Årsredovisning - Kungälv

edovisningsprinciper
60
Redovisningsprinciper
kungälvs kommun följer lagen om kommunal redovisning (1997:614), övrig redovisningspraxis
och de rekommendationer som lämnats av rådet för kommunal redovisning
(rkr), med några få undantag. för bolagens redovisning följs redovisningsrådets samt
bokföringsnämndens rekommendationer och anvisningar.
anläggningstillgångar har i balansräkningen
upptagits till anskaffningsvärde efter avdrag för investeringsbidrag,
planmässiga avskrivningar och
nedskrivningar. Anslutningsavgifter redovisas som
investeringsbidrag och därmed nettoredovisar kommunen
investeringar i VA-anläggningar. I Kungälvs
kommun gäller att den ekonomiska livslängden ska
överstiga tre år och inte vara av ringa värde, för närvarande
tillämpas en beloppsgräns om 10 tkr, för att
en anskaffning ska redovisas som en anläggningstillgång.
Anläggningstillgångarnas nyttjandeperiod prövas
löpande.
avskrivningar beräknas på anskaffningsvärdet
minskat med eventuella investeringsbidrag. Bestämmande
av den ekonomiska livslängden görs utifrån
beräknad ekonomisk nyttjandeperiod, viss vägledning
finns i RKR:s idéskrift om avskrivningar publicerad
2009. Aktivering av anläggningstillgångar
sker normalt den månad som investeringen tas i
anspråk. Nominell metod används för beräkning av
avskrivningar, dvs linjär avskrivning på ursprungligt
anskaffningsvärde. På anläggningstillgångarnas kvarvarande
bokförda värde beräknas även internränta.
SKL:s förslag på internräntesatser används med vissa
undantag.
exploateringsverksamhet. Nedlagda kostnader och
erhållna intäkter för pågående exploateringsverksamhet
redovisas som kortfristiga fordringar och
skulder. Under pågående exploatering kan vid årsskiften
kostnader belasta innevarande år och intäkter
nästkommande. Del- och slutavräkningar av exploateringsområden
redovisas som en intäkt eller kostnad
i verksamheten.
pensionsskulden har beräknats av KPA Pension
AB (KPA). Enligt beslut i Kommunfullmäktige den
2006-06-19 §139 har Kungälvs kommun bytt redovisningsprincip
beträffande redovisningen av kommunens
totala pensionsåtagande. Pensioner intjänade
t o m år 1997 har lyfts in som en avsättning i balans-
räkningen, inklusive särskild löneskatt. Kommunen
har därmed gått ifrån den så kallade blandmodellen
och tillämpar istället fullfonderingsmodellen. Avsikten
är att ge en mer rättvisande bild av kommunens
finansiella ställning och utveckling samt att minska
den framtida belastningen på kommunen då utbetalningarna
av pensioner ökar. Intjänade pensioner fr
o m 1998 ingår fortsatt i verksamhetens kostnader
och redovisas som en skuld i balansräkningen. Även
utbetalning av förmåner intjänade före 1998 redovisas
bland verksamhetens kostnader. Den särskilda
löneskatten på pensionskostnader periodiseras och
redovisas i enlighet med RKR:s rekommendation
17. Från och med 2000 har arbetstagaren själv fått
möjlighet att placera en del av sin tjänstepension.
Det innebär att kommunen årligen betalar ut den
intjänade individuella delen till KPA som administrerar
fördelningen av pensionspengarna till respektive
individs valda förvaltare. Enligt ovan nämnda rekommendation
har den del av pensionsskulden med
tillhörande löneskatt, som betalas ut under 2010,
bokats upp som kortfristig skuld i 2009 års bokslut.
skatteintäkter. Kommunen följer RKR:s rekommendation
4.2, vilket innebär att den prognos för
skatteavräkningen som SKL publicerat i december
räkenskapsåret har använts vid beräkning av årets
skatteintäkter.
Årets redovisade skatteintäkter består av tre olika
delar, se not 3:
• preliminära månatliga skatteinbetalningarna
• en preliminär slutavräkning som bygger på SKL:s
prognos för bokslutsåret
• differensen mellan den slutliga taxeringen och
den redovisade skatteintäkten föregående bokslutsår
lönerna är bokförda enligt kontantprincipen.
Förändring av semesterlön och övertidsskuld redovisas
som en kostnad i verksamheten. Sociala avgifter
bokförs som ett procentuellt påslag på lönekostnaden.
Intjänad ferielön och uppehållslön för lärare re-