Årsredovisning - Kungälv

More documents

Recommendations

Info

Omvärldsanalys 8 Omvärldsanalys sverige är en liten och öppen ekonomi, starkt beroende av omvärlden. när världsekonomin går in i lågkonjunktur drabbas svensk exportindustri hårt. vår inhemska ekonomi är i relativt gott skick. sverige står därför väl rustad att vara med i den ekonomiska återhämtning som nu tar fart. 2009 var året då världsekonomin kämpade sig upp ur den djupaste svackan på decennier. Regeringar och centralbanker har gått in med kraftiga stimulanser i form av finans- och penningpolitik. I Asien syns nu uppgången tydligt och i USA har de starka konsumtionsstimulanserna hjälpt till att få igång ekonomin. Även i Europa tycks tillväxten ha kommit igång. Fortfarande gäller att världsekonomin kännetecknas av stora obalanser. Råvarupriserna är höga. Det är framförallt Kinas stora efterfrågan som drivit upp priserna. Det finns risk att råvarupriserna fortsätter stiga vilket skulle inverka menande på företagens möjligheter att producera till rimliga kostnader. Till dels är världsekonomin ”dopad” genom de enorma stimulansåtgärder som vidtagits. Banker har fått stora summor i subventionerade lån och lånar ut med höga marginaler, marginaler som används för att komma tillrätta med problemkrediter. ”Exitstrategier”, det vill säga när och på vilket sätt regeringar och centralbanker tar tillbaka den stimulans som getts det senaste året, är centrala de närmaste åren. Vissa stimulanser fasas ut automatiskt med tiden. Andra återtaganden kräver aktiva beslut och kommer att ta lång tid att slutföra. under 2008 års slutskede föll sveriges BNP med nästan 5 procent och raset i BNP under 2009 är det största för ett enskilt år sedan andra världskriget. Nedgången har varit bred. Både varu- och tjänsteproduktion har drabbats av stora minskningar, industriproduktionen har fallit dramatiskt. Hushållens konsumtion ökade i god takt redan under andra och tredje kvartalet 2009. Under andra halvåret 2009 har tudelningen av svensk ekonomi blivit tydlig med å ena sidan en hårt drabbad exportsektor och å andra sidan en inhemsk ekonomi i relativt gott skick. Lågkonjunkturen på arbetsmarknaden visar tydliga tecken på att inte bli så djup som förväntades bara för ett halvår sedan. Antalet personer varslade om uppsägning har på kort tid sjunkit från förra vinterns mycket höga tal till mer normala nivåer. Den öppna arbetslösheten har inte heller hittills ökat så snabbt som tidigare bedömning innebar. Men för många har varslen omvandlats i faktisk arbetslöshet! Arbetsförmedlingens omfattande undersökning om arbetsgivarnas syn på sysselsättningen den närmaste tiden ger en mer optimistisk bild än tidigare. Sverige står väl rustat för återhämtning, men är en liten öppen ekonomi som är starkt beroende av omvärlden. kungälv ingår, förutom i göteborgsregionen (GR), i ett nätverk av kommuner norr om Göteborg (Kungälv, Lilla Edet, Ale, Stenungsund och Tjörn). Kommunerna samverkar kring verksamheter och kompetenser för att utveckla gynnsamma samarbetsformer. Västra Götalands vision, Det Goda Livet, har utgjort underlag för det regionala arbetet i kommunerna inom Göteborgsregionen. I det gemensamma dokumentet ”Uthållig tillväxt” som vuxit fram efter rådslag i kommunernas fullmäktigeförsamlingar, lyfts fram att befolkningsökningen inom Göteborgsregionen skall vara minst 8 000 invånare per år och Göteborgs lokala arbetsmarknad 2020 skall omfatta närmare 1,5 miljoner invånare. Den långsiktiga inriktningen skall vara att skapa en befolkningsmässig balans nord – syd. Detta innebär en ökad satsning i Kungälv. Regionens strukturbild visar den fysiska strukturen som bygger på en stark kärna och fem huvudstråk. Den har varit föremål för en omfattande dialog i kommunerna. Målet är att ta gemensamt ansvar för att den regionala strukturen är långsiktigt hållbar och ansvar för den egna kommunens roll i den regionala strukturen. En gemensam strukturbild blir också ett underlag i dialogen med statliga verk och myndigheter i fråga om nödvändiga åtgärder i infrastrukturen. Ur regionalt perspektiv och hållbarhetsperspektiv är det betydelsefullt att en utbyggnad av kollektivtrafiksystemet kommer till stånd och dessutom i
Sommarturismen 2009 var bättre i Kungälv än året innan. Dessutom var det en stor evenemangssommar för Kungälvs kommun, där etappstoppet i världsomseglingen Volvo Ocean Race var en av höjdpunkterna. samklang med bebyggelsestrukturen. Idag är kollektivtrafikens andel av resandet cirka 24 procent inom och till Göteborgsområdet. I andra storstadsområden i Norden ligger andelen på cirka 40 procent. I regionala sammanhang framhålls att det är på den nivån vi bör ligga 2025. Detta innebär att dagens resande med kollektivtrafiken måste mer än fördubblas samtidigt som biltrafikens tillväxt blir lägre än dagens trend. En sådan utveckling ställer stora krav på nya länkar och förbindelser samt att tillgängligheten förbättras till områden utanför centrala Göteborg. Utbyggnaden av kollektivtrafiken medverkar också till en utveckling av bostads- och arbetsmarknaden – en regionförstoring – som är avgörande även för den ekonomiska utvecklingen. Flera projekt på den regionala nivån arbetar nu med denna inriktning. Utbyggnad av Bohusbanan samt en ny älvförbindelse är två av flera viktiga projekt för utvecklingen i regionens norra del. I det regiongemensamma projektet K2020 har nu formulerats ett kollektivtrafikprogram som kan bli vägledande för hur målet 40 procent marknadsandel kollektivtrafiken skall uppnås. arbetslösheten har ökat i hela landet. I Västra Götalandsregionen var andelen arbetslösa i december 2009 7,4 procent. Det är en ökning med 2,8 procentenheter sedan föregående år. I Kungälv var 1 103 personer, 4,4 procent arbetslösa i december 2009. Av dessa var 395 i program med aktivitetsstöd. Det är en ökning med 1,8 procentenheter sedan december föregående år. Ungdomsarbetslösheten var 8,3 procent vilket är en ökning med 4,2 procentenheter. I jämförelse med flertalet andra kommuner inom GR har Kungälv en lägre arbetslöshet och ökningen är också lägre än genomsnittet. kostnaderna för försörjningsstödet har ökat i hela landet. Västra Götalandsregionen ökade med 25 procent, vilket är en högre ökning än riksgenomsnittet. I Kungälv var utbetalningarna för försörjningsstödet 23 593 tkr, en ökning med 23 procent sedan föregående år. Det är en något större ökning än genomsnittet av GR-kommunerna. Ohälsotalen, antal utbetalda dagar från socialförsäkringen, har stadigt sjunkit under de senaste åren. Inom Västra Götalandsregionen är ohälsotalet något högre än riket. I Kungälv utbetalades i snitt 29 dagar, per innevånare 16-64 år, under 2009. Sedan december 2005 har minskningen av utbetalda dagar varit 32 procent, det är den största förbättringen av ohälsotalet inom GR. den lågkonjunktur som hållit hela sverige i ett hårt grepp började under andra halvan av 2009 visa tendenser till att lätta. Samtliga branscher i Västra Götalandsregionen visade tecken på återhämtning och konjunkturförbättring under de senare delarna av året. Trots tecken på ljusning var läget dock alltjämt svagt på de flesta håll, bland annat fortsatte sysselsättningen inom näringslivet att minska kraftigt under hela året. Göteborgsregionen hade under den fOtO: jAN rANcKEN Omvärldsanalys 9
Page 1 and 2: KUNGÄLVS KOMMUN 2009 Årsredovisni
Page 3 and 4: Innehåll 4 20 korna som arbetar f
Page 5 and 6: Möjligheternas Kungälv? kungälv
Page 7: Organisation med- bOrgar- service +
Page 11 and 12: under 2009 och eventuellt under 201
Page 13 and 14: kommunfullmäktige formulerar strat
Page 15 and 16: Kommunstyrelsens resultatmål 2009
Page 17 and 18: Kommunstyrelsens resultatmål 2009
Page 19 and 20: Trygghet Vi har en trygg omsorg fö
Page 21 and 22: vill leva i, inte den som vi får l
Page 23 and 24: - Generellt sett är vi väldigt po
Page 25 and 26: Träffpunkten ligger i kommunhusets
Page 27 and 28: 9. Samarbete skola & näringsliv -
Page 29 and 30: lev mycket aktivt under sammanslagn
Page 31 and 32: Denny är heller inte särskilt oro
Page 33 and 34: Det måste finnas ett nätverk inom
Page 35 and 36: 300 250 200 150 100 50 0 Barn- och
Page 37 and 38: Genom samarbete med SKOP har ett N
Page 39 and 40: Hur representativa är de förtroen
Page 41 and 42: i Lilla Edets kommun. Energi som ö
Page 43 and 44: esultaträkning mkr Koncern Kommun
Page 45 and 46: noter 1. Verksamhetens intäkter mk
Page 47 and 48: kommunen - ekonomisk översikt Komm
Page 49 and 50: tet Badhålan, Marstrand, där KS u
Page 51 and 52: 600 500 400 300 200 100 0 261 276 l
Page 53 and 54: esultaträkning resultaträkning oc
Page 55 and 56: noter 1. Verksamhetens intäkter mk
Page 57 and 58: 16. Borgensförbindelser mkr 2009 2
Page 59 and 60:
* KF:s centrala projektmedel tkr Bo
Page 61 and 62:
dovisas som skuld. Timlöner och er
Page 63 and 64:
kommunsammandrag verksamhetsöversi
Page 65 and 66:
En stor del av kommunens verksamhet
Page 67 and 68:
arbetsliv och stöd verksamhetsöve
Page 69 and 70:
Befolkningsökning % 2007 2008 2009
Page 71 and 72:
i alla ämnen, är också lägre 20
Page 73:
Revisionsberättelse redogörelse f
show all

Årsredovisning - Kungälv

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?