande resultat för 

2008 var ett överskott om 9,3 Mkr, vilket förstärkte 

kommunens egna kapital det året 

Ett av kommunens mål är att exploateringsverksamheten, 

sett över tid, ska bära sina egna kostnader 

och därigenom inte belasta skattekollektivet. Den 

ekonomiska styrningen har t o m tre perspektiv, förutom 

kommunekonomin även det enskilda projektets 

ekonomi och hushållningen i arbetsprocesserna. 

Varje exploateringsprojekt prövas alltså med utgångspunkt 

från att det ska bära sina egna kostnader, 

men resultatkravet avser den samlade verksamheten. 

verksamhetens intäkter uppgår till 451,7 mkr och 

består huvudsakligen av avgifter för vatten, avlopp, 

renhållning, barn- och äldreomsorg, specialdestinerade 

statsbidrag samt hyror. Av de totala kostnaderna 

finansieras 22 procent av ovan redovisade intäkter. 

Motsvarande siffra för 2008 var även den 22 procent. 

Verksamhetens kostnader uppgår till totalt 2 011,2 

Mkr och årets avskrivningar till 81 Mkr. 

Nettokostnadsökningen 2009 är 42 Mkr, eller 2,1 

procent jämfört med 2008 då ökningen låg på 3,0 

procent. 

Den största kostnadsposten är personalkostnaderna, 

som inklusive pensionerna uppgår till 1 281,1 

Mkr, eller 61 procent av de totala kostnaderna om 

man inkluderar kostnaderna för avskrivningar. 

en del av det positiva resultatet 2009 kan man 

hänföra till minskade arbetsgivaravgifter. Enligt cirkulär 

09.38 från SKL, som kom i juni, fick kommunen 

uppgifter om att man under innevarande år för- 

127,1 

90,4 

Avgifter 

Bidrag 

Försäljn. varor och tjänster 

externa intäkter, mkr 

1,7 22,2 

210,3 

Reavinst fastighetsförsäljning 

Övriga intäkter 

ändrade premierna för vissa avtalsförsäkringar, som 

är en del av kommunens arbetsgivaravgifter. Detta 

resulterade i minskade kostnader på nära 9 Mkr. I 

december kom ytterligare ett besked som innebar 

att man sänkte premierna till 0 kr, vilket resulterade 

i minskade kostnader för Kungälv på cirka 16 Mkr. 

Under året beslutade även SKL (Sveriges kommuner 

och landsting) om en utdelning till alla sina medlemmar. 

För Kungälvs del gjorde detta 2,2 Mkr. 

likt tidigare år tar vi ut ett högre internt personalomkostnadspåslag 

(PO-påslag) än vad SKL 

rekommenderar. Vi tar i vår internredovisning inte 

hänsyn till att vi betalar en lägre arbetsgivaravgift för 

arbetstagare under 25 år och över 65 år. På detta sätt 

täcker vi kostnader för friskvårdsarbetet och andra 

personalrelaterade insatser. Genom att kostnaderna 

understiger det interna påslaget visas ett relativt 

stort överskott under de kommunövergripande posterna. 

Poster som inte kan hänföras till en specifik 

sektor. På motsvarande sätt redovisas även pensionsskulden, 

förändringen av semesterlöneskulden och 

ytterligare några mindre poster. 

totalt visar dessa poster ett överskott på 35 Mkr 

bättre än budget. På sektornivå visas ett totalt underskott 

på 8,2 Mkr. Det största enskilda underskottet 

återfinns inom sektorn Arbetsliv och stöd och kan till 

stor del hänföras till försörjningsstöd. Sammanlagt 

visar verksamhetens nettokostad på ett överskott på 

27,3 Mkr. 

De totala skatte- och statsbidragsintäkterna uppgår 

till 1 716 Mkr, vilket är en ökning med 35,5 Mkr 

jämfört med 2008, eller 2,1 procent. Sätter man 

detta i relation till ökningen föregående år, kan vi 

253,3 

370,4 

Personalkostnader 

Bidrag och avgifter 

Köpta tjänster 

externa kostnader, mkr 

102,4 

4,1 


Material 

1281,1 

Övriga kostnader 

49


50 

60 

55 

50 

45 

40 

35 

30 

25 

20 

15 

10 

18 

2005 

snittlikviditet, mkr 

32 

tydligt läsa att vi är inne i en lågkonjunktur. 2007- 

2008 var ökningen 6,6 procent, vilket motsvarade 

104, 2 Mkr. Avvikelse mot budget uppgår till ett 

underskott på 23,6 Mkr. Den stora avvikelsen förklaras 

av slutavräkningarna för 2008 och 2009 där 

avräkningen för 2009 är den största posten. Ser man 

till intäkterna för kommunalskatten har dessa blivit 

bättre än budget med 5,6 Mkr. 

ett mått på nivån i årets utfall är att se på hur stor 

andel överskottet utgör av totala skatteintäkter och 

statsbidrag. I Kungälv anses en nivå på 1 procent vara 

god. 2009 har kommunen uppnått detta mål, då detta 

uppgick till 1,3 procent. 

finansnettot är summan av finansiella intäkter och 

kostnader. De finansiella kostnaderna består till 

största delen av räntor på kommunens lån. Lånen i 

sin tur består till största delen av lån som är vidareförmedlade 

till Kungälv Energi AB. Räntekostnaderna 

för dessa lån motsvaras av en lika stor ränteintäkt. 

Ränteintäkterna i övrigt utgörs av ränta på tillgångar 

i bank, men också ersättning för den revers som 

tecknats mellan Kungälvs kommun och Kungälvs 

Energi AB i samband med bolagsbildning 1992. Det 

rådande ränteläget gör att kommunen har lägre räntekostnader 

på lånen än budgeterat, men även lägre 

ränteintäkter än budget. 

totalt har kommunens materiella anläggningstillgångar 

ett bokfört värde på 1 421,9 Mkr, de finansiella 

anläggningstillgångarna uppgår till knappt 416 

Mkr. Under året har investeringar skett med netto 

187 Mkr och avskrivningar med 81 Mkr. 

23 

49 

56 

7 

6 

5 

4 

3 

2 

1 

nettokostnadsökning, % 

0 

2006 2007 2008 2009 2005 2006 2007 2008 2009 

2,0 

6,4 

6,5 

Kommunens och de kommunala bolagens likviditet 

hanteras gemensamt i ett koncernkontosystem. 

Följande enheter ingår: Kungälvs kommun, Kungälv 

Energi AB och BOKAB. 

Från och med den 1 januari 2007 tillämpar kommunen 

rekommendation RKR 13.1 avseende finansiell 

leasing. Detta innebär att finansiella leasingavtal 

redovisas som tillgång i balansräkningen. Förpliktelsen 

att betala framtida leasingavgifter redovisas som 

lång- och kortfristiga skulder. De leasade tillgångarna 

avskrivs enligt plan medan leasingbetalningarna 

redovisas som ränta och amortering av skulderna. 

Tillämpningen av rekommendationen har inneburit 

byte av redovisningsprincip. 

det ingående värdet för det egna kapitalet är 235,7 

Mkr. Årets överskott om 22,4 Mkr ger ett utgående 

saldo på 258,1 Mkr. 

pensionsåtaganden före år 1998 redovisades tidigare 

som ansvarsförbindelse vid sidan av balansräkningen. 

Under 2006 bytte Kungälv redovisningsprincip 

så numer ingår beloppet i posten avsättningar 

i balansräkningen, se not 13. Från den 1 januari 2008 

tillämpar kommunen rekommendation RKR 7.1 

Upplysningar om pensionsmedel och pensionsförpliktelser. 

Den individuella del som den anställde får 

placera själv och som är intjänad 2008 redovisas som 

kortfristig skuld. Den del som i övrigt ligger under 

avsättningar är framförallt visstids- och garantipensioner 

samt intjänad pension på löner över 7,5 basbelopp 

med tillhörande löneskatt. 

Kommunen har pensionsåtaganden till tre före 

detta förvaltningschefer, vilka har möjlighet att på 

3,0 

2,1

600 

500 

400 

300 

200 

100 

0 

261 

276 

långfristiga skulder, mkr 20,0 

soliditet, % 

262 

241 

326 

210 

298 

2005 2006 2007 2008 2009 

egen begäran erhålla särskild ålderspension efter 61 

års ålder. Under 2008 har en av de tre personerna 

Lån fjärrvärm e 

avgått med särskild ålderspension på 50 procent och 

under 2009 har ytterligare en av dem avgått på 100 

procent. Dessutom finns en traditionell pensionsförsäkring 

för två tjänstemän som innebär att de på egen 

begäran kan avgå vid 61 repektive 62 års ålder med 

en pension motsvarande 75 procent av gällande månadslön 

vid avgång. 

kommunens långfristiga skulder uppgår till 472,3 

Mkr. Av detta belopp utgör 250 Mkr förmedlade 

lån och återfinns med motsvarande belopp på fordringssidan 

i balansräkningen. Den långfristiga upplåningen 

för kommunen uppgår till 215,3 Mkr. Under 

året har amorteringen på skulden varit 75,0 Mkr och 

nyupplåningen 100,0 Mkr. Den genomsnittliga räntan 

var 2,85 procent per 31 december. Snittet vid 

ingången av året var 4,06 procent, vilket innebär en 

minskning med 1,21 procent. Minskningen speglar 

utvecklingen av marknadsräntorna under året. Riksbankens 

styrränta har sänkts kraftigt under 2009. Ingående 

2009 var reporäntan på 2,0 procent och utgående 

på 0,25 procent. Kortfristiga skulder uppgår 

till 777,8 Mkr, vilket är en ökning jämfört med 2008 

med 132,2 Mkr. Förklaringen till ökningen är att 

kommunen har en negativ skatteavräkning för 2009, 

som bokats upp som en kortfristig skuld. 

soliditet är ett mått på hur stor andel av kommunens 

totala resurser som finansieras med eget kapital. 

År 2009 uppgår soliditeten till 10,3 procent, 

vilket är samma nivå som 2008. 

Kommunens totala borgensåtagande uppgår vid 

165 

Lån kommun Lån Kungälv Energi 

250 

220 

15,0 

10,0 

5,0 

0,0 

14,6 

2005 

13,8 

årsskiftet till 625,1 Mkr, vilket är en minskning med 

327 Mkr. 

Den största minskningen, 292 Mkr, beror på att vi 

fr o m år 2009 inte redovisar vår upplåning i Kommuninvest 

under borgensförbindelser utan enbart 

under långfristiga skulder, se not 16. Ytterligare 

minskning hänför sig till att kommunen inte längre 

har något borgensåtagande gentemot Förbo, en förändring 

om 83,5 Mkr mot föregående år. 

Kommunens borgensåtagande gentemot stiftelsen 

Kungälvsbostäder är det absolut största åtagandet 

och uppgick vid årsskiftet till 563,8 Mkr, en ökning 

om närmare 50 Mkr. Stiftelsen Kungälvsbostäder 

står inför stora nybyggnadsprojekt de närmaste åren 

och i maj 2009 tog KF ett beslut om att bevilja dem 

en utökad borgensram om 300 Mkr. Efter KF:s beslut 

uppgår stiftelsen Kungälvsbostäders borgensram 

till 818 Mkr. 

Borgensåtagandena för egnahem uppgår till 2,5 

Mkr. Dessa åtaganden minskar i takt med att de statliga 

lånen för småhusen löper ut eller löses in. Kommunens 

förlustansvar motsvarar 40 procent av den 

statliga belåningen för småhus byggda före 1992-07- 

01. Under senare år har inget förlustansvar behövt 

infrias och risknivån bedöms som tämligen låg. Kommunen 

har borgensförbindelser på 45,0 Mkr för lån 

till bostadsrättsföreningen Ulvegärde. Kommunens 

borgensåtaganden för föreningar uppgår till 2,9 Mkr. 

Dessa borgensåtaganden kan vara förenade med viss 

risk om föreningarnas ekonomi försämras. 

enligt lagen om kommunal redovisning skall pensioner 

som är intjänade före 1998 inte tas upp som 

en skuld eller avsättning i balansräkningen utan re- 

8,9 


10,3 10,3 

2006 2007 2008 2009 

51


52 

dovisas först vid utbetalningen. I Kungälvs kommun 

har vi enligt ett beslut i KF valt att gå emot denna 

rekommendation och istället redovisa hela vårt pensionsåtagande. 

Pensionsskulden växer och uppgår nu till en miljard 

kronor. Åtagandet är huvudsakligen tryggat 

genom beskattningsrätten, d v s att tidigare generationer 

hittills inte har gjort några finansiella avsättningar. 

Från om med 2006 redovisas hela pensionsåtagandet 

i balansräkningen och de första stegen mot 

finansiering har tagits genom att vi årligen budgeterar 

en likvidmässig avsättning som i princip svarar 

mot skuldökningen. I 2009 års bokslut redovisas 

denna avsättning med 115 Mkr. 

Kungälvs kommun tillhör fortfarande den minoritet 

av kommuner som redovisar sina pensionsförpliktelser 

enligt den så kallade fullfondsmodellen, 

flertalet kommunen tillämpar fortfarande blandmodellen 

och har därmed en ansvarsförbindelse istället 

för en skuld. 

För att underlätta jämförelser kommuner emellan 

och för att göra en fördjupad analys av pensionskostnaderna 

och förpliktelser, har vi arbetat fram följande 

tabell där modellerna ställs sida vid sida. 

Resultaträkning 

mkr Fullfondsmodell Blandmodell 

verksamhetens intäkter 451,7 451,7 

verksamhetens kostnader -2 011,2 -2 035,8 

av- och nedskrivningar -81,0 -81,0 

Verksamhetens nettokostnad -1 640,5 -1 665,1 

skatteintäkter 1 609,5 1 609,5 

generella statsbidrag och utjämning 106,4 106,4 

finansiella intäkter 15,4 15,4 

finansiella kostnader -68,4 -20,0 

Förändring eget kapital 22,4 46,3

esultaträkning 

resultaträkning och kassaflödesanalys 

mkr Budget Bokslut Bokslut Bokslut 

2009 2009 2008 2007 

verksamhetens intäkter, not 1 456,6 451,7 444,7 407,3 

verksamhetens kostnader, not 2 -2 049,4 -2 011,2 -1 969,3 -1 906,1 

jämförelsestörande poster 0,0 0,0 0,0 -93,5 

av- och nedskrivningar, not 7 & 8 -75,1 -81,0 -75,4 -72,8 

Verksamhetens nettokostnad -1 667,9 -1 640,5 -1 599,9 -1 665,1 

skatteintäkter, not 3 1 632,7 1 609,5 1 566,1 1 480,4 

generella statsbidrag och utjämning, not 4 106,9 106,4 114,4 95,9 

finansiella intäkter, not 5 21,0 15,4 25,7 23,0 

finansiella kostnader, not 6 -77,2 -68,4 -62,5 -38,0 

Förändring eget kapital 15,5 22,4 43,7 -104,1 

kassaflödesanalys 

mkr 

2009 2008 2007 

Den löpande verksamheten 

Årets resultat, not 12 22,4 43,7 -104,1 

avskrivningar och nedskrivningar, not 7 & 8 81,0 75,4 90,4 

förändring avsättningar, not 13 36,9 19,6 148,3 

justering för övriga ej likvidpåverkande poster -0,7 -1,2 -32,5 

Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapitalet 139,6 137,5 102,1 

förändring kortfristiga fordringar inkl. förråd, not 10 -22,9 -27,9 -70,9 

förändringar kortfristiga placeringar, not 11 -25,5 -27,2 -62,3 

förändring kortfristiga skulder, not 15 132,2 51,0 120,1 

Kassaflöde från den löpande verksamheten 223,4 133,4 89,0 

Investeringsverksamheten 

ökning/minskning värdepapper -15 8 27 

investering i materiella anläggningstillgångar, not 7 & 8 -187,0 -105,7 -113,2 

försäljning av materiella anläggningstillgångar, not 1 1,7 1,2 32,5 

investering i finansiella anläggningstillgångar, not 9 0,0 0,0 0,1 

försäljning av finansiella anläggningstillgångar, not 9 0,0 0,0 0,0 

Kassaflöde från investeringsverksamheten -200,3 -96,5 -53,6 

Finansieringsverksamheten 

upplåning, not 14 100,0 90,0 0,0 

amortering, not 14 -75,0 -75,9 -1,0 

förändring kortfristig del, not 14 -10,0 -67,1 -56,8 

föändring övriga långfristiga skulder, not 14 2,2 0,0 0,0 

Kassaflöde från investeringsverksamheten 17,2 -53,0 -57,8 

Årets kassaflöde 40,3 -16,1 -22,3 

likvida medel vid årets början 73,3 89,4 109,8 

Likvida medel vid årets slut 113,6 73,3 89,4 

53

alansräkning 

54 

balansräkning 

mkr 2009-12-31 2008-12-31 2007-12-31 

TILLGÅNGAR 


materiella anläggningstillgångar 

mark, byggnader och tekniska anläggningar, not 7 1 326,5 1 210,5 1 171,4 

maskiner och inventarier, not 8 95,4 106,4 115,2 

Summa materiella anläggningstillgångar 1 421,9 1 316,9 1 286,6 

finansiella anläggningstillgångar, not 9 415,8 400,8 408,8 

Summa anläggningstillgångar 1 837,7 1 717,7 1 695,4 


förråd 1,3 1,3 1,2 

kortfristiga fordringar, not 10 435,0 412,0 384,2 

kortfristiga placeringar, not 11 115,0 89,5 62,3 

kassa och bank 113,6 73,3 89,4 

Summa omsättningstillgångar 664,8 576,1 537,1 

summa tillgångar 2 502,5 2 293,8 2 232,5 

EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 

Eget kapital 

eget kapital, not 12 258,1 235,7 192,0 

Avsättningar 

avsättning till pensioner och löneskatt, not 13 987,7 952,2 932,6 

avsättning deponi 6,5 5,0 5,0 

Skulder 

långfristiga skulder, not 14 472,3 455,2 508,2 

kortfristiga skulder, not 15 777,8 645,6 594,6 

Summa skulder 1 250,1 1 100,8 1 102,8 

Summa eget kapital, avsättningar och skulder 2 502,5 2 293,8 2 232,5 

borgensförbindelser, not 16 625,1 952,1 958,5 

ansvarsförbindelser, not 17 22,8 20,5 15,8

noter 

1. Verksamhetens intäkter 

mkr 2009 2008 

avgifter 210,3 190,9 

bidrag 90,4 80,2 

försäljning varor och tjänster 

bokföringsmässig realisationsvinst, 

127,1 135,5 

sålda fastigheter och maskiner 1,7 1,2 

avräkning exploateringsprojekt 0,0 19,8 

övriga intäkter 22,2 17,1 

Summa 451,7 444,7 

2. Verksamhetens kostnader 

mkr 2009 2008 

personalkostnader1 1 281,1 1 271,7 

bidrag och avgifter 253,3 228,3 

köpta tjänster 370,4 366,8 

material 102,4 94,4 

avräkning exploateringsprojekt 1,1 10,5 

övriga kostnader 3,0 -2,3 

Summa 2 011,2 1 969,3 

1 varav pensioner, se not 13 

3. Skatteintäkter 

mkr 2009 2008 

kommunalskatt, preliminär 1 656,9 1 578,2 

justering föregående års redovisade skatteinäkter 1,4 -2,6 

prognos slutavräkning innevarande år -48,7 -9,6 

Summa 1 609,5 1 566,1 

4. Generella statsbidrag och utjämning 

mkr 2009 2008 

inkomstutjämning 158,1 151,4 

kostnadsutjämning -76,7 -70,0 

utjämningsavgift lss -16,0 -1,0 

regleringsavgift -19,7 -18,1 

kommunal fastighetsavgift 60,8 52,0 

Summa 106,4 114,4 

5. Finansiella intäkter 

mkr 2009 2008 

räntor, placeringar 2,4 7,3 

räntor, reverser 

aktieutdelning kommunala bolag 

12,2 17,6 

(enligt kf:s beslut) 0,3 0,2 

räntor, övriga 0,5 0,5 

Summa 15,4 25,7 

6. Finansiella kostnader 

mkr 2009 2008 

räntor, långfristig upplåning 18,3 27,3 

räntor, kortfristig upplåning 0,0 0,0 

ränta, pensionsskuld 52,9 34,8 

statliga räntebidrag -0,2 -0,3 

ränta under byggtid -2,2 -0,4 

räntor, övriga -0,4 1,1 

Summa 68,4 62,5 

7. Mark, byggnader och anläggningar 

mkr 2009 2008 

ingående balans investeringar 1 777,1 1 470,5 

ingående balans avskrivningar/nedskrivningar -566,6 -299,1 

avskrivningar enligt plan -57,1 -51,8 

Årets nedskrivningar -1,5 0,0 

Årets investeringar 175,3 90,9 

Årets försäljningar -0,7 0,0 

överföring av mark till exploatering 

Summa 1 326,5 1 210,5 

8. Maskiner och inventarier 

mkr 2009 2008 

ingående balans investeringar 207,7 246,6 

ingående balans avskrivningar/nedskrivningar -101,3 -131,4 

avskrivningar enligt plan -22,4 -23,6 

Årets nedskrivningar 0,0 0,0 

Årets investeringar 11,7 14,8 

Årets försäljningar -0,3 0,0 

finansiell leasing 0,0 0,0 

Summa 95,4 106,4 

9. Finansiella anläggningstillgångar 

mkr 2009 2008 

fordran koncernföretag 380,6 365,6 

aktier koncernföretag 27,7 27,7 

övriga aktier 5,3 5,3 

kommuninvest 1 1,7 1,7 

andelar, insatser, bostadsrätter 0,4 0,4 

andra långfristiga fordringar 0,1 0,1 

Summa 415,8 400,8 

1 andelskapitalet i kommuninvest ekonomisk förening avser inbetalt andelskapital. kommunivest 

ekonomisk förening har därefter tagit beslut om insatsemissioner om sammanlagt 

322 714 kr för kungälvs kommun. kungälvs kommuns totala andelskapital i kommunivests 

ekonomiska förening uppgick 2009-12-31 til 2 027 714 kr. 

noter 

55

noter 

10. Kortfristiga fordringar 

mkr 2009 2008 

kundfordringar 29,7 26,6 

avsättning osäkra fordringar -4,0 -3,9 

fordran koncernföretag, likvidkonto 93,6 100,7 

fordran koncernföretag, enligt revers 35,0 50,0 

statsbidragsfordringar 5,8 1,1 

fordran eu-bidrag 0,0 0,0 

fordran mervärdesskatt 15,9 17,8 

övriga fordringar 12,1 9,7 

förbetalda kostnader exploateringsområden 191,1 159,1 

övriga förbetalda kostnader 22,5 18,7 

avräkning skatteintäkter 8,8 9,9 

övriga upplupna intäkter 24,5 22,5 

56 

Summa 435,0 412,0 

11. Kortfristiga placeringar 

mkr 2009 2008 

bankcertifikat 115,0 72,0 

deposit 0,0 17,5 

specialinlåning 0,0 0,0 

Summa 115,0 89,5 

12. Eget kapital 

mkr 2009 2008 

ingående eget kapital 235,7 192,0 

Årets resultat 22,4 43,7 

Summa 258,1 235,7 

13. Avsättning pensioner, Pensionsförpliktelser 

mkr 2009 2008 

ingående avsättning 953,6 932,6 

pensionsutbetalningar -27,4 -22,6 

nyintjänad pension 5,5 7,7 

ränte- och basbeloppsuppräkningar 52,9 34,7 

förändring av löneskatt 6,7 3,8 

ändring av försäkringstekniska grunder 0,0 0,0 

övrigt -3,6 -4,1 

Summa 987,7 952,2 

Varav ansvarsförbindelsen 

ingående ansvarsförbindelse 880,0 870,3 

pensionsutbetalningar -24,3 -20,7 

aktualiseringar -1,9 2,0 

ränte- och basloppsuppräkningar 48,4 32,3 

förändring av löneskatt 4,7 1,9 

ändring av försäkringstekniska grunder 0,0 0,0 

övrigt -3,0 -5,7 

Summa 903,9 880,0 

aktualiseringsgrad 86,0% 84,4% 

14. Långfristiga skulder 

mkr 2009 2008 

låneskuld 470,0 455,0 

resultatfond va 2,2 0,0 

övriga långfristiga skulder 0,1 -1,0 

Delsumma 472,3 455,2 

Låneskuld 

ingående låneskuld1 455,0 508,0 

nyupplåning under året 100,0 100,0 

Årets amorteringar -75,0 -85,9 

förändring kortfristig del (amortering nästa år) -10,0 -67,1 

Summa långfristiga skulder 470,0 455,0 

Kreditgivare 

nordea 55,0 80,0 

swedbank 80,0 100,0 

nordiska investeringsbanken 32,0 36,0 

svensk exportkredit 7,0 8,0 

dexia 105,0 130,0 

seb 25,0 25,0 

kommunivest 301,0 201,0 

kortfristig del av långfristig skuld -135,0 -125,0 

Summa 470,0 455 ,0 

1 av den totala låneskulden vidareutlånas en del till kungälv energi ab. 

detta redovisas under not 9, fordran koncernföretag. 

15. Kortfristiga skulder 

mkr 2009 2008 

leverantörsskulder 64,6 54,8 

skuld koncernföretag, likvidkonto 94,0 101,1 

övriga kortfristiga skulder 132,9 125,3 

skuld mervärdesskatt 0,0 0,0 

källskatt, personal 19,5 19,2 

sociala avgifter 29,1 28,2 

upplupna timlöner, Ob-ersättningar 13,2 12,9 

upplupen ferie- och uppehållslön 22,7 24,6 

upplupen semester och övertid 62,2 63,8 

kortfristig individuell del, pensionsskuld (utbet. nästa år) 38,7 38,7 

löneskatt kortfristig pensionsskuld (utbet. nästa år) 9,4 9,1 

upplupna räntekostnader 2,1 4,1 

övriga upplupna kostnader 73,1 9,7 

förutbetalda statsbidrag flyktingverksamhet 4,1 3,0 

förutbetalda statsbidrag ekologisk hållbarhet 0,2 0,7 

förutbetalda intäkter exploateringsverksamhet 158,0 138,6 

övriga förutbetalda intäkter 54,0 11,8 

Summa 777,8 645,6

16. Borgensförbindelser 

mkr 2009 2008 

stiftelsen kungälvsbostäder 563,8 513,9 

förorternas bostads ab 0,0 83,5 

övriga borgensåtaganden, bostäder 47,5 48,2 

gryaab 0,4 0,9 

nordiska folkhögskolan 10,5 10,7 

kommuninvest 1 - 292,0 

övriga 2,9 2,9 

Summa 952,1 958,5 

1 fr o m år 2009 redovisas upplåning i kommunivest enbart under långfristiga skulder. 

vid årsskiftet uppgick kommunens lånebelopp i kommuninvest till 301,0 mkr. 

kungälvs kommun har i januari 2001 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld 

för kommunivest i sverige ab:s samtliga förpliktelser. samtliga 248 kommuner som per 

2009-12-31 var medlemmar i kommuninvest har ingått likalydande borgensförbindelser. 

mellan samtliga kommuner har ingåtts ett avtal om hur ansvaret skall fördelas på varje 

medlemskommun vid ett eventuellt infriande av borgensansvaret. principerna för denna 

fördelning sker efter en beräkningsmodell grundad på samtliga medlemskommuners 

respektive ägarandel i kommuninvest. kungälvs kommun hade vid årsskiftet 2009/2010 

en ägarandel i kommuninvest som uppgick till 0,75 procent. 

17. Ansvarsförbindelser 

mkr 2009 2008 

pensionsåtagande, kungälv energi ab 21,4 19,1 

pensionsåtagande, renova (f d graab) 1,3 1,3 

pensionsåtagande gryaab 0,1 0,1 

Summa 22,8 20,5 

18. Finansiella leasingavtal 

mkr 

tillgångar som innehas via finansiella leasingavtal 

2009 2008 

minileaseavgifter 0,2 0,2 

variabla avgifter 0,0 0,0 

Totala leasingkostnader 0,2 0,2 

avtalade framtida minimileaseavgifter avseende icke 

uppsägningsbara kontrakt förfaller till betalning: 

inom ett år 0,1 0,1 

mellan ett och fem år 0,1 0,1 

senare än fem år 0,0 0,0 

Summa 0,2 0,3 

noter 

57

drift- och investeringsredovisning 

58 

driftredovisning 

mkr Budget Bokslut Budget- Bokslut 

2009 2009 avvikelse 2008 

kommunfullmäktige & kommunstyrelse 12,3 12,4 -0,1 14,1 

kommunchef 9,1 8,9 0,2 * 15,2 

medborgarservice 4,9 5,0 -0,1 3,9 

ekonomisektionen 11,0 10,5 0,5 

* 

44,0 

personalsektionen 18,7 18,4 0,3 

* 

0,0 

kommunledningssektorn 21,3 22,3 -1,0 

* 

6,3 

skola 855,8 853,0 2,8 815,8 

arbetsliv och stöd 275,5 288,0 -12,8 286,6 

kultur och fritid 44,2 45,2 -1,0 44,9 

vård och omsorg 310,1 305,5 4,5 291,7 

samhällsbyggnad 109,5 111,4 -1,9 105,5 

fm service 46,2 47,6 -1,4 47,4 

kf:s centrala projektmedel* 4,9 3,4 1,5 2,8 

Summa 1 723,5 1 731,7 -8,2 1 678,2 

finansiering -55,6 -90,6 35,0 -68,9 

reavinst 0,0 -1,7 1,7 0,0 

exploatering 0,0 -1,1 -9,3 

Totalt 1 667,9 1 640,6 27,3 1 599,9 

* Omorganisation 2009 gör att utfall inte är jämförbart på sektorsnivå 

investeringsredovisning 

mkr Projektens Ingående Budget Bokslut Budget- 

totala budget balans 2009 2009 avvikelse 

fm service - - 206,0 132,0 74,0 

samhällsbyggnad - - 93,8 55,1 38,7 

Summa - - 299,8 187,1 112,7 

varav bl a: 

anpassning av kök - - 24,8 16,1 8,7 

kode brandstation 13,1 0,6 12,5 11,1 1,4 

mimershallen 55,0 8,0 47,2 46,7 0,5 

nytt äldreboende, ytterby 34,8 13,9 20,9 21,0 -0,1 

kärna - ytterby överföringsledning - 2,6 40,0 28,6 11,4 

gc-projekt - - 16,6 7,3 9,3

* KF:s centrala projektmedel 

tkr Bokslut Budget Avvikelse 

2009 2009 2009 

Projekt 

elektronisk fakturahantering 0,0 50,0 50,0 

kompetensstegen 98,1 417,7 319,6 

ledarskapsutveckling 249,1 508,6 259,5 

livskompetens 0,0 23,0 23,0 

måltidsprojekt 0,0 58,9 58,9 

unga kungälv 1 375,5 1 532,9 159,4 

ungdomssysselsättning 1 191,6 1 185,1 -6,5 

brandspot sa marbetsavtal 150,0 150,0 0,0 

fiskeområde södra bohuslän 50,0 50,0 0,0 

fästningarnas fest 265,6 265,6 0,0 

skred solbergsån 0,0 600,0 600,0 

kungälvs roddklubb 75,0 75,0 0,0 

Summa 3 452,8 4 916,8 1 464,0 

drift- och investeringsredovisning 

59

edovisningsprinciper 

60 

Redovisningsprinciper 

kungälvs kommun följer lagen om kommunal redovisning (1997:614), övrig redovisningspraxis 

och de rekommendationer som lämnats av rådet för kommunal redovisning 

(rkr), med några få undantag. för bolagens redovisning följs redovisningsrådets samt 

bokföringsnämndens rekommendationer och anvisningar. 

anläggningstillgångar har i balansräkningen 

upptagits till anskaffningsvärde efter avdrag för investeringsbidrag, 

planmässiga avskrivningar och 

nedskrivningar. Anslutningsavgifter redovisas som 

investeringsbidrag och därmed nettoredovisar kommunen 

investeringar i VA-anläggningar. I Kungälvs 

kommun gäller att den ekonomiska livslängden ska 

överstiga tre år och inte vara av ringa värde, för närvarande 

tillämpas en beloppsgräns om 10 tkr, för att 

en anskaffning ska redovisas som en anläggningstillgång. 

Anläggningstillgångarnas nyttjandeperiod prövas 

löpande. 

avskrivningar beräknas på anskaffningsvärdet 

minskat med eventuella investeringsbidrag. Bestämmande 

av den ekonomiska livslängden görs utifrån 

beräknad ekonomisk nyttjandeperiod, viss vägledning 

finns i RKR:s idéskrift om avskrivningar publicerad 

2009. Aktivering av anläggningstillgångar 

sker normalt den månad som investeringen tas i 

anspråk. Nominell metod används för beräkning av 

avskrivningar, dvs linjär avskrivning på ursprungligt 

anskaffningsvärde. På anläggningstillgångarnas kvarvarande 

bokförda värde beräknas även internränta. 

SKL:s förslag på internräntesatser används med vissa 

undantag. 

exploateringsverksamhet. Nedlagda kostnader och 

erhållna intäkter för pågående exploateringsverksamhet 

redovisas som kortfristiga fordringar och 

skulder. Under pågående exploatering kan vid årsskiften 

kostnader belasta innevarande år och intäkter 

nästkommande. Del- och slutavräkningar av exploateringsområden 

redovisas som en intäkt eller kostnad 

i verksamheten. 

pensionsskulden har beräknats av KPA Pension 

AB (KPA). Enligt beslut i Kommunfullmäktige den 

2006-06-19 §139 har Kungälvs kommun bytt redovisningsprincip 

beträffande redovisningen av kommunens 

totala pensionsåtagande. Pensioner intjänade 

t o m år 1997 har lyfts in som en avsättning i balans- 

räkningen, inklusive särskild löneskatt. Kommunen 

har därmed gått ifrån den så kallade blandmodellen 

och tillämpar istället fullfonderingsmodellen. Avsikten 

är att ge en mer rättvisande bild av kommunens 

finansiella ställning och utveckling samt att minska 

den framtida belastningen på kommunen då utbetalningarna 

av pensioner ökar. Intjänade pensioner fr 

o m 1998 ingår fortsatt i verksamhetens kostnader 

och redovisas som en skuld i balansräkningen. Även 

utbetalning av förmåner intjänade före 1998 redovisas 

bland verksamhetens kostnader. Den särskilda 

löneskatten på pensionskostnader periodiseras och 

redovisas i enlighet med RKR:s rekommendation 

17. Från och med 2000 har arbetstagaren själv fått 

möjlighet att placera en del av sin tjänstepension. 

Det innebär att kommunen årligen betalar ut den 

intjänade individuella delen till KPA som administrerar 

fördelningen av pensionspengarna till respektive 

individs valda förvaltare. Enligt ovan nämnda rekommendation 

har den del av pensionsskulden med 

tillhörande löneskatt, som betalas ut under 2010, 

bokats upp som kortfristig skuld i 2009 års bokslut. 

skatteintäkter. Kommunen följer RKR:s rekommendation 

4.2, vilket innebär att den prognos för 

skatteavräkningen som SKL publicerat i december 

räkenskapsåret har använts vid beräkning av årets 

skatteintäkter. 

Årets redovisade skatteintäkter består av tre olika 

delar, se not 3: 

• preliminära månatliga skatteinbetalningarna 

• en preliminär slutavräkning som bygger på SKL:s 

prognos för bokslutsåret 

• differensen mellan den slutliga taxeringen och 

den redovisade skatteintäkten föregående bokslutsår 

lönerna är bokförda enligt kontantprincipen. 

Förändring av semesterlön och övertidsskuld redovisas 

som en kostnad i verksamheten. Sociala avgifter 

bokförs som ett procentuellt påslag på lönekostnaden. 

Intjänad ferielön och uppehållslön för lärare re-

dovisas som skuld. Timlöner och ersättning för obekväm 

arbetstid som är intjänad under december tas 

upp som kortfristig skuld. 

lånekostnader som är hänförliga till uppförandet 

av en anläggningstillgång inräknas i tillgångens anskaffningsvärde 

enligt RKR:s rekommendation 15.1, om 

kommunen har lånekostnader. Ränta under byggtid 

tillämpas på projekt som pågår under en period längre 

än sex månader och över årsskiftet samt överstigande 

1 Mkr. 

kommunens leasingavtal redovisas enligt RKR:s rekommendation 

13.1. 

avsättning för återställande av Munkegärde deponi 

har gjorts enligt bedömning i aktuell sluttäckningsplan. 

Enligt planen skall sluttäckningen vara avslutad senast år 

2013 till en kostnad om totalt cirka 10 Mkr. Kommunen 

har även gjort avsättning till en VA-fond för framtida 

investering i ett nytt vattenverk i Dösebacka. 

resultatutjämningsfonder för VA-verk, renhållningsverksamhet, 

fastighetsförvaltning samt entreprenadavdelning 

redovisas som en del av kommunens egna kapital. 

tillämpning i koncernen. Enligt den kommunala redovisningslagen 

skall årsredovisningen även innehålla 

en så kallad sammanställd redovisning, en koncernredovisning. 

Utgångspunkten för koncernbokslutet är de 

fastställda balans- och resultaträkningarna för kommunen 

och dotterföretagen. Alla interna mellanhavanden 

inom koncernen elimineras. Att efter eliminering dra 

samman kommunens och bolagens räkenskaper till en 

redovisningsenhet kallas konsolidering. I kommunal redovisningspraxis 

anses kommunen utöva ett väsentligt 

inflytande vid en röstandel av minst 20 procent. 

koncernredovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden 

med proportionell konsolidering. Med 

förvärvsmetoden avses att det av kommunen förvärvade 

egna kapitalet i dotterföretagen har eliminerats. Därefter 

har intjänat kapital räknats in i koncernens egna 

kapital. Med proportionell konsolidering avses att om 

dotterföretagen inte är helägda tas endast ägda andelar 

av räkenskaperna in i koncernredovisningen. 

I koncernredovisningen har obeskattade reserver betraktats 

som eget kapital. Beräknad skatt på dessa obeskattade 

medel har skuldförts. Latent skatteskuld beräknas 

till 26,3 procent av obeskattade reserver. 

Både exploateringsfastigheter och markreserv har redovisats 

bland omsättningstillgångar. 

Avskrivningar redovisas enligt linjär metod. 

redovisningsprinciper 

61

verksamhetsöversikt 

62 

Verksamhetsöversikt 

I följande avsnitt presenteras en kortare sammanställning 

av olika mått och tal inom kommunens 

verksamheter. Verksamhetsmåtten visar antal eller 

mängd, exempelvis hur många besökare kommunen 

har haft på anordnade kulturarrangemang. Det kan 

också avse en procentsats, såsom hur stor andel av 

kommunens barn som har en plats i barnomsorg. 

Nyckeltalen omfattas av finansiella tal vilka visar 

kostnader av olika slag. För att kunna få en överblick 

och följa utvecklingen över en tid visas talen 

och måtten tio år bakåt i tiden. Denna presentation 

gjordes första gången i årsredovisningen för år 2004, 

därför kan inte denna tillbakablick göras i alla fall. 

Trots att verksamheterna idag är indelade i olika 

sektorer där arbete sker inom olika områden är det 

flera av dem som berör varandra med det de arbetar 

med. Därför frångår denna presentation den ordinarie 

indelningen för att istället redovisas under större 

sammanfattande rubriker, fyra block. Till varje tabell 

presenteras även en kortare text över innehållet och 

där förtydliganden av vissa mått och tal görs. 

detaljspecificerad driftredovisning för kommunens sektorer 

mkr Bokslut 2009 Budget 2009 Avvikelse 2009 Bokslut 2008 

kommunfullmäktige och kommunstyrelsen 12,4 12,3 -0,1 14,1 

kommunchef 8,9 9,1 0,2 15,2 

medborgarservice 5,0 4,9 -0,1 3,9 

ekonomisektionen 10,5 11,0 0,5 44,0 

personalsektionen 18,4 18,7 0,3 0,0 

kommunledningssektorn 22,3 21,3 -1,0 6,3 

Skola 

förskola - årskurs 6, skola 1 532,8 532,0 -0,8 499,0 

Årskurs 7 - vuxenutbildning, skola 2 320,2 323,8 3,6 316,8 

Summa Skola 853,0 855,8 2,8 815,8 

Arbetsliv och stöd 

sektorschef 18,7 19,6 0,9 15,5 

individ- och familjeomsorg, ifO 72,6 74,2 1,6 87,0 

socialpsykiatrin 21,3 18,4 -2,9 13,0 

arbetslivscentrum, alc 36,5 34,5 -2,0 34,8 

funktionshinderverksamhet 110,9 112,9 2,0 114,8 

försörjningsstöd 28,3 15,9 -12,4 21,4 

Summa Arbetsliv och stöd 288,3 275,5 -12,8 286,5 

Kultur och fritid 45,2 44,2 -1,0 44,9 

Vård och omsorg 

sektorsgemensamt 7,3 15,7 8,4 5,1 

hälso-och sjukvård 38,3 36,7 -1,6 35,5 

äldreomsorg 259,8 257,6 -2,2 251,2 

Summa Vård och omsorg 305,5 310,1 4,5 291,7 

Samhällsbyggnad 111,4 109,5 -1,9 105,5 

FM Service 47,6 46,2 -1,4 47,4 

KF/KS centrala projekt 3,4 4,9 1,5 2,8 

finansiering -90,6 -55,6 35,0 -68,9 

exploatering 1,1 0,0 -1,1 -9,3 

reavinst -1,7 0,0 1,7 0,0 

NETTOKOSTNAD 1 640,6 1 667,9 27,3 1 599,9 

Mellan bokslut 2008 och 2009 är siffrorna inte helt jämförbara då våra arenor under 2009 upphörde och man gick över till sektorer. År 2008 

redovisades försörjningsstöd och utförarenheten tillsammans med ALc. Utförarenheten ligger under IfO.

kommunsammandrag 


2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002 2001 2000 

antal invånare 40 727 40 268 39 649 38 898 38 695 38 257 38 154 37 912 37 576 37 191 

utdebitering 21,87 21,87 21,87 21,97 21,97 21,97 21,89 20,89 20,89 20,89 

antal årsarbetare 2 986 3 043 3 096 3 106 3 028 2 958 2 978 2 997 3 028 3 025 

verksamhetens bruttokostnad, mkr 2 011 1 675 2 103 2 304 1 783 1 709 1 638 1 528 1 488 1 363 

verksamhetens nettokostnad, mkr 1 640 1 600 1 665 1 480 1 380 1 352 1 299 1 195 1 134 1 071 

nettokostnad per invånare, kr 40 268 39 734 42 004 38 048 35 664 35 300 34 000 31 500 30 200 28 800 

balansomslutning kommunen, mkr 2 502 2 294 2 233 2 047 1 911 1 722 1 670 1 553 1 472 1 392 

balansomslutning koncernen, mkr 3 457 3 162 3 080 2 843 2 737 2 516 2 483 2 394 2 283 2 178 

nettoinvesteringar kommunen, mkr 187 105 113 101,9 118 224 141 151 74 93 

nettoinvesteringar koncernen, mkr 306 218 238 190 237 266 169 244 200 140 

låneskuld kommunen, mkr 220 165 210 241 276 236 177 78 79 11 

låneskuld koncernen, mkr 1 063 1 039 1 082 1 092 1 114 1 033 933 906 844 805 

soliditet, kommunen % 10,3 10,3 8,6 14,4 14,6 53,5 55,7 59,0 60,8 60,8 

soliditet, koncernen % 13,8 13,3 11,5 15,1 14,9 41,2 41,5 42,3 43,2 43,1 

Årets resultat kommunen, mkr 22,4 43,7 -104,1 11,9 38 -10 28 20 49 -2 

Årets resultat koncernen, mkr 57,5 68,5 -76,3 26,4 44 7 36 27 63 5 

I sammandraget presenteras mått och tal för kommunens 

helhet och det inleds med kommunens invånarantal. 

Antalet invånare har stadigt ökat de senaste 

tio åren med i genomsnitt 0,5-1,0 procent per år. 

Nästkommande tal, utdebiteringen (den kommunala 

skattesatsen), har en sammantagen höjning med cirka 

1,50 kr under de senaste tio åren. 

Efterföljande tal och mått visar både kommunens 

och koncernens ekonomiska utveckling i miljoner 

kronor. Först redovisas verksamhetens totala kostnader, 

dels när intäkter inte har dragits ifrån och 

dels när de har gjort det. Därefter visas även net- 

va och miljö samt infrastruktur och räddning 

tokostnaden uppdelad per kommuninvånare. Balansomslutningen 

visar tillgångarna i relation till det egna 

kapitalet och skulderna. 

Soliditeten visar i procent den långsiktiga betalningsförmågan 

och räknas ut genom att det egna kapitalet 

divideras med de totala tillgångarna. År 2006 

infördes en ny redovisningsprincip, vilket kraftig påverkar 

soliditeten. År 2005 är justerat för den nya 

redovisningsprincipen. Kommunens utfall för året är 

22,4 mkr. 

va och miljö 2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002 2001 2000 

såld vattenmängd, m 3 1 944 748 1 914 043 1 838 658 1 837 084 1 806 262 1 812 465 1 832 739 1 840 675 1 894 500 1 884 000 

vattenavgift rörlig del, kr/m 3 16,72 16,2 16,20 16,20 15,56 15,55 14,50 13,90 13,90 13,90 

nya ärenden, avlopp 139 77 86 87 75 118 128 310 534 272 

nya ärenden, värmepumpar 106 113 124 215 120 160 116 279 209 59 

total avfallsmängd, kg/invånare 325 345 350 360 364 394 406 366 361 356 

- därav deponi 0 0 0 15 25 45 75 39 36 25 

- därav återvinning av kretslopp 122 146 147 142 128 137 129 128 127 129 

Här redovisas hur stor mängd vatten som kommunen 

säljer till invånarna men också till företag 

och andra kommuner. Här redovisas också priset på 

den rörliga avgiften, även kallad brukningsavgift, för 

vatten. Två andra mått är antalet inkomna ärenden 

avseende tillstånd för enskild avloppsanläggning och 

installation av egen värmepump. De tre avslutande 

måtten visar först den mängd avfall som slängs varje 

år, då beräknat efter hur mycket detta är per invånare. 

Den största delen av avfallet avser sopor som 

förbränns. Deponin är avslutad from 2007. 

63


infrastruktur och räddning 2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002 2001 2000 

räddningstjänst, antal larm 591 572 564 531 567 514 512 500 449 427 

-tillsyner, ny lagstiftning 2004 51 41 23 26 57 49 107 70 134 117 

bygglov, delegationsbeslut 487 455 445 537 523 493 416 420 448 381 

antal kontrollplaner 380 370 476 408 428 446 431 - - - 

antal resor m. inomkommunala linjer 1 258 949 1 234 644 1 112 220 1 099 367 1 132 908 1 115 000 1 107 600 1 156 900 1 123 500 705 000 

antal resor m. grön express 2 602 161 2 846 869 2 691 895 2 657 757 2 412 140 2 334 000 2 348 500 2 358 100 2 099 000 1 989 000 

64 

De två första måtten visar antalet larm räddningstjänsten 

erhållit under året och gjorda insatser vid 

brand. Den sammanlagda siffran gäller brand i byggnad 

samt utomhus. 

Därefter visas antal beslut tagna om bygglov, det 

vill säga för tillstånd till att bygga, riva eller göra 

vissa markåtgärder. Antal kontrollplaner avser planer 

med olika avstämningspunkter för granskning 

och kontroll vid bland annat bygg, enskild eldstad, 

enskilt avlopp och anläggning av ny vattentäkt. 

pedagogisk verksamhet samt fritid 

För antalet resor med inomkommunala linjer avses 

all lokaltrafik inklusive Marstrand, Älgön och 

Brattön. Ingår gör även linje 622. Minskningen av 

inomkommunala resor 2006 beror på att seglingarna 

på Marstrand inte blev av det året. Att antalet resor 

minskat under 2009 med Grön Express beror på att 

man ändrat linjedragningen under året. 

pedagogisk verksamhet 2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002 2001 2000 

barnomsorg & grundskola nettokost. tkr 641 492 611 664 592 741 566 092 546 673 523 501 514 437 476 612 466 828 445 963 

barnomsorg, andel barn, % 89 86 83 83 82 82 80 79 79 77 

förskola, antal inskrivna barn, genomsnitt 1 780 1 706 1 624 1 530 1 428 1 390 1 310 1 269 1 217 1 258 

familjedaghem, antal inskrivna barn 213 232 241 259 286 291 284 260 277 335 

grundskola, genomsnittligt elevantal 3 715 3 857 4 050 4 231 4 376 4 528 4 694 4 762 4 694 4 706 

antal elever i fristående grundskola 508 509 523 541 542 555 543 489 443 353 

antal elever i annan kommuns grundskola 31 32 30 26 27 21 25 20 23 12 

godkända elever i åk 9 i sv, eng, ma, % 92 94 93 92 89 93 94 94 94 91 

antal heltidstjänstgörande lärare/100 elever 8,1 7,8 7,8 7,7 7,3 7,1 6,8 6,9 6,7 6,7 

fritidshem, antal barn 1 122 1 068 1 012 990 975 987 1 043 1 070 1 118 1 148 

gymnasieverksamhet, nettokostnad, tkr 211 449 204 154 180 514 169 560 162 386 151 056 143 232 126 207 114 278 107 567 

genomsnittligt elevantal 1 852 1 919 1 872 1 813 1 656 1 467 1 284 1 243 1 323 1 371 

- därav från annan kommun 638 660 680 602 512 406 327 296 285 308 

antal elever i fristående gymnasium 281 259 226 198 198 217 189 144 110 99 

antal elever till annan kommuns gymn. 452 471 475 444 432 433 398 338 274 239 

kostnad per elev i gymnasieskolan, kr 93 545 92 058 83 021 82 957 80 653 78 830 79 997 71 578 67 169 65 177 

antal heltidstjänstgörande lärare/100 elever 

gymnasiesärskola, elevantal genomsnitt, 

8,1 8,2 8,5 8,4 8,5 8,8 8,6 8,1 7,2 7,7 

exkl. integrerade 105 121 119 106 89 84 97 75 76 - 

- kostnad per elev i gymnsiesärskolan, kr 278 416 256 729 256 104 272 399 282 130 263 049 265 352 - - -

En stor del av kommunens verksamhet utgörs av 

den pedagogiska vilken omfattas av förskola, familjedaghem, 

skolbarnsomsorg, grundskola, särskola, 

gymnasiet, gymnasiesärskolan och vuxenutbildningen. 

Inledningsvis presenteras nettokostnadsutvecklingen 

för barnomsorgen och grundskolan. Detta 

mått ges även för gymnasieskolan och vuxenutbildningen 

och för båda kan ses en ökning i dess 

utveckling över tiden. Måttet för andelen barn i 

barnomsorgen är en procentuell siffra för hur många 

av kommunens invånare i åldern 1-5 som finns inskrivna 

i förskola och familjedaghem. Därefter följer 

antal inskrivna barn på förskola, ett mått som 


kultur, fritid, turism 2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002 2001 2000 

antal föreningar 282 63 60 63 54 63 67 59 70 69 

- antal föreningar med föreningsbidrag 112 - - - - - - - - - 

antal kulturarrangemang 200 266 328 318 317 386 264 265 217 206 

- antal besökare 22 021 66 813 39 220 18 208 15 814 21 491 11 514 9 988 13 721 8 979 

bibliotek, antal lån 318 634 304 987 317 997 283 172 273 873 274 838 310 984 325 309 375 024 390 530 

-nettokostnad/lån 61,22 64 51,21 57,04 58,61 48,89 44,35 38,00 31,47 29,40 

simhallen, antal besök 124 200 127 100 121 500 123 200 121 600 121 500 116 500 119 500 122 895 120 146 

-nettokost. /öppethållandetimme 1 525 1 490 1 365 1 217 1 321 1 222 1 327 1 053 955 942 

isbanan skarpe nord, antal öppettimmar 4 400 4 492 4 268 4 268 4 312 3 928 4 602 5 394 4 522 4 667 

- varav isbanan 1 656 - - - - - - - - - 

- varav konstgräs 2 744 - - - - - - - - - 

idrottshallar, antal öppettimmar 8 692 7 764 3 721 4 087 4 087 3 436 3 436 4 563 3 863 3 841 

kulturskolan, antal deltagare/vecka 1400 1500 1400 1250 1 100 700 

kommunalt anslag/invånare* 108 115 117 119 - - - - - - 

* exkl lokalkostnader, jmfr riksgenomsnitt enligt sveriges musik- och kulturskoleråd: 171 kr (2007) 

En väsentlig del av kultur- och fritidsverksamheterna 

inom kommunen drivs av föreningslivet, ofta 

med kommunalt stöd i olika former. Kommunen har 

närmare 300 registrerade föreningar. Här presenteras 

dessutom alla föreningar som erhållit verksamhetsstöd 

från kommunen inom ramen för de olika 

bidrag som Kultur och Fritid administrerar (lokalt 

aktivitetsstöd, kultur- och fritidsfrämjande verksamhet 

samt driftbidrag). 

Vidare presenteras antalet kulturarrangemang, 

vilket omfattar allt från föreläsningar, utställningar, 

teater- eller dansföreställningar och konserter för 

barn och vuxna. Siffran för kulturevenemang 2008 

innefattar besökare vid evenemang inom Fästningarnas 

Fest. 

Biblioteket visar ökad utlåning och därmed lägre 

kostnad per lån. En del av ökningen kan ses på den 

nytillkomna bokbussen som förändrat biblioteksservicen 

i de norra kommundelarna. Besöksantal för 

turistbyrån redovisas inte fr o m 2007 eftersom turistbyråverksamheten 

drivs i andra former. 

även visas för familjedaghem, grundskola, gymnasiet 

och gymnasiesärskolan (kommunal regi). Elevantalet 

i gymnasiet och gymnasiesärskolan är redovisat 

enligt elevavstämning 15/10. För grundskolan och 

gymnasiet redovisas även hur många elever som går 

i fristående skola, samt hur många elever som går i 

annan kommuns skola. För gymnasiet visas även antalet 

elever från annan kommun. För grundskolan 

och gymnasiet redovisas också antalet heltidstjänstgörande 

lärare per 100 elever. Kostnad per elev i 

gymnasieskolan i Kungälv har ökat med 1,6 procent 

mellan åren 2008 och 2009. Motsvarnade siffra för 

gymnasiesärskolan är 8,4 procent. 

65


vård och omsorg 

tkr 2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002 2001 2000 

Äldreomsorg, nettokostnad 259 863 251 117 238 892 216 958 207 274 208 280 209 754 190 209 169 257 165 799 

varav nettokostnad för omsorgs 

boende inkl. kortplatser 

varav nettokostnad för 

demensplatser och platser på 

94 214 90 668 102 070 106 783 99 665 99 493 116 706 109 566 - - 

gruppboende psyk (fastställda) 

varav nettokost. för servicehus (ej 

79 373 76 901 56 713 43 366 39 741 39 380 28 414 19 763 - - 

personal som redovisas under hemtjänst) 2 191 1 187 985 892 1 467 1 208 1 574 1 506 - - 

varav nettokostnad för hemtjänst 67 201 70 167 68 274 58 402 58 948 59 265 56 221 48 962 - - 

varav nettokostnad för färdtjänst - - - - - - - 3 800 - - 

varav nettokost. för betalningsansvaret 4 612 3 883 1 526 1 298 1 975 4 362 1 676 1 327 - - 

varav nettokostnad för gemensam äldreomsorg 

(biståndsenheten, resursförmedlingen 

fr.o.m. hösten 2006-2009, vaktmästerikostnader 

och övriga gemensamma 

kostnader.) 12 272 8 311 9 324 6 217 5 478 4 572 5 163 5 285 - - 

antal platser i särskilt boende 

varav demensplatser 

418 410 401 404 409 402 438 441 419 406 

(inkl. gruppboende psyk) 143 143 122 91 79 79 61 59 59 57 

varav ordinarie platser i särskilt boende 177 177 187 230 240 240 301 344 323 309 

varav korttidsplatser 47 42 50 38 44 41 38 - - - 

varav trygghetsplatser 7 6 5 7 7 - - - - - 

varav platser i servicehus 35 35 35 35 36 36 36 36 36 36 

varav köpta platser 9 7 2 3 3 6 2 2 1 4 

antal ersatta hemtjänsttimmar 

delsumma ersatta hemtjänsttimmar, 

192 596 - - - - - - - - - 

ej kundval 

delsumma ersatta hemtjänsttimmar, 

27 173 - - - - - - - - - 

kundval 

varav ersatta hemtjänsttimmar 

165 423 - - - - - - - - - 

kundval i egen regi 

varav ersatta hemtjänsttimmar 

156 895 - - - - - - - - - 

kundval i extern regi 

nettokostn. i äldreomsorgen per plats 

8 528 - - - - - - - - - 

(servicehus eller overheadkostn. ingår ej) 465 

nettokostn. per demensplats, inkl. platser 

457 438 411 379 392 365 323 - - 

på gruppboende psyk 

nettokostn. per ordinarie plats i särskilt 

467 463 467 477 503 498 466 335 - - 

boende inkl. korttidsplatser 462 449 430 398 351 354 344 319 - - 

Hemsjukvård (f d Hälso- och sjukv.) 

Nettokostnad 38 330 35 469 36 055 33 619 34 598 33 267 34 137 34 876 33 966 32 680 

antal registrerade patienter i hemsjv. 721 668 724 684 652 668 658 725 826 817 

66 

vård och omsorg 

I redovisade nyckeltal ingår inte overheadkostnad. I 

platskostnaden ingår inte heller kostnader för hemsjukvård. 

Sektor vård och äldreomsorgen (del av socialtjänsten) 

har valt att byta ut vissa nyckeltal i årsredovisningen 

2009 dels på grund av införande av kundval och dels på 

grund av byte av verksamhetssystem. Äldreomsorgens 

platser grupperas; köp av platser, platser med omsorgsinriktning, 

inriktning mot demens och psykogeatrik 

samt platser på servicehus. 

Under 2007, genomfördes om- och tillbyggnad 

på Ytterby äldreboende samtidigt som korttidsavdelningen 

flyttade från Ytterby äldreboende till 

Fridhemskullen. Detta skedde under 2007 och det 

innebär att kostnaden per demensplats respektive 

kostnad per särskilt boende inte är riktigt kan jämföras 

mellan 2007 och 2008. Platsantalet redovisas i 

årsgenomsnitt. 

På grund av införandet av kundval har alla kostnader 

analyserats mycket noga och det har medfört 

vissa förändringar till exempel har ledningspersonal 

som behövs för att driva själva huset bokförts på ser-

arbetsliv och stöd 


tkr 2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002 2001 2000 

Arbetslivscentrum, nettokostnad 36 427 34 838 32 221 - - - - - - - 

antal deltagare daglig verksamhet (dv) 135 125 120 - - - - - - - 

antal deltagare arbete/rehab./integration (ari) 138 120 147 - - - - - - - 

antal nyanlända till flyktingmottagning 

inkl. ensamkommande flyktingbarn 36 36 14 - - - - - - - 

Socialpsykiatrin, nettokostnad 21 389 13 441 - - - - - - - - 

Funktionshinder, nettokostnad 110 849 114 791 103 534 108 619 98 442 111 641 106 109 95 457 85 412 79 775 

antal ärenden lss/lass 377 364 - - - - - - - - 

antal ärenen sOl 295 287 - - - - - - - - 

antal platser boende särskild omsorg (vuxna) 78 71 65 66 66 65 54 53 48 47 

köp av boende särskild omsorg 9 9 9 12 11 12 12 - - - 

köp av korttidsplatser och korttidsboende 22 19 21 - - - - - - - 

antal platser på gruppboende psyk 19 18 17 10 8 8 8 8 8 8 

antal vårdtagare, boendestöd 119 102 92 - - - - - - - 

Individ- och familjeomsorg, nettok. 

placering barn och unga (0-20 år) 

72 595 86 971 86 522 90 355 72 494 73 198 72 973 72 365 65 651 67 083 

antal placeringar på institution 28 38 58 49 13 - - - - - 

antal placeringar på familjehem 50 52 43 28 18 - - - - - 

antal öppenvårdsinsatser, externa 41 72 63 - - - - - - - 

antal öppenvårdsinsatser, interna 

placering vuxna (21 år-) 

124 89 88 - - - - - - - 

antal placeringar på institution 23 34 29 36 12 - - - - - 

antal placeringar familjehemsvård 10 12 5 5 3 - - - - - 

antal lvm (lagen om vård av missbrukare) 12 12 9 - - - - - - - 

Försörjningsstöd, nettokostnad 22 532 17 361 16 090 15 007 13 922 15 811 15 722 14 003 - - 

vicehuset och inte hemtjänst. Från och med 2009- 

01-01 ingår inte biståndshandläggarna i hemtjänsten 

utan redovisas i gemensamma kostnaden för äldreomsorgen. 

Från och med 2009 flyttade hemtjänstärenden 

(beslut enligt socialtjänstlagen) avseende under 

65 år till vård och äldreomsorg. 

Hemrehab fanns till och med årsskiftet 2008 och 

redovisades då under verksamhet hemtjänst. Nyckeltal 

för rehabverksamheten och bostadsanpassningen 

redovisas inte. 

sektor arbetsliv och stöd har valt att byta ut vissa 

nyckeltal i årsredovisningen 2009, dels på grund av 

stora förändringar i organisationsstrukturen vilket 

gjort en del jämförelser irrelevanta, dels på grund 

av att man gjort en revision av och i vissa fall hittat 

bättre sätt att belysa sektorn. 

arbetslivscentrum (alc): Från och med 2010 kommer 

Försörjningsstöd att höra till ALC. Både Daglig 

verksamhet och Arbete/Rehabilitering/Integration 

har haft ett stort tryck under 2009 med många nya 

deltagare. 

funktionshinder (fh): Under året har ett nytt boende 

med sex platser startats upp. 2009-01-01 

flyttades hemjänsten från FH och ligger nu under 

äldreomsorgen. Köpta korttidsplatser psykiatrin 

redovisades2008 under FH men har nu flyttats till 

socialspykiatrin. 

individ- och familjeomsorg (ifo): Inom IFO har sedan 

2008 besparingar gjorts inom köpt vård med 

cirka 17 Mkr. På Utförarenheten som startade 2008 

jobbar man med hemmaplanslösningar för barn 

0-20 år, detta har möjliggjort att köpta dyra ärenden 

kan avslutas snabbt och ersättas med vård på hemmaplan. 

Krismottagningen har fått förlängt statligt 

bidrag. Under 2010 skall ett motivationsboende för 

missbrukare byggas på tomten nedanför Kungälvs 

sjukhus och sex nya platser skall skapas i ett referensboende 

på Bagaregatan. 

försörjningsstöd: Nettokostnad försörjningsstöd 

redovisar utbetalt bidrag samt återbetalningar. 

67

kommunjämförelse 

68 

Kommunjämförelse 

genom att jämföra oss med andra kompletterar vi vår egen utvärdering av 

måluppfyllelse och resultat. vi relaterar det vi uppnått till ”något utanför” vår 

egen organisation och verksamhet. 

att jämföra sig med andra är viktigt ur flera perspektiv. 

Det kanske allra viktigaste är att vi skall bedriva 

vår verksamhet så effektivt så möjligt. Vi måste 

utnyttja de resurser vi har till vårt förfogande på ett 

för medborgaren klokt sätt. Inom kommunvärlden 

har vi unika möjligheter i och med att likheterna 

mellan oss är så stora. Vi gör samma saker men vi 

gör det på olika sätt. Att inspireras, utvecklas och 

förnya sig genom att se sig omkring är både viktigt 

och nödvändigt för oss som organisation, för våra 

medborgare och brukare. 

inom olika nätverk arbetar kommunen aktivt med 

jämförelser. Göteborgsregionen (GR) blir naturligt 

en viktig utgångspunkt. Inom GR finns ett flerårigt 

arbete med jämförelser inom olika verksamheter. 

Flera av dessa jämförelser har lett till fördjupade 

analyser för att se vad kostnadsskillnader beror på. 

Exempel på fördjupningar inom äldreomsorgen 

är antal patienter per sjuksköterska, nattbemanning, 

kostnader för en hemtjänsttimma och kostnader för 

en boendeplats. 

Jämförelsernas resultat varierar och orsakerna 

till kostnadsskillnader kan hittas i till exempel lokalstruktur, 

stordriftsfördelar och lönenivå (åldersstruktur 

bland personalen). Det finns dock inget 

som visar att Kungälv ligger högre i kostnader än 

kommunerna inom GR. Kungälv har dock en hög 

andel äldre-äldre, vilket har betydelse för kostnadsläget 

Inom skolan har till exempel Härryda varit en 

partner i denna dialog. Äldreomsorgen har haft utbyte 

med Alingsås och olika stadsdelar i Göteborg 

för att hitta goda exempel, ökad förståelse och utvecklingsmöjligheter. 

Kvalitetsnätverk Västkust är ett av tjugo nätverk 

som Sveriges Kommuner och Landsting samordnar 

inom ramen för det nationella ”Jämförelseprojektet”. 

I nätverket ingår kommunerna Ale, Borås, 

Falkenberg, Kungälv, Mark, Partille, Trollhättan, 

Uddevalla och Vänersborg. Jämförelseprojektets 

intention är att nätverket årligen kommer med två 

rapporter utifrån egenutvecklade och andra kvalitets- 

och resultatmått. Syftet med dessa rapporter 

är att ge underlag och tips för att förbättra kvaliteten 

på kommunens tjänster ur ett brukar- och 

medborgarperspektiv. Detta görs i rapporten genom 

ett försök att belysa resultat i förhållande till 

insatta medel, samt genom en bedömning av de arbetsprocesser 

kommunen har för att producera sina 

tjänster. Sedan 1998 har olika områden inom kommunens 

verksamhet genomlysts. Under 2009 var 

områdena flyktingmottagning och kommunernas 

näringslivsverksamhet. 

vi har i denna redovisning valt ut sex GR-kommuner, 

de sex som vi oftast jämför oss med i olika 

sammanhang, de som är mest lika oss. I tabellerna 

redovisar vi jämförande data utifrån två syften. Det 

är dels information som är väsentlig i alla årsredovisningar 

som bakgrundsinformation till exempel 

befolkning och skattesats och dels ekonomisk information 

såsom resultat och investeringar. Vi vill också 

relatera till de mål som kommunfullmäktige och 

kommunstyrelsen satt upp och se hur vi utvecklas 

jämfört med våra grannkommuner. 

Folkmängd (per 31 dec) 

2006 2007 2008 2009 

ale 26 800 27 092 27 323 27 394 

alingsås 36 481 36 739 37 247 37 515 

härryda 32 395 32 969 33 580 34 007 

kungsbacka 71 044 71 942 72 676 73 938 

kungälv 38 899 39 649 40 268 40 727 

lerum 37 092 37 711 38 085 38 301 

stenungsund 23 190 23 389 23 657 23 983 

medel 37 986 38 499 38 977 39 409

Befolkningsökning 

% 2007 2008 2009 

ale 1,09 0,85 0,26 

alingsås 0,71 1,38 0,72 

härryda 1,77 1,85 1,27 

kungsbacka 1,26 1,02 1,74 

kungälv 1,93 1,56 1,14 

lerum 1,67 0,99 0,57 

stenungsund 0,86 1,15 1,38 

medel 1,35 1,24 1,11 

riksgenomsnitt 0,93 

fortsatt befolkningsökning. Alla jämförelsekommunerna 

fortsätter att ha en befolkningsökning. 

Befolkningsutvecklingen i Kungälv är inte lika stor 

som tidigare år men ligger ändå över den antagna 

befolkningsprognosen. Den största avvikelsen beror 

på en större inflyttning till tätorterna Kungälv 

och Ytterby. Inom Göteborgsregionen totalt har befolkningsökningen 

aldrig varit större (1,25%) och 

ligger klart över riksgenomsnittet och även i jämförelse 

med ovanstående grupp. En trolig orsak är 

lågkonjunkturen, där arbetsmarknaden är fortsatt 

relativt stabil i storstadsområdena. 

Skattesats 

2007 2008 2009 2010 

ale 22,00 22,00 22,30 22,30 

alingsås 21,79 21,79 21,79 21,79 

härryda 21,15 21,05 21,05 21,05 

kungsbacka 21,53 21,53 21,53 21,53 

kungälv 21,87 21,87 21,87 21,87 

lerum 21,18 21,08 21,08 21,08 

stenungsund 22,07 22,07 22,07 22,07 

medel 21,66 21,63 21,67 21,67 

rikssnitt 20,78 20,71 20,72 20,74 

kungälvs kommun har den tredje högsta skattesatsen 

i jämförelsegruppen. Skattesatsen har legat stabilt 

under perioden i de flesta kommuner, så också 

i Kungälv. De kommuner som förändrat skatten under 

dessa år är Ale kommun som höjde skatten med 

30 öre 2009 samt Lerum som sänkte skatten med 10 

öre 2008. Kommungruppen ligger över rikssnittet. 

Vid jämförelser av kommunalskatten med kommuner 

utanför regionen är det dock viktigt att komma 

ihåg att det har skett olika verksamhetsöverföringar 

mellan kommuner och landsting i olika landsdelar. 

Resultat/invånare, kr 

2006 2007 2008 2009 

ale 1 556 934 1 372 1 284 

alingsås 2 588 2 232 1 262 3 217 

härryda 1 639 2 154 893 1 173 

kungsbacka 2 759 1 946 1 097 1 691 

kungälv 2 031 -267 1 403 1 137 

lerum 1 581 1 034 1 032 1 201 

stenungsund 1 794 470 511 2 890 

medel 1 993 1 215 1 081 1 799 

positiva resultat mot bakgrund av förutsättningarna. 

För att göra jämförelserna rättvisa har den 

i resultatet ingående pensionsskuldsberäkningen 

räknats om till den så kallade blandfondsmodellen. 

I resultaten för kommunerna ingår eventuella jämförelsestörande 

poster. Stenungsund och Alingsås 

ligger i en egen klass för sig och drar upp snittet. 

Kungälv har ett något sämre resultat per invånare än 

föregående år (-266 kr) och har också sämst resultat 

i jämförelsegruppen till skillnad mot föregående år 

då vi hade det högsta resultatet per invånare. Vårt 

resultat tyngs av engångskostnader i samband vårt 

personalomställningsprogram. Sett mot bakgrund 

av resultatet 2007, de åtgärder som vidtagits under 

de två senaste åren har kommunen nu ändå en relativt 

bra grund att stå på inför framtiden. Med tanke 

på förutsättningarna kommunerna hade under arbetet 

med budget 2009 med den största konjunkturnedgången 

på flera decennier och därmed vikande 

skatteprognoser får man nog ändå anse att resultaten 

är relativt goda. Sena besked om sänkta arbetsgivaravgifter 

tack vare låga sjukskrivningstal hjälper 

också upp resultaten. 

Nettoinvestering/invånare, kr 

2006 2007 2008 2009 

ale 1 646 2 333 1 614 2 000 

alingsås 2 045 1 524 1 509 1 690 

härryda 2 192 3 943 3 961 3 382 

kungsbacka 2 621 4 916 5 003 3 381 

kungälv 2 620 2 842 2 617 4 594 

lerum 4 934 4 216 5 808 2 867 

stenungsund 2 501 3 762 4 692 4 336 

medel 2 651 3 362 3 601 3 375 

kungälv har investerat mest per invånare under 

2009 och har höjt investeringsnivån jämfört med 

tidigare år. Det förklaras av att två stora byggen 

har färdigställts. Äldreboendet Ytterbyhemmet har 


69


70 

byggts om och och vid gymnasieskolan Mimers Hus 

har en ny idrottshall uppförts. Totalt är investeringsutgiften 

för de två investeringarna 67,7 mkr. 2010 

ser nivån ut att tillbaka till en för Kungälv mer normal 

nivå. 

Arbetslöshet, procent av hela befolkningen 

% 2007 2008 2009 

ale 2,0 2,48 4,21 

alingsås 1,98 2,68 4,58 

härryda 1,46 1,73 3,05 

kungsbacka 1,12 1,50 2,69 

kungälv 1,23 1,58 2,71 

lerum 1,19 1,33 2,67 

stenungsund 1,64 1,89 2,89 

medel 1,52 1,89 3,26 

rikssnitt 2,40 2,9 3 4,49 

I Kungälv var 1103 personer arbetslösa vid årsskiftet. 

2008 var siffran 636. Andelen arbetslösa av den 

totala befolkningen har ökat från 1,58 procent till 

2,71 procent. I förhållande till andra kommuner är 

det en låg ökning både om vi jämför med regionen 

och riket. 

Placering i Svenskt Näringslivs 

kommunranking 

2007 2008 2009 

ale 112 142 141 

alingsås 20 24 21 

härryda 44 26 7 

kungsbacka 51 108 35 

kungälv 125 137 147 

lerum 30 42 98 

stenungsund 71 93 90 

enligt svenskt näringslivs ranking 2009 ligger 

Kungälv på plats 147 av 290. Åtgärdsprogram och 

förbättringsåtgärder pågår. 

Förvaltningen arbetar med att förbättra servicen 

till våra företag. Med ledning av resultatet av den 

NKI-undersökning som gjordes under 2009 fokuseras 

arbetet kring effektivitet och information. Arbete 

pågår bland annat med att utveckla hemsidan och införa 

fler tjänstegarantier. 

För att förbättra kontakter och bemötande av näringslivet 

har förvaltningen tillsatt en grupp som har 

till uppgift att vara en första dörr in för sammansatta 

ärenden från näringslivet. 

Politiker och tjänstemän inom Kungälvs kommun 

har tillsammans med företagare påbörjat ett arbete 

med att förbättra företagsklimatet i kommunen. Arbetet 

kommer att bygga vidare på den vision som 

tagits fram: 

“Kungälv skall vara en ledande näringslivskommun 

där stolthet, samarbete och tillit präglar det vardagliga 

arbetet”. 

I det gemensamma arbetet har Kung11:an skapats. 

Kung11:an består av 11 åtgärdspunkter och skall vara 

en process att arbeta utefter för att uppnå visionen. 

Arbetsgrupper bestående av politiker, tjänstemän 

och företagare, tillsätts till varje punkt. Kung11:an 

skall hållas levande genom att så snart en punkt är 

åtgärdad och kan bockas av, ersätts den med en ny. 

Antal nystartade företag 

2007 2008 2009 

ale 114 130 117 

alingsås 212 226 219 

härryda 196 243 188 

kungsbacka 544 526 482 

kungälv 243 267 223 

lerum 200 229 211 

stenungsund 173 165 155 

antal nystartade företag har minskat under 2009. 

Jobs and society gör varje år en mätning av antal nyregistrerade 

företag per 1 000 invånare. Minskningen 

för hela riket var under året 8,3 procent. I Kungälv 

var minskningen 4,8 procent. Kungälv ligger på 

plats 48 (plats 57 2008) av landets 290 kommuner 

vilket innebär att kommunen ändå har en stor andel 

av nyföretagande. 

Andel behöriga till gymnasieskolan 

% 2006 2007 2008 2009 

ale 89,2 90,6 85,0 85,1 

alingsås 93,1 91,1 90,5 93,5 

härryda 94,8 95,4 94,9 96,1 

kungsbacka 95,7 95,2 94,3 96,0 

kungälv 93,3 91,7 93,1 91,0 

lerum 89,2 93,1 93,5 93,2 

stenungsund 94,3 95,8 94,5 97,1 

medel 92,8 93,3 92,3 93,1 

rikssnitt 89,1 88,5 88,8 

Andelen elever i årskurs 9 som är behöriga till 

gymnasiet, är 91,0 procent på kommunnivå, vilket är 

lägre än föregående år. Målet för året var att 94 procent 

av eleverna skall vara behöriga till gymnasiet. 

Antalet elever totalt i kommunen, som är godkända

i alla ämnen, är också lägre 2009 jämfört med de 

senaste åren. Efter att elever erbjuds sommarskola 

har antalet godkända elever ökat till 91,6 procent. 

I jämförelsegruppen ligger vi lågt, men över riket. 

En mängd åtgärder genomförs för att öka antalet 

godkända elever. Åtgärderna har fokus både på kompetensutveckling, 

uppföljningsverktyg och särskilda 

insatser riktat till särskilda elevgrupper. Detta är ett 

långsiktigt arbete. 

Ohälsotal, antal utbetalda dagar från 

socialförsäkring en 

2006 2007 2008 2009 

ale 44,4 41,6 37,4 32,7 

alingsås 40,8 39,5 36,7 32,7 

härryda 36,0 33,7 31,0 27,0 

kungsbacka 30,0 28,1 26,1 23,0 

kungälv 39,9 36,5 32,8 29,0 

lerum 35,1 32,9 29,3 25,9 

stenungsund 35,5 32,5 29,9 26,9 

medel 37,4 35,0 31,9 28,2 

rikssnitt 39,9 38,3 35,8 32,8 

Ohälsotalet är försäkringskassans mått på frånvarodagar 

som ersätts från sjukförsäkringen under en 

12 månadersperiod. Ohälsotalet har sjunkit stadigt 

under de senaste åren både i riket, regionen och 

jämförelsekommunerna. Kungälv utbetalades 29 dagar 

per invånare i åldern 16-64 år under 2009, något 

över snittet för jämförelsekommunerna. Sett från 

2005 har kommunen dock haft den största minskningen 

i regionen av ohälsotalet. Västra Götalandsregionen 

ligger något över riket med 33,5 utbetalda 

frånvarodagar. 

Andel timmar som utförs av privata utförare 

inom hemtjänst enligt LOV, 

% 2006 2007 2008 2009 

ale - - - - 

alingsås - - - 10,4 

härryda - - - - 

kungsbacka - - - - 

kungälv - - - 5,2 

lerum - - - 1,1 

stenungsund - - - - 

Inom hemtjänsten har kundval införts från 1 februari. 

Av jämförelsekommunerna är det Alingsås och 

Lerum som infört kundval men fler är på gång. Sju 

externa leverantörer är godkända, varav fem fanns 

kvar 31 december. Samtliga erbjuder servicetjänster 

varav tre även omsorgsinsatser. Vi ser en ökning må- 

nad för månad av de privata utförarna både avseende 

antalet timmar och antalet brukare. Externa leverantörer 

har haft 5 procent av totala antalet utförda 

timmar under året. I december var antalet brukare 

resp. ersatta timmar cirka 10 procent för de externa 

leverantörerna. Ytterligare en ansökan från privat leverantör 

har inkommit sedan starten. 

Kö till särskilt boende, ej verkställda beslut 

inom 3 månader 

2006 2007 2008 2009 

ale - - - 12 

alingsås - - - 1 

härryda - - - 2 

kungsbacka - - - - 

kungälv - - - 15 

lerum - - - 0 

stenungsund - - - 7 

Trots att kommunen gjort en nybyggnation av en 

avdelning med 22 platser vid Ytterbyhemmet har vi 

inte nått upp till målet om att minska kön till särkskilda 

boenden med 75 procent. Antalet beslut har 

ökat markant från augusti månad och nådde sin topp 

i december med 42 beslut. Vi har i december månad 

15 brukare som inte fått sina beslut verkställda inom 

3 månader varav 4 tackat nej till erbjuden plats. Jämförelsen 

visar att vi inte är ensamma om problemet. 

Prognoser visar att vi har ett behov av cirka 8 nya 

platser/år framöver 

Försörjningsstöd 

ale 

alingsås 

härryda 

kungsbacka 

kungälv 

lerum 

stenungsund 

2006 2007 2008 2009 


71

Ordförklaringar 

72 

Ordförklaringar 

Amortering 

Avbetalning på lån. 


Tillgångar som kommunen inte har för avsikt att 

omsätta inom det närmaste året till exempel inventarier, 

byggnader och anläggningar. 

Avskrivningar 

Vid köp av anläggningstillgång som skall användas 

under längre tid sprids kostnaden på flera år. Om 

kommunen köper en bil som kan användas i fem år 

för 100 000 kronor redovisar kommunen varje år 20 

000 kronor som kostnad för bilen i resultaträkningen: 

bilen skrivs av på fem år. På detta sätt undviker 

man att dyra tillgångar som används i flera år bara 

belastar resultaträkningen ett år. 

Balansräkning 

Visar kommunens ekonomiska ställning vid ett bestämt 

tillfälle. För den balansräkning som finns i årsredovisningen 

är detta tillfälle räkenskapsårets sista 

dag. Balansräkningen har två kolumner. I den övre 

finns kommunens tillgångar. I den nedre visas hur 

mycket av detta som är kommunens skulder och hur 

mycket som är eget kapital. Överkolumnens summa 

ska vara den samma som nederkolumnens. De ska 

balansera, därav namnet balansräkning. 

Bokslut 

Sammanställning av kommunens ekonomiska resultat. 

Görs vid varje årsskifte. 

Budget 

En ekonomisk och verksam-hetsmässig plan för 

kommunens framtida verksamhet. 

Eget kapital 

Skillnaden mellan tillgångar och skulder. Kommunens 

förmögenhet, den del av kommunens tillgångar 

som inte är lånefinansierade. 

Finansiella intäkter 

De intäkter som uppkommer genom kommunens 

finansiering. Handlar nästan uteslutande om räntor 

som kommunen får in på sparade pengar. 

Finansiella kostnader 

De kostnader som uppkommer genom kommunens 

finansiering. Nästan uteslutande handlar det om räntor 

som kommunen betalat på lån. 

Finansnetto 

Skillnaden mellan finansiella kostnader och intäkter. 

Finansieringsanalys 

Beskriver på vilket sätt kommunen genom sin verksamhet 

och genom upplåning fått in pengar och hur 

dessa använts under ett räkenskapsår. 

Intäkter 

Kommunens periodiserade inkomster, det vill säga 

beloppen har fördelats på de tidsperioder (månad, 

kvartal, år etc) som inkomsterna avser. 

Kostnader 

Kommunens periodiserade utgifter, det vill säga 

beloppen har fördelats på de tidsperioder (månad, 

kvartal, år etc) som utgifterna avser. 

Kortfristiga skulder 

Skuld som ska betalas det närmaste året. 

Likvida medel 

Pengar i kassa och bank samt placerade medel. 

Likviditet 

Ett mått på kommunens förmåga att på kort sikt 

skaffa fram pengar och klara löpande betalningar. 

Långfristiga skulder 

Lån som löper på längre tid än ett år. 


Tillgångar som kommunen avser att omsätta inom 

det närmaste året, till exempel förråd, kortfristiga 

placeringar och banktillgodohavanden. 

Personalkostnader 

Summan av löner och sociala avgifter. 

Resultat 

Det som blir över när kommunens kostnader har 

betalats, alternativt det som saknas. 

Resultaträkning 

Ett sammandrag av kommunens samtliga kostnader 

och intäkter under ett räkenskapsår. 

Räkenskapsår 

Tiden mellan två årsbok-slut. I kommunen är räkenskapsåret 

det samma som kalenderåret, det vill säga från 

1 januari till 31 december. 

Soliditet 

Soliditeten visar kommunens ekonomiska styrka på 

lång sikt och anges i form av hur stor andel av kommunens 

totala resurser som utgörs av eget kapital. 

Om kommunen har stora skulder i förhållande till de 

tillgångar som finns i kommunen är soliditeten låg. 

Årsredovisning 

En redogörelse som kommunen måste göra i slutet 

av varje år. De delar som måste ingå är: 

- Balansräkning 

- Resultaträkning 

- Finansieringsanalys 

- Förvaltningsberättelse 

- Revisionsberättelse

Revisionsberättelse 

redogörelse för noteringar i 2009 års revision 

Revisionskollegiet har genomfört 15 granskningar 

under året och lämnar här en redovisning i korthet 

för fem av dessa. Samtliga rapporter har kontinuerligt 

översänds till berörda nämnder och till kommunfullmäktige. 

avstämning av mål med avseende på 


Av kommunfullmäktige fastställd budget skall fastställda 

verksamhetsmål finnas liksom finansiella mål. 

Kommunfullmäktige har angett följande finansiella 

mål för perioden 2009-2011: 

• Resultatnivån ska uppgå till en procent av skatter 

och generella statsbidrag. Överskottet uppgår i år till 

1,3 procent. 

• Den påfrestning som pensionsutbetalningarna 

medför skall lindras genom finansiellt sparande. Under 

året har de kortfristiga placeringarna ökat med 

25,5 Mkr och de uppgår totalt till 115,0 Mkr. 

• Soliditeten skall öka. Soliditeten uppgår till 10,3 

procent vilket är samma som för 2008. 

• Investeringarna skall begränsas till 110 Mkr per 

år, uppräknat med index. Årets investeringar uppgick 

till 187,1 Mkr vilket är 77,1 Mkr mer än investeringsmålet. 

Samtidigt var fullmäktiges fastställda 

budget 299,8 Mkr och utfallet medförde ett överskott 

på 112,7 Mkr. 

det är vår bedömning att kommunen i all väsentlighet 

lever upp till ställda finansiella mål. Vi kan även 

konstatera att kommunen lever upp till det lagstadgade 

balanskravet för 2009 vilket innebär att de löpande 

intäkterna täcker de löpande kostnaderna. 

Kommunrevisionen har i likhet med föregående 

år gjort en särskilt granskning av KS:s ledning och 

styrning i form av en enkät till kommunens budgetansvariga. 

Rapporten visar på ett mycket tydligt 

sätt att de budgetansvariga inom förvaltningen som 

en helhet är mycket kritiska till ekonomi- och verksamhetsstyrningen 

i Kungälvs kommun. Även om 

bilden har förbättrats något mellan de två tillfällena 

så måste kraftfulla åtgärder göras för att komma tillrätta 

detta. 

Olle Björnström (S) 

Ordförande 

Jan Abrahamsson (M) 

Vice ordförande 

Kommunrevisionen har granskat den internkontrollen 

beträffande ”Reglemente rörande ersättningar 

till kommunalt förtroendevalda” i Kungälvs 

kommun. 

det är kommunstyrelsen som via sina befogenheter 

och skyldigheter har det samlade ansvaret för 

att kommunfullmäktiges reglemente efterlevs. Det 

åvilar därför kommunstyrelsen att säkerställa att tillräcklig 

intern kontroll upprätthålls 

Det finns inbyggd problematik i reglementet: Det 

är svårt att med precision budgetera kostnaden för 

förlorad arbetsinkomst. Kombination av box och 

förlorad arbetsinkomst kan medföra att höga kostnader 

uppstår. Kostnaden för arvoden och ersättningar 

exklusive PO-pålägg har på tre år ökat med drygt en 

miljon kronor. 

Granskningen ger vid handen att den interna kontrollen 

kan förbättras genom att dokumentera vilka 

kontroller som skall genomföras innan attest kan ske, 

samt att tydliggöra var det politiska ansvaret finns för 

det ekonomiska utfallet för arvoden och ersättningar. 

kommunrevisionen har granskat om Sociala myndighetsnämnden 

säkerställer att institutionsplaceringar 

används på ett effektivt och ändamålsenligt 

sätt? Svaret är i huvudsak ja på denna fråga. 

Vid kommunrevisionens granskning av överförmyndarverksamheten 

har vi kunnat konstatera att 

verksamheten i Kungälv är mycket välskött och håller 

hög nivå på korrekt redovisning och internkontroll. 

Därutöver har tio granskningar genomförts 

revisionsberättelse för år 2009 

Undertecknade, av kommunfullmäktige utsedda revisorer, 

har granskat kommunens verksamhet under 

år 2009. Vår granskning har utförts enligt kommunallagen, 

fastställt revisionsreglemente samt god revisionssed. 

Sakkunnigas och egna rapporter har fortlöpande 

översänts till kommunfullmäktige. 

Vi tillstyrker att samtliga styrelser och nämnder 

samt enskilda förtroendemän i dessa organ beviljas 

ansvarsfrihet för 2009. Vi tillstyrker också att kommunens 

årsredovisning godkänns. 

Kungälv den 25 mars 2010 

Georg Stjernström (FP) 

Ingrid Thomasson (C) Ywonne Nordin (S) Göran Ragndahl (MP) 

revisionsberättelse 

73

nämndhuset 

ytterbyvägen 2 

442 81 kungälv 

e-post: kommun@kungalv.se 

www.kungalv.se

Årsredovisning - Kungälv

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?