Årsredovisning - Kungälv

vill leva i, inte den som vi får lov att bygga. Kongahälla
ska ge förutsättningar för stadslivets återkomst i
Kungälv, säger projektledaren Henrik Haglund.
under framtagandet av förslaget till den nya stadsdelen
Kongahälla har kommunen och de fyra byggherrarna
KF-fastigheter, Riksbyggen, Förbo och
Kungälvsbostäder arbetat tätt tillsammans i en rad
parallella processer och delprojekt. Genom att gemensamt
spänna bågen extra i detta projekt har alla
parter kunnat nyttja den gemensamma kompetensen
och nätverket. Resultatet är en stark gemensam
plattform i de faser som återstår i byggandet som
kommer att pågå under nästan ett decennium.
Redan på programstadiet fanns en klar idé om
vilka kvaliteter och funktioner som ska känneteckna
Kongahälla. Dessa har under årets gång ytterligare
förfinats och formulerats för att skapa en tydlig bild
av hur Kongahälla inte bara ska bli en ny stadsdel i sig
själv utan också bidra till att utveckla hela Kungälvssamhället.
kongahälla blir en ny del av staden Kungälv, en del
som tillför värden till Kungälv och samtidigt stärker
det Kungälvska. Den nya stadsdelen ska förhoppningsvis
också bygga ihop staden genom att överbrygga
avståndet mellan Komarken och resten av
centrala Kungälv.
– I Kongahälla bryter vi med de senaste 40 årens
utveckling och bygger stad snarare än bostadsområde,
säger Henrik Haglund.
Kongahälla ska innehålla det enkla stadslivet. En
tät och levande del av staden med närhet till kommunikationer,
handel och service, där det är liv och
rörelse på gatorna även efter klockan sex på kvällen.
Kort sagt, kvaliteter som vi förknippar med stad men
utan de nackdelar som ibland finns i den stora staden
– buller, otrygghet, anonymitet etc.
stadsdelen ska skapa förutsättningar för det naturliga
mötet. Främst genom att de offentliga miljöerna
ska inbjuda till att vistas i Kongahälla, även om
man inte bor där. Det ska vara en del av Kungälv för
alla Kungälvsbor att mötas i. I så kallade strövgator,
där bilar kan köra men på de gåendes villkor, är gatan
”möblerad” med platser att sitta på och inslag som
inbjuder till aktivitet. Det ska vara roligt och möjligt
att vistas i gatumiljön.
Den stora parken med dammen blir ett centralt
inslag i Kongahälla. En plats att samlas, mötas och
”hänga” i. Evenemangstorget är ytterligare ett exempel
på mötesplats som tillför liv, rörelse och upplevelser
till Kongahälla.
Att skapa komplexitet och variation i arkitekturen
bidrar också till en rikare upplevelse för alla som
vistas i Kungälv och Kongahälla. Variation i höjd på
husen, från tre – fyra våningar till punkthus på 12-17
våningar bidrar till variation och ger ett stadsmässigt
uttryck. Kongahälla kommer att utmärka sig och
hela Kungälv genom sin gestaltning.
en av de centrala idéerna i processen kring Kongahälla
har varit miljö- och energiperspektivet. Det ska
vara lätt att bo i Kongahälla med ett rent samvete.
Att göra vad som är rätt för miljön och det hållbara
samhället ska underlättas. Därför har en miljö- och
energiprofil tagits fram där de fem fokusområdena
är:
• All användning av energi ska vara förnyelsebar
• Underlätta för en flexibel mobilitet (rörlighet
och resande)
• Stimulera kretslopp och resurshållning
• Skapa en grön och levande miljö
• Helhetssyn på material och byggande för att undvika
negativ påverkan på människor och miljö
Under 2008 hölls ett samråd månad där möjlighet
fanns att komma med synpunkter på förslaget. Synpunkterna
vägdes sedan in i arbetet med detaljplanen
som ställdes ut i oktober 2009. Ett informationsmöte
för allmänheten anordnades och möjlighet fanns
också att vid ett par tillfällen besöka utställningen i
Mimers Hus och där få svar på frågor från personal
med kunskap om projektet. Ytterligare yttranden
togs in under utställningstiden.
Projektet fick en hel del uppmärksamhet utanför
Kungälvssamhället under 2009. Bland annat presenterades
det på en boendeutställning, BoExpo, där
Henrik Haglund och Olle Reiter, ansvarig för gestaltningen
i projektet, föreläste för branschfolk om
Kongahälla. Även i pressen skrevs det om projektet.
I lokala tidningar uppmärksammades mot slutet av
året den stämning som riktades mot kommunen från
Ica med anledning av projekteringens påverkan på
parkeringsförhållanden på nuvarande Vita Fläcken.
Stämningen kommer att avgöras under 2010. Oavsett
utgången ska kommunfullmäktige fatta beslut
om detaljplanen under sommaren 2010 och förhoppningsvis
kan byggandet starta under hösten
samma år.
samhällsbyggnad
21