Slutrapport – Entreprenörskap i kulturella och ... - Tillväxtverket

More documents

Recommendations

Info

Dessutom har en extern hemsida skapats för att synliggöra nätverket. Den finns på www.esbri.se/nekku Det är Tillväxtverkets bedömning att detta nätverk varit effektivt för att nå uppdragets mål om entreprenörskap i kulturella och kreativa utbildningar, när det gäller kontaktskapande och samverkan, kunskapsutveckling och legitimitetsstärkning samt kurs- och programutveckling. Tillväxtverket noterar ett mycket stort intresse bland nätverkets deltagare för att fortsätta träffas och för att nätverket ska fortleva. Tillväxtverket bedömer samtidigt att nätverket inte kommer att leva vidare drivet av deltagarna själva, därtill saknas såväl resurser inom som incitament från respektive högskola/universitet. 5.4 Övriga insatser Tillväxtverket har fått den internationella dimensionen inom detta område belyst, genom att delta i den nordiska konferensen From student to professional in the creative Fields, som anordnades på initiativ av KreaNord i Köpenhamn 8-9 november 2012. KreaNord är Nordiska ministerrådets särskilda organ för gemensamt främjande av nordiska kulturella och kreativa näringar i en internationell kontext. I dess styrgrupp ingår tjänstemän från de svenska kultur- och näringsdepartementen. Tillväxtverket är utsedd svensk representant i KreaNords operativt arbetande aktörsnätverk. En av uppgifterna för KreaNord är att belysa entreprenörskap i kulturella och kreativa utbildningar. Intryck och lärdomar från konferensen spreds vidare till deltagarna i nätverket NEKKU (se avsnitt 5.3) samt till samverkande myndigheter och organisationer. Filmer och annan dokumentation från konferensen finns att se på http://caki.dk/danish/aktiviteter/konferencer- and-symposier/entre-nord/ I korthet var lärdomarna: Det finns naturliga kopplingar mellan socialt entreprenörskap och kulturella/kreativa verksamheter. Vid London University finns Institute for Cultural and Creative Entrepreneurship. Som student kan man välja att hos samma institution läsa en MA i kulturentreprenörskap, eller en MA i socialt entreprenörskap. Flera projekt presenterades där olika idédrivna kreatörer använder sina kreativa talanger för bättre vård, bättre fängelser och liknande – och ser till att ordna medel för att få dessa projekt gjorda. Det vill säga: de säljer inte en vara eller tjänst i traditionell mening utan går in för att utveckla en specifik situation. Intressanta exempel på metodutveckling i Umeå och London presenterades. Det visar sig att karriärvägledare med flera upplever ett generellt behov av att få studenter att fundera på varför de behöver studera på universitet/högskolan och hur de vill använda 32 (35)
sin kunskap efter avslutade studier. Det finns även ett behov av ett ökat och tydligare fokus på studentens eget ansvar för både kunskapsinhämtning och karriärutveckling. Allt detta kan sägas vara grundläggande aspekter i ett entreprenöriellt förhållningssätt. Dessa aspekter är i högsta grad närvarande inom en mängd konstnärliga och kreativa utbildningar, då samma aspekter även är centrala i konstnärliga och kreativa processer. Därför har den utveckling som pågår, för att lyfta fram och synliggöra det entreprenörskap som ryms inom konstnärliga och kreativa processer, börjat sprida sig till andra områdens utbildningar via egna projekt som har startats. På så sätt kan det ökade intresset för entreprenörskap i konstnärliga och kreativa utbildningar leda till ett förstärkt entreprenöriellt förhållningssätt även inom andra utbildningsområden. Det tydliggjordes, utifrån detta perspektiv, att högskolor/universitet i högre grad behöver utforma verktyg och metoder som ger studenten möjlighet att använda sin kunskap om konstnärliga och kreativa processer i syfte att skapa sig ett jobb, snarare än att utbilda sig för att få ett jobb. Detta hänger samman med att nätverk som arbetsform blir allt vanligare, särskilt inom kulturella och kreativa näringar. Framtiden kommer ännu mer att bestå av många mycket små företag eller till och med tillfälliga projekt. Dessa kommer att dra nytta av kompetenser cross-over i såväl kunskap som geografi. I många fall kommer de att dela arbetsutrymmen och kunder. En mycket viktig del i utbildningarna är därför att använda lärotiden till att få en välfylld kontaktbok, inte minst i sociala medier. Dock: flera personer i skarven mellan utbildning och arbetsmarknad vittnar om att de upplever sig vara i ett glapp mellan kulturstöd och näringsstöd, där offentliga aktörer inte ser som sin roll att stödja deras etablering. Som företag är det sällan aktuellt med kulturstöd, som litet företag uppfyller man sällan villkoren för näringsstöd. Den internationella dimensionen har också varit en röd tråd under träffarna i nätverket NEKKU. Bland annat föreläste vid ett tillfälle en grupp konstnärer, artister och entreprenörer från Godown Arts Centre i Nairobi, Kenya. Joy Mboya, som driver centrumet tillsammans med Judy Ogana, höll i diskussionen. Under den senaste nätverksträffen, i mars 2013, byggdes en halvdagsworkshop kring ett besök av Gerald Lidstone. Lidstone är grundare och chef för forskarutbildningen kring kulturadministration och kulturpolitik vid University of London (Goldsmiths) samt föreståndare för Institute for Creative and Cultural Entrepreneurship. Gerald Lidstone var också huvudtalare vid den svenska nationella konferens som kom att avsluta arbetet med detta uppdrag. Av studenterna på Lidstones Institute for Creative and Cultural Entrepreneurship kommer omkring 25 procent från EU och omkring 75 procent från resten av världen. Siffrorna ger en möjlig indikation på hur internationell den här sektorn redan är när man inte behöver ta samma språkliga hänsyn som vid svenska högskolor/universitet. 33 (35)
Page 1 and 2: Slutrapport - Entreprenörskap i ku
Page 3 and 4: 1. Sammanfattning och slutsatser, i
Page 5 and 6: praktiska arbetet i uppdraget har v
Page 7 and 8: arbetsutrymmen och kunder. I nuläg
Page 9 and 10: kunna förverkliga sin idé. Tillv
Page 11 and 12: Regeringen skriver vidare att utfö
Page 13 and 14: Resultat och effekter Ett generellt
Page 15 and 16: konstnärliga arbete skall kunna by
Page 17 and 18: finnas en svårighet i att vinna ge
Page 19 and 20: utbildning, forskning, stöd och pr
Page 21 and 22: anschorganisationer och myndigheter
Page 23 and 24: Syftet var att öka möjligheterna
Page 25 and 26: utvecklat projektidén och entrepre
Page 27 and 28: kulturentreprenörer som i framtide
Page 29 and 30: Gemensamt är att alla verkar för
Page 31: träffen i Malmö, angav över 90 p
Page 35: 6. Bilagor 1. Del av slutrapporteri

Slutrapport – Entreprenörskap i kulturella och ... - Tillväxtverket

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?