Årsredovisning - Kungälv

kommunen - ekonomisk översikt
48
enligt aktuella prognoser kommer 2010 bli ett bra
år. Förutom ordinarie skatteintäkter får alla kommuner
ett konjunkturstöd, som för Kungälvs kommun
uppgår till 39 Mkr. Detta stöd är av engångskaraktär,
vilket innebär att kommande år kan bli sämre.
Även om mycket tyder på att konjunkturen nu
vänder så sker tillväxten från låga nivåer, d v s tillväxttalen
ser bra ut, men vi måste beakta att vi just
varit med om de största minskningarna av BNP sedan
fyrtiotalet. Återhämtningen kommer att ta tid. Samtidigt
som detta betyder att skatteintäktsökningen
blir låg i jämförelse med t ex 2008 (+ 6,6 %) så bör
även kostnadsutvecklingen och inflationen bli låga.
Västsverige har fått utstå stora prövningar i lågkonjunkturen,
framförallt gäller det förstås fordonsindustrin
med biltillverkare och underleverantörer. Regionen
står dock fortfarande stark och kan förväntas
attrahera människor och företag även framledes. Att
finnas i en stark region ger Kungälvs kommun goda
förutsättningar. Vi har nära till en stor arbetsmarknad
och ett geografiskt fördelaktigt läge.
i kommunallagen talas om god kommunal ekonomisk
hushållning, vilket definieras som det så kalllade
balanskravet. Huvudprincipen för beräkningen
är att intäkterna varje år skall överstiga kostnaderna.
Justering skall ske för eventuella realisationsvinster,
realisationsförluster eller andra kostnader som av
synnerliga skäl bör utgöra en justeringspost. Avstämningen
nedan visar att kommunen klarar kommunallagens
balanskrav för år 2009.
Balanskravsavstämning, mkr
ingående balans ”fritt eget kapital” 162,5 mkr
Årets resultat enligt resultaträkning 22,4 mkr
Justerat resultat 2009 22,4 mkr
utgående balans ”fritt eget kapital” 187,6 mkr
Kungälvs kommuns tolkning av balanskravet innebär
att vi ”låste” det ingående egna kapitalet år 2000.
Från och med 2000 skapades ett ”fritt eget kapital”.
den beslutade investeringsramen för året har uppgått
till 113 Mkr. Utöver detta tillkommer 14,9 Mkr
avsatta till mindre investeringar, 5 Mkr att användas
till strategiska markförvärv, 27 Mkr för att färdigställa
den nya idrottshallen/Mimershallen samt tillläggsanslag
för investeringar om 139,9 Mkr. Investeringsutfallet
för året blev 187,1 Mkr, vilket innebär
att drygt 62% av de totala investeringsmedlen om
299,8 Mkr har upparbetats under året.
200
180
160
140
120
100
80
60
40
20
0
118,3
2005
nettoinvesteringar, mkr
101,9
112,7
105,4
187,1
2006 2007
2008 2009
under året har kommunstyrelsen och förvaltningen
aktivt arbetat med kostnadsbesparingar på driftsidan.
Vetskapen om att investeringar (och nya hyreskontrakt)
genererar ökade driftkostnader har inneburit
att alla objekt synas noga innan anskaffning/beställning.
Den 4-stegsprincip för investeringar som introducerades
i planeringsarbetet inför 2009 innebär
att alla steg översiktligt skall beskrivas samt innehålla
en kvalitetsanalys innan beslut om investering tas.
Ett gott exempel på detta är sammanslagningen av
Nordmannaskolan och Vikingaskolan inför höstterminen
-09. Sammanslagningen möjliggjorde att friskolan
Strandskolan, som skulle komma att stå utan
lokaler, kunde flytta till de lokaler som Vikingaskolan
lämnade.
Större pågående investeringar under året har varit
ombyggnaden av Ytterbyhemmet, den nya idrottshallen/Mimershallen,
Kode brandstation, GC-banor
till bl a Diseröd samt överföringsledningen mellan
Ytterby och Kärna.
i bokslutet 2008 gjorde vi för första gången en
samlad avräkning av alla exploateringsprojekt som
var avslutade samt de projekt som var färdigställda
till mer än hälften. Under 2009 har exploateringsverksamheten
varit en integrerad del av den ekonomiska
styrprocessen, dvs budgetarbetet, den löpande
uppföljningen, tertialrapporterna och bokslutet. I
samband med årets tertialrapporter respektive bokslut
har det skett en genomgång av samtliga exploateringsprojekt
och därefter har ställning tagits till
vilka som eventuellt skall del- eller slutavräknas. För
2009 redovisar exploateringsverksamheten ett underskott
om -1,1 Mkr, vilket påverkat kommunens
resultat negativt. Underskottet hänför sig till projek