Vi står bara på ett ben och detta måste vara starkt och stadigt! – en ...

Stockholms universitet Emma Frey-Skött
Förlagskunskap, delkurs 4 2011-03-08
Vi står bara på ett ben och detta måste vara starkt och stadigt!
– en essä om lättläst skönlitteratur och dess förlag på det
litterära fältet.
Att inte kunna läsa urholkar inte bara individens självkänsla, utan utgör också ett hot mot
demokratin. I ett samhälle som översvämmas av olika slags texter är läskunnighet en
nödvändig kulturell och politisk färdighet. När krumelurerna tar form och blir till liv kan
också världen tydliggöras, om än det till en början ges i en schablonmässig och starkt
förenklas skepnad. 1
Det finns studier som visar att en på fyra av den vuxna befolkningen här i landet ligger under
den nivå i läsning som förväntas av dem som lämnat grundskolan. 2
Det kanske heller inte har undgått någon att barn i Sverige blir allt sämre på att läsa och att det
framförallt är pojkarna som halkar efter, ett faktum som diskuterats flitigt i media under de
senaste åren. Enligt den internationella undersökningen PISA 2009 når var femte elev här i
landet inte upp till en grundläggande nivå i läsning. Denna nivå är helt nödvändig för att
kunna tillgodogöra sig annan kunskap.
Något som också är alarmerande med de svenska resultaten är att de pekar mot att skillnader
mellan infödda elever och elever med utländsk bakgrund ökar. För elever med utländsk
bakgrund når närmare en tredjedel inte upp till den grundläggande läsnivån. Klyftorna i
samhället håller således på att öka. 3
1 Elisabeth Eliasson, 2001, ”Lättläst – ett svårt begrepp ”, www.fungerandemedier.se
2 http://www.lattlast.se/om-oss/lattlast---vad-ar-det
3 Norman, Helena, (2010-12-06). ”Nyhetsbrev PISA 2009 – Sverige tappar i både kunskaper och likvärdighet”
Skolverket, http://www.skolverket.se/sb/d/4308/a/23165
1

Det görs naturligtvis en hel del från statligt håll för att hejda den här utvecklingen och för att
främja läsningen här i landet.
På regeringens hemsida under Kulturdepartementet finns det en genomgång av statens
insatser på området. Det ges olika typer av statliga bidrag för att stimulera en varierad
utgivning av kvalitetslitteratur och för att öka tillgången till och intresset för litteratur i hela
landet. Statens kulturråd är exempelvis en instans som fördelar stöd till litteratur,
kulturtidskrifter, läsfrämjande insatser och bibliotek. Syftet är här att främja mångfald,
kvalitet och fördjupning i utgivningen av bl. a. litteratur.
En annan regeringsstödd instans är stiftelsen Centrum för Lättläst vars syfte är ge
funktionshindrade och personer med lässvårigheter möjlighet att ta del av litteratur, tidskrifter
och nyheter. 4
De förlag som ger ut lättläst litteratur spelar en stor och viktig roll i och med att de tillgodoser
stora gruppers behov av anpassad litteratur. Att det finns ett stort behov av lättläst visar sig i
att förlagens utgivning av lättläst stadigt ökar. Detta konstateras i Barnboksinstitutets årliga
bokprovning i och med att tendenser visar på att lättlästutgivningen ökat under 2009.
Sedan ett par år har man kunnat se en ökning av antalet s.k. lättlästa böcker. Denna ökning
fortsätter också 2009 och svarar säkerligen mot skolans behov att litteratur för osäkra läsare
och mot föräldrars önskan att stimulera sina barn. 5
Men historien visar att lättläst skönlitteratur inte alltid mottagits positivt av aktörer på det
litterära fältet. Dels har den kopplats ihop med outtalade fördomar mot dess läsare och dels
har lättläst litteratur stämplats som för enkel, för anpassad, tråkig och tillrättalagd. Det har till
och med sagts att allt litterärt värde försvunnit i och med innehåll i och struktur på den
lättlästa texten.
Med tanke på den samhälleliga bakgrund jag tecknat här ovan så går det att fråga sig hur det
ser ut för lättläst litteratur idag? Vilken terräng på dagens litterära fält har de förlag som ger
ut lättläst litteratur att förhålla sig till?
4 Kulturdepartementet, 2010-09-06, ”Litteraturen, läsandet och språket”,
http://www.regeringen.se/sb/d/1897/a/12591
5 Svenska barnboksinstitutet, 2010, Olika nyanser av svart – sött, svårt och starkt, årgång 2009. s. 7.
2

Min förhoppning är att ringa in dessa övergripande frågor genom att ta reda på följande
problemställningar: Vilken position har förlag som ger ut lättläst litteratur på det litterära
fältet idag? Hur ser relationerna ut mellan dessa förlag och fältets övriga aktörer och hur
bemöts den lättlästa litteraturen av fältets aktörer på dagens litterära fält?
Mitt tillvägagångssätt för att samla in fakta och information har varit det informella samtalet
med aktörer på fältet, tillsammans med botanisering bland skrivet material av olika karaktär.
Till och med lite detektivarbete har jag försökt mig på genom att smyga runt i stora boklådor
för att undersöka tillgången på lättläst skön- och facklitteratur i hyllorna (vilken i det närmaste
varit obefintlig, vill jag tillägga).
Bourdieus tankar om det litterära fältet får bli den teoretiska bakgrund som jag nålar upp
mina fynd på.
Välkommen att följa med i min betraktelse runt det svårfångade lättlästa!
Det litterära fältet – min teoretiska anslagstavla
Vi människor är sociala varelser som samverkar, motverkar och förhåller oss till varandra på
olika sätt. Det ligger i vår natur att forma grupper, hitta gemensamma nämnare och regler för
vad som ska gälla i detta sociala samspel. Vill jag vara medlem i en specifik grupp så måste
jag följa de spelregler som gruppen sätter upp.
Den franske kultursociologen Pierre Bourdieu har många intressanta tankar runt den sociala
värld som vi alla lever i. Dessa tankar får, naturligtvis tolkade och förenklade av mig, bli en
slags teoretisk och förklarande bakgrund till min undersökning.
För Pierre Bourdieu så fyller begreppet fält en central funktion. Han tänker sig att världen
består av olika fält som alla är ordnade i en struktur från högt till lågt. Allra överst finns det
ett maktfält som tillhör överklassen och därefter finns fält på alla olika nivåer i denna struktur.
Hit hör exempelvis akademiska, ekonomiska, politiska eller kulturella fält. 6
6 Thomas Johansson & Fredrik Miegel, 2002, Kultursociologi. 2 uppl. s. 274.
3

För att ett socialt rum ska kunna betecknas som ett fält så måste agenterna i detta rum knytas
samman av att de kämpar om något gemensamt som står på spel för dem. Dessutom måste
fältet ha en viss självständighet gentemot andra fält. Tillexempel måste symboliska vinster
såsom erkännande delas ut ifrån positioner inom det aktuella fältet. Det vill säga, det finns
instanser inom fältet som kan konsekrera (inviga) agenterna och det finns auktoriteter som är
specifika för fältet och som kan förse aktörerna med symboliskt kapital. 7
Personerna som befinner sig på det svenska litterära fältet är författare, förläggare, kritiker,
bokhandlare, kulturjournalister, litteraturforskare, bibliotekarier etc. De institutioner som
finns på detta fält är förlag, universitet, bibliotek, kulturtidskrifter, kultursidorna i
dagstidningen, etablerade litteraturbloggar o.s.v.
Förlagshistorikern Bo Peterson skriver i ett avsnitt i boken Välja och sälja om Bourdieus fält
för kulturproduktion, utifrån ett förläggarperspektiv. Striderna på det litterära fältet handlar
om vad som skall räknas till den goda litteraturen d.v.s. vad som är kvalitetslitteratur samt
vem som skall ha den legitima rätten att döma i frågor om litterär kvalitet. 8 Ofta är det de nya
aktörerna som gör intåg på fältet som strider mot de etablerade aktörer som redan har en
maktposition på fältet.
Trots att det förekommer strider på fältet så är det sammanhållande kittet själva tron på att
man strider om något gemensamt som är värdefullt. Denna tro förenar alla stridande och
striden är så att säga värd besväret.
Genom tron på fältets gemensamma värderingar så byggs det upp en ekonomi som fungerar
på ett annat sätt än den vanliga ekonomin. Den här ekonomin bygger på förnekandet av det
ekonomiska. Helst av allt vill aktörerna på fältet uppfattas som att de i det de gör drivs av
idéer, av god smak och ideal om rättvisa istället för att drivas av rent ekonomiska intressen.
Denna symboliska ekonomi fungerar enbart genom att aktörerna på det gemensamma fältet
gör vad de gör samtidigt som de låtsas att de inte gör det. 9
7 David Gedin, 2004, Fältets herrar, s. 16.
8 Bourdieu, 2000, Konstens regler – Det litterära fältets uppkomst och struktur. 10 ff.
9 Bo Peterson,2003, Välja & sälja –Om bokförläggarens nya roll under 1800-talet, då landet industrialiserades,
tågen började rulla, elektriciteten förändrade läsvanorna, skolan byggdes ut och bokläsarna blev allt fler.. s. 41
ff.
4

En av förläggarens huvudfunktioner är att välja titlar.
I sin funktion av ”upptäckare” av ”skapare” blir förläggaren ”skaparens skapare” och
”symbolisk bankir” för kulturella tillgångar. ”En förläggare är sin katalog” och hans ”ära”
stallet av författare/…/ Förläggarens särmärke blir därigenom utgivningsprofilen, den aura
som omger hans förlag, den ”nisch” han skapar” 10
I den ständiga kamp som pågår på fältet så är målet för medlemmarna att kunna bestämma
över fältets värderingar.
Förläggarna vill naturligtvis få inflytande över dessa värderingar och därmed försäljningen
inom olika delar av bokmarknaden. Det som ställer till det för förlagen är att bokmarknaden
inte på något sätt är likriktad enhet. Kunderna som finns på här har olika värderingar och
intressen vad gäller litteratur och de befinner sig därför inom olika delar av bokmarknaden.
Den logiska följden för det enskilda förlagets utgivningspolitik blir då att försöka växa sig så
starka inom valda delar av branschen som möjligt så att konkurrenterna väljer andra områden.
Det är även viktigt för förlagen att behålla dominansen inom de valda delarna. 11
Kan då vem som helst som kan komma in och etablera sig på det litterära fältet? Svaret är nej!
Alla kan inte slå sig in här. Det finns kriterier för vem man ska vara för att passa in.
Bourdieu menar att för att lyckas inom sitt fält så krävs det att man är disponerad på ett visst
sätt. Det krävs tillexempel att man både praktiska och rent intellektuella kunskaper om
området, det krävs att man tar ställning i striden och det krävs till viss del att man blir erkänd
av de andra inom fältet, som ex. förläggare, författare, kritiker etc.
Om detta skriver Donald Broady i Kulturens fält - om Pierre Bourdieus sociologi.
Mellan kroppen å ena sidan och de sociala fält där människor inträder å den andra råder en
outtalad omedveten ”maskopi”, brukar Bourdieu säga. ”Kroppen tänker”. För att ”känna sig
hemma” inom t ex det litterära fältet, för att bli egenkänd och erkänd/…/ som, låt oss säga,
litteraturkritiker, krävs att nykomlingen gjort vissa bestämda insatser och låtit sig formas så
att han blir den han måste vara föra att vistas inom det litterära fältet: att han lärt sig
tillräckligt om tidigare aktuella litterära fejder för att kunna urskilja de rätta
10 Petersson, 2003, s. 245.
11 Petersson, 2003, s. 253 ff.
5

frågeställningarna, att han lärt sig tala, att tänka, att skriva, att vara på bestämda sätt och
lärt känna det de rätta människorna./…/Med andra ord, om man ägnat år eller decennier åt
att förbereda sig för verksamhet inom ett kulturellt fält, har man intresse av att hålla uppe
värdet av denna investering. Den som inte gjort motsvarande investeringar släpps inte in och
kan inte påverka den auktoritet som fördelas inom fältet. 12
Och så var bakgrunden till min undersökning presenterad…
Lättläst litteratur - försök till definition
Vad menar då jag när jag använder mig av begreppet lättläst litteratur i den här texten?
Idag så har nästan alla stora allmänutgivande bokförlag en lättlästutgivning som vänder sig
mot yngre barn eftersom det ligger i tiden att ha en linje lättläst skönlitteratur för
nybörjarläsaren. Fokus på läsning och läsförståelse är ju stort i den samhälleliga debatten.
För att få inblick i hur de stora förlagen tänker runt sin lättlästutgivning så ringde jag upp
förläggaren Monica Stein på Bonnier Carlsen. Hon är ansvarig för utgivning av böcker riktade
mot barn mellan 6 – 9 år.
Bonnier Carlsen delar in sin lättlästutgivning i tre nivåer:
Extra lätt att läsa böcker som vänder sig till nybörjarläsare och innehåller många bilder och
lite text i versaler. Lätt att läsa böcker som vänder sig till nybörjarläsare men även lämpar sig
för högläsning. Bokstäverna i texten är i stor stil och raderna är korta. Lite mer att läsa böcker
som vänder sig till de som redan kan läsa. Böckerna innehåller mer text och färre bilder. 13
Monica Stein menar att grundtanken bakom förlagets lättlästutgivning är att skapa bra och
läckra böcker som väcker läslust hos alla barn. Den främsta målgruppen för de lättlästa
böckerna är de barn som håller på att lära sig läsa eller som precis har kommit igång med
läsningen. Förlaget har en kader av välkända barnboksförfattare som skriver böckerna åt dem.
Vad gäller grundtanke och tema i böckerna så går man helt på magkänslan. Det läggs ner
12 Donald Broady, 1998, Kulturens fält – Om Pierre Bourdieus sociologi, s. 6 ff.
13 http://www.bonniercarlsen.se/Lararrummet/Vara-lasnivaer/
6

mycket tid på att göra tilltalande produkter. Däremot har det inte gjorts någon specifik
forskning på vad det är som gör en text lättläst. Monica Stein anser att år av utgivning har lett
till en god erfarenhet om vad som fungerar eller inte.
Försäljningen av böckerna går väldigt bra och barn och föräldrar tycker mycket om att läsa
dessa. Däremot bemöts förlagets lättlästa böcker ibland av kritik från olika aktörer på fältet.
Kritiken handlar främst om att böckerna ingår i långa serier, att upplägget är likartat och
förenklat samt att böckerna inte syftar till att utmana sina läsare. Monika Stein hävdar dock att
kritikerna inte vet vad de talar om. Böckerna uppskattas oerhört mycket av barnen som läser
dem, författarna som skriver böckerna är etablerade och kvalitetsmedvetna och de har alltid
läsarna för ögonen när de skriver.
Den typ av lättlästa böcker som jag beskriver ovan och som framförallt vänder sig mot
nybörjarläsaren kommer jag dock inte att skriva mer om i denna essä.
När jag talar om lättlästa böcker så menar jag istället de böcker som ges ut av förlag vars
utgivning främst är inriktad mot lättläst litteratur. Utformning och layout av dessa böcker
bygger på forskning och de vänder sig till grupper i samhället som av olika anledningar är i
behov av anpassade böcker.
På Centrum för Lättläst hemsida redogörs det noggrant runt vad det är som gör en text lättläst.
Följande kriterier är ett måste: Texten måste utgå från läsaren och anpassas efter vilken
läsaren är. Den röda tråden i texten är viktig och läsaren ska komma in i berättelsen direkt.
Vad gäller sammanhang i berättelsen så ska detta vara tydligt. Läsaren ska inte behöva ha så
mycket förkunskaper för att förstå vad han eller hon läser. Raderna i texten ska vara korta och
orden som används ska vara vardagliga. När det gäller layout så är det viktigt att texten och
bilden samspelar och formgivningen ska vara luftig så att texten som möter läsaren är
tilltalande och överskådlig. 14
14 Broady, 1998, s. 6 ff.
14 www.bonniercarlsen.se
7

Grupper i samhället som är i behov av lättläst
I skriften Vad är lättläst? skriver Ingvar Lundberg som är professor emeritus i psykologi och
Monica Reichenberg som professor i ämnesdidaktik vid Göteborgs universitet och vid Umeå
universitet att alla egentligen behöver lättläst. Hur god läsare man än är så stöter man alltid på
texter som är svåra och tunglästa intill orimlighetens gräns.
För vissa grupper är dock behoven av anpassad lättläst litteratur särskilt stora. Det kan röra sig
om barn, ungdomar och vuxna som håller på att lära sig att läsa eller som har svårigheter att
lära sig läsa p.g.a. dyslexi. Det kan handla om personer som har koncentrationsstörningar som
exempelvis ADHD eller neuropsykiatriska störningar som exempelvis Aspergers syndrom
eller autism. Det kan röra sig om personer med utvecklingsstörning eller en hörselnedsättning
eller de som har språkstörningar eller motoriska och perceptuella svårigheter. Det kan även
handla om att man helt enkelt har låg utbildning och bristfällig läserfarenhet (främst då
vuxna) eller att man har en annan språklig och kulturell bakgrund. Även äldre med
begynnande demens kan vara i behov av lättlästa böcker. 15
LL-boken i Sverige – en historik
Anna var inte riktigt som andra. Hon hade svårt at tala. Flera språkljud ville sig inte, så
hennes språk var inte så lätt att förstå för den ovane/…/ Anna, liksom de andra barnen
Elmstrand, undervisades av sin far. Men trots folkskollärarens och hans andra barns
enträgna försök lyckades Anna aldrig lära sig läsa. Flera olika metoder, liksom olika
litteratur användes i strävandena. Min mormor berättade att hon till och med själv
bearbetade klassiker för att Anna skulle få läsa skönlitteratur som andra vuxna. Det
fascinerande är att dessa, mina släktingar funderade över och prövade många av de
15 Ingvar Lundberg & Monica Reichenberg, 2008, Vad är lättläst? s. 15.
8

tillvägagångssätt som nästan 100 år senare utvecklades och lanserades inom den svenska
läsverksamheten. 16
Citatet ovan får tjäna som en inledning på den lättlästa bokens historik här i Sverige. Det
kommer från universitetslektorn Karin M. Wennströms avhandling som handlar om LL-boken
som ett litteratur, - kultur- och handikappolitiskt experiment. Redan under 1930-talet så fanns
det i Storbritannien och Kanada en idé om lättlästa böcker s.k. easy readers. Dessa böcker
skulle ha en stor stil och språket skulle vara enkelt.
Med tiden kom även idén om dessa böcker till Sverige. I ett protokollsutdrag från
Skolöverstyrelsen från 17 mars 1968 står det att denna beslutade att tillsätta LL-gruppen som
skulle ansvara för framställningen av svenska easy readers, d.v.s. lättläst och förenklad
litteratur för handikappade som med speciella svårigheter att tillgodogöra sig vanligt språk.
Böckerna skulle vara speciellt utformade med enkelt språk, ordnat i korta satser och har klar
typografi. 17
Den första lättlästboken gavs ut 1968. Det var en lättläst version av Per Anders Fogelströms
Sommaren med Monika. Under 1970-talet sköttes utgivningen av LL-gruppen som
samarbetade med externa förlag som gav ut lättlästa böcker på uppdrag.
LL-stiftelsen grundades 1987. Den fick i uppdrag att ta hand om utgivningen av den lättlästa
tidningen 8-sidor och 1988 fördes även utgivningen av LL-böcker över från Skolöverstyrelsen
till LL-stiftelsen. År 1991 startade stiftelsen LL-förlaget för egen utgivning av lättlästa
böcker. 18 Böckerna kom även att utvecklas och anpassas till fler en större grupp läsare än
tidigare.
Under åren som gått har det dykt upp ytterliga förlag med inriktning mot lättläst. Dessa är
Hegas, Opal, Argasso och Nypon förlag.
16 Karin M. Wennström, 1995, Å andras vägnar – LL-boken som litteratur-, kultur- och handikappolitiskt
experiment. En kommunikationsstudie, s. 7.
17 Wennström, 1995, s. 9
18 www.lattlast.se
9

Förlag som ger ut lättläst idag
I min undersökning har jag valt att skriva om tre av förlagen som håller på med en renodlad
utgivning av lättläst skönlitteratur, LL-förlaget, Argasso och Nypon förlag. Förlagen skiljer
sig till viss del åt. LL-förlaget är en stiftelse och behöver inte vara vinstdrivande. Argasso är
ett familjebaserat förlag som specialiserat sig på att köpa in och översätta engelska titlar och
Nypon förlag är det senaste tillskottet på marknaden och har kopplingar till ett danskt
läromedelsförlag.
LL-förlaget
LL-förlaget ingår tillsammans med nyhetstidningen 8 sidor, Lättläst - och
läsombudstjänsterna i Centrum för Lättläst som arbetar på uppdrag av regering och riksdag
för att göra texter tillgängliga för människor som har lässvårigheter eller är otränade läsare.
LL-förlaget finns i Stockholm och här arbetar förlagschefen Laura Mendez och två
förlagsredaktörer samt två frilansredaktörer.
I förlagets barndom gav man enbart ut vuxenlitteratur som riktades mot personer med
intellektuella funktionsnedsättningar. Numera ger LL-förlaget ut böcker för både ungdomar
och vuxna, berättar Laura Mendez under vårt samtal. Det handlar om en bred utgivning med
ca 30 titlar per år. Inriktningen är både skönlitteratur och faktaböcker. Laura Mendez berättar
även att den förra förlagschefen Inger Fredriksson såg en stor potential i LL-boken och därför
breddade hon utgivningen rejält. Under Fredrikssons tid kom även LL-konceptet att utvecklas,
som handlade om hur text, bild och form skulle samverka i LL-böckerna. Denna tanke bakom
innehåll, språk, bild och form är till för att göra böckerna lättlästa och tillgängliga för läsarna.
Böckerna från LL-förlaget är alltid lättlästa men dessutom är de indelade i fem olika nivåer,
så att det ska vara lätt för läsaren att hitta rätt bok utifrån sina behov.
Vad gäller idéer till böcker och utgivning ser LL-förlagets verksamhet ut som vilken annan
förlagsverksamhet som helst. Laura Mendez säger att det vanligaste är att LL-förlaget själv
initierar ett projekt då man anlitar författare som man har upparbetat ett bra samarbete med
tidigare. Författarna som skriver för LL-förlaget skriver för det mesta direkt på lättläst
10

svenska men en del får även i uppdrag att återberätta klassiker och andra berömda böcker på
ett enkelt språk. Det händer att förlaget får in spontanmanus, men detta är ganska ovanligt.
Vad gäller marknadsföring så skickas det ut en del recensionsexemplar till de stora
dagstidningarna och viss lokalpress. LL-förlaget marknadsför dock främst sina böcker genom
den egna bok tidningen Lättläst som har ca 36 000 läsare samt via de 5000 läsombud som
arbetar ute i verksamhet där personer i behov av lättläst finns. Förutom detta så är man alltid
med på Bok & Biblioteksmässan i Göteborg och på de stora läromedelsmässorna. Man
annonserar även i branschpress och facktidningar och man finns med på bibliotekswebben.
LL-förlaget säljer sina böcker via en egen bokhandel på nätet där kunderna kan gå in och göra
sina beställningar.
Man har inget krav på sig att gå med vinst eftersom det finansieras av regering och riksdag.
Men däremot är det roligt när det går bra för förlaget, säger Laura Mendez. Det ger
självförtroende och det sporrar till att förlaget vässar sin utgivning ännu mer.
Verksamheten utvecklas ständigt. Laura Mendez, skriver i ett nyhetsbrev på hemsidan om
planerna att utöka utgivningen till två utgivningssäsonger per år fr.o.m. 2011. Förlaget ger ut
ca 30 titlar per år och målsättningen är att sprida utgivningen mer, men även anpassa denna
till hur det ser ut för övrigt i bokbranschen. 19
LL-förlaget är det enda av de tre förlagen som är medlem i Svenska Förläggareföreningen.
Argasso
Bokförlaget och familjeföretaget Argasso grundades år 2002 i Örnsköldsvik. Till en början
höll man till i två kontorsrum i förlagschefen Göran Olssons lägenhet och de inblandade
arbetade med förlagsverksamheten på halvtid vid sidan av sina ordinarie arbeten. 20
Idag arbetar merparten av personerna på förlaget heltid. I början av år 2008 flyttade förlaget
till större lokaler i Arkens tjänstecentrum i Örnsköldsvik. Förlaget ger ut ca 17 titlar per år
(och då är inte ljudböcker och e-böcker inräknade).
19 http://www.lattlast.se/ll-forlaget/aktuell-fran-ll-forlaget/laura-mendez-berattar
20 Anders Lövgren, 2006, ”Oberoende bokförlag föddes ur skrivlust”, Näringsliv – affärstidningen i ditt län nr 9,
s. 20.
11

År 2003 så gavs de första titlarna ut och år 2005 etablerade förlaget en kontakt med det
engelska bokförlaget Barrington Stoke som är stora inom den engelska utgivningen av
lättlästa böcker för barn- och ungdom. 21
Under mitt samtal med förlagsredaktör Maria Fröberg på Argasso så berättar hon att hon
tidigare arbetade som bibliotekarie parallellt med sitt redaktörsuppdrag. Hon upptäckte då att
det saknades lättläst skönlitteratur för läsovilliga tonårspojkar. De här pojkarna kände sig ofta
utpekade när de skulle läsa de befintliga böckerna med lättlästmärkning på bokryggarna.
Dessutom var de ämnen som togs upp i de här böckerna inte så lockande för den här gruppen
att läsa. Det var uppenbart att det fanns ett tomrum på marknaden att fylla och denna vetskap
tog Maria med sig tillbaka till förlaget.
Våren 2006 så inledde Argasso sin utgivning av serien Läsvänligt som är speciellt inriktad
mot barn och ungdomar med lässvårigheter. Idag har utgivningen även utökats med bl.a. två
olika äventyrsserier för barn i bokslukaråldern samt en faktaserie för barn- och ungdomar.
Läsarna av böckerna är framförallt barn och ungdomar med lässvårigheter av olika slag. 22 En
stor grupp är just kategorin av läsovilliga pojkar som plötsligt upptäcker böckerna och börjar
sluka dessa.
Själva urvalet av böcker som man vill ge ut på förlaget går till på följande sätt. De engelska
utgåvorna av böckerna från den engelska samarbetspartnern Barrington Stoke läser man noga
igenom. De böcker som är tillräckligt bra och som passar här i Sverige, köps in och ges ut.
Ämnena måste vara sådana som engagerar ungdomar och som inte verkar allt för töntiga och
tillrättalagda. Målet är att böckerna ska vara lockande att läsa för ungdomarna. Typsnitt och
utformning är anpassade och utprovade av Barrington Stoke, för att underlätta läsningen.
Vad gäller marknadsföring så satsar Argasso på att annonsera i ämnes- och branschtidningar.
Dessutom så finns förlaget med på Bok & Biblioteksmässan och på läromedelsmässor.
Maria Fröberg berättar att Argasso säljer böcker över hela Sverige. Ca 90 procent av
försäljningen sker via Förlagssystem, som även distribuerar böckerna. Resten säljs via
förlagets hemsida. Det är framförallt bibliotek som är inköpare. Därefter kommer skolorna
och sist en liten klick privatpersoner.
21 Näringsliv – affärstidningen i ditt län nr 9, 2006, ”Oberoende bokförlag föddes ur skrivlust”.
22 www.argasso.se
12

Enligt Maria Fröberg är den fysiska bokhandeln är en svår nöt att knäcka. Det är sällan som
Argassos böcker köps in av de stora bokhandlarna. Däremot så samarbetar Argasso med
Adlibris och där går försäljningen bra.
Förlagets omsättning har gått från 155 000 kr år 2003 till 2 091 000 kr år 2010. 23
Argasso är medlem i NOFF. 24
Nypon förlag
Nypon förlag är ett nystartat förlag på marknaden och har sin bas i Helsingborg. I förlaget
ingår SPF-utbildning, som i sin tur är en del av det danska läromedelsförlaget
Specialpaedagogisk Forlag. För ca två år sedan ville det danska läromedelsförlaget utöka sitt
svenska sortiment som enbart bestod av pedagogiskt material. Nu ville man även inrikta sig
mot lättlästa skönlitterära böcker för barn och ungdomar med lässvårigheter. Det var därför
som Nypon förlag startades.
På förlaget arbetar förlagschefen Lena Maria Nordstrand och två stycken redaktörer.
Dessutom så är ett antal frilansare med olika kompetenser knutna till förlaget.
Utgivningen består av lättlästa böcker för barn, ungdomar och unga vuxna med lässvårigheter.
Det finns både böcker på svenska men även på engelska. Målet är att böckerna ska väcka
läslust och bidra till språkutveckling. Flera av böckerna finns även som talböcker.
Förlaget har delat in sin utgivning av de svenska böckerna i tre kategorier och täcker låg,
mellan och hög ända t.o.m. gymnasiet. Inom varje stadium ska de tre olika svårighetsnivåerna
finnas att tillgå. Kategori 1 är lättast och kategori 3 är svårast. De engelska böckerna är
indelade i fem kategorier där 1 är lättast och 5 är svårast. Nivåindelningen har inte med ålder
eller innehåll att göra utan i stället handlar det om den språkliga nivån. Samtliga böcker i
utgivningen är granskade av specialpedagoger. Under mitt samtal med Lena Maria
Nordstrand betonar hon hur viktigt det är för förlaget att ha en stark koppling till forskning
runt lättläst.
23 Uppgifter jag fått vid samtal med Maria Fröberg som är förlagsredaktör på Argasso.
24 Nordiska oberoende förlags förening
13

- Till skillnad från de stora förlagen som har flera ben att stå på vad gäller inriktning
för sin utgivning så har Nypon förlag bara ett ben att stå på i och med att vi är så
nischade. Detta ben måste vara starkt och stadigt och kopplat till forskning. Vi är så
smala att vi måste vara bäst på det vi gör. 25
På Nypon förlags hemsida listas även det nätverk som förlaget ingår i. Detta nätverk består av
organisationer och verksamheter som på olika sätt stödjer barn och ungdomar med särskilda
behov. Här ingår bl.a. Göteborgs universitet och Specialpedagogiska skolmyndigheten, m.fl. 26
Lena Maria menar att förlaget fyller ett tomrum på lättlästmarknaden eftersom det behövs fler
lättlästa böcker som är snäppet ännu mer lättlästa än de som redan finns och som ges ut av
andra förlag.
Vad gäller urvalet av titlar så arbetar man som vilket skönlitterärt förlag som helst. Lena
Maria Nordstrand poängterar här med tyngd att Nypon förlag är ett skönlitterärt förlag och
inte något läromedelsförlag.
Förlaget marknadsför sina böcker genom att skicka ut kataloger ut till skolor och bibliotek
eftersom det är dessa som är de främsta kunderna. En försvinnande liten del av försäljningen
går till privatpersoner, berättar Lena-Maria. Förutom detta så annonserar man i fack- och
branschtidningar och så finns man på Bok & Bibliotek i Göteborg.
Nypon förlag fungerar i stort sett som ett postorderföretag. Böckerna säljs via hemsidan, man
har ett eget lager och böckerna distribueras via Läromedia. Förlaget satsar ingenting på att få
ut böckerna i den fysiska bokhandeln men däremot har förlaget samarbete med Adlibris.
Nypon förlag är med i NOFF.
25 Citat av Lena Maria Nordstrand på Nypon förlag.
26 www.nyponforlag.se
14

Lättläst och övriga aktörer på fältet – genomgång och analys
Den fysiska bokhandeln - en bromskloss?
- Vi har inget behov av den fysiska bokhandeln. Vi klarar oss utan dem och de är
dessutom inte intresserade av vår utgivning. 27
Så här uttrycker sig Lena Maria Nordstrand på Nypon förlag när vi under vårt samtal kommer
in på förlagets relation till den fysiska bokhandeln. Hon menar att det inte är någon idé att
lägga ner krut på att försöka se till att de stora fysiska bokhandlarna saluför böckerna eftersom
detta ändå inte fungerar.
Det samma säger Maria Fröberg på Argasso. Hon säger att det kan vara svårt att få in
Argassos böcker i bokhandeln och påpekar att här kan den fysiska bokhandelns vurm för
bestsellers vara en bidragande orsak.
- Deras intresse är ganska svalt och det säljs oftast ströex. till dem, men det har hänt att
en lättläst titel sålts in centralt till en bokhandelskedja (nu senast en av våra lättlästa
böcker från 8 år i några hundra exemplar). Jag har en känsla av att ju mer lik en
”vanlig” bok den lättlästa boken är, desto mer intresserade blir de av att köpa den -
det får inte bli för smalt. 28
I tidningen Svensk Bokhandel år 2005 skrev en grupp författare, illustratörer och fotografer
som gör böcker för LL-förlaget debattinlägget, Lättlästa böcker behandlas styvmoderligt. I
inlägget tar skribenterna upp problemet med att deras alster hamnar på undantag hos en del
tongivande bokhandelskedjor. Debattörerna skriver att de lättlästa böckerna buntas ihop under
språk och läromedel eller att de placeras på otillgängliga platser i butiken. Ytterst sällan
skyltas lättlästa böcker upp som nyheter. Lättlästa böcker och dess användare faller således
mellan stolarna. Debattörerna menar att de lägger ner lika mycket språklig möda och kärlek
på LL-böckerna som de gör på andra böcker. Därför kräver de att bokhandlarna ska sluta
klumpa ihop lättlästa böcker med läromedel och att nyutkomna lättlästa böcker ska behandlas
27 Citat från intervju med Lena Maria Nordstrand, Nypon förlag
28 Citat från mailkonversation med Maria Fröberg, Argasso
15

och skyltas upp på samma villkor som annan nyutkommen litteratur. Böckernas status som
nyheter ska inte undergrävas av det faktum att de är lättlästa. 29
Det som är intressant i det hela är att detta debattinlägg aldrig besvarades av representanterna
från den fysiska bokhandeln. Den som initierade debattinlägget var Laura Mendez på LL-
förlaget. Hon säger följande angående detta.
- Det har inte hänt särskilt mycket sedan debattinlägget år 2005. Vi har i omgångar
gjort försök att bearbeta de stora bokhandlarna, men utan resultat. Det är fortfarande
så att det lilla utbud av lättläst skön- och facklitteratur som finns på hyllorna ställs
just under språk- och läromedel i affärerna. 30
I oktober 2005 så återfinns ännu en artikel i Svensk Bokhandel som behandlar lättläst
litteratur. Debattören skriver bl. a. följande:
Slopa föraktet för den lättlästa boken oavsett vilket förlag den utkommer på. Slopa
nedvärderingen alternativt ointresset för dem som behöver en anpassad men därmed definitivt
inte en litterärt sämre bok för att arbeta sig in i det ”skrivna språkets underbara värld”. Vi
vet ju allesammans att de flesta lässvaga barn och vuxna tränar upp sin läsförmåga och bli
bokslukare. Och det är väl det slag kunder bokhandeln vill ha? Odla i så fall i den rabatten. 31
Inte heller detta inlägg har besvarats. Vad detta beror på är svårt att säga. Den fysiska
bokhandeln domineras idag framförallt av några stora kedjor, Akademibokhandeln och Bokia,
Ugglan och JB-gruppen. För att ta Akademibokhandeln som exempel har denna under de
senaste åren genomgått stora förändringar bl.a. vad gäller utbud. Man har satsat än mer på
litteratur som många läser och detta har lett till att smalare och mer nischad litteratur har fått
stryka på foten. I februarinumret av Svensk bokhandel från 2011 säger Johan Gardefors som
är författare, kulturskribent och förläggare för det lilla bokförlaget Bladstaden, följande
angående förhållandet mellan vanliga bokhandeln och utbudet i denna.
29 http://www.svb.se/nyheter/debatt-l%C3%A4ttl%C3%A4sta-b%C3%B6cker-behandlas-styvmoderligt
30 Citat från intervju med Laura Mendez, LL-förlaget
31 http://www.svb.se/nyheter/debatt-bokhandelns-ouppt%C3%A4ckta-marknad
16

Sen tror jag att det handlar om centraliserade inköp, fördomar mot smalare produktioner och
att man underskattar sin kundkrets. 32
När jag frågade Ingela Jackholt som är säljare på Isaksson & Parson om det är lätt eller svårt
att sälja in lättlästa böcker till bokhandeln så säger hon att det beror helt på vilken bokhandel
man kommer till och hur intresserade de är av barn- och ungdomsböcker. Ibland går det att
sälja in någon titel och ibland går det trögare. Många bokhandlare anser att de inte har plats
för att hålla ett utbud av lättläst litteratur. När det kommer in folk och frågar efter lättlästa
barn- och ungdomsböcker så beställer man istället hem böckerna. Ingela Jackholt tror även att
bokhandlarna hellre vill satsa på säkra kort och kända namn än smalare litteratur. 33
För att koppla till Bourdieus tankar, så kanske det för bokhandelns del handlar om att den
lättlästa litteraturen förknippas med låg kvalitet och att denna på grund av detta intar en
position långt ner på det hierarkiska systemet på det litterära fältet.
Sedan kan det även handla om att de som är ansvariga för de centrala inköpen på de stora
bokhandelskedjorna troligtvis varken har kunskap om eller intresse för den differentierade
grupp läsare som faktiskt är i behov av god lättläst litteratur.
Till sist är säkerligen även den ekonomiska aspekten en stor del av det hela. Lättläst
Tillsammans med annan smalare litteratur är lättläst inte lika storsäljande som bredare
litteratur, vilket leder till att man inte tjänar på att ta in de förstnämnda i särskilt stor
omfattning i butikerna.
Bland kritiker, recensenter och bok bloggare
En av våra svenska klassiker är Moa Martinssons, Mor gifter sig. Boken handlar om Mia och
hennes mamma och utspelar sig i slutet av 1800-talet.
Boken inleds på följande sätt:
Jag minns så väl dagen, mor gifte sig. Vi bodde båda hos en syster till henne inne i
Norrköping. Det var en fredag. Mor hade ledigt från fabriken. Hon hade på sig en svart
klänning som hon lånat av en kamrat, ty mors ekonomi hade aldrig riktigt repat sig efter en
32 Alberte Bremberg, 2011-02-04, ”Lanserar utanför bokhandeln”, Svensk bokhandel, nr 02, sid.27.
33 Från telefonintervju med Ingela Jackholt, Isaksson & Parson.
17

dyrbar kur hon måst kosta på mig för ”engelska sjukan”/…/ Men nu skulle mor gifta sig. Hon
hade en svart klänning och ett långt halsband av avlånga, vita, kantiga glaspärlor om halsen.
Jag fick halsbandet sedan. Jag har det kvar än. Mor satt i mosters enda rum och väntade på
min styvfar. Det var så underligt med mor finklädd en vardag.
Mor och min styvfar var borta en timme, sen kom de tillbaka och var gifta.
- Nu ska du säga pappa, sa mor.
Min styvfar stod där och krummade sig och sträckte sig och snodde sina mustascher.
- Ja, nu ska du säga pappa, sa han.
Jag sade farbror länge efteråt. 34
Men boken kan även inledas så här. I alla fall om man läser den återberättade versionen.
Jag minns så väl dagen då mor gifte sig.
Det var en fredag och mor hade ledig från fabriken.
Hon hade på sig en svart klänning.
Ett långt halsband av vita pärlor hängde om halsen.
Jag fick halsbandet sen. Jag har det kvar än.
Mor och min styvfar var borta en timme,
Sen kom de tillbaka och var gifta.
- Nu ska du säga pappa, Mia, sa mor.
Min styvfar stod där och snodde sina mustascher.
Han hette Albert Stenman.
De stora sa att han var en stilig karl.
- Ja, nu ska du säga pappa sa han.
34 Moa Martinsson, 1994, Mor gifter sig, s. 9.
18

Men jag sa ”farbror” länge efteråt.
Jag lärde mig aldrig tåla honom. 35
Bättre eller sämre? Eller bara annorlunda fast ändå lika? Det är upp till var och en att avgöra.
I boken Lättläst -så funkar det så konstaterar Mats Myrberg, professor i specialpedagogik vid
Stockholms universitet att:
Läsarna kanske inte upplever samma sak om de läser Brott på straff på lättläst som om de
läser originalet av Dostojevskij. Mycket går onekligen förlorat. Men det är inte ett större
problem än när man gör film av romaner – de kan inte heller ge samma sak som romanen.
Men de kan ge något annat. 36
Men lättläst skönlitteratur har väckt och väcker känslor. Följande utspel mot lättlästa böcker
gjorde tillexempel författaren Stefan Mählqvist någon gång på 80-talet efter att ha läst en
bearbetad version av Prinsessan på ärten. 37
Eftersom de flesta är överens om att några eller kanske till och med ganska många läsare
behöver lättlästa böcker, förefaller det som idealet vore att alla alltid borde skriva lättläst för
att ingen ska riskera att känna sig mer obegåvad än andra/…/ Vi lever nära gränsen där
svåra ord och långa meningar knappt tolereras utan kritiska förebråenden, Har några svårt
att läsa, skall alla böcker vara rysligt lättlästa. 38
Att lättläst skönlitteratur bemötts av kritik under åren som gått, bekräftar representanterna från
de förlag som ger ut lättläst. Laura Mendez från LL-förlaget säger att vanlig kritik mot lättläst
litteratur är att denna är torftig, tråkig och en kvarleva från 70-talet. Lena Maria Nordstrand
från Nypon förlag, säger att lättläst litteratur ofta kritiseras för att vara för tillrättalagd och
därmed att texten anses vara av sämre kvalitet än vanlig text.
Men även om det fortfarande förekommer kritik gentemot lättläst, så håller något på att
hända. Allt fler börjar upptäcka att behovet av lättläst litteratur, ökar i samhället.
35 Moa Martinsson, 2010, Mor gifter sig – återberättad av Cecilia Davidsson, s. 5.
36 Maria Sundin, 2007, Lättläst – så funkar det, s. 223.
37 Sundin, 2007, s. 223.
38 Elisabeth Eliasson, ”Lättläst – ett svårt begrepp”, 2001, www.fungerandemedier.se
19

I artikeln Nu vill alla läsa lätt ur DN, diskuterar journalisten Josefin Olevik läsning av lättläst
på följande sätt:
Det finns en litterär genre som tjänar på att läsningen minskar. De lättlästa böckerna. Det
har aldrig funnits ett större utbud på marknaden och föräldrar, lärare och bibliotekarier vill
ha mer/…/Lättlästa böcker är tänkta som en ingång till mer avancerad litteratur och den
växande marknaden är lätt att koppla samman med skräckrapporter om barns sviktande
läskunnighet. Men i takt med att utbudet växer får genren ett eget värde och kan nyttjas av
alla som vill lästa med mindre motstånd. Selma Lagerlöf, William Shakespeare och Leo
Tolstoj finns på LL-förlag, med historierna bevarade men uträtade och språkligt torktumlade.
En lätt genväg för lata litteraturstudenter, kan man tänka. Och omgjorda ”Greven av Monte-
Christo” är lagom för en soldag i hängmattan istället för fyra. 39
Tonen i inlägget ovan är raljerande. Det märks att Olevik har svårt att ta lättläst och de som
läser denna typ av böcker på allvar. Men trots detta pekar inlägget, som sagt, på att något
håller på att förändras i samhället. Allt fler läser lättläst skönlitteratur av olika anledningar.
Jag träffade författaren, lektorn i litteraturvetenskap, bibliotekarien och bokälskaren Lena
Kjersén Edman och samtalade med henne om lättläst skönlitteratur. Hon menar att lättläst
skönlitteratur kan vara en väg till att hitta in i läsandets värld. Som exempel så pekar hon på
klassiker som återberättas. Att läsa en lättläst klassiker och tycka denna är bra leder ibland till
att läsaren vill ge sig i kast med originalet.
Hur recenseras då de böcker som ges ut av LL-förlaget, Argasso och Nypon förlag av
litteraturkritikerna i tidningar? När jag letat efter recensioner så kan jag konstatera att väldigt
få sådana har skrivit under de senare åren. Detta är å andra sidan inte utmärkande bara för
förlag som ger ut lättlästa böcker. Utrymmet på tidningarnas kultursidor är begränsat,
konkurrensen är stenhård och det är väldigt få titlar som överhuvudtaget recenseras i de stora
dagstidningarna.
Enligt Bourdieu så förekommer det ju en kamp på det litterära fältet om vad som anses som
god litteratur och inte. Inte minst märks detta i de recensioner som finns på de stora
tidningarnas kultursidor.
39 www.dn.se/dnbok-hem/nu-vill-alla-lasa-latt (080826)
20

Ett sätt för alla förlag att nå ut med sina nya böcker till en kundkrets är att, trots hård
konkurrens, försöka få böckerna att bli recenserade i dagspress och lokalpress. Många förlag
har marknadsavdelningar som bearbetar tidningarna på olika sätt. Därför är det vanligt att
man skickar ut recensionsexemplar av nya böcker till tidningarna. Lena Maria Nordstrand
berättar att Nypon förlag skickar ut ganska få recensionsexemplar, undantaget de tio största
dagstidningarna och några olika bransch- och facktidningar. Orsaken till detta är att böckerna
ändå nästan aldrig recenseras.
Lena Maria tror att detta hänger ihop med synen på kvalitet. Många recensenter anser att det
som är kort och lite enklare är mindre intressant. Dessutom kan det vara så (även om detta är
på väg att ändras) att författarna till lättläst inte anses vara så välkända. Då är det också
mindre intressant att skriva om böckerna. En annan aspekt av det hela kan vara att
målgruppen för lättläst fortfarande är i minoritet även om denna växer.
Laura Mendez på LL-förlaget bekräftar denna bild. Det är oerhört svårt att få lättlästa böcker
att bli recenserade i de stora dagstidningarna. Ibland händer det men det är ovanligt. Då kan
det handla om att förlaget lyckats ge ut en bok i ett ämne som ligger i tiden och är väldigt
aktuellt. Däremot går det ibland att få in en recension i någon lokal tidning. Då kan detta bero
på att författaren till boken kommer från området.
Under mina efterforskningar så har jag dock funnit några exempel där böcker från förlag som
ger ut lättläst, har recenserats.
Den 16 november 2010 skriver journalisten Anna Ehn följande recension av LL-förlagets
bearbetning av Franz Kafkas bok Förvandlingen. Den här recensionen ser jag som ett typiskt
exempel på hur en ganska vanlig kritik ser ut gentemot lättlästa böcker.
Det råder inga tvivel om att Malin Lindroth har gjort en skicklig insats. Samtidigt undrar jag:
vad har det egentligen blivit för bok? Rösten är ju inte längre Kafkas. Och det är förstås
tråkigt – man saknar det lite byråkratiska och omständliga språket som är hans, stämningen.
Här har vi istället Malin Lindroths tolkning av novellen, formulerad på ett lättläst och enkelt
vis och med ett förlopp som inte går att missförstå. Inget fel med det. Men är det verkligen
Förvandlingen?
Men det finns även exempel på att tonen mot lättläst håller på att förändras. Så här
recenserades en av Argassos böcker, Naserian av Anders Trense i Aftonbladet:
21

Det är en svår uppgift att skriva lättläst. Lätt hänt att historien blir ytlig och
förenklad/…/Samtidigt är Trenses berättelse uppfriskande. För till skillnad mot många andra
samtidsberättelser om kärlek över kulturgränser, är det inte en bakåtsträvande. 40
Om det är svårt att få in recensioner i tidningar så har detta till viss del minskat i betydelse för
förlagen. Lena Maria Nordstrand på Nypon förlag säger att en bra recension i en tidning är
framförallt viktigt ur författarens synvinkel. Här får hon eller han bekräftelse på att det de
gjort är bra. Men för förlagets försäljningssiffror, spelar det egentligen mindre roll om en bok
blir recenserad i tidningarna.
På senare år har bokbloggarna, gjort sitt intåg på det litterära fältet. De som skriver bloggarna
har till viss del en annan bakgrund än de traditionella recensenter som finns på det litterära
fältet. Det är inte helt ovanligt att det människor med pedagogisk bakgrund som bloggar.
Några är Bookis, skriven av en lärare 41 , Barnboksprat som drivs av ett antal personer med
olika bakgrund, flera av dem är pedagoger 42 och Lilla O, som drivs av en lärare. 43
Gemensamt för dessa bloggare är att de har ett stort intresse för litteratur. Dessutom följs de
av många bokintresserade läsare. I bokbloggarna recenserar all slags litteratur och här får
även lättlästa böcker plats. Bloggen Barnboksprat har haft ett tema om lättläst och där har
bl.a. barn- och ungdomsförfattaren Mårten Melin intervjuats om hur det är att skriva lättläst.
Mårten Melin har skrivit både för Hegas och Nypon förlag.
Jag har som måttstock att mina lättlästa böcker ska kunna läsas med behållning av en
normalläsare också”, säger han. Ett annat tips är att inte underskatta läsaren. ”De är inte
dumma”, säger Mårten. ”De kanske bara har svårt med bokstäverna.” Det här tror jag är
oerhört viktigt! Lättläst betyder inte att berättandet ska vara övertydligt, fantasilöst och
tråkigt. Det finns utrymme för gestaltning, klurigheter och lek med språket även i lättläst.
Kanske är det ännu viktigare i lättläst. För vad vinner man egentligen på att låta en person
med lässvårigheter traggla sig igenom en text som hen visserligen klarar, men som inte
40 Hanna, Larsson, 2009-05-04, ”Lättläst om kärlek över kulturgränser”, Aftonbladet.
41 www.bookis.com
42 http://www.barnboksprat.se/2010/02/02/marten-melin-om-konsten-att-lata-som-en-tolvaring/
43 www.lillaosblogg.wordpress.com
22

väcker läslust? Hela poängen med lättläst är väl att vara en inkörsport till läsande? Då måste
texten kännas, inspirera och ge mersmak. 44
I bokbloggen Bubblan i bibblan skrivs det tillexempel så här om förlag som ger ut lättläst och
deras böcker:
För en del barn och ungdomar är ju det här med läsning något jobbigt och svårt. Tur då att
det finns förlag som ger ut lättlästa, bra böcker/…/. Vi har Jag tror de tänker rätt. Och jag
tror de är på god väg.
Den bok som Lisa skrev om för ett par veckor sedan, Är det någon där?, är utgiven av just
Nypon. Bland de andra titlarna från 2010 gillar jag också Tomas Hallings En blodig knoge,
som är en mycket kort och mycket ruggig historia om våld och rasism, och Mårten Melins Så
sjukt kär som är den första boken om Måns och Emma. I den handlar det istället om den
första nervösa kärleken och ett biobesök med förhinder. Tänk att det går att göra så bra
historier på bara 14 respektive 19 sidor. 45
Lena Maria Nordstrand på Nypon förlag tycker det är jättebra att det skrivs om förlagets
böcker i bloggarna. Men hon tillägger att det kan finnas en skillnad i objektivitet mellan en
etablerad kritiker och en bloggande privatperson. Förhoppningsvis är det som kritikern skriver
objektivt oavsett om det är positiva eller negativa omdömen som han eller hon skriver. En är
på gott och ont bloggare är mer personlig men också mer påverkbar.
De tre förlagen som jag skriver om bevakar numera bokbloggarna. På Nypon förlag länkar
man till bloggar som recenserar förlagets böcker. Förhoppningen är att andra ska gå in och
läsa för att sedan köpa böckerna.
Även i positiva recensioner präglas så smått av förvåning runt att lättläst text faktiskt kan vara
läsvärd.
Det är också intressant att se att trenden sakta men säkert håller på att vända, inte minst efter
bokbloggens intåg på det litterära fältet. Här ser vi en ny kader av aktörer som kanske är redo
att ta upp kampen mot de etablerade kritikerna?
44 http://www.barnboksprat.se
45 http://bubblanibibblan.blogspot.com/2011/02/lattlasta-nypon.html
23

Lättläst i bibliotekens dunkla vrår…
I Kristianstadsbladets kulturdel skriver bibliotekarien Lena Enkjaer följande inlägg om
lättlästa böcker.
Min ståndpunkt är att även om de flesta ”Lättlästa böcker” håller en mycket god kvalitet så
kommer läsaren att gå miste om viktiga värden i sin läsning. För barn är det viktigt att träna
upp sin koncentration, uthållighet, att lära sig tänka i abstrakta banor på olika nivåer. 46
Folkbiblioteken har alltid spelat och spelar en stor roll när det kommer till förmedling av
litteratur och bibliotekarier är ju en kategori av aktörer på det litterära fältet. Hur ser då
bibliotekarierna på förmedling av lättläst litteratur och dess läsare? Det har intressant nog,
skrivits en del magisteruppsatser i ämnet.
I magisteruppsatsen Lättläst väcker känslor – en studie av bibliotekspersonals inställning till
den lättlästa litteraturen och dess användare utifrån Pierre Bourdieus kultursociologiska
teorier tittar Karin Esaiasson närmare på vilken inställning bibliotekspersonal har till lättläst
litteratur och dess användare utifrån ett maktstrukturellt perspektiv. När Esaiasson diskuterar
vilka som tillhör eliten inom det litterära fältet så hänvisar hon till den norska forskaren Jofrid
Karner Smidts avhandling ”Mellom elite og publikum: litteraer smak og litteraturformidling
blant bibliotekarer i norske folkebibliotek. Slutsatsen som Karner Smidt drar är att
bibliotekarier inte tillhör det högre skicket inom det litterära fältet. De ett slags mellanskikt
där de fungerar som ett slags högre funktionärer. De har ett lågt ekonomiskt kapital men ett
högt kulturellt kapital. Till det högre skicket hör däremot författare, förläggare, kritiker och
forskare. 47
Förutom detta undersöker Esaiasson även hur lättläst litteratur och dess användare bemöts av
aktörer på det litterära fältet. Esaiasson menar att lättläst litteratur är osynlig i den levande
diskussion som idag förs i samhället runt vad som är god kontra dålig litteratur. Den lättlästa
litteraturen hamnar även utanför olika typer av bedömningskriterier för litteratur. Detta blir
särskilt tydligt när Esaiasson studerar bibliotekspersonalens och då framförallt
46 Lena Engkjaer, www.kristianstadsbladet.se, 090225
47 Karin Esaiasson, 2008, Lättläst väcker känslor – en studie av bibliotekspersonals inställning till den lättlästa
litteraturen och dess användare utifrån Pierre Bourdieus kultursociologiska teoriers. 11.
24

ibliotekariernas attityder till en litteratur som är anpassad till läsare som av olika skäl inte
kan tillgodogöra sig ”den vanliga” litteraturen.
Esaiasson menar att det som leder till en negativ spiral för lättläst är brist på utbildning hos
bibliotekspersonalen inom området lättläst, låg status för lättläst samt känslor av skam vid
förmedling av lättläst. På folkbiblioteken finns även en ”snobbism” vad gäller litteratursmak.
Detta påverkar i sin tur förmedlingen av de lättlästa böckerna och därmed låntagarna. Rent
praktiskt kan detta visa sig genom att tillgängligheten till lättläst litteratur på biblioteken är
låg. 48
I Stina Dahlbergs magisteruppsats LL-böcker på bibliotek – En studie av bibliotekariers
förmedlingsarbete av lättläst litteratur är syftet att undersöka hur bibliotekarier arbetar för att
förmedla LL-böcker till dess potentiella läsare. Även Dahlberg kommer fram till att LL-
böcker är ett eftersatt område på biblioteken. Oftast beror det på att det inte finns någon
utsedd ansvarig för lättläst litteratur på biblioteken. Dessutom visar Dahlbergs studie på att
bibliotekarierna har för dålig kunskap om litteraturens och dess breda och differentierade
målgrupp. Enligt Dahlberg är skälet till detta framförallt att bibliotekarierna har ett bristande
personligt intresse och engagemang för de lättlästa böckerna. 49
I Erica Lhådös magisteruppsats Därom tvista de lärde – en analys av kvalitetsbegreppet och
dess betydelse för utformandet av bibliotekets inköpspolicy, undersöker hon de processer som
ligger bakom folkbibliotekens inköpspolicy. Lhådö menar att det på folkbiblioteken finns ett
slags tyst antagande om vad som är ”bra” och ”dålig” litteratur. Det finns dock ingen
nedskriven definition av vad som avses med god och dålig litteratur, utan snarare rör det sig
om en slags outtalad norm hos bibliotekarierna.
Lhådö tillskriver bibliotekarierna stor makt då de dels påverkar vad som finns på bibliotekets
hyllor och dels genom att de påverkar vilka böcker som ska anses värda att läsa och
uppmärksammas. Vad är då orsaken till detta? Lhådö kopplar sitt resonemang kring vad som
avses med ”bra” och ”dålig” litteratur till teoretiska diskussioner som förs runt ämnet inom
discipliner som cultural studies och litteratursociologi. Inom dessa discipliner talas det t.ex.
48 Ibid
49 Stina Dahlberg, 2007, LL-böcker på bibliotek – En studie av bibliotekariers förmedlingsarbete av lättläst
litteratur,
25

om hur synen på kvalitet förändras allteftersom den styrande elitens smakpreferenser ändras.
För att få makten att definiera vad som ses som kvalitet krävs en viss typ av skolning eller
erfarenhet. För att få göra sin röst hörd i detta sammanhang måste man ha nått en högre
position på samhällsstegen och denna kan enbart nås genom bildning och yrkeserfarenhet. 50
Bibliotekarier har således haft ett stort inflytande, om än i det tysta.
Nu har ovanstående uppsatser ett antal år på nacken. Frågan blir då om det fortfarande ser lika
dant ut på folkbiblioteken? Larmrapporter visar ju att läsförståelsen har försämrats hos barn-
och ungdomar. Dessutom har det i samhället identifierats en stor och differentierad grupp
människor som är i behov av god tillgång på lättläst litteratur.
Det går att konstatera att folkbiblioteken är en av de största inköparna av den lättlästa
skönlitteraturen. Detta framkommer i de samtal jag haft med företrädarna för mina utvalda
bokförlag.
Laura Mendez på LL-förlaget berättar att man på Centrum för lättläst satsat mycket för att
bekämpa gamla fördomar gentemot lättläst skönlitteratur från bibliotekariernas håll. Bland
annat instiftades priset Bästa Lättlästa Bibliotek för två år sedan. För att ett bibliotek ska
kunna bli nominerat måste man på biblioteket insett behovet av lättläst hos flera målgrupper,
arbetat med aktiv marknadsföring riktat till målgrupperna genom inbjudan till biblioteket eller
uppsökande verksamhet, haft aktiviteter i sin programverksamhet riktade till målgrupperna för
lättläst, haft medveten skyltning och information vad gäller lättläst, haft medveten placeringen
av lättlästa titlar så att det underlättar för de olika målgrupperna och ha avsatt resurser för
arbetet med lättläst. Prissumman som delas ut på Internationella läskunnighetens dag 9
september är 10 000 kr och den ska användas till läsfrämjande aktiviteter på biblioteket. 51
Maria Fröberg på Argasso tycker å sin sida att hon har en ganska så ljus bild av hur
biblioteken arbetar med att visa upp lättläst skönlitteratur. Böckerna exponeras och blir lätta
att hitta för läsarna. Det händer titt som tätt att bibliotekarier skriver till henne och berättar hur
Argassos böcker fått läsovilliga tonårspojkar att bli bokslukare.
50 Erica Lhådö, 2003, Därom tvista de lärde – en analys av kvalitetsbegreppet och dess betydelse för
utformandet av bibliotekets inköpspolicy. S. 43. Ff.
51 www.lattlast.se/bibliotek/basta-lattlasta-bibliotek
26

Men visst ser det olika ut på olika ställen. Lena Maria Nordstrand på Nypon förlag kan ibland
uppleva att de främsta kritikerna mot lättläst skönlitteratur är vissa folkbibliotekarier som
anser att barn ska lära sig läsa på traditionellt sätt och att lättläst inte har något värde.
När jag pratade med Lena Kjersén Edman om tillgången på lättläst litteratur på bibliotek så
anser hon att bibliotekarierna ska tänka till vad gäller placeringen av de lättlästa böckerna. Ett
sätt kan vara att dels placera böckerna på en speciell hylla som är enkel att hitta för de som
behöver lättläst men sedan ska de lättlästa böckerna också blandas upp i hyllorna bland alla
andra böcker. Skälet till detta är, enligt Lena Kjersén Edman, att även personer som inte är i
behov av lättläst då kan upptäcka hur bra den lättlästa litteraturen kan vara. Den återberättade
versionen av Anne Franks dagbok, av LL-förlaget är exempel på en riktigt lyckad bearbetad
klassiker, tycker Lena.
- Jag är övertygad om att den (trots sin ungdom) mycket stilsäkra författaren Anne
Frank skulle hålla med dig. LL-versionen är nästan poetisk med sina korta meningar
som inte alls har tappat i intensitet.
För den skull ska inte den ursprungliga versionen av Anne Franks dagbok glömmas.
Två väldigt bra böcker, helt enkelt. 52
Slutdiskussion
För att svara på frågan om vilken position förlag har som ger ut lättläst litteratur på dagens
litterära fältet börjar jag med att titta närmare på förlagen som jag undersökt.
I Förlagsboken går följande visdomsord att läsa:
Nischerna är många, och ju mer renodlade, desto bättre är förutsättningarna att bli
marknadsledande. Att bryta sig in som ny förläggare i en väletablerad nisch är inte lätt. 53
Pierre Bourdieu menar att för att existera på det litterära fältet så måste man synas. Genom att
vara annorlunda så särskiljer man sig från andra aktörer på fältet. 54
52 Citat från mailkonversation med Lena Kjersén Edman.
53 Gunilla Widegren Hammarskiöld & Lars E. Pettersson, 2001, Förlagsboken, s. 38.
27

LL-förlaget, Argasso och Nypon förlag har absolut hittat en egen nisch på dagens litterära
fält eftersom deras utgivning av lättläst skönlitteratur särskiljer sig från de allmänutgivande
förlagens lättläst utgivning som enbart är inriktad mot nybörjarläsaren.
Försäljningen sker för alla tre förlagen till bibliotek och skolor. Däremot är försäljningen till
privatpersoner fortfarande förhållandevis liten. Här skiljer sig förlagen mot de större
bokförlagen, vars försäljning av lättläst, främst riktas mot privatpersoner.
Backlistförsäljningen är stor för de tre förlagen. Böckerna som ges ut har lång livslängd och
är inte så beroende av att vara nyheter.
För Argasso och Nypon förlags del betyder detta att de i viss mån är beroende av biblioteks-
och skolors budgetramar, inköpsanslag och upphandlingsregler. Går försäljningen bra, så går
det bra för förlaget, enkelt uttryckt. LL-förlaget som är en del av LL-stiftelsen är inte alls lika
beroende av detta då den arbetar på uppdrag av riksdag och regering.
De tre förlagen lägger således inte särskilt mycket krut på att få in sina titlar i den fysiska
bokhandeln. Här andas alla de tre personer som jag intervjuat en viss uppgivenhet. Detta är
dock inte något som är speciellt för de här förlagen i min undersökning. Det verkar som om
de flesta förlag som har ett smalare sortiment har svårt att få in sina böcker i de större
bokhandelskedjornas sortiment.
Inbördes har de tre förlagen till viss del i sin utgivning mutat in olika delar av lättlästområdet.
Under samtalen så säger alla tre att de naturligtvis håller koll på sina konkurrenter. Detta i
syfte att kunna nischa in sin utgivning ännu mer. Samtidigt säger exempelvis Laura Mendez
på LL-förlaget att hon tycker det är bra att det finns fler förlag som riktat in sig på utgivning
av lättläst. Det behövs bra lättlästlitteratur ute på marknaden och dessutom så sporrar de andra
förlagens böcker, LL-förlaget till att spetsa till sin utgivning ytterligare.
LL-förlaget vänder sig främst mot vuxna men även ungdomar. Förlaget ger ut originaltitlar
men återberättar även klassiker. Dessutom ger förlaget ut lättlästversioner av kända svenska
författare som Jan Guillou, Jon Ajvide Lindqvist och Camilla Läckberg. Argasso vänder sig
framförallt till tonåringar. Böckerna som förlaget ger ut är främst översatta från engelska även
om förlaget har några svenska författare knutna till sig. Nypon förlag, som är kopplat till ett
danskt läromedelsförlag, ger ut böcker som är snäppet lättare än de titlar som de andra
54 Pierre Bourdieu, 2000, Konstens regler, s. 346.
28

förlagen ger ut. De tre förlagen har knutit till sig författare som är mycket produktiva även
inom andra genrer än lättlästgenren 55 .
Bourdieu säger att en av förläggarens nyckelfunktioner är att välja titlar. En förläggare kan
inte heller lyckas utan en kombination av realism och övertygelse. 56
Annorlunda formulerat men ändå med liknanden innebörd:
Förlaget är ett företag. Ett företag ska ha en affärsidé såväl som visioner och långsiktiga
affärsplaner/…/Affärsidén kan vara renodlat ekonomisk, helt enkelt berätta att förlaget tänker
tjäna pengar på att ge ut en viss typ av böcker. Det vanligaste är emellertid att affärsidén
uttrycker en blandning av ekonomiska och kulturella ambitioner och mål. 57
Förläggarna i de tre förlagen väljer sina titlar med omsorg och här spelar naturligtvis till viss
del vinstintresset in 58 . Men å andra sidan månar förlagen om att den litteratur som ges ut är av
hög kvalitet och noggrant granskade av exempelvis specialpedagoger eller testade av
referensgrupper.
På frågan om varför förlaget riktar in sin utgivning mot lättläst så uppfattar jag det som att det
finns en genuint idealistisk tanke bakom det hela.
De tre personerna från de som jag samtalat med uttrycker en innerlig önskan att se till att det
finns litteratur som hjälper personer med lässvårigheter att nå in i läsandets värld. Detta
uttrycks speciellt tydligt av förlagscheferna på Nypon förlags och LL-förlagets hemsidor:
Laura Mendez, på LL-förlaget skriver på följande sätt: Jag är stolt över att ha fått förtroendet
att förvalta och utveckla LL-förlagets fantastiska verksamhet. Vi har ett viktigt uppdrag att nå
alla som behöver lättlästa böcker, alla människor har rätt till goda berättelser, tycker jag. 59
55 I Argassos fall så är det Barrington Stoke som knutit författare till sig.
56 Peterson, 2003, s. 9.
57 Gunilla Widegren Hammarskiöld, & Lars E. Pettersson, 2001, s. 38
58 Åtminstone för Argasso och Nypon förlag som är beroende av att gå med vinst. LL-förlaget är ju en stiftelse
och behöver egentligen inte gå med vinst.
59 www.lattlast.se/ll-forlaget/aktuell-fran-ll-forlaget/laura-mendez-berattar
29

Och Lena Maria Nordstrand, på Nypon förlag uttrycker sig så här:
Nypon förlag är ett specialförlag för språkutveckling. Vi satsar på material och böcker som
lockar barn och ungdomar att träna och utveckla sitt språk/…/Vi har valt att kalla förlaget
för Nypon förlag/…/För oss står nyponväxten både för utveckling och för mångfald. Den är
allt från en skir ros, en läcker frukt, ett spännande klipulver eller en ganska söt soppa, till en
taggig buske som skulle behöva lite extra omvårdnad. Ja, nyponväxten är lika mångfacetterad
som någonsin gruppen lässvaga barn och ungdomar. 60
Vid frågan om vilken position har då de tre förlagen på det litterära fältet, så vill jag svara:
Sin egen position!
Förlagen har hittat sin egen nisch och sin egen marknad. Mellan sig har de specialiserat sig,
vilket leder till att det finns utrymme för dem att bestå och utveckla sin utgivning. De stora
förlagen har ju startat upp egna läsa lätt serier, men än så länge är dessa inte konkurrenter, då
de främst riktar sig mot nybörjarläsare och säljer till privatpersoner. Faran uppstår nog om det
dyker upp andra aktörer som försöker slå sig in på området med utgivning av lättlästa
kvalitetsböcker.
Samverkar då de tre förlagen med varandra? Här är svaret att det inte finns en samverkan i
nuläget. Alla tre är inriktade på sin egen utgivning och vill naturligtvis skydda denna.
Samtidigt säger exempelvis Laura Mendez på LL-förlaget att det på vissa områden kanske
vore en god idé att ha samtal med andra förlag som ger ut lättläst runt saker av gemensamma
intressen.
Vad gäller relationerna mellan de tre förlagen och fältets övriga aktörer får jag en känsla av
att dessa varierar beroende på vilken grupp man talar om. Vid min fråga om hur man uppfattar
att förlaget bemöts av andra förlag med allmänutgivning på marknaden så svarar Laura
Mendez på LL-förlaget att hon upplever det som att LL-stiftelsen och förlaget har hög status.
Lena Maria Nordstrand på Nypon förlag säger att andra förlag är ganska ointresserade av
förlaget. Men detta beror mest på att alla har fullt upp med sitt. Om hon möts av någon
reaktion från de andra förlagen, så är det av nyfikenhet och positivitet. Främst kanske för att
60 www.nyponforlag.se/om-oss/
30

Nypon förlag kanske inte uppfattas som en konkurrent i och med sin utgivning. Maria Fröberg
på Argasso bekräftar till viss del Lena Maria Nordstrands bild av läget.
- Överlag är nog deras inställning positiv, men några större reaktioner har vi inte fått –
det kan ju förstås spela in att vi befinner oss så långt från Stockholm där de stora
förlagen sitter och därför inte kunnat vara med på evenemang och seminarier där
man träffar branschfolk och kan prata om varandras verksamheter. Jag skulle nog
säga att de är ointresserade snarare än nyfikna, men det är naturligtvis svårt att veta
då kontakterna är så små. Däremot har vissa större förlag och distributörer som
sysslar med läromedel visat intresse för våra lättlästa böcker och i vissa fall också
velat ha med olika titlar i sina kataloger. 61
Det råder således som jag uppfattar det ett ganska gott men något ointresserat klimat mellan
förlagen överlag. Man håller koll på varandra till viss del men kör sedan på med sitt arbete.
Knepigare är det med andra aktörer på det litterära fältet. Så som jag beskrivit ovan har LL-
förlaget, Argasso och Nypon förlag, exempelvis svårt att få in sina böcker i bokhandeln och
särskilt då i de stora kedjorna. Försäljningen till privatpersoner är i det stora hela obefintlig.
Detta beror dels på okunskap hos de som köper in böcker centralt, ointresse för gruppen av
läsare som är i behov av anpassad litteratur och sist men inte minst att man inte ser någon
lönsamhet i att sälja dessa böcker över disk. Man tar i stort sett in böcker från de stora
förlagen och små förlag med smal utgivning göre sig icke besvär.
Däremot så har alla tre förlagen samarbete med nätbokhandlare och förlagens
backlistförsäljning är förhållandevis stor.
Kritiker i dagspress är en ytterligare en grupp på fältet. Här är det så att alla förlag kämpar om
att få sina nyutgivna böcker recenserade i dagstidningarna.
Ibland går debattens vågor höga på kultursidorna om vad som anses som kvalitetslitteratur
och inte. Hur bemöts den lättlästa litteraturen av fältets aktörer på dagens litterära fält?
Under samtalen med förlagsrepresentanterna, frågade jag om de mött några fördomar
gentemot mot lättläst litteratur. Det alla tre uttrycker är att lättläst litteratur hos många aktörer,
i alla fall tidigare, har uppfattats som torftig, kortfattad, präktig, tillrättalagd och i och med
61 Citat hämtad från mailkorrespondens med Maria Fröberg, Argasso.
31

detta av sämre kvalitet. Det har funnits en stor okunskap runt lättläst litteratur. Lättläst
litteratur har också mer setts som läromedel än som skönlitteratur. Författaren Torsten
Bengtsson skriver bl.a. för Nypon förlag. Han förklarar skillnaden mellan lästräningsböcker
och skönlitteratur:
Lästräningsböcker ska träna upp läsförmågan. Författarna har haft fokus på språket, att
texten ska flyta så lätt som möjligt och att det ska vara enkelt att avkoda orden i texten/…/Det
är inte alltid lästräningsböcker väcker intresset att lästa och lockar till fortsatt läsning.
Böckerna saknar den nerv, den spänning som väcker läslust och får läsaren att otåligt vända
blad för att se vad som händer på nästa sida. Den nerven har däremot skönlitteratur.
Torsten Bengtsson liknar en lättläst skönlitterär bok vid en fåtölj med fyra ben.
De fyra benen är nödvändiga för att väcka läslust. Det handlar om spänning, humor, budskap
och, just att den är lättläst. 62
När jag frågade förlagsrepresentanterna om vilka de uppfattar som de främsta kritikerna mot
lättläst litteratur fick jag olika svar.
Maria Fröberg på Argasso, säger att problemet egentligen inte är att böckerna bemöts med
kritik utan snarare att de ignoreras. Här menar hon att den litteratur som räknas idag på fältet
framförallt är skönlitteratur för vuxna skriven av kända författare.
Laura Mendez säger att LL-förlagets böcker ibland får kritik av en intellektuell elit som också
är dyslektiker. Denna grupp kan ibland ha svårt att acceptera att klassiker eller böcker av
andra författare, som exempelvis Henning Mankell, återberättas istället för att läsas in i sin
helhet i ett Daisy-format. Däremot så är det ovanligt att de kända författarna som får sina
böcker återberättade är kritiska. De tycker det är viktigt att alla får ta del av deras böcker. Det
är sällan som LL-förlaget har några problem med att köpa rättigheten till att återberätta boken.
En hel del av författarna säger till och med nej till royaltyn för de återberättade versionerna.
Lena Maria Nordstrand säger, som tidigare nämnts, att vissa pedagoger och bibliotekarier på
folkbiblioteken kan vara motståndare mot lättlästa böcker.
62 Lättlästa hörnan - november. ”Om skillnaden mellan lästräningsböcker och skönlitteratur”.
www.laromedia.se
32

En av mina frågor till de tre förlagsrepresentanterna handlade om ifall de försökte väcka
debatt runt exempelvis tillgänglighet på lättlästa böcker i bokhandel eller bibliotek eller för att
puffa för lättläst. På detta svarar Maria Fröberg på Argasso att förlaget inte gjort några försök
att väcka debatt. Det hinns inte med i den dagliga verksamheten. Men det är helt klart något
man kan bli bättre på. Laura Mendez på LL-förlaget menar att försök har gjorts i omgångar
vad gäller debatt. Lena Maria Nordstrand på Nypon förlag menar att det hänger på den
enskilde aktörens förmåga att väcka debatt om en sådan ska skapas. Själv försöker hon främst
genom samtal ändra folks åsikter.
Lättläst – morgondagens vinnare?
Så hur kommer det att se ut för lättläst litteratur och dess förlag på morgondagens litterära
fält?
Vägen kommer säkert inte att vara spikrak. Det finns hinder för förlagen att överbrygga och
fördomar för dem att bekämpa. Det kommer säkert att ta tid för lättlästa böcker att få en
framträdande plats i den fysiska bokhandeln. Å andra sidan. Vem vet hur det går för denna
form av bokhandel i framtiden? Internetbokhandeln växer sig starkare och här finns lättläst
skönlitteratur tillsammans med alla annan litteratur.
En annan utmaning för förlagen som ger ut lättläst litteratur är att hitta vägen till
privatpersonerna. Här kan bokbloggar och andra sociala medier spela en stor roll.
Vi kan även konstatera att Sverige har förändrats och så har även svenskarna. Här i landet
talas det mer än hundrafemtio olika språk. Det är tillexempel inte alls längre självklart för alla
att tala, läsa eller skriva på svenska. Men det svenska samhället ställer även allt högre krav på
sina medborgare vad gäller läsförmåga. De flesta arbeten kräver att arbetstagarna ska kunna
läsa och ta del av olika typer av texter och information. Även fritiden är full av skriftlig
information som påverkar individen på olika sätt. Det gäller att kunna läsa och förstå alla
typer av texter för att kunna vara en fungerande samhällsmedborgare.
En annan aspekt är teknikutvecklingen inom kommunikationsområdet. Den nya tekniken
leder till nya läsvanor. Vi läser dagstidningar och andra texter på datorskärmen. Genom några
få knapptryck når vi obegränsad skriftlig information på internet. Vi väljer olika typer av
texter utifrån vilka behov vi har för tillfället.
33

Samtidigt har vi allt mindre tid till att läsa eftersom tempot i vardagen har höjts för de flesta
människor i dagens samhälle Detta påverkar naturligtvis förlagens utgivning.
Under mitt samtal med Lena Kjersén Edman säger hon att alla behöver läsa lättläst ibland och
det oberoende utbildningsgrad. Därmed inte sagt att alla har problem med att läsa, poängterar
hon. Tiden, orken eller lusten finns inte alltid, till att ta sig igenom en tung text. Därför kan
var och en ibland tycka att det är skönt och givande att läsa en lättläst text.
Troligtvis kommer marknaden för lättläst litteratur med hög kvalitet för alla åldrar och
förutsättningar att växa. Det finns ett stort behov att fylla av goda böcker till alla här i
samhället.
Att tillgodose detta är en demokratifråga!
Utan språk förminskas vi, tynar bort.
Man vet att böcker, liksom hundvalpar och skogar,
räddar människoliv. 63
63 Gudrun Wessnert, 2003, ”Försvar för den lättlästa boken”, Läslust och lättläst, s. 207
34

Källförteckning
Jag vill först och främst tacka de personer som jag samtalat med:
Ingela Jackholt, säljare på Isaksson & Parson
Laura Mendez, förlagschef på LL-förlaget
Lena Kjersén Edman, författare, litteraturvetare och bibliotekarie
Lena Maria Nordstrand, förlagschef på Nypon förlag
Maria Fröberg, förlagsredaktör på Argasso
Monica Stein, förläggare på Bonnier Carlsen
Tryckta källor
Bourdieu, Pierre (2000). Konstens regler – Det litterära fältets uppkomst och struktur.
Stockholm: Brutus Östlings Bokförlag.
Bremberg, Alberte (2011). ”Lanserar utanför bokhandeln”. Svensk bokhandel nr. 2. 2011.
Broady, Donald (1998). ”Inledning: en verktygslåda för studier av fält”. Ingår i Broady,
Donald, red. Kulturens Fält – en antologi, s. 11 - 26. Göteborg: Bokförlaget Daidalos AB.
Broady, Donald (1988). ”Kulturens fält – om Pierre Bourdieus sociologi”. Ingår i
Masskommunikation och kultur, s. 59 – 88. NORDICOM-Mutt/Sverige, NR 1 - .
Dahlberg, Stina (2007). LL-böcker på bibliotek – En studie av bibliotekariers
förmedlingsarbete av lättläst litteratur. Umeå: Umeå universitet, Sociologiska
institutionen/avdelningen för bibliotek och informationsvetenskap.
Engkjaer, Lena (2009-02-25). ”Lättläst är inte alltid rätt val”, Kristianstadsbladet.
Esaiasson, Karin (2008). Lättläst väcker starka känslor – en studie av bibliotekspersonals
inställning till den lättlästa litteraturen och dess användare utifrån Pierre Bourdieus
kultursociologiska teorier. Borås: Högskolan i Borås, Bibliotekshögskolan/Biblioteks- och
informationsvetenskap.
Gedin, David (2004). Fältets herrar – Framväxten av en modern författarroll,
Artonhundraåttiotalet. Stockholm: Brutus Östlings Bokförlag.
Johansson, Thomas & Miegel, Fredrik. Kultursociologi. 2 uppl. (2002). Lund:
Studentlitteratur.
Larsdotter Ylva &, Larsson Fia (2007). Varje bok skall vara en gatsten. En studie av
ideologiska bokförlag på det svenska litterära fältet. Borås: Högskolan i Borås,
Bibliotekshögskolan/Biblioteks- och informationsvetenskap.
35

Larsson, Hanna, (2009–05-04)”Lättläst om kärlek över kulturgränser”. Aftonbladet.
Lhådö, Erica (2003). Därom tvista de lärde – en analys av kvalitetsbegreppet och dess
betydelse för utformandet av bibliotekets inköpspolicy, Lund: Lunds universitet, Biblioteks –
och informationsvetenskap.
Lundberg, Ingvar, Reichenberg, Monica (2008). Vad är lättläst? Specialpedagogiska
skolmyndigheten.
Martinsson, Moa (1994). Mor gifter sig. 2 kartonnerade utgåvan. Stockholm: Legenda.
Martinsson, Moa (2010). Mor gifter sig – återberättad av Cecilia Davidsson. Stockholm: LLförlaget.
Norberg, Inger (red), (2003). Läslust och lättläst – Att förebygga och reparera lässvårigheter
och bevara läslusten, Lund: Bibliotekstjänst AB.
Olika nyanser av svart – sött, svårt och starkt, Bokprovning på Svenska barnboksinstitutet
Årgång 2009: 9 mars – 15 april. (2010) Stockholm: Svenska barnboksinstitutet, s. 7. ISSN
162-5566.
Peterson, Bo (2003). Välja & Sälja – Om bokförläggarens nya roll under 1800-talet, då
landet industrialiserades, tågen började rulla, elektriciteten förändrade läsvanorna, skolan
byggdes ut och bokläsarna blev allt fler. Stockholm: Norstedts Förlag.
Peterson, Bo (1998). ”Bokmarknad och litterära fält”. Ingår i Broady, Donald, red. Kulturens
Fält – en antologi (1998), s. 325. 246. Göteborg: Bokförlaget Daidalos AB.
Saldert, Karin (2004). Kvalitet, läsfrämjande och tillgänglighet – kulturpolitiska värderingar
och litteratur. Borås: Högskolan i Borås, Bibliotekshögskolan/Biblioteks- och
informationsvetenskap.
Sundin, Maria (2007). Lättläst – så funkar det. Stockholm: Maria Sundin och Jure Förlag AB.
Widengren Hammarskiöld, Gunilla & Pettersson, Lars E (2001). Förlagsboken. Stockholm:
Odfront.
Elektroniska källor
Admin, (2005-10-06). ”Bokhandelns oupptäckta marknad”. Svensk Bokhandel.
http://www.svb.se/nyheter/debatt-bokhandelns-ouppt%C3%A4ckta-marknad.
Ehn, Anna, (2010-11-16), ”Förvandlingen är sig inte lik”. Uppsala Nya Tidning,
http://www.unt.se/kultur/litteratur/forvandlingen-ar-sig-inte-lik-1121978.aspx .
Eliasson, Elisabeth, (2001-01-11). ”Lättläst – ett svårt begrepp”.
http://www.sprakaloss.se/lattlasteliasson.htm Kulturdepartementet , (2010-09-06),
”Litteraturen, läsandet och språket”, http://www.regeringen.se/sb/d/1897/a/12591.
Lövgren, Anders (2006) ”Oberoende bokförlag föddes ur skrivlust”, Näringsliv –
affärstidningen i ditt län nr 9, s. 20,
http://www.naringsliv.to/dokument/pdf_tidning/NIV%209-06.pdf.
36

Norman, Helena, (2010-12-06). ”Nyhetsbrev PISA 2009 – Sverige tappar i både kunskaper
och likvärdighet” Skolverket, http://www.skolverket.se/sb/d/4308/a/23165.
Olevik, Josefin, (20080826), ”Nu vill alla läsa lätt”. Dagens Nyheter.
http://www.dn.se/dnbok/dnbok-hem/nu-vill-alla-lasa-latt.
Wessnert, Gudrun, m.fl. (2005-02-05) ”Lättläst böcker behandlas styvmoderligt”. Svensk
Bokhandel, http://www.svb.se/nyheter/debatt-l%C3%A4ttl%C3%A4sta-b%C3%B6ckerbehandlas-styvmoderligt?page=7.
Bloggar
http://bookisblogg.blogspot.com/
http://bubblanibibblan.blogspot.com/
http://lillaosblogg.wordpress.com/
Hemsidor
http://www.argasso.se/
http://www.barnboksprat.se/
http://www.bonniercarlsen.se/
http://www.lattlast.se/
http://www.nyponforlag.se/
37