Slutrapport – Entreprenörskap i kulturella och ... - Tillväxtverket

More documents

Recommendations

Info

utbildning till och redan under studietiden formulera möjliga idéer till yrkesverksamhet och finansiering. En utamning är att förändra attityder och förutfattade meningar om andra inom och mellan olika yrkesgrupper. Det finns många exempel på sådana, samtidigt som det även lyfts fram att tydliga positiva effekter uppstår när sådana hinder har undanröjts. I processen att implementera entreprenörskap i utbildningen har det blivit tydligt i många fall att högskolorna/universiteten tagit tag i begrepp och lösningar på sådant sätt, att initiativet till att driva utveckling genom ämnet nu ligger hos högskolan/universitetet eller till och med hos studenten. Till exempel Kungliga Musikhögskolan understryker i sin nya målsättning vikten av ”att konstutövaren sitter i förarsätet för affärsprocesserna och inte som passagerare”. 1 Ett nätverk för lärare och utbildningsansvariga från högre utbildningar inom konst, kultur och kreativa näringar har bildats. Det heter NEKKU – Nätverket för entreprenörskap i kulturella och kreativa utbildningar. Deltagarna, från 17 högskolor/universitet i hela Sverige, har varierade arbetsuppgifter som professorer, forskare, kursinnehållsansvariga och strategiansvariga. Gemensamt är att alla verkar för entreprenörskap på respektive utbildning och/eller högskola/universitet. Nätverkets bildande, form och innehåll har uppskattats mycket högt av deltagarna. Den inspiration och det erfarenhetsutbyte som sker i samband med att nätverket träffas fungerar som input i lärarnas vardagliga arbete. En effekt är att personer som kan vara rätt ensamma på respektive högskola/universitet när det gäller hur entreprenörskap kan föras in i kurser och utbildningar får bra kontakter och bollplank. Därutöver har flera deltagare utvecklat nya arbetssätt och funnit nya samarbetspartners som ett resultat av nätverksträffarna. Detta främjar blivande företagare inom kulturella och kreativa näringar, en ökad mångfald och därmed näringslivets utveckling och konkurrenskraft. Det är Tillväxtverkets bedömning att detta nätverk i mycket hög grad bidragit till att nå uppdragets mål om stärkt legitimitet för entreprenörskap som ämne, samt till ökad samverkan. Inledningsvis saknades kännedom i projekten och nätverket om de ovan nämnda mål som regeringen hade beslutat i handlingsplanen. Det var en vanlig uppfattning att regeringens intention med detta uppdrag övervägande var att göra företagare och säljare av konstnärer, genom att i utbildningarna lära ut praktiska verktyg inom företagsadministration, affärsplanering och marknadsföring. Under arbetets gång har det tydliggjorts att företagande och entreprenörskap har olika betydelse. Detta har skett inte minst genom att en stor del av det 1 Se bilaga slutrapport projektet Konstnärlighet och affärsmässighet. 4 (35)
praktiska arbetet i uppdraget har varit att dissekera och gemensamt definiera begreppet entreprenörskap. Det har även ifrågasatts om entreprenörskap överhuvudtaget kan vara ett universitetsämne, eftersom entreprenörskap för många snarare är ett förhållningssätt – en paradox där tillgänglig litteratur inte passar in. Så småningom har den samlade bilden blivit att det med fördel går att undervisa i entreprenörskap inom kulturella och kreativa utbildningar. Lösningen ligger kort sagt i att ta vara på förhållningssättet men ändå hålla akademisk nivå, till exempel genom att lägga in interaktiva moment eller utgå från vad studenterna senare hoppas uppnå med hjälp av sin utbildning. Nu i slutet av uppdraget noterar Tillväxtverket att den inledande skeptiska hållningen till insatserna är på väg att förvandlas till en positiv hållning och en motrörelse. Det visar sig att många andra utbildningsområden inte heller har definierat sin syn på entreprenörskap och att de kulturella och kreativa utbildningarna nu har ett försprång. Det finns studievägledare och annan högskolepersonal som upplever ett generellt behov av att få studenter att fundera över vad de vill göra med sin kunskap efter utbildningen. Man menar att även andra områdens utbilningsansvariga behöver få förståelse för att utbildningen är en ”bubbla”, där man inte diskuterar senare försörjning. I kulturella och kreativa utbildningar ser man att det nu finns både nya utvecklade sätt för att lära ut verktyg för entreprenörskap (i betydelsen självförsörjning) under hela förloppet av en högskoleutbildning. Och redan från början - i mycket hög grad bland studenterna - ett entreprenöriellt förhållningssätt eftersom de arbetar med kreativa processer. (Entreprenörskap i den ursprungliga betydelsen att vilja förverkliga något för att fylla ett mellanrum.) Uppdraget har, genom att lägga fokus på just entreprenörskap, även tydliggjort att socialt entreprenörskap samt kulturellt och kreativt entreprenörskap många gånger glider samman och till och med förutsätter varandra. Dessa entreprenöriella drivkrafter tycks även vara innovationsdrivande. Flera exempel har framkommit där olika idédrivna kreatörer använder sina talanger för att med annorlunda metoder skapa bättre vård, roligare barnkultur, tryggare bostadsområden och liknande – och ser till att ordna medel för att få dessa projekt gjorda. Det vill säga: de säljer inte en vara eller tjänst i traditionell mening, utan går in för att utveckla en specifik situation. Gerald Lidstone – föreståndare för Institute for Creative and Cultural Entrepreneurship, University of London – formulerar sin syn på saken så här: ”Entreprenurship is something that creates value; social, aesthetic or economic value. The entreprenurship is very strong when it is interwoven, and consists of all three at the same 5 (35)
Page 1 and 2: Slutrapport - Entreprenörskap i ku
Page 3: 1. Sammanfattning och slutsatser, i
Page 7 and 8: arbetsutrymmen och kunder. I nuläg
Page 9 and 10: kunna förverkliga sin idé. Tillv
Page 11 and 12: Regeringen skriver vidare att utfö
Page 13 and 14: Resultat och effekter Ett generellt
Page 15 and 16: konstnärliga arbete skall kunna by
Page 17 and 18: finnas en svårighet i att vinna ge
Page 19 and 20: utbildning, forskning, stöd och pr
Page 21 and 22: anschorganisationer och myndigheter
Page 23 and 24: Syftet var att öka möjligheterna
Page 25 and 26: utvecklat projektidén och entrepre
Page 27 and 28: kulturentreprenörer som i framtide
Page 29 and 30: Gemensamt är att alla verkar för
Page 31 and 32: träffen i Malmö, angav över 90 p
Page 33 and 34: sin kunskap efter avslutade studier
Page 35: 6. Bilagor 1. Del av slutrapporteri

Slutrapport – Entreprenörskap i kulturella och ... - Tillväxtverket

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?