Slutrapport – Entreprenörskap i kulturella och ... - Tillväxtverket

Slutrapport – Entreprenörskap i kulturella 

och kreativa utbildningar 

Redovisning av deluppdrag i regeringens handlingsplan 

för kulturella och kreativa näringar 

N 2010/8901/ENT 

Tillväxtverket dnr 012-2009-907386 

Författare: Klas Rabe, projektledare 

Godkänd av: Birgitta Böhlin, tf generaldirektör 

14 mars 2013 

1 (35)

Innehåll 

1. Sammanfattning och slutsatser, i relation till målen för handlingsplanen och uppdraget .........3 

2. Rekommendationer ........................................................................................................................ 8 

3. Handlingsplan för kulturella och kreativa näringar ..................................................................... 9 

4. Uppdraget Entreprenörskap i kulturella och kreativa utbildningar........................................... 10 

5. Redovisning av insatser samt utfall i relation till målen ............................................................. 11 

5.1 Utvecklings- och samverkansprojekt vid högskolor/universitet ........................................... 11 

- Entreprenörskap i utbildning med konstnärlig examen ............................................... 12 

5.1.1 Dans och Cirkushögskolan, Operahögskolan, Kungliga Konsthögskolan samt 

Handelshögskolan i Stockholm ................................................................................................. 12 

5.1.2 Göteborgs Universitet /Högskolan för Design och Konsthantverk (HDK) ................... 13 

5.1.3 Göteborgs Universitet /Högskolan för scen och musik, Drivhuset i Göteborg, samt 

Chalmers entreprenörsskola ..................................................................................................... 14 

5.1.4 Göteborgs Universitet /Konstnärliga fakulteten ............................................................. 16 

5.1.5 Högskolan i Borås /Textilhögskolan och Inkubatorn i Borås /Nationella 

modeinkubatorn ......................................................................................................................... 17 

5.1.6 Kungliga Musikhögskolan (samt Konstfack och Transit Kulturinkubator) ................... 18 

5.1.7 Stockholms dramatiska högskola och Stockholms universitet, Institutionen för data- 

och systemvetenskap ................................................................................................................. 19 

5.1.8 Umeå Universitet /Manusutbildningen för film, tv och nya medier............................. 20 

- Entreprenörskap i utbildning inom kulturella och kreativa näringar ........................ 21 

5.1.9 Högskolan i Halmstad /Sektionen för humaniora .......................................................... 21 

5.1.10 Linnéuniversitetet /Kulturledarprogrammet ............................................................... 22 

5.1.11 Linnéuniversitetet, Luleå Tekniska Universitet och yrkeshögskolan Musikmakarna 23 

5.1.12 Södertörns Högskola, Institutionen för ekonomi och företagande, samt Stockholms 

Musikpedagogiska Institut och Kungliga Musikhögskolan .................................................... 25 

5.1.13 Uppsala Universitet /Konstvetenskapliga institutionen, företagsekonomiska 

institutionen samt institutionen för ABM ............................................................................... 26 

5.2 Summering av projekten vid högskolor/universitet .............................................................. 27 

5.3 Ett nätverk för lärare och utbildningsansvariga ................................................................... 28 

5.4 Övriga insatser ........................................................................................................................ 32 

6. Bilagor ............................................................................................................................................35 

2 (35)

1. Sammanfattning och slutsatser, i relation till målen för 

handlingsplanen och uppdraget 

Tillväxtverket har från 2011 till mars 2013 – i dialog med samverkande myndigheter och 

organisationer – arbetat med uppdraget Entreprenörskap i kulturella och kreativa utbildningar 

i regeringens handlingsplan för kulturella och kreativa näringar. 

De övergripande målen för handlingsplanen har varit att öka entreprenörskap och företagande 

inom kulturella och kreativa näringar eller på annat sätt främja en utveckling och påvisa 

näringarnas drivkrafter och tillväxtskapande effekter i olika samhällsprocesser. Andra viktiga 

utgångspunkter har varit de kulturella och kreativa entreprenörernas behov och möjligheter, det 

ökade behovet av samverkan mellan kultur och näringsliv samt de kulturella och kreativa 

näringarnas betydelse för en utveckling av innovativa miljöer och regioners attraktionskraft. 

Utfallet av de insatser som genomförts inom detta uppdrag har bidragit till alla ovan nämnda 

mål. 

Tillväxtverket har genomfört utlysningar och senare beviljat stöd till 13 utvecklingsprojekt inom 

kulturella och kreativa utbildningar. Projekten startades upp med början hösten 2011 och har i 

huvudsak verkat under 2012. Tillväxtverket konstaterar att projekten har bidragit till att uppfylla 

uppdragets mål, genom utveckling av program och kurser kring entreprenörskap samt till nya 

kontakter mellan utbildningar och arbetsmarknad/företag. Likaså har de bidragit till studentnytta 

samt till att entreprenörskapsinslagen på ett hållbart sätt vidare implementeras i utbildningen. 

Projekten har även ökat samverkan mellan olika institutioner och mellan högskolor/universitet. 

Tillväxtverket summerar att det finns flera slutsatser i rapporterna från projekten som är 

likartade. Dessa är främst: 

Diskussioner och erfarenhetsutbyte i nätverket NEKKU (se nedan) lyfts fram som 

viktiga för utvecklingen inom enskilda projekt. 

En framgångsfaktor är att i utbildningen involvera yrkesverksamma alumnistudenter, 

företagar- och branschrepresentanter, representanter från offentliga verksamheter inom 

den kulturella och kreativa sektorn samt representanter från näringsfrämjande 

verksamheter kopplade till den kulturella och kreativa sektorn. 

En framgångsfaktor är reflekterande inslag i utbildningen samt lärande i process och 

kollektiv. Det underlättar för studenter att tidigt formulera vad man vill använda sin 

3 (35)

utbildning till och redan under studietiden formulera möjliga idéer till yrkesverksamhet 

och finansiering. 

En utamning är att förändra attityder och förutfattade meningar om andra inom och 

mellan olika yrkesgrupper. Det finns många exempel på sådana, samtidigt som det även 

lyfts fram att tydliga positiva effekter uppstår när sådana hinder har undanröjts. 

I processen att implementera entreprenörskap i utbildningen har det blivit tydligt i 

många fall att högskolorna/universiteten tagit tag i begrepp och lösningar på sådant sätt, 

att initiativet till att driva utveckling genom ämnet nu ligger hos högskolan/universitetet 

eller till och med hos studenten. Till exempel Kungliga Musikhögskolan understryker i 

sin nya målsättning vikten av ”att konstutövaren sitter i förarsätet för affärsprocesserna 

och inte som passagerare”. 1 

Ett nätverk för lärare och utbildningsansvariga från högre utbildningar inom konst, kultur och 

kreativa näringar har bildats. Det heter NEKKU – Nätverket för entreprenörskap i kulturella och 

kreativa utbildningar. Deltagarna, från 17 högskolor/universitet i hela Sverige, har varierade 

arbetsuppgifter som professorer, forskare, kursinnehållsansvariga och strategiansvariga. 

Gemensamt är att alla verkar för entreprenörskap på respektive utbildning och/eller 

högskola/universitet. Nätverkets bildande, form och innehåll har uppskattats mycket högt av 

deltagarna. Den inspiration och det erfarenhetsutbyte som sker i samband med att nätverket 

träffas fungerar som input i lärarnas vardagliga arbete. En effekt är att personer som kan vara 

rätt ensamma på respektive högskola/universitet när det gäller hur entreprenörskap kan föras in i 

kurser och utbildningar får bra kontakter och bollplank. Därutöver har flera deltagare utvecklat 

nya arbetssätt och funnit nya samarbetspartners som ett resultat av nätverksträffarna. Detta 

främjar blivande företagare inom kulturella och kreativa näringar, en ökad mångfald och 

därmed näringslivets utveckling och konkurrenskraft. Det är Tillväxtverkets bedömning att detta 

nätverk i mycket hög grad bidragit till att nå uppdragets mål om stärkt legitimitet för 

entreprenörskap som ämne, samt till ökad samverkan. 

Inledningsvis saknades kännedom i projekten och nätverket om de ovan nämnda mål som 

regeringen hade beslutat i handlingsplanen. Det var en vanlig uppfattning att regeringens 

intention med detta uppdrag övervägande var att göra företagare och säljare av konstnärer, 

genom att i utbildningarna lära ut praktiska verktyg inom företagsadministration, 

affärsplanering och marknadsföring. Under arbetets gång har det tydliggjorts att företagande och 

entreprenörskap har olika betydelse. Detta har skett inte minst genom att en stor del av det 

1 Se bilaga slutrapport projektet Konstnärlighet och affärsmässighet. 

4 (35)

praktiska arbetet i uppdraget har varit att dissekera och gemensamt definiera begreppet 

entreprenörskap. 

Det har även ifrågasatts om entreprenörskap överhuvudtaget kan vara ett universitetsämne, 

eftersom entreprenörskap för många snarare är ett förhållningssätt – en paradox där tillgänglig 

litteratur inte passar in. Så småningom har den samlade bilden blivit att det med fördel går att 

undervisa i entreprenörskap inom kulturella och kreativa utbildningar. Lösningen ligger kort 

sagt i att ta vara på förhållningssättet men ändå hålla akademisk nivå, till exempel genom att 

lägga in interaktiva moment eller utgå från vad studenterna senare hoppas uppnå med hjälp av 

sin utbildning. 

Nu i slutet av uppdraget noterar Tillväxtverket att den inledande skeptiska hållningen till 

insatserna är på väg att förvandlas till en positiv hållning och en motrörelse. Det visar sig att 

många andra utbildningsområden inte heller har definierat sin syn på entreprenörskap och att de 

kulturella och kreativa utbildningarna nu har ett försprång. Det finns studievägledare och annan 

högskolepersonal som upplever ett generellt behov av att få studenter att fundera över vad de 

vill göra med sin kunskap efter utbildningen. Man menar att även andra områdens 

utbilningsansvariga behöver få förståelse för att utbildningen är en ”bubbla”, där man inte 

diskuterar senare försörjning. I kulturella och kreativa utbildningar ser man att det nu finns både 

nya utvecklade sätt för att lära ut verktyg för entreprenörskap (i betydelsen självförsörjning) 

under hela förloppet av en högskoleutbildning. Och redan från början - i mycket hög grad bland 

studenterna - ett entreprenöriellt förhållningssätt eftersom de arbetar med kreativa processer. 

(Entreprenörskap i den ursprungliga betydelsen att vilja förverkliga något för att fylla ett 

mellanrum.) 

Uppdraget har, genom att lägga fokus på just entreprenörskap, även tydliggjort att socialt 

entreprenörskap samt kulturellt och kreativt entreprenörskap många gånger glider samman och 

till och med förutsätter varandra. Dessa entreprenöriella drivkrafter tycks även vara 

innovationsdrivande. Flera exempel har framkommit där olika idédrivna kreatörer använder sina 

talanger för att med annorlunda metoder skapa bättre vård, roligare barnkultur, tryggare 

bostadsområden och liknande – och ser till att ordna medel för att få dessa projekt gjorda. Det 

vill säga: de säljer inte en vara eller tjänst i traditionell mening, utan går in för att utveckla en 

specifik situation. Gerald Lidstone – föreståndare för Institute for Creative and Cultural 

Entrepreneurship, University of London – formulerar sin syn på saken så här: 

”Entreprenurship is something that creates value; social, aesthetic or economic value. The 

entreprenurship is very strong when it is interwoven, and consists of all three at the same 

5 (35)

time.” 2 Denna insikt bör forma fortsatt kursutveckling vid högskolor/universitet samt eventuella 

fortsatta statliga utvecklingsinsatser. Nämnda utveckling tycks spegla en större förändring i 

samhället, där synen på tillväxt och tillväxtbegreppet förändras mot att tillmäta skapande av 

sociala och miljömässiga värden lika stor betydelse som skapandet av ekonomiska värden. 

För människor med den entreprenöriella drivkraften att tillföra kulturella och/eller sociala 

värden, är företagande ofta inte ett mål utan ett medel för att kunna förverkliga sin idé. För 

utveckling av effektiva främjandesystem för kulturella och kreativa högre utbildningar samt 

näringar är det viktigt att det finns ett medvetande om detta förhållande hos offentliga aktörer. 

Uppdraget har också belyst att de bästa förutsättningarna för innovation och ett ökat 

entreprenörskap i samhället tycks ges när kulturella och kreativa kompetenser kan samverka på 

en jämbördig nivå med tekniska och ekonomiska kompetenser. Forskning och 

utbildningsexempel som diskuterats i uppdraget pekar på att denna jämbördighet saknas i dag. 

Normen tycks ännu vara en tro på att innovation och kreativitet kan ske teknologiskt, 

schematiskt och genom konsensus. Kreativa processer i ett kulturellt/socialt sammanhang 

däremot tillför nya idéer snarare genom att utmana ordningen och uppmuntra det avvikande. 

Därmed kan det vara så att många innovativa människor blockeras i samhället. Tillväxtverket 

drar därför slutsatsen att samhället kan vinna mycket på att stärka drivkrafter för kulturella och 

kreativa kompetenser inte enbart inom högskolorna, utan i hela utbildningssystemet, även 

gymnasium och grundskola. 

Att föra samman olika kompetenser och synsätt för att öka entreprenörskap i kulturella och 

kreativa utbildningar, blir i det praktiska arbetet även en fråga om att förändra attityder och 

tänkesätt hos berörda aktörer. Sådana förändringar tar tid. Det vore därför bra att fortsätta driva 

denna utveckling från statligt håll. Det är också nödvändigt att högskolor/universitet fortsätter, 

som Stockholms dramatiska högskola formulerar det, att ta egna ”initiativ och ansvar för att 

definiera och praktisera entreprenörskap och innovationsverksamhet ur ett konstnärligt och 

kulturellt perspektiv. Och att detta sker såväl inom utbildning som konstnärlig forskning.” 3 

Uppdraget har även tydliggjort att förut utbildade man sig vanligen för att få ett jobb, nu 

behöver högskolor/universitet i högre grad utbilda studenten så att han/hon kan skapa sig ett 

jobb. Framtidens näringsliv kommer sannolikt att bestå av en betydligt större andel 

enpersonsföretag eller till och med tillfälliga projekt. Dessa kommer att dra nytta av 

kompetenser cross-over i såväl kunskap som geografi. I många fall kommer de att dela 

2 http://caki.dk/danish/aktiviteter/konferencer-and-symposier/entre-nord/ 

3 Se bilaga slutrapport projektet Cross media och entreprenörskap. 

6 (35)

arbetsutrymmen och kunder. I nuläget vittnar dock många personer som befinner sig i skarven 

mellan utbildning och arbetsmarknad om att de upplever sig vara i ett glapp mellan kulturstöd 

och näringsstöd, där offentliga aktörer inte ser som sin roll att stödja deras etablering. Som 

företag är det sällan aktuellt med kulturstöd, som litet företag uppfyller man sällan villkoren för 

näringsstöd. 

Tillväxtverket bedömer att fortsatt utveckling bör ske i samarbete mellan aktörer inom hela 

spektrumet av de kultur-, närings-, utbildnings- och arbetsmarknadspolitiska områdena. 

Tillväxtverket bedömer, att för framgångar inom kulturella och kreativa näringar, är det viktigt 

att vara medveten om och eftersträva tydlighet i att de olika politiska områdena har olika 

främjandemål och därför kommer vilja plocka ut olika effekter ur arbetet med kulturella och 

kreativa näringar, effekter som gynnar respektive målgrupper och intressenter. Till exempel för 

det näringspolitiska området är kultur vanligen ett medel för att uppnå målen (som fler företag, 

ökat entreprenörskap och stärkt regional attraktionskraft), medan för det kulturpolitiska området 

är i stället näringsverksamhet ett medel för att uppnå målen (som konstnärlig förnyelse, allas 

möjlighet till bildning, ett levande kulturarv som används). De olika målen i sig innebär ingen 

målkonflikt eller motsättning. Tvärtom är en stark ”kärna” av självständig kulturproduktion, 

kultur skapad för sitt eget värdes skull, en förutsättning för att kunna generera ”lager” av tillväxt 

runt kärnan, såsom ekonomiska och sociala värden. Samtidigt är genererandet av ekonomiska 

värden en förutsättning för att ge den offentliga sektorn resurser att fördela till att fortsätta 

främja och producera kultur samt till annan välfärd. Tydlighet i skälen till samarbete kring 

kulturella och kreativa näringar, och respekt för olika behov, behövs för att på bästa sätt främja 

nya kulturella, sociala och ekonomiska värden – det är när detta saknas som motsättningar kan 

uppträda. 

Tillväxtverket vill lyfta fram att slutsatserna i denna rapport har många beröringspunkter med 

dem i Tillväxtverkets slutredovisning av Uppdrag att genomföra satsningar på entreprenörskap 

i vård- och omsorgsutbildningar (2013-01-31). Bland annat nämns att arbetsmarknaden inom 

vård och omsorg har förändrats och att det idag finns större möjligheter att starta eget företag, 

vilket leder till utmaningar för utbildningsansvariga att rusta sina studenter för detta. Ett antal 

projekt har genomförts. 50 procent av projekten anser i hög grad att studenter kan se sig själva 

som företagare likväl som att vara anställda i sitt framtida arbetsliv. I likhet med uppdraget 

Entreprenörskap i kulturella och kreativa utbildningar betonas att det är viktigt att även 

fortsättningsvis arbeta med frågorna, att knyta till sig yrkesverksamma personer som mer 

självklart kan integrera entreprenörskap i utbildningen samt att förankringen vid lärosätet av 

projektet och dess syfte varit centralt för att få legitimitet. 

7 (35)

Önskemål om längre verkningstid har noterats i alla uppdrag och insatser inom 

högskoleområdet som Tillväxtverket bedrivit. 

Tillväxtverket konstaterar i sammanhanget slutligen att myndigheten har sett behov av att 

tydligare kunna verka på ett övergripande plan i utvecklingen av kopplingar mellan 

högskola/universitet och näringsliv. Inom myndigheten förs därför diskussioner om en strategi 

för att bedriva sådant arbete. 

2. Rekommendationer 

Tillväxtverket lämnar följande rekommendationer till regeringen inför det fortsatta nationella 

arbetet med att utveckla entreprenörskap och företagande inom kulturella och kreativa näringar. 

Samtliga rekommendationer bygger på resultat av arbetet med uppdraget Entreprenörskap i 

kulturella och kreativa utbildningar. 

1. Tillväxtverket bedömer att flera projekt som genomförts i uppdraget har haft och har en 

avgörande betydelse för såväl kulturutveckling som hållbar tillväxt. De lyckade 

resultaten och de potentiella framtida effekterna, i kombination med den strukturella 

svagheten för vidareutveckling av ämnet, gör att många projektägare och 

nätverksdeltagare efterfrågar ett fortsatt övergripande nationellt engagemang inom 

området. Tillväxtverket bedömer också att fortsatt utveckling bör ske i samverkan 

mellan aktörer inom hela spektrumet av de kultur-, närings-, utbildnings- och 

arbetsmarknadspolitiska områdena. Tillväxtverket föreslår därför att Tillväxtverket ges 

ett nytt uppdrag att fördjupa, bredda och sprida utvecklingsinsatser inom kulturella och 

kreativa utbildningar, i samarbete med berörda nationella myndigheter och 

organisationer, samt i samarbete med KreaNord. Det är viktigt för samarbetets resultat, 

att eftersträva tydlighet i att aktörer inom de olika politiska områdena har olika 

främjandemål att uppfylla genom kulturella och kreativa utbildningar och näringar. Lika 

viktigt är att tydliggöra att ett samarbete kring frågorna trots det erbjuder effekter som 

kan gynna alla berörda. 

2. Tillväxtverket konstaterar att uppdraget har tydliggjort att socialt entreprenörskap samt 

kulturellt och kreativt entreprenörskap många gånger glider samman och till och med 

förutsätter varandra. De entreprenöriella drivkrafterna bakom detta tycks även vara 

innovationsdrivande. För människor med den entreprenöriella drivkraften att tillföra 

kulturella och/eller sociala värden, är företagande ofta inte ett mål utan ett medel för att 

8 (35)

kunna förverkliga sin idé. Tillväxtverket bedömer det som viktigt att det finns ett 

medvetande om detta förhållande, för utveckling av effektiva främjandesystem för 

kulturella och kreativa näringar. Tillväxtverket föreslår därför att de potentiella 

samhällsvinsterna av dessa entreprenöriella drivkrafter blir ytterligare belysta. 

3. Lärandet kring kulturella och kreativa näringar ligger inte enbart i resultaten av detta 

uppdrag. Det ligger också i skärningen mellan resultaten från handlingsplanens samtliga 

uppdrag och slutrapporteringen från Rådet för kulturella och kreativa näringar. 

Tillväxtverket föreslår därför att arbetet med, och resultaten, av Handlingsplan för 

kulturella och kreativa näringar blir utvärderade i sin helhet. 

3. Handlingsplan för kulturella och kreativa näringar 

Den 16 september 2009 beslutade regeringen om en handlingsplan för kulturella och kreativa 

näringar. Det övergripande syftet med handlingsplanen har varit att öka entreprenörskap och 

företagande inom dessa näringar eller på annat sätt främja en utveckling och påvisa näringarnas 

drivkrafter och tillväxtskapande effekter i olika samhällsprocesser – inte minst som drivkraft för 

regional utveckling och tillväxt samt stärkt internationell konkurrenskraft. En viktig 

utgångspunkt i det övergripande arbetet med handlingsplanen har varit de kulturella och 

kreativa entreprenörernas behov och möjligheter och därmed det ökade behovet av samverkan 

mellan kultur och näringsliv. Kopplingen till de kulturella och kreativa näringarnas betydelse 

för en utveckling av innovativa miljöer och regioners attraktionskraft har också stått i fokus för 

handlingsplanens genomförande. 

I handlingsplanen finns nio utpekade deluppdrag till nationella myndigheter. Tillväxtverket har 

fått i uppdrag att koordinera merparten av dessa. Andra utpekade koordinerande nationella 

myndigheter har varit Tillväxtanalys och Vinnova. I ett fall har Tillväxtverket och Vinnova haft 

ett gemensamt koordinerande uppdrag. De nio deluppdragen och vem som har haft det 

koordinerande ansvaret för respektive uppdrag redovisas nedan. 

1. Rådgivning till företag – Tillväxtverket 

2. Programsatsning på inkubatorer för kulturella och kreativa näringar – Vinnova och 

Tillväxtverket 

3. Mäklarfunktioner/nätverk/modeller för samverkan – Tillväxtverket 

9 (35)

4. Entreprenörskap i kulturella och kreativa utbildningar – Tillväxtverket 

5. Innovation och design – Vinnova 

6. Ledarskap och arbetsorganisation – Vinnova 

7. Studie om finansieringsbehov – Tillväxtanalys 

8. Förbättrad statistik – Tillväxtanalys 

9. Kompetensutveckling – Tillväxtverket 

4. Uppdraget Entreprenörskap i kulturella och kreativa 

utbildningar 

Regeringen har gett Tillväxtverket ett riktat uppdrag att ansvara för genomförandet av 

deluppdraget Entreprenörskap i kulturella och kreativa utbildningar (N2010/8901/ENT). Av 

uppdraget framgår det att samverkan ska ske med Myndigheten för tillväxtpolitiska 

utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys), Verket för innovationssystem (Vinnova), Statens 

kulturråd, Konstnärsnämnden, Riksantikvarieämbetet, Riksarkivet, Svenska Filminstitutet, 

Rådet för kulturella och kreativa näringar samt berörda lärosäten och Högskoleverket 

(nuvarande Universitetskansler-ämbetet). 

Regeringen skriver att Tillväxtverket ska: 

Stimulera förutsättningarna för samverkan mellan berörda parter genom att koppla 

samman entreprenörskapsfrämjande verksamheter inom och mellan lärosäten och 

mellan ämnesområden. 

Stödja bildandet av ett nationellt nätverk för utbildningsansvariga i entreprenörskap i 

kulturella och kreativa utbildningar. 

Verka för att ämnet entreprenörskap utvecklas och förankras genom synliggörande, 

stärkande och utvecklande av ämnet och dess legitimitet. 

Stimulera utbildningsanordnarnas kurs-och programutveckling för att till exempel 

stärka koppling till andra lärosäten och ämnesområden för att koppla samman 

studenter med företag och samverkan med externa stödjande strukturer. 

10 (35)

Regeringen skriver vidare att utförandet av deluppdraget i möjligaste mån och beroende på typ 

av insats ”ska ske i kontakt med berörda nationella, regionala och lokala aktörer. I varje del 

där Tillväxtverket finner det angeläget bör även den internationella dimensionen belysas t. ex. 

genom att myndigheten beaktar liknande arbeten som pågår inom Norden, EU eller i FN- 

sammanhang.” 

En slutrapport ska lämnas till regeringen senast den 15 mars 2013. Av redovisningen ska framgå 

vilka insatser som har genomförts och på vilket sätt insatserna har stärkt samverkan över 

institutionsgränser och mellan olika högskolor/universitet. Vidare ska utfallet av uppdragets 

genomförande följas upp i relation till målen för handlingsplanen och uppdraget. 

Tillväxtverket har tidigare lämnat en delrapport i uppdraget, 2011-11-23 (Tillväxtverket dnr 

012-2009-907386). En slutrapport avseende det ekonomiska utfallet ska lämnas till regeringen 

senast den 30 juni 2013. Regeringen har anslagit totalt 5 mnkr för genomförande av de två 

deluppdragen Entreprenörskap i kulturella och kreativa utbildningar samt Kompetensutveckling 

av kultur- och näringslivsaktörer. 

5. Redovisning av insatser samt utfall i relation till målen 

5.1 Utvecklings- och samverkansprojekt vid högskolor/universitet 

Nedan redovisas 13 lokala projekt som beviljats stöd med medel från uppdraget. 

Samverkande myndigheter och organisationer lämnade inspel och deltog i dialog med 

Tillväxtverket i ett förberedande uppdrag. Därefter genomförde Tillväxtverket i maj 2011 en 

utlysning för att söka projektmedel i syfte att stärka entreprenörskapsinslag på akademiska 

utbildningar med konstnärlig examen. Sammanlagt kom nio ansökningar in. 

En andra utlysning gick ut i oktober 2011 för att stärka entreprenörskapsinslag på akademiska 

utbildningar. Denna gång var utlysningen bredare och vände sig till de akademiska lärosäten 

som utbildar yrkesverksamma inom kulturella och kreativa näringar. 16 ansökningar inkom. 

Samtliga projektansökningar har processats vid så kallade ”beslutsmöten” under 2011, till vilka 

samtliga samverkande myndigheter och organisationer i uppdraget bjöds in. Högskoleverket och 

Vinnova valde att inte delta i dessa möten. 

Av de nio sökande i första utlysningen beviljades åtta projekt. Den del av budgeten för dessa 

projekt som Tillväxtverket bekostat omfattade sammantaget 2 011 050 kr, medan den totala 

budgeten för de åtta projekten var 4 188 100 kr. Projekten startades upp under hösten 2011 och 

har huvudsakligen verkat under 2012. 

11 (35)

Av de sexton sökande i andra utlysningen beviljades fem projekt. Den del av budgeten för dessa 

projekt som Tillväxtverket bekostat omfattade sammantaget 1 319 447 kr, medan den totala 

budgeten för de fem projekten var 2 340 249 kr. Projekten startades upp i januari 2012 och 

avslutades i början av 2013. 

Vid projekturvalet har följande kriterier använts för bedömningar i ett gemensamt 

poängberäkningssystem; 

nyskapande 

samverkan mellan lärosäten 

program och kurser samt externa stöttande företagsstrukturer 

studentnytta 

hållbarhet, det vill säga att entreprenörskapsinslaget vidare ska implementeras i 

utbildningen. 

- Entreprenörskap i utbildning med konstnärlig examen 

5.1.1 Dans och Cirkushögskolan, Operahögskolan, Kungliga Konsthögskolan samt 

Handelshögskolan i Stockholm 

Tillväxtverket har – i dialog med majoriteten av samverkande myndigheter och organisationer – 

beviljat Dans och Cirkushögskolan stöd med 50 procent av kostnaderna för att genomföra 

projektet Entreprenörskap på konstens villkor, dock högst 350 000 kronor. 

Syfte och mål 

Syftet har varit att förändra strukturerna och ge redskap för entreprenörskap som ett självklart 

inslag i konstnärliga utbildningar. Utgångspunkten var att inom fältet innebär entreprenörskap 

att omsätta nytänkande i konstnärligt praktiskt utövande och att understödja nyskapande 

verksamheter, och att finna en genreövergripande modell som kan implementeras i den 

ordinarie utbildningen. 

Projektets mål har varit att utveckla upplägg för utbildning av självständiga konstnärer som kan 

förvalta och utveckla sitt konstnärskap inom nya och existerande arenor för konst och 

företagande. Likaså att pröva några av entreprenörskapsmodulerna i utbildning vid högskolorna 

samt att utvärdera de genomförda insatserna, dokumentera och sprida. Ett effektmål är att 

omdefiniera begreppet ”näringsliv” till att tydligare omfatta konstnärers marknader. 

12 (35)

Resultat och effekter 

Ett generellt erfarenhetsbaserat kursupplägg har tagits fram och provkörts. Studenterna lyfter 

fram kursens pedagogik som en lärdom i sig – en ny metod för feedback och möjlighet att 

genomföra projekt i helt eller delvis nya kontexter. En student rapporterar: ”Knowing more 

about the relevant economic, social, and cultural contexts of the project will make me more 

confident in the implementation of the project.” En annan: “As an agent for change…I have 

unfortunately learned that I´m not as flexible as I thought….I got an insight that I have to work 

hard with my own predigests thoughts about business and money.” En utmaning i kursen har 

varit att hantera den osäkerhet som studenter kan uppleva i undervisning där processen och inte 

innehållet står i centrum . När man blir beroende av saker man själv inte helt kan påverka, kan 

det vara lätt att tvivla på om det är värt att fortsätta. Men just sådana utmaningar är något av en 

kärna i att vara entreprenör. 

En mer specifik kunskapsutveckling har skett genom att en lärare i projektet, inom management 

och entreprenörskap, kom från Handelshögskolan i Stockholm. Att med den erfarenheten arbeta 

nära studenterna i en konstnärlig miljö, har lett till många insikter och utvecklande diskussioner 

med såväl studenter som andra lärare. 

Genom att föra samman studenter från tre konstnärliga högskolor i en sexdagars seminarieserie 

skapades en dialog mellan de respektive konstnärliga fälten. Det gav en rikare och mer 

mångfacetterad diskussion och stimulerade studenterna till att tänka i nya banor. 

Workshopledarna kom både från konsten och näringslivet. 

Operahögskolan har efter avslutat projekt vidareutvecklat sin kursplan delvis på erfarenheterna 

från projektet. 

För mer information om projektet Entreprenörskap på konstens villkor, se bilaga. 

5.1.2 Göteborgs Universitet /Högskolan för Design och Konsthantverk (HDK) 


beviljat Göteborgs Universitet stöd med 50 procent av kostnaderna för att genomföra projektet 

Inspiration & Dokumentation, dock högst 169 050 kronor. 


Syftet har varit att påverka den rådande allmänna inställningen att entreprenörskap är något 

nödvändigt ont och komplicerat, som man helst undviker, till att företagandet kan ses som en 

13 (35)

tillgång i realiserandet av idéer och drömmar så att studenter ska klara sig bättre efter avslutad 

utbildning 

Målet var att utveckla, testa och dokumentera en ny modell för att förmedla nödvändig 

entreprenörsrelaterad kompetens och kunskap till studenter. 


Projektet har i stora drag varit framgångsrikt och uppsatta mål har infriats. Den nya modell som 

tagits fram, för förmedling av erfarenheter och kunskap inom entreprenörskap och 

affärsutveckling, har fungerat tillfredsställande och kommer att fortsätta att tillämpas av HDK. 

Även resultaten av att ha genomfört introduktionsseminarium, inspirationsseminarier och 

lärarseminarier, är så pass intressanta att HDK undersöker möjligheten att fortsätta även med 

dessa. Här finns dock många hinder att övervinna avseende resurser i tid och pengar. 

Mötena med riktiga företagare har varit mycket uppskattade bland studenterna, och upplevts 

minska trösklarna till framtida företagande. HDK rapporterar att genomgående har också ”rätt” 

föreläsare använts, som förstår målgruppen och att använda ett adekvat språk för sin förmedling, 

på ett sätt som ”traditionella entreprenörsföreläsare” inte lyckas med. 

Projektet hade önskat fler bra möten mellan designers och konsthantverkare inom utbildningen. 

En begränsning finns på grund av en tradition av vattentäta skott mellan disciplinerna. HDK 

önskar framöver att förändra detta, då disciplinerna i dag glider in i varandra utanför 

utbildningen. 

För mer information om projektet Inspiration & Dokumentation, se bilaga. 

5.1.3 Göteborgs Universitet /Högskolan för scen och musik, Drivhuset i Göteborg, samt 

Chalmers entreprenörsskola 


beviljat Göteborgs Universitet stöd med 50 % av kostnaderna för att genomföra projektet 

Medvetna entreprenörer - ny kunskap inom utbildning för scen och musik, dock högst 105 000 

kronor. 


Syftet var att stärka den nyutexaminerade studenten inom musik och scenområdet med 

kunskaper och erfarenheter om företagande och av projektarbete, för att studentens kommande 

14 (35)

konstnärliga arbete skall kunna byggas och utvecklas. Att få duktiga kreatörer att tidigt fundera 

på att utveckla nya affärsidéer. Syftet var också att utbildningarna inom området självklart tar in 

dessa synsätt och perspektiv redan i grundutbildningen. 

Projektets mål var att genomföra en pilotutbildning i entreprenörskap i form av en fristående 

kurs på distans, som på sikt ska leda till en kurs/kursmoment i grundutbildningen. 

Därtill ska utbildningarna få möjlighet att skapa en utbytesrelation mellan studenter på den 

konstnärliga fakulteten och näringslivet. Lärare inom högre musik- och scenutbildning ska få 

kunskap och insikt om entreprenörskapets centrala roll för långsiktig och hållbar 

yrkesverksamhet. 


En nyskapande kurs enligt ovan har genomförts. 

En del i den högre musikutbildningens tradition, som för många andra, är att den är en 

kunskapsförmedlande verksamhet. Studenten förväntas ta emot en viss mängd information och 

individuellt göra den till sin egen. I denna kurs var grunden i stället ett kollektivt och 

problembaserat kunskapsbildande. Detta skapade inledningsvis negativa reaktioner hos många 

studenter och ett stort antal avhopp, vilket stämmer överens med forskning kring 

implementering av entreprenöriellt lärande. Det har visat sig att undervisning som bygger på 

denna typ av lärande framkallar många känslor. I början av lärprocessen ofta negativa känslor 

som sedan i stället övergår till positiva. Denna utveckling var också tydlig hos de studenter som 

fullföljde hela kursen. 

Utbilningen har gett möjlighet att skapa en utbytesrelation mellan studenter och lärare på den 

konstnärliga fakulteten samt näringslivet och andra organisationer. En betydelsefull partner har 

varit Drivhuset. En forskare från Chalmers entreprenörsskola deltog som observatör i projektet. 

Forskaren poängterar att projektet stärkt hans uppfattning om att kursmoment i värdeskapande 

för en annan part utanför akademin är ett fungerande sätt för att få studenter att utveckla sina 

entreprenöriella kompetenser. 

För mer information om projektet Medvetna entreprenörer - ny kunskap inom scen och musik, 

se bilaga. 

15 (35)

5.1.4 Göteborgs Universitet /Konstnärliga fakulteten 


beviljat Göteborgs Universitet stöd med 50 procent kostnaderna för att genomföra projektet 

Konsten att leva på sin konst, dock högst 300 000 kronor. 

Syfte och målsättning 

Syftet beskrivs bäst som ett försök att hantera och överbrygga den brist som bland annat 

uppmärksammas i studien The Entrepreneurial Dimension of the Cultural and Creative 

Industries (Hagoort, 2010): "There is a general lack of entrepreneurial skills within all sectors of 

the CCIs. Despite the importance of the topic, there is still a lack of integration of 

entrepreneurship education in curricula in education, and particularly in arts education." 

Utgångspunkten var att klyftan inte kan avhjälpas genom att tränga undan det konstnärliga 

innehållet till förmån för olika entreprenöriella inslag, utan att det gäller att hitta en modell som 

integrerar de båda delarna och får dem att hänga ihop. 

Målet var att studenter ska kunna reflektera över den konstnärliga praktikens villkor och 

möjligheter ur ett kulturpolitiskt perspektiv, hur konstnärligt arbete kan förenas med olika 

former av näringsutveckling samt skapa nätverk som gynnar genomförandet av planerade 

projekt. 


En fristående konstnärlig kurs på avancerad nivå om 15 högskolepoäng, fördelad över två 

terminer, sjösattes 1 mars 2012 och har sedan genomförts planenligt. Lärare från flera olika 

institutioner inom fakulteten har samverkat. 

De nyskapande inslagen har framför allt varit: 

Kursen har varit tvärdisciplinär, i syfte att ge studenterna bättre förutsättningar att 

initiera och/eller delta i sektorsöverskridande verksamheter. Kursen har reflekterat över 

att denna utveckling speglar både hårdnande villkor för finansiering av konstnärlig 

verksamhet och förändrade experimentella och konceptuella strömningar i tiden. 

Kursen erbjuder ingångar till ett entreprenöriellt förhållningssätt som betonar kvalitativa 

perspektiv och egenskaper framför instrumentella. Därigenom tydliggörs att konsten 

kan bidra till nyskapande utanför sitt eget fält. 

Studenterna har varit entusiastiska, och det tycks finnas behov av och potential för kursen. Den 

kommer därför fortsätta ytterligare ett år. Tillväxtverket konstaterar att det samtidigt tycks 

16 (35)

finnas en svårighet i att vinna gehör inom fakulteten för ett fortsatt tvärdisciplinärt samarbete 

mellan de olika institutionerna. 

För mer information om projektet Konsten att leva på sin konst, se bilaga. 

5.1.5 Högskolan i Borås /Textilhögskolan och Inkubatorn i Borås /Nationella 

modeinkubatorn 


beviljat Högskolan i Borås stöd med 50 % av kostnaderna för att genomföra projektet 

Entreprenörskap i textil- och modedesign, dock högst 300 000 kronor. 


Syftet har varit att bidra till en ökad tillväxt i textil- och modebranschen, och att därför ta 

tillvara den kreativitet och konstnärliga kompetens som designstudenter har genom att 

möjliggöra att deras verksamhet omsätts i företagande och affärsmässighet. Åtskilliga 

utredningar pekar på ett stort behov av bland annat kunskap i hur idéer och forskningsresultat 

omsätts i produkter, processer och tjänster som efterfrågas. 

Målet med projektet var att designstudenter ska bidra till företagandet inom textil- och 

modesektorn genom att driva egen verksamhet eller tydligt bidra till utvecklingen i existerande 

företag. 


I samarbete med Textil- och modefabriken samt Inkubatorn i Borås /Nationella 

modeinkubatorn, har analyser av textil- och modeföretag utförts inom utbildningen, samt en 

studieresa genomförts. Studieresan har gått till modeinkubatorer och 

entreprenörskapsutbildningar vid London College of Fashion, med inriktning mot 

mode/textil/miljö, samt Portobello Business Center som har en bredare inriktning mot design 

och mode. Detta har varit mycket lärorikt och kommit att påverka upplägget av projektet, 

konkret genom att en expertcoach rekryterades denna väg. 

Därefter har en ny entreprenörskapskurs utvecklats och genomförts, för studenter på Masternivå 

(undervisning på engelska). Flera gästföreläsningar har genomförts med 

entreprenörer/designers/företagsledare inom textil och mode. Detta har sänkt tankemässiga 

17 (35)

trösklar till eget företagande, och gett möjlighet till kontakter och mentorskap. I hög grad går 

utbildningen ut på att generera, strukturera och redovisa affärsidéer inom textil och mode. Två 

exempel, med tydlig miljöprofil, är uthyrning av skidkläder och uthyrning av flygväskor. Varje 

affärsidé/projekt utgör ett affärsområde som söker finansiering. Målet är att omsätta 

affärskoncept i registrerade bolag. Om detta blir i egna bolag, eller ett särskilt aktiebolag som 

skolan startat för ändamålet, beror till viss del på hanteringen av immateriella rättigheter. 

Fortsatt samarbete sker nu mellan Textilhögskolan och Inkubatorn i Borås /Nationella 

modeinkubatorn. 

För mer information om projektet Entreprenörskap i textil och modedesign, se bilaga. 

5.1.6 Kungliga Musikhögskolan (samt Konstfack och Transit Kulturinkubator) 


beviljat Kungliga Musikhögskolan stöd med 39,47 % av kostnaderna för att genomföra 

projektet Konstnärlighet och affärsmässighet, dock högst 300 000 kronor. 


Projektet syftade ursprungligen till att skapa synergier mellan de entreprenörsinriktade kurserna 

på de samverkande lärosätena Kungliga Musikhögskolan respektive Konstfack, genom 

lärarsamverkan och kursutveckling, och i samarbete med Transit Kulturinkubator. Syftet var 

också att fördjupa kunskapen om de olika konstformernas olika affärsmässiga, kulturella och 

strukturella förutsättningar och låta dessa olikheter vara en inspirationskälla och idégivare. 

Målet var att utveckla gränsytan mellan god konstnärlighet och affärsmässighet, att utveckla 

synergier mellan pågående och stödjande aktiviteter för detta samt utveckla effektiva 

utbildningsformer för att förbereda studenterna för en framgångsrik samtidig hantering av både 

konstnärlighet och affärsmässighet. 


Projektets karaktär av samverkan kom att ändras kort efter start, på grund av att ansvarig person 

på Konstfack, som även var kontaktperson med Transit Kulturinkubator, avled. Projektet har 

därför drivits vidare enbart av Kungliga Musikhögskolan, som ersatte samarbetet med att inom 

sin egen organisation skapa ett initiativ som integrerar aktiviteter vid samtliga sex institutioner 

och trettio utbildningsprogram. På så sätt har projektets mål uppfyllts. Ett nytt 

gränsöverskridande initiativ – ArtyBusiness – har etablerats för att samordna och kraftsamla 

18 (35)

utbildning, forskning, stöd och projektverksamhet i gränsytan mellan konstnärlighet och 

affärsmässighet. 

Två nya kurser lanseras inom ramen för Arty Business, en på kandidat- och en på masternivå. 

Dessa kommer skapa möjligheter för konstnärer att accelerera sitt entreprenörskap och för 

entreprenörer att öka användning av musik. Dessutom så kommer det att bedrivas integrerad 

konstnärlig och vetenskaplig forskning kring projektet. Ett av målen är att kombinera 

konstnärlig kvalitet och affärsmässig kvalitet som en kombination av det bästa från två världar, 

utan inslag av onödiga förutfattade meningar och ideologiska låsningar. 

För mer information om projektet Konstnärlighet och affärsmässighet, se bilaga. 

5.1.7 Stockholms dramatiska högskola och Stockholms universitet, Institutionen för 

data- och systemvetenskap 


beviljat Stockholms dramatiska högskola stöd med 50 procent av kostnaderna för att genomföra 

projektet Cross Media och entreprenörskap, dock högst 260 000 kronor. 


Projektets syfte var att utveckla metoder för att bättre integrera entreprenörskap inom 

konstnärliga- och teknikutbildningar på de samverkande lärosätena Stockholms dramatiska 

högskola och Stockholms universitet, Institutionen för data- och systemvetenskap (DSV). 

Därtill etablera nätverk mellan aktörer inom kultur, konst, teknik och marknad. Konsten 

behöver teknik- och marknadskunnandet som de innovativa teknikföretagen har, och 

teknikföretagen behöver estetiken och berättandet för att kunna skapa innehåll. 

Ett mål var att fördjupa inslag av digitalt teknikkunnande, entreprenörskap och hållbart 

konstnärskap i de program och kurser som leder till konstnärlig examen på Stockholms 

dramatiska högskola. Likaså att fördjupa inslag av dramaturgi, estetik och entreprenörskap inom 

program och kurser som spel- och applikationsutveckling på DSV. 


Projektet genomförde en fristående deltidskurs på 15 högskolepoäng på grundnivå, där 

studenten ska genomföra ett projekt. 

19 (35)

De mest framgångsrika delarna är själva kursmodellen, med utspridda träffar och deltagarnas 

utvecklingsarbete till färdiga projektpresentationer. Spridningen bland deltagare och projekt gav 

alla viktiga vidgade referenser. En slutsats för framtiden är att de praktiska momenten med 

fördel kan minskas, för att frigöra ännu mer tid till studenternas egen reflektion och arbete med 

till exempel omvärldsanalys. 

Genom det ekonomiska stödet från Tillväxtverket, kunde mycket kvalificerat externt expertstöd 

knytas till undervisningen, och nya upplägg prövas. För de yrkesverksamma deltagarna och för 

deras projekt var detta mycket givande, såväl för lärande som för att få kontakter förmedlade 

inom den möjliga marknaden för det egna projektet. Det är tydligt att det studenterna möter 

utanför utbildningen är framväxten av en sammanflätad kultur- och teknikmarknad, där konst- 

och medieformer blandas och finansieras på många olika sätt. Därför är till exempel den 

Facebooksida som kursdeltagarna skapade fortfarande i bruk och här utbyts fortfarande råd och 

kontakter. 

Efter att projektets slutrapport sänts till Tillväxtverket, mottog Stockholms dramatiska högskola 

kritik för kursen från Högskoleverket. Högskoleverket är en av myndigheterna utpekade för 

samverkan inom detta uppdrag. Högskoleverkets kritik var att kursen inte ansågs vila på 

konstnärlig grund, samt att den ansågs vara karriärvägledande. Tillväxtverket konstaterar att 

olika synsätt rörande utveckling inom uppdragets område delvis tycks kvarstå mellan 

uppdragets aktörer. 

För mer information om projektet Cross Media och entreprenörskap, se bilaga. 

5.1.8 Umeå Universitet /Manusutbildningen för film, tv och nya medier 


beviljat Umeå Universitet stöd med 49,89 procent av kostnaderna för att genomföra projektet 

Kreativ entreprenör - i Västerbotten vid manusutbildningen för film, tv och nya medier, dock 

högst 227 000 kronor. 


Projektets syfte har varit att öka manusstudenternas självförtroende, proaktiva förhållningssätt, 

entreprenöriella förmåga och branschkunskap för att kunna forma sin egen framtid, skapa sitt 

eget arbete och starta företag. 

Målen var bland annat att alla studenter ska ha etablerat kontakt med regionala 

20 (35)

anschorganisationer och myndigheter som arbetar med att stödja nyföretagande inom 

kulturella och kreativa näringar, att utbildningsprogrammet ska implementera de metoder som 

arbetats fram under pilotprojektet för att jobba med entreprenörskap och företagande 

tillsammans med studenterna och att alla studenter tre år efter genomförd utbildning ska kunna 

försörja sig inom eller i nära anslutning till branschen. 


Alla mål för projektet har uppfyllts. Det har skett genom nyutvecklade seminarier med 

yrkesverksamma, rollspel, upphovsrättsfrågor, träning i att ”pitcha” idéer, kunskap om strategier 

för personliga varumärken, med mera. Studenterna som deltagit är mer kunniga än i tidigare 

grupper rörande ekonomiska, juridiska och entreprenöriella förutsättningar i den bransch de 

kommer verka i. I en jämförelse syns att nuvarande studenter kommit längre redan innan de gått 

ut utbildningen, än många av de tidigare studenterna gjort en tid efter avslutad utbildning. 

En del av projektets metod för att nå målen har varit utvecklingen av ett läromedel i form av ett 

dataspel – ett slags simulatorspel där man lär sig fungera som entreprenör i en frilanstillvaro 

inom manusskrivande. Innehållet bygger på att studenten/spelaren måste få in pengar samtidigt 

som en given ram av tid tickar neråt och kostnader tickar uppåt. För att lösa detta ska 

studenten/spelaren välja mellan att ta uppdrag, ta anställning eller hitta annan försörjning inom 

manusskrivande. Studenten kan också styra förutsättningarna genom att prioritera i sin 

privatekonomi. En mängd troliga framtida arbetsgivare finns inlagda i spelet. En prototyp har 

utvecklats och provspelats i utbildningen. Upplägget tycks fungera bra och möjligheter 

undersöks nu för att utveckla prototypen till ett riktigt spel samt att utöka och anpassa innehållet 

även till andra kulturella yrken. 

För mer information om projektet Kreativ entreprenör i Västerbotten, se bilaga. 

- Entreprenörskap i utbildning inom kulturella och kreativa näringar 

5.1.9 Högskolan i Halmstad /Sektionen för humaniora 


beviljat Högskolan i Halmstad stöd med 50 procent av kostnaderna för att genomföra projektet 

Innovativt entreprenörskap genom kreativitet och nytänkande i kultur- och turismutbildningar, 

dock högst 257 577 kronor. 

21 (35)


Syftet har varit att främja entreprenörskap i näringar med anknytning till kultur och turism, 

genom att utveckla och testa ett fristående utbildningsblock för att ta fram en innovativ idé och 

presentera för avnämnare från kultur- och turismsektorn. 

Målen har bland annat varit att studenter utvecklar förmågan att utarbeta konkreta innovativa 

ideer inom kultur- och/eller turismsektorn, att representanter från de omgivande kultur- och 

turismbranscherna deltar med respons på idéutvecklingen för att stimulera till nytänkande samt 

att ett mentorskapsprogram utvecklas. 


En kurs utvecklades och genomfördes som näst sista delkurs inom programmet Kultur, 

kommunikation och administration. Kursen har bestått av föreläsningar och seminarier - ofta 

med externa föreläsare – inom kulturföretagande, hållbart företagande och entreprenörskap. 

Studenterna har även fått kontakt med Region Hallands insatser för att stimulera företagande 

inom kultur. 

Examinationsuppgiften bestod i att ta fram och utveckla en egen nytänkande affärsidé inom 

kultur- eller turismområdet. Idéerna presenterades under en workshop, där även aktörer inom 

kultur- och turismnäringen deltog. 

Nästa steg är att integrera kursen löpande i programmet, och eventuellt också i programmet 

Hållbar turismutveckling. En kursbeskrivning tas fram och ska finnas tillgänglig för alla 

utbildningar på högskolan i Halmstad. 

För mer information om projektet Innovativt entreprenörskap genom kreativitet och nytänkande 

i kultur- och turismutbildningar, se bilaga. 

5.1.10 Linnéuniversitetet /Kulturledarprogrammet 


beviljat Linnéuniversitetet stöd med 49,45 procent av kostnaderna för att genomföra projektet 

Kulturledarprogrammets utveckling för entreprenörskap i kulturella och kreativa näringar, 



22 (35)

Syftet var att öka möjligheterna för utexaminerade studenter att genom ”entreprenöriell anda” 

skaffa sig sysselsättning i form av anställning eller eget företagande. Det var också att öka 

alumniverksamheten och skapa ett brett och aktivt kontaktnät. Ett sådant nätverk kan dels ge 

studenterna en större känsla av tillhörighet till kulturlivet som man ska bli en del av, dels bidra 

med viktiga erfarenheter och därigenom underlätta övergången från studier till arbetsliv. 

Målen var att öka inslaget av entreprenörskap inom utbildningen, att utveckla studenternas 

verktyg kopplat till kulturellt entreprenörskap samt att öka kontakten mellan programmet och 

regionens kulturliv. 


Projektet har uppvisat mycket hög studentnytta, genom möjligheter för studenterna att direkt 

påverka utbildningen genom enskilda önskemål och programråd, utvärderingar och regelbundna 

inspirationsmöten. Två särskilt viktiga forum för diskussioner är Kulturledarprogrammets 

Facebooksida och digitala lärplattform. Bland annat har studenternas påverkan lett till ett stort 

inslag av besök hos företag och organisationer i regionen, som kan tänkas bli framtida 

arbetsgivare eller praktikplatser under utbildningen. Särskilt har verksamheter valts där 

alumnistudenter kunnat visa på praktikens betydelse för framtida anställning. Därmed har 

utbildningen under projekttiden påverkats och förändrats och nya möten har skapats mellan 

studenter och det regionala kulturlivet. 

Element av entreprenörskap har på olika sätt implementerats i majoriteten av programmets 

kurser, till exempel kultursociologi, mentorskap, kulturpolitik och förvaltning, entreprenörskap 

och engagemang (om olika typer av entreprenörskap). 

Samverkan och nätverk har byggts upp mellan Kulturledarprogrammet, institutioner och 

verksamheter i regionen. Intresset att fortsätta med och fördjupa detta är stort från aktörerna. 

Samverkan har även förbättrats internt genom projektet, genom att ledningen för det 

institutions- och ämnesöverskridande Kulturledarprogrammet har skapat tydligare 

kommunikation med berörda lärare, och metoder för implementering av nya inslag inom 

respektive ämne. 

För mer information om projektet Kulturledarprogrammets utveckling för entreprenörskap i 

kulturella och kreativa näringar, se bilaga. 

5.1.11 Linnéuniversitetet, Luleå Tekniska Universitet och yrkeshögskolan Musikmakarna 

23 (35)


beviljat Linnéuniversitetet stöd med 50 procent av kostnaderna för att genomföra projektet 

Pilotprojekt för entreprenörskap vid Musikproduktionsutbildningar på tre orter, dock högst 383 

600 kronor. 


Syftet var ett samarbete mellan de akademiska musikutbildningarna vid Linnéuniversitetet i 

Växjö och Luleå Tekniska Universitet i Piteå tillsammans med yrkeshögskolan Musikmakarna i 

Örnsköldsvik. Samarbete skulle ske i närkontakt med musikbranschen, för att ge studenter inom 

kompositionsutövande och populärmusikproduktion direktkoppling till arbetsmarknad och 

musiknäring. Samarbetet skulle även synliggöra begreppet entreprenörskap och vilka 

kompetenser som är nödvändiga för att bedriva eget företagande med inriktning mot 

konstnärliga kompetenser. Därtill skulle det särskilt stärka kvinnliga studerande i sitt 


Det huvudsakliga målet ha varit att de tre deltagande lärosätena gemensamt ska utveckla en 

utbildning i entreprenörskap för musikkreatörer, med en studiehandledning och kursplan 

motsvarande en kurs om fem veckors heltidsstudier. Kurserna ska vara tillgängliga vid varje 

enhet med start höst 2013. Därtill ska musiknäringen konkret involveras så att marknadsuppdrag 

och utbildning i förening ligger till grund för entreprenörskapsutbildningens affärsberättigande 

och relevans. Kvinnliga entreprenörer ska synliggöras för att stärka andelen kvinnor i 

musikbranschen. 


Projektet – som leddes av Musikmakarna – genomfördes enligt plan. Målet är nått. En ny, 

gemensam kurs i Entreprenörskap, grundad på erfarenheterna av detta projekt, är förankrad och 

kommer implementeras vid alla tre utbildningarna under läsåret 2013-2014. Detta trots att 

arbetet mer än förmodat försvårades av skilda rutiner, olika ekonomiska system och 

bokslutstider hos de olika samarbetsparterna. 

Projektet har medfört att ett helt nytt kontaktnät har tillskapats mellan de tre 

utbildningsenheterna, ett samarbete som avses leva vidare. Därmed kommer gemensamt utbyte 

och utveckling kunna fortsätta inom kompetensförsörjning, utbildningskvalitet, entreprenörskap 

och branschmedverkan. 

Projektet har även gett mer innehåll och fler externa kontakter än förmodat. Branschsamverkan 

och nya internationella kontakter har tillfört fler dimensioner. Gemensamma diskussioner har 

24 (35)

utvecklat projektidén och entreprenörskapsfrågorna i mycket hög grad, och det slutliga förslaget 

till ny kurs har även förankrats med företrädare för musikbranschen. 

Frågan om jämställdhet i musikbranschen har engagerat projektgruppen, då det visat sig vara 

samma förhållande vid alla tre utbildningar: en anmärkningsvärt liten andel kvinnor. Flera 

kvinnliga alumnistudenter och externa föreläsare som deltagit i undervisningen har vittnat om 

en djupt rotad manligt styrd hierarki i branschen, som är svår att slå sig fram i. Projektgruppen 

har enats om att fortsatt synliggöra goda kvinnliga förebilder. Men mycket mer behöver göras 

för att uppnå en förändring. 

För mer information om projektet Pilotprojekt för entreprenörskap vid 

musikproduktionsutbildningar på tre orter, se bilaga. 

5.1.12 Södertörns Högskola, Institutionen för ekonomi och företagande, samt 

Stockholms Musikpedagogiska Institut och Kungliga Musikhögskolan 


beviljat Södertörns Högskola stöd med 50 procent av kostnaderna för att genomföra projektet 

Samverkanskraft - entreprenörskap i högskoleutbildningar för kulturella och kreativa näringar, 



Projektet hade två syften. Det första var att de samverkande lärosätena tillsammans ska ta fram 

en kursstruktur och innehåll för entreprenörskap i utbildningar för kulturella och kreativa 

näringar, som är anpassat för olika utbildningars och målgruppers specifika behov. Det andra 

var att finna långsiktiga samverkansformer, inklusive hållbara finansieringslösningar, så att 

dessa projekt kan genomföras utan särskilt stöd och erbjudas ytterligare konstnärliga högskolor. 

Målsättningar var att i samverkan utveckla och påbörja test av minst två anpassade 

kursmoduler, samt att inventera institutionella hinder och problem plus ge förslag till lösningar 

av dessa. 


Projektet har uppnått målen: 

Inventeringen av institutionella problem och lösningar är uppnådd. Frågetecken kring 

hur samverkan kan gå till är undanröjda, speciellt har möjligheterna utforskats med så 

25 (35)

kallad beställd utbildning som samverkansform. Finansieringslöningar finns också. 

Kunskapen om beställd utbildning bedöms ha potential att ge positiva effekter även på 

framtida samverkansprojekt mellan högskolor/universitet. Inte minst sett i relation till 

att Södertörns högskola upplevt att en del konstnärliga högskolor ibland uttalar 

osäkerhet om den egna möjligheten att bygga upp en bred och fördjupad kompetens 

kring entreprenörskap. 

Vårterminen 2013 startade en sökbar entreprenörskapskurs, med fastställd kursplan. 

Kursen bygger vidare på Södertörns högskolas långa erfarenhet av utbildningar i 

entreprenörskap mot kulturella och kreativa näringar. Den nya kursen är anpassad till de 

konstnärliga höskolornas specifika behov och särart. 

En framgångsfaktor har varit att projektet varit förankrat högt upp i ledarskapet på högskolorna. 

Svårigheten har varit de informella hindren för samverkan, såsom okunskap och felaktiga 

föreställningar om varandra. Speciellt har detta gällt kulturella skillnader om hur 

beslutsprocesser går till på de olika högskolorna, samt okunskap om vilka faktiska 

studentpengar högskolorna har till förfogande. Dessa hinder går dock att överbrygga med 

långsiktiga relationer och dialog. 

För mer information om projektet Samverkanskraft - entreprenörskap i högskoleutbildningar 

för kulturella och kreativa näringar, se bilaga. 

5.1.13 Uppsala Universitet /Konstvetenskapliga institutionen, företagsekonomiska 

institutionen samt institutionen för ABM 


beviljat Uppsala Universitet stöd med 100 % av kostnaderna för att genomföra projektet Ett 

förbättrat kandidatprogram i kulturentreprenörskap, dock högst 300 000 kronor. 


Syfte har varit att förbättra och fördjupa studenternas kunskaper och erfarenheter av 


Målet har varit att alla studenter som har läst kandidatprogrammet i kulturentreprenörskap ska 

vara väl rustade för att kunna verka som entreprenörer inom de kulturella och kreativa 

näringarna både i Sverige och utomlands. Programmet ska ha utbildat många av de 

26 (35)

kulturentreprenörer som i framtiden kommer att skapa framgångsrika företag inom många olika 

områden och inte enbart de traditionella. 


Under hösten 2012 har två nya kurser skapats, och en reviderad utbildningsplan har antagits. 

Förändringarna leder till att studenterna kommer läsa en entreprenörstermin (termin 2), där 

studenterna under hela terminen arbetar med samma blivande eller fiktiva företag. I kursen 

Kultur, ekonomi och politik (konstvetenskapliga institutionen) lär de sig bland annat om 

immateriellrätt och avtalsrätt. I kursen Entreprenörskap (företagsekonomiska institutionen) får 

de göra en affärsplan. I Marknadsföring inom kultursektorn (konstvetenskapliga institutionen) 

en marknadsundersökning, och i Projektplanering och projektledning (institutionen för ABM) 

en projektplan. Redan under termin 1 anordnas flera förberedande workshops, där studenterna 

får reflektera över deras egen inställning till hur viktig en trygg anställning är kontra att göra 

något i egen regi som de brinner för. 

Uppsala universitet bedömer att samtliga studenter, som börjar programmet från och med hösten 

2013 och framåt, därmed kommer att få en bättre utbildning med fler entreprenöriella inslag. 

Utbildningen kommer förhoppningsvis gör studenterna mer attraktiva på arbetsmarknaden och 

definitivt mer redo att starta egna företag. 

För mer information om projektet Ett förbättrat kandidatprogram i kulturentreprenörskap, se 

bilaga. 

5.2 Summering av projekten vid högskolor/universitet 

Tillväxtverkets bedömning är att utlysningarna svarat mot ett stort behov hos 

högskolor/universitet med konstnärlig examen och kulturella och kreativa utbildningar. Det har 

varit en god respons och ett intresse för kursutveckling med entreprenörskapsinnehåll. 

Projektens pilotkaraktär har tagits emot väl och ett stort intresse har visats även från 

yrkeshögskolor samt från andra organisationer och aktörer som inte har varit behöriga att söka. 

För ett bättre förberedande i projekten hade en längre verkningstid varit önskvärd från utlysning 

till kursstarter. Sett i relation till den snabba starten och den korta period som projekten kunnat 

verka har dock aktion och planering hos de sökande lärosätena varit mycket god. 

27 (35)

Tillväxtverket summerar att resultaten av de projekt som genomförts har varit nyskapande, 

bidragit till samverkan mellan lärosäten, bidragit till utveckling av program och kurser kring 

entreprenörskap samt till externa stöttande företagsstrukturer. Likaså till studentnytta samt till 

att entreprenörskapsinslagen på ett hållbart sätt vidare implementeras i utbildningen. Vissa av 

projektens indikatorer rörande yrkesverksamhet och företagsstarter kommer dock inte kunna 

mätas förr än om några år. 

Tillväxtverket summerar att det finns flera slutsatser i rapporterna från projekten som är 

likartade. Dessa är främst: 

Diskussioner och erfarenhetsutbyte i nätverket NEKKU (se avsnitt 5.3) lyfts fram som 

avgörande viktiga för utvecklingen inom enskilda projekt. 

En framgångsfaktor är att i utbildningen involvera yrkesverksamma alumnistudenter, 

företagar- och branschrepresentanter, representanter från offentliga verksamheter inom 

den kulturella och kreativa sektorn samt representanter från näringsfrämjande 

verksamheter kopplade till den kulturella och kreativa sektorn. 

En framgångsfaktor är reflekterande inslag i utbildningen samt lärande i process och 

kollektiv. Det underlättar för studenter att tidigt formulera vad man vill använda sin 

utbildning till och redan under studietiden formulera möjliga idéer till yrkesverksamhet 

och finansiering. 

En utmaning är att förändra attityder och förutfattade meningar om andra inom och 

mellan olika yrkesgrupper. Det finns många exempel på sådana samtidigt som det även 

lyfts fram att tydliga positiva effekter uppstår när sådana hinder har undanröjts. 

I processen att implementera entreprenörskap i utbildningen, har det blivit tydligt i 

många fall att högskolorna/universiteten tagit tag i begrepp och lösningar på sådant sätt, 

att initiativet till att driva utveckling genom ämnet nu ligger hos högskolan/universitetet 

eller till och med hos studenten. Till exempel Kungliga Musikhögskolan understryker i 

sin nya målsättning vikten av ”att konstutövaren sitter i förarsätet för 

affärsprocesserna och inte som passagerare”. 

5.3 Ett nätverk för lärare och utbildningsansvariga 

Ett nätverk har bildats. Det heter NEKKU – Nätverket för entreprenörskap i kulturella och 

kreativa utbildningar. Nätverket har genomfört fem fysiska träffar, från juni 2011 till och med 

mars 2013. Deltagarna, från 17 högskolor/universitet i hela Sverige, har varierade 

arbetsuppgifter som professorer, forskare, kursinnehållsansvariga och strategiansvariga. 

28 (35)

Gemensamt är att alla verkar för entreprenörskap på respektive utbildning och/eller 

högskolor/universitet. Antalet personer har varierat på träffarna, från 15 till 25. Vissa har 

kommit vid ett enstaka tillfälle, andra har deltagit vid alla tillfällen. Vissa deltagare är även 

projektägare i projekt beskrivna i föregående avsnitt, andra deltagare har inget sådant projekt. 

Målen med nätverket är: 

Att koppla samman entreprenörskapsfrämjande verksamheter inom och mellan 

högskolor/universitet och mellan ämnesområdesansvariga. 

Att ämnet entreprenörskap utvecklas, förankras och synliggörs samt att dess legitimitet 

stärks i utbildningarna. 

Att göra det vardagliga livet lättare för lärarna när det kommer till undervisning i 


Att studenterna får verktyg och kunskaper som ger bra förutsättningar för 

yrkesverksamhet inom det område som man är utbildad inom. 

Esbri – Institutet för entreprenörskaps- och småföretagsforskning, har utsetts och sökt 

projektmedel för att verka som koordinator för nätverket. Esbris koordinering har skett utifrån 

direktiv av en styrgrupp. Styrgruppen har träffats ungefär var tredje månad för att diskutera 

riktlinjer för nätverket samt innehåll, form och deltagare i nätverkets fysiska och digitala träffar. 

Styrgruppen har bestått av ansvarig projektledare från Tillväxtverket (Henrietta Schönenstern 

2011 – februari 2012, från april 2012 Klas Rabe), Emma Stenström (forskare och biträdande 

rektor, Handelshögskolan i Stockholm och tidigare gästprofessor vid Konstfack), Ole Lützow- 

Holm (musiker och kompositör samt lärare vid Musikhögskolan i Göteborg), Ann-Sofie Köping 

(lektor i företagsekonomi vid Södertörns Högskola) samt ansvarig personal från Esbri (Magnus 

Aronsson, Christina Eriksson, Jonas Gustafsson). I förberedandet av en nätverksträff i Umeå 

deltog även Louise Lindblom (konstnärlig ledare för manusutbildningen vid Umeå Universitet) i 

styrgruppens arbete. 

Nätverkets första träff verkade som kickoff och för orientering av behov. Träffen skedde under 

en heldag i juni 2011 i Stockholm. I oktober 2011 genomfördes en första workshop under två 

dagar, på Nätverkstan i Göteborg och i samarbete med konstnärliga fakulteten vid Göteborgs 

Universitet. Nätverkets styrgrupp beslutade att en viktig del i det gemensamma lärandet borde 

vara att förlägga träffar till olika högskole- och universitetsstäder och i miljöer med koppling till 

utbildning inom kulturella och kreativa verksamheter, som kunde studeras som en del av 

respektive träff. Därför har efterföljande tvådagars nätverksträffar/workshops också förlagts till 

sådana platser. Under 2012 träffades nätverket på Inter Arts Center i Mazettis gamla 

29 (35)

chokladfabrik i Malmö i april och på nya Konstnärligt campus i Umeå i oktober. Senast 

träffades nätverket i kulturproduktionsgruppens Intercults lokaler i Stockholm, i mars 2013. 

En röd tråd genom alla träffar har varit många och långa diskussioner om begreppet 

entreprenörskap, om kultur som näringsverksamhet, om de olika politiska målen för närings-, 

kultur- och utbildningspolitiken och om nya forskningsrön: i korthet att med ett akademiskt 

angreppssätt försöka förstå och definiera vad nätverkets uppdrag går ut på. Dessutom har det 

varit omfattande diskussioner kring hur man kan kommunicera vad entreprenörskap är och hur 

studenternas framtid kan te sig och hur de kan tänka om sin framtida försörjning. 

De mer teoretiska diskussionerna har varvats med praktiska diskussioner kring konkreta 

kursverktyg, läromedel, examinationsmodeller, poängberäkningssystem och pedagogiska 

metoder samt kring hur man implementerar entreprenörskap i sin utbildning. Projektägare i 

projekt, beskrivna i avsnitt 5.1, har generöst delat med sig av sina erfarenheter i 

utvecklingsarbetet och själva tacksamt tagit del av motfrågor och problematiseringar av 

genomförda insatser och tänkta ansatser. 

Till varje träff har också externa inspiratörer bjudits in för att ge perspektiv på diskussionerna. 

Bland annat föreläste en av de mest kända entreprenörskapsforskarna, professor Bill Gartner vid 

Clemson University, om en studie där man gått igenom vilka studenter som i störst utsträckning 

startade företag. Många trodde nog att de som studerat ekonomi eller teknik skulle ligga i topp 

men det blev tvärtom studenter från andra fakulteter. ”Entreprenörskap handlar inte om 

handelshögskolor. De flesta som går där vill ha ett jobb. De som startar företag, och skapar 

arbetstillfällen, finns i den övriga universitetsvärlden. Och det är dem vi måste träna i 

entreprenörskap.” 4 Ett annat exempel var Ester Barinaga, forskare och lärare vid Copenhagen 

Business School, som berättade om sin forskning om socialt entreprenörskap, men också om 

sina erfarenheter från att med kultur som drivkraft bygga upp ett socialt entreprenörsprojekt: 

Förorten i centrum. 

I Umeå genomförde nätverket ett studiebesök på Krenova, som bland annat håller i en inkubator 

för den kreativa sektorn. Krenova, som är medfinansierat av Tillväxtverket/ERUF, har också en 

kreatörsbank, en sökbar databas, som förenklar kontakten med konstnärer och kreatörer i 

Norrbotten och Västerbotten. Studiebesöket blev en bra utgångspunkt för gruppdiskussioner om 

vilken roll som inkubatorer kan spela under respektive efter en konstnärlig utbildning. 

Nätverkets bildande, form och innehåll har uppskattats högt av deltagarna. 

Utvärderingsformulär från samtliga träffar visar starkt positiva resultat. Till exempel efter 

4 http://www.esbri.se/nekku/nyhet_visa.asp?id=2 

30 (35)

träffen i Malmö, angav över 90 procent av deltagarna att deras helhetsintryck var ”mycket bra” 

eller ”bra” på en femgradig skala. I en flervalsfråga om vad man anser sig ha fått ut av att delta 

svarade över 75 procent ”inspiration”, 70 procent ”nya kunskaper”, 85 procent ”idéer”, 40 

procent ”nya samarbeten”, 85 procent ”goda relationer(nätverk)” och 0 procent ”inget”. En 

erfaren och luttrad kursanordnare som var med för första gången på den fjärde träffen i Umeå 

sa: ”Jag blev förvånad att det var så bra”. 5 Diskussionerna har hållit en hög kvalitativ nivå. 

En effekt av detta är att den inspiration och det erfarenhetsutbyte som sker i samband med att 

nätverket träffas fungerar som input i lärarnas vardagliga arbete. En annan effekt är att flera 

personer redan uttryckt att kontakter som de fått genom nätverket innebär fördjupade 

diskussioner avseende samarbeten och möjliggörandet av att söka olika utvecklingsmedel. 

Ytterligare en effekt är att personer som kan vara rätt ensamma på respektive 

högskola/universitet när det gäller hur entreprenörskap kan föras in i kurser och utbildningar, får 

bra kontakter och bollplank. Detta främjar blivande företagare inom kulturella och kreativa 

näringar, en ökad mångfald och därmed näringslivets utveckling och konkurrenskraft. 

En viktig funktion som fyllts av nätverket är också sökandet efter ett gemensamt språkbruk 

kring centrala begrepp och målbilder inom området, i mötet mellan personal från 

kulturskapande utbildningar, kulturadministrativa utbildningar och företagsekonomiska 

utbildningar. I processen har också tydliggjorts att området styrs av olika mål inom de kultur-, 

närings-, utbildnings- och arbetsmarknadspolitiska områdena. Detta kräver förståelse för hur 

arbetet kan läggas upp på ett framgångsrikt och effektivt sätt samtidigt som de olika målen kan 

uppnås. 

Det har också uttryckts behov av att låta fler lärare vid konstnärliga utbildningar ta del av 

liknande insatser, till exempel en workshop eller heldagskonferens. Tillväxtverket och Esbri har 

svarat mot detta behov genom att i mars 2013 anordna en nationell heldagskonferens om 

frågorna, se avsnitt 5.4 nedan. 

Esbri har också skapat en digital plattform för nätverket. Den finns på nekku-sweden.ning.com 

och är tänkt att vara huvudsaklig kommunikationskanal för allt som rör NEKKU. Här läggs 

information kring workshoppar upp och här kan den deltagare, som vill skapa egna 

diskussionstrådar rörande en kurs eller ett samarbete, lägga upp bilder och videos med mera. 

Den digitala plattformen är, i jämförelse med de fysiska träffarna, mindre använd och därmed 

mindre dynamisk. Professor Lars Lindkvist reflekterade kring fördelen med fysiska träffar under 

workshopen i Umeå: ”det är sånt här vi behöver, att få formulera oss öga mot öga och få nya 

idéer av andra i ett sammanhang, diskutera tillsammans över en middag…det är för mycket 

bloggar och twitter och sånt, och för lite verkliga möten”. 6 

5 Dokumentation av mötet, opublicerad film, Esbri. 

6 Dokumentation av mötet, opublicerad film, Esbri. 

31 (35)

Dessutom har en extern hemsida skapats för att synliggöra nätverket. Den finns på 

www.esbri.se/nekku 

Det är Tillväxtverkets bedömning att detta nätverk varit effektivt för att nå uppdragets mål om 

entreprenörskap i kulturella och kreativa utbildningar, när det gäller kontaktskapande och 

samverkan, kunskapsutveckling och legitimitetsstärkning samt kurs- och programutveckling. 

Tillväxtverket noterar ett mycket stort intresse bland nätverkets deltagare för att fortsätta träffas 

och för att nätverket ska fortleva. Tillväxtverket bedömer samtidigt att nätverket inte kommer 

att leva vidare drivet av deltagarna själva, därtill saknas såväl resurser inom som incitament från 

respektive högskola/universitet. 

5.4 Övriga insatser 

Tillväxtverket har fått den internationella dimensionen inom detta område belyst, genom att 

delta i den nordiska konferensen From student to professional in the creative Fields, som 

anordnades på initiativ av KreaNord i Köpenhamn 8-9 november 2012. 

KreaNord är Nordiska ministerrådets särskilda organ för gemensamt främjande av nordiska 

kulturella och kreativa näringar i en internationell kontext. I dess styrgrupp ingår tjänstemän 

från de svenska kultur- och näringsdepartementen. Tillväxtverket är utsedd svensk representant i 

KreaNords operativt arbetande aktörsnätverk. En av uppgifterna för KreaNord är att belysa 

entreprenörskap i kulturella och kreativa utbildningar. 

Intryck och lärdomar från konferensen spreds vidare till deltagarna i nätverket NEKKU (se 

avsnitt 5.3) samt till samverkande myndigheter och organisationer. Filmer och annan 

dokumentation från konferensen finns att se på http://caki.dk/danish/aktiviteter/konferencer- 

and-symposier/entre-nord/ 

I korthet var lärdomarna: 

Det finns naturliga kopplingar mellan socialt entreprenörskap och kulturella/kreativa 

verksamheter. Vid London University finns Institute for Cultural and Creative 

Entrepreneurship. Som student kan man välja att hos samma institution läsa en MA i 

kulturentreprenörskap, eller en MA i socialt entreprenörskap. 

Flera projekt presenterades där olika idédrivna kreatörer använder sina kreativa talanger 

för bättre vård, bättre fängelser och liknande – och ser till att ordna medel för att få 

dessa projekt gjorda. Det vill säga: de säljer inte en vara eller tjänst i traditionell mening 

utan går in för att utveckla en specifik situation. 

Intressanta exempel på metodutveckling i Umeå och London presenterades. Det visar 

sig att karriärvägledare med flera upplever ett generellt behov av att få studenter att 

fundera på varför de behöver studera på universitet/högskolan och hur de vill använda 

32 (35)

sin kunskap efter avslutade studier. Det finns även ett behov av ett ökat och tydligare 

fokus på studentens eget ansvar för både kunskapsinhämtning och karriärutveckling. 

Allt detta kan sägas vara grundläggande aspekter i ett entreprenöriellt förhållningssätt. 

Dessa aspekter är i högsta grad närvarande inom en mängd konstnärliga och kreativa 

utbildningar, då samma aspekter även är centrala i konstnärliga och kreativa processer. 

Därför har den utveckling som pågår, för att lyfta fram och synliggöra det 

entreprenörskap som ryms inom konstnärliga och kreativa processer, börjat sprida sig 

till andra områdens utbildningar via egna projekt som har startats. På så sätt kan det 

ökade intresset för entreprenörskap i konstnärliga och kreativa utbildningar leda till ett 

förstärkt entreprenöriellt förhållningssätt även inom andra utbildningsområden. 

Det tydliggjordes, utifrån detta perspektiv, att högskolor/universitet i högre grad 

behöver utforma verktyg och metoder som ger studenten möjlighet att använda sin 

kunskap om konstnärliga och kreativa processer i syfte att skapa sig ett jobb, snarare än 

att utbilda sig för att få ett jobb. Detta hänger samman med att nätverk som arbetsform 

blir allt vanligare, särskilt inom kulturella och kreativa näringar. Framtiden kommer 

ännu mer att bestå av många mycket små företag eller till och med tillfälliga projekt. 

Dessa kommer att dra nytta av kompetenser cross-over i såväl kunskap som geografi. I 

många fall kommer de att dela arbetsutrymmen och kunder. En mycket viktig del i 

utbildningarna är därför att använda lärotiden till att få en välfylld kontaktbok, inte 

minst i sociala medier. Dock: flera personer i skarven mellan utbildning och 

arbetsmarknad vittnar om att de upplever sig vara i ett glapp mellan kulturstöd och 

näringsstöd, där offentliga aktörer inte ser som sin roll att stödja deras etablering. Som 

företag är det sällan aktuellt med kulturstöd, som litet företag uppfyller man sällan 

villkoren för näringsstöd. 

Den internationella dimensionen har också varit en röd tråd under träffarna i nätverket NEKKU. 

Bland annat föreläste vid ett tillfälle en grupp konstnärer, artister och entreprenörer från 

Godown Arts Centre i Nairobi, Kenya. Joy Mboya, som driver centrumet tillsammans med Judy 

Ogana, höll i diskussionen. Under den senaste nätverksträffen, i mars 2013, byggdes en 

halvdagsworkshop kring ett besök av Gerald Lidstone. Lidstone är grundare och chef för 

forskarutbildningen kring kulturadministration och kulturpolitik vid University of London 

(Goldsmiths) samt föreståndare för Institute for Creative and Cultural Entrepreneurship. 

Gerald Lidstone var också huvudtalare vid den svenska nationella konferens som kom att 

avsluta arbetet med detta uppdrag. Av studenterna på Lidstones Institute for Creative and 

Cultural Entrepreneurship kommer omkring 25 procent från EU och omkring 75 procent från 

resten av världen. Siffrorna ger en möjlig indikation på hur internationell den här sektorn redan 

är när man inte behöver ta samma språkliga hänsyn som vid svenska högskolor/universitet. 

33 (35)

I syfte att ytterligare stärka en korsbefruktning mellan olika branscher och 

högskolor/universitet, anordnade Tillväxtverket i september 2011 en gemensam diskussionsträff 

för projektledarna i högskoleprojekten (kopplade till utbildningar med konstnärlig examen) och 

projektledarna för högskoleprojekt kring entreprenörskapsfrämjande insatser inom vård och 

omsorg (en annan insats som genomförs av Tillväxtverket). 

I oktober 2012 hölls en fördjupad erfarenhetsutbytesträff för ansvariga i samtliga 

högskoleprojekt kopplade till entreprenörskap i kulturella och kreativa verksamheter, denna 

gång i samband med nätverket NEKKU:s workshop i Umeå. 

Tillväxtverket har också medverkat i en lärandekonferens om entreprenörskap i kulturella och 

kreativa näringar, arrangerad av Linnéuniversitetet i Växjö i februari 2013. Under konferensen 

redovisades erfarenheter av hur statsvetare har arbetat entreprenöriellt i sitt kursblock inom ett 

kulturledarprogram med positiva resultat. Kulturstudenterna fick då fördjupa sig i frågor om 

samhällsplanering och hur samhällsplanerare tänker, för att ges insikt i att deras framtida 

arbetsmarknad kan vara bredare än renodlad kulturverksamhet, och till exempel för att stärka 

samhällets upphandlingskompetens. Forskaren Erik Rosell presenterade sin avhandling om 

samhällsentreprenörskap och kulturverksamheter. Rosells tes är att den starka kopplingen i 

samhället mellan vetenskap och teknologi utgör norm för samhällets marknadsmodell, vilket 

tenderar att osynliggöra den ur innovationsperspektiv lika viktiga kopplingen i samhället mellan 

vetenskap och kulturell/social produktion. Rosell pekar på en förledande tro på att innovation 

och kreativitet kan ske teknologiskt, schematiskt och genom konsensus. ”Kreativa processer är 

stökiga, och utmanar gärna ordningen. Därför vågar vi kanske inte ha innovativa människor, vi 

kanske blockerar dem”. 7 

För att i någon mån summera ovanstående insatser, och framför allt för att svara mot nätverket 

NEKKU:s önskemål om att sprida vunnen kunskap till ytterligare mottagare, arrangerade 

Tillväxtverket och Esbri tillsammans en nationell lärandekonferens kring ämnet i mars 2013. 

Konferensen fick namnet Skapa konst, skapa jobb, skapa kreativa företag och anordnades i 

Stockholm. Den samlade över 150 deltagare från hela landet, såväl från många 

högskolor/universitet som från uppdragets samverkande myndigheter och organisationer. 

Föresläsningar och samtal som skedde i plenum filmades. Filmer och annan dokumentation från 

konferensen kommer att finnas tillgängliga på www.tillvaxtverket.se/kkn respektive 

www.esbri.se . 

7 Dokumentation av mötet, http://www.klubb-lnu.se/live-konferens 

34 (35)

6. Bilagor 

1. Del av slutrapportering från projektet Entreprenörskap på konstens villkor. 

2. Del av slutrapportering från projektet Inspiration & Dokumentation. 

3. Del av slutrapportering från projektet Medvetna entreprenörer - ny kunskap inom scen och 

musik. 

4. Del av slutrapportering från projektet Konsten att leva på sin konst. 

5. Del av slutrapportering från projektet Entreprenörskap i textil och modedesign. 

6. Del av slutrapportering från projektet Konstnärlighet och affärsmässighet. 

7. Del av slutrapportering från projektet Cross Media och entreprenörskap. 

8. Del av slutrapportering från projektet Kreativ entreprenör i Västerbotten. 

9. Del av slutrapportering från projektet Innovativt entreprenörskap genom kreativitet och 

nytänkande i kultur- och turismutbildningar. 

10. Del av slutrapportering från projektet Kulturledarprogrammets utveckling för entreprenörskap i 

kulturella och kreativa näringar. 

11. Del av slutrapportering från projektet Pilotprojekt för entreprenörskap vid 

musikproduktionsutbildningar på tre orter. 

12. Del av slutrapportering från projektet Samverkanskraft - entreprenörskap i högskoleutbildningar 

för kulturella och kreativa näringar. 

13. Del av slutrapportering från projektet Ett förbättrat kandidatprogram i kulturentreprenörskap. 

35 (35)

Slutrapport – Entreprenörskap i kulturella och ... - Tillväxtverket

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?