Slutrapport – Entreprenörskap i kulturella och ... - Tillväxtverket

More documents

Recommendations

Info

chokladfabrik i Malmö i april och på nya Konstnärligt campus i Umeå i oktober. Senast träffades nätverket i kulturproduktionsgruppens Intercults lokaler i Stockholm, i mars 2013. En röd tråd genom alla träffar har varit många och långa diskussioner om begreppet entreprenörskap, om kultur som näringsverksamhet, om de olika politiska målen för närings-, kultur- och utbildningspolitiken och om nya forskningsrön: i korthet att med ett akademiskt angreppssätt försöka förstå och definiera vad nätverkets uppdrag går ut på. Dessutom har det varit omfattande diskussioner kring hur man kan kommunicera vad entreprenörskap är och hur studenternas framtid kan te sig och hur de kan tänka om sin framtida försörjning. De mer teoretiska diskussionerna har varvats med praktiska diskussioner kring konkreta kursverktyg, läromedel, examinationsmodeller, poängberäkningssystem och pedagogiska metoder samt kring hur man implementerar entreprenörskap i sin utbildning. Projektägare i projekt, beskrivna i avsnitt 5.1, har generöst delat med sig av sina erfarenheter i utvecklingsarbetet och själva tacksamt tagit del av motfrågor och problematiseringar av genomförda insatser och tänkta ansatser. Till varje träff har också externa inspiratörer bjudits in för att ge perspektiv på diskussionerna. Bland annat föreläste en av de mest kända entreprenörskapsforskarna, professor Bill Gartner vid Clemson University, om en studie där man gått igenom vilka studenter som i störst utsträckning startade företag. Många trodde nog att de som studerat ekonomi eller teknik skulle ligga i topp men det blev tvärtom studenter från andra fakulteter. ”Entreprenörskap handlar inte om handelshögskolor. De flesta som går där vill ha ett jobb. De som startar företag, och skapar arbetstillfällen, finns i den övriga universitetsvärlden. Och det är dem vi måste träna i entreprenörskap.” 4 Ett annat exempel var Ester Barinaga, forskare och lärare vid Copenhagen Business School, som berättade om sin forskning om socialt entreprenörskap, men också om sina erfarenheter från att med kultur som drivkraft bygga upp ett socialt entreprenörsprojekt: Förorten i centrum. I Umeå genomförde nätverket ett studiebesök på Krenova, som bland annat håller i en inkubator för den kreativa sektorn. Krenova, som är medfinansierat av Tillväxtverket/ERUF, har också en kreatörsbank, en sökbar databas, som förenklar kontakten med konstnärer och kreatörer i Norrbotten och Västerbotten. Studiebesöket blev en bra utgångspunkt för gruppdiskussioner om vilken roll som inkubatorer kan spela under respektive efter en konstnärlig utbildning. Nätverkets bildande, form och innehåll har uppskattats högt av deltagarna. Utvärderingsformulär från samtliga träffar visar starkt positiva resultat. Till exempel efter 4 http://www.esbri.se/nekku/nyhet_visa.asp?id=2 30 (35)
träffen i Malmö, angav över 90 procent av deltagarna att deras helhetsintryck var ”mycket bra” eller ”bra” på en femgradig skala. I en flervalsfråga om vad man anser sig ha fått ut av att delta svarade över 75 procent ”inspiration”, 70 procent ”nya kunskaper”, 85 procent ”idéer”, 40 procent ”nya samarbeten”, 85 procent ”goda relationer(nätverk)” och 0 procent ”inget”. En erfaren och luttrad kursanordnare som var med för första gången på den fjärde träffen i Umeå sa: ”Jag blev förvånad att det var så bra”. 5 Diskussionerna har hållit en hög kvalitativ nivå. En effekt av detta är att den inspiration och det erfarenhetsutbyte som sker i samband med att nätverket träffas fungerar som input i lärarnas vardagliga arbete. En annan effekt är att flera personer redan uttryckt att kontakter som de fått genom nätverket innebär fördjupade diskussioner avseende samarbeten och möjliggörandet av att söka olika utvecklingsmedel. Ytterligare en effekt är att personer som kan vara rätt ensamma på respektive högskola/universitet när det gäller hur entreprenörskap kan föras in i kurser och utbildningar, får bra kontakter och bollplank. Detta främjar blivande företagare inom kulturella och kreativa näringar, en ökad mångfald och därmed näringslivets utveckling och konkurrenskraft. En viktig funktion som fyllts av nätverket är också sökandet efter ett gemensamt språkbruk kring centrala begrepp och målbilder inom området, i mötet mellan personal från kulturskapande utbildningar, kulturadministrativa utbildningar och företagsekonomiska utbildningar. I processen har också tydliggjorts att området styrs av olika mål inom de kultur-, närings-, utbildnings- och arbetsmarknadspolitiska områdena. Detta kräver förståelse för hur arbetet kan läggas upp på ett framgångsrikt och effektivt sätt samtidigt som de olika målen kan uppnås. Det har också uttryckts behov av att låta fler lärare vid konstnärliga utbildningar ta del av liknande insatser, till exempel en workshop eller heldagskonferens. Tillväxtverket och Esbri har svarat mot detta behov genom att i mars 2013 anordna en nationell heldagskonferens om frågorna, se avsnitt 5.4 nedan. Esbri har också skapat en digital plattform för nätverket. Den finns på nekku-sweden.ning.com och är tänkt att vara huvudsaklig kommunikationskanal för allt som rör NEKKU. Här läggs information kring workshoppar upp och här kan den deltagare, som vill skapa egna diskussionstrådar rörande en kurs eller ett samarbete, lägga upp bilder och videos med mera. Den digitala plattformen är, i jämförelse med de fysiska träffarna, mindre använd och därmed mindre dynamisk. Professor Lars Lindkvist reflekterade kring fördelen med fysiska träffar under workshopen i Umeå: ”det är sånt här vi behöver, att få formulera oss öga mot öga och få nya idéer av andra i ett sammanhang, diskutera tillsammans över en middag…det är för mycket bloggar och twitter och sånt, och för lite verkliga möten”. 6 5 Dokumentation av mötet, opublicerad film, Esbri. 6 Dokumentation av mötet, opublicerad film, Esbri. 31 (35)
Page 1 and 2: Slutrapport - Entreprenörskap i ku
Page 3 and 4: 1. Sammanfattning och slutsatser, i
Page 5 and 6: praktiska arbetet i uppdraget har v
Page 7 and 8: arbetsutrymmen och kunder. I nuläg
Page 9 and 10: kunna förverkliga sin idé. Tillv
Page 11 and 12: Regeringen skriver vidare att utfö
Page 13 and 14: Resultat och effekter Ett generellt
Page 15 and 16: konstnärliga arbete skall kunna by
Page 17 and 18: finnas en svårighet i att vinna ge
Page 19 and 20: utbildning, forskning, stöd och pr
Page 21 and 22: anschorganisationer och myndigheter
Page 23 and 24: Syftet var att öka möjligheterna
Page 25 and 26: utvecklat projektidén och entrepre
Page 27 and 28: kulturentreprenörer som i framtide
Page 29: Gemensamt är att alla verkar för
Page 33 and 34: sin kunskap efter avslutade studier
Page 35: 6. Bilagor 1. Del av slutrapporteri

Slutrapport – Entreprenörskap i kulturella och ... - Tillväxtverket

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?