Årsredovisning - Kungälv

under 2009 och eventuellt under 2010.
Nuvarande befolkningsprognos visar att barn i åldern
0 – 6 år kommer att öka som en följd av ökad
inflyttning och ökande födelsetal. Barn i skolåldern
kommer däremot att minska de kommande åren på
grund av låga födelsetal kring sekelskiftet. Denna
grupp kommer att öka igen när dagens födelsetal slår
igenom. Gymnasieungdomarna var under 2008 som
flest och antalet kommer att sjunka den närmaste
perioden för att åter öka något i slutet av tioårsperioden.
Även den äldre befolkningen ökar i antal,
framför allt gäller detta gruppen 65 – 79 år. Kungälv
har en större andel äldre än genomsnittet för Göteborgsregionen.
med förra höstens (2008) händelser förändrades i
ett slag kommunernas ekonomiska förutsättningar.
De skatteintäktsprognoser som budgetarbetet inför
2009 hade baserats på gällde inte längre, utan reviderades
successivt ned med stora belopp. Samtidigt sätter
åtagandena mot medborgarna en snäv gräns för
hur snabbt kostnaderna kan anpassas. Kommunerna
upplever ingen lågkonjunktur i sin verksamhet!
Genom Riksbankens sänkning av reporäntan har vi
fått ett lägre ränteläge. De historiskt låga räntorna
motverkas dock något av att bankerna har höjt sina
marginaler. Redan under tidig höst 2008 förändrades
offertgivningen. Många kommuner med kortfristig
upplåning fick t o m krediter uppsagda. Det är en ny
insikt för oss som vant oss vid att vår kreditvärdighet
”står över” marknadsförändringar. Även kommuner
måste säkra sin finansiering genom att avtala om
långfristig tillgång till krediter.
Volymmässigt är det dock framförallt de kommunala
bolagen – fastighetsbolag och energibolag –
som har stora låneskulder. För dessa har finanskrisen
inneburit kraftigt sänkta kostnader. I kommunernas
ekonomier ”väger” räntekostnader inte så tungt. Det
är istället och som redan nämnts, finanskrisens effekt
på skatteintäkterna som är den mest påtagliga.
konjunkturnedgången påverkar skatteunderlaget
framförallt via arbetsmarknaden. Lägre sysselsättning
och därmed långsammare löneutveckling försvagar
skatteunderlagets tillväxt. För 2009 är det framförallt
nedgången i sysselsättning som sänker ökningstalet. För
åren framöver är det den svaga löneutvecklingen som
håller tillbaka tillväxttakten. Skatteunderlagstillväxten
(exklusive regeländringar) minskar från 5,3 procent
2008 till ungefär 1,5 procent 2009 och 2010. I takt
med att läget på arbetsmarknaden förbättras ökar skatteunderlagstillväxten,
men den är även fortsättningsvis
väsentligt lägre än 2008. På grund av låga pris- och löneökningar
är ändå det reala skatteunderlaget oförändrat
mellan åren 2008 och 2009.
den genomsnittliga kommunalskatten höjs med
4 öre 2010, 2 öre i kommunerna och 2 öre i landstingen.
Den mycket svaga skatteunderlagstillväxten innebär
stora utmaningar för kommuner och landsting de
närmaste åren. Det handlar dels om anpassningar till
följd av de demografiska förändringarna, dels om det
tryck som den rådande lågkonjunkturen ställer.
SKL:s kalkyler visar att även om kommunerna håller
kostnadsutvecklingen på en låg nivå 2009 – 2010
så krävs ytterligare stora anpassningsåtgärder 2011.
Ska kommunerna bibehålla oförändrad kostnadsvolym
på 2010 års nivå och samtidigt ha ett nollresultat
krävs det åtgärder motsvarande 43 öre i skatteuttag.
Omvärldsanalys
11