Slutrapport – Entreprenörskap i kulturella och ... - Tillväxtverket

More documents

Recommendations

Info

time.” 2 Denna insikt bör forma fortsatt kursutveckling vid högskolor/universitet samt eventuella fortsatta statliga utvecklingsinsatser. Nämnda utveckling tycks spegla en större förändring i samhället, där synen på tillväxt och tillväxtbegreppet förändras mot att tillmäta skapande av sociala och miljömässiga värden lika stor betydelse som skapandet av ekonomiska värden. För människor med den entreprenöriella drivkraften att tillföra kulturella och/eller sociala värden, är företagande ofta inte ett mål utan ett medel för att kunna förverkliga sin idé. För utveckling av effektiva främjandesystem för kulturella och kreativa högre utbildningar samt näringar är det viktigt att det finns ett medvetande om detta förhållande hos offentliga aktörer. Uppdraget har också belyst att de bästa förutsättningarna för innovation och ett ökat entreprenörskap i samhället tycks ges när kulturella och kreativa kompetenser kan samverka på en jämbördig nivå med tekniska och ekonomiska kompetenser. Forskning och utbildningsexempel som diskuterats i uppdraget pekar på att denna jämbördighet saknas i dag. Normen tycks ännu vara en tro på att innovation och kreativitet kan ske teknologiskt, schematiskt och genom konsensus. Kreativa processer i ett kulturellt/socialt sammanhang däremot tillför nya idéer snarare genom att utmana ordningen och uppmuntra det avvikande. Därmed kan det vara så att många innovativa människor blockeras i samhället. Tillväxtverket drar därför slutsatsen att samhället kan vinna mycket på att stärka drivkrafter för kulturella och kreativa kompetenser inte enbart inom högskolorna, utan i hela utbildningssystemet, även gymnasium och grundskola. Att föra samman olika kompetenser och synsätt för att öka entreprenörskap i kulturella och kreativa utbildningar, blir i det praktiska arbetet även en fråga om att förändra attityder och tänkesätt hos berörda aktörer. Sådana förändringar tar tid. Det vore därför bra att fortsätta driva denna utveckling från statligt håll. Det är också nödvändigt att högskolor/universitet fortsätter, som Stockholms dramatiska högskola formulerar det, att ta egna ”initiativ och ansvar för att definiera och praktisera entreprenörskap och innovationsverksamhet ur ett konstnärligt och kulturellt perspektiv. Och att detta sker såväl inom utbildning som konstnärlig forskning.” 3 Uppdraget har även tydliggjort att förut utbildade man sig vanligen för att få ett jobb, nu behöver högskolor/universitet i högre grad utbilda studenten så att han/hon kan skapa sig ett jobb. Framtidens näringsliv kommer sannolikt att bestå av en betydligt större andel enpersonsföretag eller till och med tillfälliga projekt. Dessa kommer att dra nytta av kompetenser cross-over i såväl kunskap som geografi. I många fall kommer de att dela 2 http://caki.dk/danish/aktiviteter/konferencer-and-symposier/entre-nord/ 3 Se bilaga slutrapport projektet Cross media och entreprenörskap. 6 (35)
arbetsutrymmen och kunder. I nuläget vittnar dock många personer som befinner sig i skarven mellan utbildning och arbetsmarknad om att de upplever sig vara i ett glapp mellan kulturstöd och näringsstöd, där offentliga aktörer inte ser som sin roll att stödja deras etablering. Som företag är det sällan aktuellt med kulturstöd, som litet företag uppfyller man sällan villkoren för näringsstöd. Tillväxtverket bedömer att fortsatt utveckling bör ske i samarbete mellan aktörer inom hela spektrumet av de kultur-, närings-, utbildnings- och arbetsmarknadspolitiska områdena. Tillväxtverket bedömer, att för framgångar inom kulturella och kreativa näringar, är det viktigt att vara medveten om och eftersträva tydlighet i att de olika politiska områdena har olika främjandemål och därför kommer vilja plocka ut olika effekter ur arbetet med kulturella och kreativa näringar, effekter som gynnar respektive målgrupper och intressenter. Till exempel för det näringspolitiska området är kultur vanligen ett medel för att uppnå målen (som fler företag, ökat entreprenörskap och stärkt regional attraktionskraft), medan för det kulturpolitiska området är i stället näringsverksamhet ett medel för att uppnå målen (som konstnärlig förnyelse, allas möjlighet till bildning, ett levande kulturarv som används). De olika målen i sig innebär ingen målkonflikt eller motsättning. Tvärtom är en stark ”kärna” av självständig kulturproduktion, kultur skapad för sitt eget värdes skull, en förutsättning för att kunna generera ”lager” av tillväxt runt kärnan, såsom ekonomiska och sociala värden. Samtidigt är genererandet av ekonomiska värden en förutsättning för att ge den offentliga sektorn resurser att fördela till att fortsätta främja och producera kultur samt till annan välfärd. Tydlighet i skälen till samarbete kring kulturella och kreativa näringar, och respekt för olika behov, behövs för att på bästa sätt främja nya kulturella, sociala och ekonomiska värden – det är när detta saknas som motsättningar kan uppträda. Tillväxtverket vill lyfta fram att slutsatserna i denna rapport har många beröringspunkter med dem i Tillväxtverkets slutredovisning av Uppdrag att genomföra satsningar på entreprenörskap i vård- och omsorgsutbildningar (2013-01-31). Bland annat nämns att arbetsmarknaden inom vård och omsorg har förändrats och att det idag finns större möjligheter att starta eget företag, vilket leder till utmaningar för utbildningsansvariga att rusta sina studenter för detta. Ett antal projekt har genomförts. 50 procent av projekten anser i hög grad att studenter kan se sig själva som företagare likväl som att vara anställda i sitt framtida arbetsliv. I likhet med uppdraget Entreprenörskap i kulturella och kreativa utbildningar betonas att det är viktigt att även fortsättningsvis arbeta med frågorna, att knyta till sig yrkesverksamma personer som mer självklart kan integrera entreprenörskap i utbildningen samt att förankringen vid lärosätet av projektet och dess syfte varit centralt för att få legitimitet. 7 (35)
Page 1 and 2: Slutrapport - Entreprenörskap i ku
Page 3 and 4: 1. Sammanfattning och slutsatser, i
Page 5: praktiska arbetet i uppdraget har v
Page 9 and 10: kunna förverkliga sin idé. Tillv
Page 11 and 12: Regeringen skriver vidare att utfö
Page 13 and 14: Resultat och effekter Ett generellt
Page 15 and 16: konstnärliga arbete skall kunna by
Page 17 and 18: finnas en svårighet i att vinna ge
Page 19 and 20: utbildning, forskning, stöd och pr
Page 21 and 22: anschorganisationer och myndigheter
Page 23 and 24: Syftet var att öka möjligheterna
Page 25 and 26: utvecklat projektidén och entrepre
Page 27 and 28: kulturentreprenörer som i framtide
Page 29 and 30: Gemensamt är att alla verkar för
Page 31 and 32: träffen i Malmö, angav över 90 p
Page 33 and 34: sin kunskap efter avslutade studier
Page 35: 6. Bilagor 1. Del av slutrapporteri

Slutrapport – Entreprenörskap i kulturella och ... - Tillväxtverket

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?