Studenter ”glömdes bort” i IT-rapport till rektor En kväll på ... - Ergo

More documents

Recommendations

Info

Ergo #9 / 2008 NYHETER / 13 Kaxighet och säljsnack utlovas på humanistdagen Humanister behövs! Med den parollen anordnas den första gemensamma arbetsmarknadsdagen någonsin för humaniorastudenter vid Uppsala universitet den 16 september. Karin Johannisson, professor i idé- och lärdomshistoria och en namnkunnig försvarare av humaniora i den offentliga debatten, inleder arbetsmarknadsdagen. – Jag vill lära ut lite kaxighet till humanisterna. Humaniora är inget ofarligt intresse, utan ett viktigt redskap för att tolka, omvärlden, analysera och sätta delarna i ett sammanhang. Det är något att vara stolt över, säger hon. Att humaniora skulle vara mindre yrkesinriktat än andra områden är en vanföreställning, menar Karin Johannisson. – Vi har två doktorander på min institution som har fått jobb innan de hunnit disputera, den ena på Kulturdepartementet och den andra på Försvarets forskningsanstalt. Sådana konkreta exempel vill jag lyfta fram. I våras medverkade du i en debattarti- Studenter välkomnades med trolleri Uppsala som smältdegel, utbildningsstad och källa till kunskapsutbyte mellan studenter, forskare och företag. Budskapet till de nya studenterna var glasklart: Ta vara på tiden i Uppsala! Tusentals recentiorer fyllde aulan i universitetshuset på reccemottagningen fredagen den 29 augusti. Konferencier var magikern Johan Ståhl och talade gjorde Uppsala universitets rektor Anders Hallberg, kommunfullmäktiges ordförande Lars Bäcklund, samt studentkårens nye ordförande Klas-Herman Lundgren, som välkomnade de nya studenterna. Mellan pelarna i universitetshusets trapphall trängdes Studenthälsan och kåren tillsammans med olika nationsföreningar och alla de nya studenter som börjar läsa vid universitetet i höst. Som vanligt bjöds det på godis och information vid de många borden. Den stora, tudelade trappan var full av unga människor, som stod, satt eller tryckte sig mot väggen för att inte bli snubblade på. Katharina Dörenberg, 19 år och Karin Brink, 20 år, var två av dem som satt och väntade på att mottagningen skulle börja. Båda har växt upp i Uppsala och vet därför mer om studentlivet än de fl esta recentiorer, men verkade trots det lika spända och förväntansfulla som alla andra. Katharina Dörenberg, som läste samhällsvetenskaplig inriktning på gymnasiet kommer i höst att läsa det naturvetenskapliga basåret på Uppsala universitet. kel med budskapet att universitetens huvuduppgift inte är att fundera på hur studenterna ska bli så attraktiva som möjligt för arbetsgivarna. Tvekade du inför att delta i det här evenemanget? – Nej. Jag gillar inte när ordet ”anställbarhet” upprepas som ett mantra gång på gång. Men det betyder inte att universitetet ska sluta samverka med samhället utanför, tvärtom. Roffen Engström, författare till boken ”Marknadsföring för kulturarbetare” och en bakgrund som konstnär, kommer att tala om vikten av att lära sig ”sälja sin kompetens”. Ord som får vissa akademiker och människor inom kultursektorn att rysa, vet han av erfarenhet. – Många tycker att det är motbjudande och blir förbannade. När vi har fått byta några ord är folk oftast med på vad jag menar, men det är klart att nackhåren reser sig på alla som vill ha ett vanligt, lugnt och tryggt arbete. De som anställer humanister är ju ofta själva humanister. Kan det inte vara kontraproduktivt med för mycket försäljarattityd om arbetsgivarna känner samma motvilja mot ”kommersiella processer” som de arbetssökande? – Jo, många hatar verkligen säljsnacket. – Det känns som en bra idé att skaffa sig den naturvetenskapliga behörigheten också, för då kan jag välja vilket program som helst sedan, när jag väl bestämmer mig för vad jag vill plugga. Karin Brink läste samhällsprogrammet med inriktning språk och i höst börjar hon på lärarprogrammet. – Jag vill bli lågstadielärare i ämnena svenska och matematik. Mest för att jag tycker om barn, men även för att jag tycker att det är jättekul med matte. Mina kompisar brukar säga att jag skulle passa som lärare... KATHARINA DÖRENBERG har redan gått med i en nation men Karin Brink har inte bestämt sig ännu. Båda tjejerna tycker att mässan i trapphuset, med all information om studentlivets val och kval, är viktig så här i början av studietiden och båda verkar sugna på att gå med i någon förening. Värmlands Nationskör framförde ett mycket uppskattat nummer, följt av Snerikes Hornboskap på blås och Uppsala Akademiska Orkester, med cellosolisten Moa Pontén i spetsen. Kårens nye ordförande Klas-Herman Lundgren avslöjade sin avundsjuka på recentiorerna för att de har studietiden framför sig. Liksom Ameli Frenne, Curator Curatorum, uppmanade han de nya att ta vara på tiden i Uppsala. Något som även konferencieren Johan Ståhl tog fasta på: – Ta ett A4 när ni kommer hem och skriv ner vad ni vill ha ut av Uppsalatiden. Sätt upp tydliga mål. Tänk efter före, det är mitt råd. HANNA STRANDBERG/red@ergo.us.uu.se Då gäller det att anpassa sitt språkbruk till mottagaren, att ”tala med bönder på bönders vis och med lärde män på latin”, som det heter. Att humanister ska bli försäljare betyder inte att de ska bli bilhandlare. Men man måste ändå vara medveten om vad det är man gör – man säljer sin kompetens. KRISTINA HELGESSON KJELLIN, studierektor på Institutionen för kulturantropologi, är en av de ansvariga för arbetsmarknadsdagen. Hon tror att arbetsmarknaden kan framstå som otydlig för många studenter inom humaniora. – Det är sällan man ser en jobbannons med texten ”vi söker en antropolog”. Det känns som att många studenter undrar rätt mycket vad det ska bli av deras studier. Hon hoppas kunna förmedla till studenterna att arbetsmarknaden för humanister inte är hopplös, även om vägen till jobben inte alltid är spikrak. – Sedan kan man önska att fler arbetsgivare skulle se vikten av humaniora men det kan ju inte vi påverka. Däremot kan vi peka på de möjligheter som ändå finns. GUSTEN HOLM/cred@ergo.us.uu.se Karin Johannisson vill göra humanisterna kaxigare. Roffen Engström ska lära dem sälja sin kompetens. Foto:Staffan Claesson Foto:Privat Humanisternas arbetsmarknadsdag Var: Kemikum, Engelska parken När: 16 september kl 13.15–17. Efter Karin Johannissons och Roffen Engströms framträdanden följer arbetsmarknadspresentationer, då bland annat journalister, arkivarier, utvärderare, antropologer och etnologer berättar om sina karriärvägar. Arrangörer är Historisk-fi losofi ska fakulteten i samarbete med Studenter och arbetsmarknad. Tusentals nya studenter besökte universitetshusets mottagning. Foto: Hanna Strandberg
14 / NYHETER Ergo #9 / 2008 Ett ögonblick ... Gustav Dahlgren, förman för Lundaspexarna, som snart besöker Uppsala med sin uppsättning av 100-årsjubilerande Uarda. Hur har förberedelserna gått? – Ensemblen är laddad och många ser fram emot att komma igång. Vi har kommit långt med förberedelserna inför fredagen 19 september och allting går enligt planerna. Vad handlar det stora spexet om? – Två studenter har ställt till det för sig. Den ene har spelat bort sin stamfaders mumie på kortspel. Samtidigt har prinsessan Uarda funnit lille Moses i Nilens vass. Översteprästen beskyller henne för att själv ha fött barnet för att därmed kunna lägra prinsessan och ta makten. Han väcker dock Faraos vrede och blir avrättad, mumifi erad och får vila hos de minst sagt levnadsglada mumierna. Men vem är egentligen Moses far? Och hur ska det gå med den bortspelade mumien? Vem får prinsessans hand? På vilket sätt är det aktuellt år 2008? – Uarda skrevs år 1908, vilket ger oss 100-års jubileum i år. Detta har fi rats på bred front i Lund. Vi har haft en utställning om spexet på museum i centrala Lund. Man har skrivit en jubileumsbok, som innehåller fl era historier om hur spexet har satt sin prägel på Lund och andra delar av Sverige. Denna jubileumsbok kommer man att kunna ha möjlighet att köpa i Uppsala i samband med vår föreställning. Naturligtvis hade vi ett utökat antal föreställningar i våras, där omkring 10 000 personer kom och tittade på spexet, bland andra H.K.H. Kronprinsessan Viktoria. Vad kan Uppsalaborna förvänta sig av årets uppsättning? – Manuset till Uarda försöker man ändra så lite som möjligt. Vissa ändringar har dock genomförts, vilket har bidragit till att publiken får uppleva ett klassiskt, traditionellt spex som är lite snabbare och roligare än tidigare uppsättningar. Hur känns det att komma till Uppsala och spela? – Jag tycker att det ska bli mycket roligt att komma upp till Uppsala och ge er vårt moderspex. Jag har själv inte varit i Uppsala, förutom med förberedelserna inför uppsätt- Per Löwdin Humaniora skärskådas ningen, men jag är övertygad om att Lund och Uppsala har mycket gemensamt och jag hoppas att spexet ska ge er mycket nöje! TEXT: ELLEN PERSSON FOTO: PRIVAT Härförleden gav SISTER, Institutet för studier av utbildning och forskning, ut en rapport, om humanistisk forskning: nutida villkor och framtida förutsättningar. Det är givande, om än stundvis beklämmande, läsning. Författarna Lars Geschwind och Karin Larsson gör en empirisk djupdykning i humaniorans villkor. De kartlägger resursläget med hjälp av offentlig statistik, analyserar hur resurserna används genom fallstudier, och studerar nydisputerade humanisters villkor. Svensk humaniora är, konstateras det, svältfödd. Sverige satsar betydligt mindre på humaniora än Danmark och Norge. Dessutom har anslagen urholkats. Nominella anslagsökningar äts upp av infl ationen till den grad att anslagen faktiskt blivit mindre sedan 2003. Att anslagen krymper beror delvis på att staten dogmatiskt förutsätter att universiteten årligen ska höja ”produktiviteten.” Humanisterna far särskilt illa på grund av att de är ytterst beroende av fakultetsanslagen. De enda externa fi nansiärerna av betydelse är Vetenskapsrådet och Riksbankens jubileumsfond. Konkurrensen är knivskarp. Vetenskapsrådet beviljar knappt var tionde ansökan om forskningsanslag. När det gäller forskarassistenttjänster, nästa steg i forskarkarriären, ligger beviljandegraden på 6,5 procent. Kartläggningen av hur humanisterna hanterar de knappa anslagen är ytterst intressant. De gamla väl etablerade universiteten vårdar sig om bredd och mångfald medan de nya universiteten satsar på att profi lera sig inom smala områden. De förra utmärker sig också genom att de dekaner och andra nyckelpersoner uppfattar sig som kollegiala valda företrädare för verksamheten snarare än som chefer som styr och ställer. DE NYDISPUTERADE humanisterna har det kämpigt Deras situation behandlas i ett särskilt kapitel, under rubriken Himmel och helvete. Den kraftiga expansionen av forskarutbildningen har inte motsvarats av någon postdoktoral satsning. Humanister som disputerar möts därför ofta av en obefi ntlig arbetsmarknad. Fyrtio procent är deltidanställda, och anställningsformerna är ytterst osäkra. Ofta framstår dessa som ett FRÅGA KÅRJURISTERNA Har du juridiska funderingar som du har ställts inför under din studietid? Kårjuristerna är juridikstuderande och svarar på allmänna juridiska frågor. Om du har en fråga du vill ställa till dem, kontakta dem via mejl: karjurist@us.uu.se, eller telefon: 018-480 31 41 på deras telefontid onsdagar 18–20. Inga frågor publiceras i Ergo utan frågeställarens tillstånd. FRÅGA: Jag har skrivit en tenta två gånger och fått underkänt. Jag tycker att jag borde ha fått mer poäng på tentan än jag fått och vill överklaga. Vad kan jag göra nu? SVAR: De fl esta myndighetsbeslut går att överklaga men betyg är ett undantag. När det gäller betyg så har förvaltningslagen, 20 §, stadgat att inte ens en motivering behöver anges, vilket annars är huvudregeln vid myndighetsbeslut. Däremot så har du enligt samma paragraf rätt att vid varje betygsättning få en motivering till varför du fått ett visst betyg OM du själv frågar efter det. Det första du ska göra är alltså att begära en motivering av ditt betyg från din examinator. Den motiveringen kan du sedan använda för att begära att din examinator omprövar ditt betyg, vilket är nästa steg. Omprövning sker av samma enhet som tagit beslutet från första början, dvs i detta fall examinator. Har du begärt och fått en omprövning och trots det anser att du fått ett felaktigt betyg eller att examinationen gått oriktigt till kan du vända dig till Uppsala universitets betygsombudsmän. Betygsombudsmännen gör då en utredning och om de anser det skäligt ger de institutionen en rekommendation att ändra betyget. Betygsombudsmännen kan alltså själva inte ändra ett betyg, utan endast ge rekommendationer. Har du fått underkänt på en tentamen två gånger har du också enligt högskoleförordningen 6 kap. 22 § paragrafen, rätt att få byta examinator. ständigt parerande av villkoren i lagen om anställningsskydd (LAS). En nydisputerad säger: ”LAS har gjort mig deltidsarbetslös, då mitt universitet inte längre vågar ge mig tidsbegränsade förordnaden.” En annan berättar om hur LAS medför att visstidsanställda vid Stockholms universitet inte får arbeta där längre än två år. Detta ”innebär att vikarier som fått nytt förordnande termin för termin slängs ut på gatan efter 2 år.” RÖRLIGHETEN MELLAN UNIVERSITETEN framstår som minimal. Det upplevs som svårare att få arbete vid ett annat lärosäte än där man disputerade. Utlysningarna uppfattas innehålla höga och framför allt alltför snäva krav när det gäller meriter. Det anses vara lättare att med hjälp av etablerade kontakter hålla sig kvar vid sin institution och där försöka få en tjänst. Det blir därför naturligt att man fortsätter vid samma lärosäte, där några får forska men de fl esta hänger kvar som vikarier eller timlärare. Tilltron till den traditionella meriteringen, som går ut på att producera forskning i toppklass, verkar svikta. Många uppfattar det som att ‘inLASningar’ dominerar, som att vissa personer handplockas, och tjänstebeskrivningarna skräddarsys för den som man vill ha. Tanken med sakkunnigförfarandet är att man ska anställa den mest meriterade. Här konstaterar Geschwind och Larsson ironiskt att ”överraskande ofta återfi nns den personen vid det egna lärosätet”. 80 procent av dem som anställs som forskarassistenter har disputerat vid samma lärosäte. Arbetsmarknaden utanför akademin drar knappast. De som söker sig bort från universiteten verkar göra det först när de konstaterat att karriären inom akademin har nått vägs ände. Att lämna akademin tycks för de fl esta främst handla om ett nödvändigt måste för försörjning, en sista utväg snarare än en alternativ karriärmöjlighet. Antalet nydisputerade överstiger vida de befi ntliga forskningsresurserna och post-dok-tjänsterna. Slutsatsen blir, att antingen är det för mycket folk i systemet eller för lite pengar. Svensk humaniora har länge varit satt på undantag. Risken för förslumning är uppenbar. Frågan inställer sig: förmår de kraftiga anslagsökningar regeringen aviserat vända utvecklingen?
Page 1 and 2: Uppsala studentkårs tidning. Grund
Page 3 and 4: DEBATT / 04 Ergo #9 / 2008 »POSITI
Page 5 and 6: 06 / NYHETER Ergo #9 / 2008 Deras
Page 7 and 8: 8 / NYHETER NYHETER I KORTHET Oskar
Page 9: Ergo #9 / 2008 NYHETER / 11 fi kabi
Page 13 and 14: Ergo #9 / 2008 REPORTAGE / 17 med p
Page 15 and 16: Ergo #9 / 2008 FORSKNING PÅGÅR V
Page 17 and 18: 24 / RECENSIONER Ergo #9 / 2008 Bet
Page 19 and 20: Ergo #9 / 2008 KALENDARIUM / 27 VÄ
Page 21 and 22: Ergo #9 / 2008 14/9 Söndagsfi ka 1
Page 23: KÅRSIDORNA Vimmelbilder från recc

Studenter ”glömdes bort” i IT-rapport till rektor En kväll på ... - Ergo

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?