Årsredovisning - Kungälv

More documents

Recommendations

Info

kommunen - ekonomisk översikt 48 enligt aktuella prognoser kommer 2010 bli ett bra år. Förutom ordinarie skatteintäkter får alla kommuner ett konjunkturstöd, som för Kungälvs kommun uppgår till 39 Mkr. Detta stöd är av engångskaraktär, vilket innebär att kommande år kan bli sämre. Även om mycket tyder på att konjunkturen nu vänder så sker tillväxten från låga nivåer, d v s tillväxttalen ser bra ut, men vi måste beakta att vi just varit med om de största minskningarna av BNP sedan fyrtiotalet. Återhämtningen kommer att ta tid. Samtidigt som detta betyder att skatteintäktsökningen blir låg i jämförelse med t ex 2008 (+ 6,6 %) så bör även kostnadsutvecklingen och inflationen bli låga. Västsverige har fått utstå stora prövningar i lågkonjunkturen, framförallt gäller det förstås fordonsindustrin med biltillverkare och underleverantörer. Regionen står dock fortfarande stark och kan förväntas attrahera människor och företag även framledes. Att finnas i en stark region ger Kungälvs kommun goda förutsättningar. Vi har nära till en stor arbetsmarknad och ett geografiskt fördelaktigt läge. i kommunallagen talas om god kommunal ekonomisk hushållning, vilket definieras som det så kalllade balanskravet. Huvudprincipen för beräkningen är att intäkterna varje år skall överstiga kostnaderna. Justering skall ske för eventuella realisationsvinster, realisationsförluster eller andra kostnader som av synnerliga skäl bör utgöra en justeringspost. Avstämningen nedan visar att kommunen klarar kommunallagens balanskrav för år 2009. Balanskravsavstämning, mkr ingående balans ”fritt eget kapital” 162,5 mkr Årets resultat enligt resultaträkning 22,4 mkr Justerat resultat 2009 22,4 mkr utgående balans ”fritt eget kapital” 187,6 mkr Kungälvs kommuns tolkning av balanskravet innebär att vi ”låste” det ingående egna kapitalet år 2000. Från och med 2000 skapades ett ”fritt eget kapital”. den beslutade investeringsramen för året har uppgått till 113 Mkr. Utöver detta tillkommer 14,9 Mkr avsatta till mindre investeringar, 5 Mkr att användas till strategiska markförvärv, 27 Mkr för att färdigställa den nya idrottshallen/Mimershallen samt tillläggsanslag för investeringar om 139,9 Mkr. Investeringsutfallet för året blev 187,1 Mkr, vilket innebär att drygt 62% av de totala investeringsmedlen om 299,8 Mkr har upparbetats under året. 200 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 118,3 2005 nettoinvesteringar, mkr 101,9 112,7 105,4 187,1 2006 2007 2008 2009 under året har kommunstyrelsen och förvaltningen aktivt arbetat med kostnadsbesparingar på driftsidan. Vetskapen om att investeringar (och nya hyreskontrakt) genererar ökade driftkostnader har inneburit att alla objekt synas noga innan anskaffning/beställning. Den 4-stegsprincip för investeringar som introducerades i planeringsarbetet inför 2009 innebär att alla steg översiktligt skall beskrivas samt innehålla en kvalitetsanalys innan beslut om investering tas. Ett gott exempel på detta är sammanslagningen av Nordmannaskolan och Vikingaskolan inför höstterminen -09. Sammanslagningen möjliggjorde att friskolan Strandskolan, som skulle komma att stå utan lokaler, kunde flytta till de lokaler som Vikingaskolan lämnade. Större pågående investeringar under året har varit ombyggnaden av Ytterbyhemmet, den nya idrottshallen/Mimershallen, Kode brandstation, GC-banor till bl a Diseröd samt överföringsledningen mellan Ytterby och Kärna. i bokslutet 2008 gjorde vi för första gången en samlad avräkning av alla exploateringsprojekt som var avslutade samt de projekt som var färdigställda till mer än hälften. Under 2009 har exploateringsverksamheten varit en integrerad del av den ekonomiska styrprocessen, dvs budgetarbetet, den löpande uppföljningen, tertialrapporterna och bokslutet. I samband med årets tertialrapporter respektive bokslut har det skett en genomgång av samtliga exploateringsprojekt och därefter har ställning tagits till vilka som eventuellt skall del- eller slutavräknas. För 2009 redovisar exploateringsverksamheten ett underskott om -1,1 Mkr, vilket påverkat kommunens resultat negativt. Underskottet hänför sig till projek
tet Badhålan, Marstrand, där KS under våren beslöt sig för att avbryta planarbetet på grund av för höga genomförandekostnader. Motsvarande resultat för 2008 var ett överskott om 9,3 Mkr, vilket förstärkte kommunens egna kapital det året Ett av kommunens mål är att exploateringsverksamheten, sett över tid, ska bära sina egna kostnader och därigenom inte belasta skattekollektivet. Den ekonomiska styrningen har t o m tre perspektiv, förutom kommunekonomin även det enskilda projektets ekonomi och hushållningen i arbetsprocesserna. Varje exploateringsprojekt prövas alltså med utgångspunkt från att det ska bära sina egna kostnader, men resultatkravet avser den samlade verksamheten. verksamhetens intäkter uppgår till 451,7 mkr och består huvudsakligen av avgifter för vatten, avlopp, renhållning, barn- och äldreomsorg, specialdestinerade statsbidrag samt hyror. Av de totala kostnaderna finansieras 22 procent av ovan redovisade intäkter. Motsvarande siffra för 2008 var även den 22 procent. Verksamhetens kostnader uppgår till totalt 2 011,2 Mkr och årets avskrivningar till 81 Mkr. Nettokostnadsökningen 2009 är 42 Mkr, eller 2,1 procent jämfört med 2008 då ökningen låg på 3,0 procent. Den största kostnadsposten är personalkostnaderna, som inklusive pensionerna uppgår till 1 281,1 Mkr, eller 61 procent av de totala kostnaderna om man inkluderar kostnaderna för avskrivningar. en del av det positiva resultatet 2009 kan man hänföra till minskade arbetsgivaravgifter. Enligt cirkulär 09.38 från SKL, som kom i juni, fick kommunen uppgifter om att man under innevarande år för- 127,1 90,4 Avgifter Bidrag Försäljn. varor och tjänster externa intäkter, mkr 1,7 22,2 210,3 Reavinst fastighetsförsäljning Övriga intäkter ändrade premierna för vissa avtalsförsäkringar, som är en del av kommunens arbetsgivaravgifter. Detta resulterade i minskade kostnader på nära 9 Mkr. I december kom ytterligare ett besked som innebar att man sänkte premierna till 0 kr, vilket resulterade i minskade kostnader för Kungälv på cirka 16 Mkr. Under året beslutade även SKL (Sveriges kommuner och landsting) om en utdelning till alla sina medlemmar. För Kungälvs del gjorde detta 2,2 Mkr. likt tidigare år tar vi ut ett högre internt personalomkostnadspåslag (PO-påslag) än vad SKL rekommenderar. Vi tar i vår internredovisning inte hänsyn till att vi betalar en lägre arbetsgivaravgift för arbetstagare under 25 år och över 65 år. På detta sätt täcker vi kostnader för friskvårdsarbetet och andra personalrelaterade insatser. Genom att kostnaderna understiger det interna påslaget visas ett relativt stort överskott under de kommunövergripande posterna. Poster som inte kan hänföras till en specifik sektor. På motsvarande sätt redovisas även pensionsskulden, förändringen av semesterlöneskulden och ytterligare några mindre poster. totalt visar dessa poster ett överskott på 35 Mkr bättre än budget. På sektornivå visas ett totalt underskott på 8,2 Mkr. Det största enskilda underskottet återfinns inom sektorn Arbetsliv och stöd och kan till stor del hänföras till försörjningsstöd. Sammanlagt visar verksamhetens nettokostad på ett överskott på 27,3 Mkr. De totala skatte- och statsbidragsintäkterna uppgår till 1 716 Mkr, vilket är en ökning med 35,5 Mkr jämfört med 2008, eller 2,1 procent. Sätter man detta i relation till ökningen föregående år, kan vi 253,3 370,4 Personalkostnader Bidrag och avgifter Köpta tjänster externa kostnader, mkr 102,4 4,1 kommunen - ekonomisk översikt Material 1281,1 Övriga kostnader 49
Page 1 and 2: KUNGÄLVS KOMMUN 2009 Årsredovisni
Page 3 and 4: Innehåll 4 20 korna som arbetar f
Page 5 and 6: Möjligheternas Kungälv? kungälv
Page 7 and 8: Organisation med- bOrgar- service +
Page 9 and 10: Sommarturismen 2009 var bättre i K
Page 11 and 12: under 2009 och eventuellt under 201
Page 13 and 14: kommunfullmäktige formulerar strat
Page 15 and 16: Kommunstyrelsens resultatmål 2009
Page 17 and 18: Kommunstyrelsens resultatmål 2009
Page 19 and 20: Trygghet Vi har en trygg omsorg fö
Page 21 and 22: vill leva i, inte den som vi får l
Page 23 and 24: - Generellt sett är vi väldigt po
Page 25 and 26: Träffpunkten ligger i kommunhusets
Page 27 and 28: 9. Samarbete skola & näringsliv -
Page 29 and 30: lev mycket aktivt under sammanslagn
Page 31 and 32: Denny är heller inte särskilt oro
Page 33 and 34: Det måste finnas ett nätverk inom
Page 35 and 36: 300 250 200 150 100 50 0 Barn- och
Page 37 and 38: Genom samarbete med SKOP har ett N
Page 39 and 40: Hur representativa är de förtroen
Page 41 and 42: i Lilla Edets kommun. Energi som ö
Page 43 and 44: esultaträkning mkr Koncern Kommun
Page 45 and 46: noter 1. Verksamhetens intäkter mk
Page 47: kommunen - ekonomisk översikt Komm
Page 51 and 52: 600 500 400 300 200 100 0 261 276 l
Page 53 and 54: esultaträkning resultaträkning oc
Page 55 and 56: noter 1. Verksamhetens intäkter mk
Page 57 and 58: 16. Borgensförbindelser mkr 2009 2
Page 59 and 60: * KF:s centrala projektmedel tkr Bo
Page 61 and 62: dovisas som skuld. Timlöner och er
Page 63 and 64: kommunsammandrag verksamhetsöversi
Page 65 and 66: En stor del av kommunens verksamhet
Page 67 and 68: arbetsliv och stöd verksamhetsöve
Page 69 and 70: Befolkningsökning % 2007 2008 2009
Page 71 and 72: i alla ämnen, är också lägre 20
Page 73: Revisionsberättelse redogörelse f

Årsredovisning - Kungälv

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?