Årsredovisning - Kungälv

More documents

Recommendations

Info

miljö 32 <strong>Kungälv</strong> och klimatet hur påverkar kommunens energianvändning klimatet? vad görs för att vår påverkan skall minska? frågan kan också ställas som hur minskar kommunen sina koldioxidutsläpp? – det kan handla om att spara energi, men även att byta energikälla, säger torbjörn nilsson, kommunekolog. ett exempel är tunge skola som under året gått över från olja till pellets för uppvärmning. Men det är inte bara vid uppvärmningen av hus det går att minska koldioxidutsläppen. Trafiken är en stor koldioxidbov också. – Vi bygger cykelbanor, det är viktigt, säger Tor- Björn. Cykelbanan till Diseröd invigdes och cirka 600 personer kom på invigningen på torget i Diseröd. Av dessa cyklade 400 personer en tur på cykelvägen och stannade vid kommunens depåstation med Festis och frukt. Den cykelbanan gör det möjligt att cykelpendla på ett säkert sätt. Att göra cykelpendling möjlig, är en viktig del i arbetet med att minska trafiken. förutom kommunens egna fastigheter och trafiken, ställer kommunen krav på exploatörerna. I början av 2010 antog kommunen en ny energiplan som utarbetades under 2009. Det betyder mycket för klimatarbetet att den togs fram. – Energisnål byggnation är något vi fortsättningsvis skall ställa krav på, säger TorBjörn. Det finns i den nya energiplanen. I Kongahällaprojektet ställer vi krav på att husen skall ha låg energiförbrukning, samt att en miljöbilspool skall finnas tillgänglig när inflyttningen börjar. Husen på Kongahällatomten skall ha fyrtio procent lägre energiförbrukning än vad lagen kräver. Det innebär att energikostnaden blir så mycket lägre att man ganska snabbt tjänar in merkostnaden. – Det känns som om det blivit en liten revolution i Västsverige. Det är många projekt igång, och man har lärt sig av den förra energikrisens misstag. Energisnåla hus behöver inte alls bli mögelhus. Bygger man på rätt sätt är det inte större risk för mögel i energisnåla hus än i konventionella. kommunen har också bytt ut all gatubelysning till effektivare lampor. På det sparas det 900 000 kronor per år. Bytet kostade fem miljoner och lamporna skall hålla i 20 år, vilket med dagens elpriser ger en besparing på tretton miljoner. Besparingen blir större när elpriset ökar. – Kommunens tjänstemän kör också mycket mindre med egen bil i tjänsten. Man använder miljöbilarna i kommunens bilpool. parallellt med effektivisering har TorBjörn jobbat med vindbruksplanen. Det arbetet handlar om att hitta områden där vi kan producera el. – Vi har hittat tolv aktuella områden med plats för 50 vindkraftverk samt ett område för vågkraft, säger TorBjörn. Byggs alla kraftverken möjliggör det att <strong>Kungälv</strong> blir självförsörjande med el. Idag producerar vi 2,3 procent av den el vi förbrukar. Men antal områden kanske minskar när synpunkter kommit in.Vindbruksplanen ställs ut under våren 2010. Målet för koldioxidminskningen är 25 procent per invånare fram till 2010 jämfört med 1990. Vilket vi verkar klara. Vi har hittills minskat med 22 procent. Fram till 2020 skall minskningen vara 40 procent. – Då skall vi inte ha kvar någon olja för uppvärmning av byggnader, säger TorBjörn.
Det måste finnas ett nätverk inomskola, socialtjänst, barn och ungdomspsykiatrin (BUP), vårdcentral och Försäkringskassa som talar samma språk och kan samverka sinsemellan för att kunna erbjuda stöd och hjälp. Folkhälsa och ungdomar att som förälder se sitt barn skada sig själv är förstås något av det värsta som kan hända. därför finns det idag en handlingsplan för hur kommunen ska hantera de fall som förekommer. – det är inte ett så vanligt förekommande problem. men det räcker att det finns ett fall för att man måste göra något åt detta, säger kommunens folkhälsosamordnare inger aronsson. familjer och nära anhöriga med ungdomar som skadar sig själva, exempelvis genom att skära sig, kan känna sig ensamma och hjälplösa eftersom det inte alltid är så enkelt att veta vart man ska vända sig om man behöver hjälp. Därför är det viktigt att det finns ett nätverk inom skola, socialtjänst, barn och ungdomspsykiatrin (BUP), vårdcentral och Försäkringskassa som talar samma språk och kan samverka sinsemellan för att kunna erbjuda stöd och hjälp. Kommunstyrelsen gav 2008 förvaltningen ett gemensamt uppdrag att tillsammans med BUP och Försäkringskassan kartlägga situationen för flickor i åldrarna 10-19 år med självdestruktivt beteende. Uppdraget innebar att ta fram en handlinsplan som inkluderar vård/behandlingsalternativ samt kommunens förhållningssätt ifråga om stöd till föräldrar och anhöriga. Sedan 2001 finns en arbetsgrupp som arbetar med depressions- och suicidprevention i det skadeförebyggande arbetet inom folkhälsoarbetet. Denna arbetsgrupp har under 2009 arbetat fram en handlingsplan för självskadebeteende. – Det görs mycket gott arbete redan men vi behövde se hur det hängde ihop och säkra en samverkan mellan de olika aktörerna så att inga unga faller mellan stolarna, säger Inger Aronsson. det huvudsakliga syftet med handlingsplanen är att visa för ungdomar, föräldrar och anhöriga hur olika verksamheter hanterar självskadebeteende och vart man ska vända sig om man behöver stöd och hjälp. Men handlingsplanen vänder sig också till professionella inom olika verksamheter som ett hjälpmedel för hur de ska hantera unga med självskadebeteende. Handlingsplanen ska användas som ett stöd i de olika verksamheterna; skola, primärvård, socialtjänst, fOtO: AUgUSt ÅBErg/BILDArKIVEt.SE folkhälsa 33
Page 1 and 2: KUNGÄLVS KOMMUN 2009 Årsredovisni
Page 3 and 4: Innehåll 4 20 korna som arbetar f
Page 5 and 6: Möjligheternas Kungälv? kungälv
Page 7 and 8: Organisation med- bOrgar- service +
Page 9 and 10: Sommarturismen 2009 var bättre i K
Page 11 and 12: under 2009 och eventuellt under 201
Page 13 and 14: kommunfullmäktige formulerar strat
Page 15 and 16: Kommunstyrelsens resultatmål 2009
Page 17 and 18: Kommunstyrelsens resultatmål 2009
Page 19 and 20: Trygghet Vi har en trygg omsorg fö
Page 21 and 22: vill leva i, inte den som vi får l
Page 23 and 24: - Generellt sett är vi väldigt po
Page 25 and 26: Träffpunkten ligger i kommunhusets
Page 27 and 28: 9. Samarbete skola & näringsliv -
Page 29 and 30: lev mycket aktivt under sammanslagn
Page 31: Denny är heller inte särskilt oro
Page 35 and 36: 300 250 200 150 100 50 0 Barn- och
Page 37 and 38: Genom samarbete med SKOP har ett N
Page 39 and 40: Hur representativa är de förtroen
Page 41 and 42: i Lilla Edets kommun. Energi som ö
Page 43 and 44: esultaträkning mkr Koncern Kommun
Page 45 and 46: noter 1. Verksamhetens intäkter mk
Page 47 and 48: kommunen - ekonomisk översikt Komm
Page 49 and 50: tet Badhålan, Marstrand, där KS u
Page 51 and 52: 600 500 400 300 200 100 0 261 276 l
Page 53 and 54: esultaträkning resultaträkning oc
Page 55 and 56: noter 1. Verksamhetens intäkter mk
Page 57 and 58: 16. Borgensförbindelser mkr 2009 2
Page 59 and 60: * KF:s centrala projektmedel tkr Bo
Page 61 and 62: dovisas som skuld. Timlöner och er
Page 63 and 64: kommunsammandrag verksamhetsöversi
Page 65 and 66: En stor del av kommunens verksamhet
Page 67 and 68: arbetsliv och stöd verksamhetsöve
Page 69 and 70: Befolkningsökning % 2007 2008 2009
Page 71 and 72: i alla ämnen, är också lägre 20
Page 73: Revisionsberättelse redogörelse f

Årsredovisning - Kungälv

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?