Studenter ”glömdes bort” i IT-rapport till rektor En kväll på ... - Ergo

More documents

Recommendations

Info

Ergo #9 / 2008 NYHETER / 19 På vakt mot orättvisor bland doktorander ”Vi driver alla doktoranders frågor – doktorandens behov ska stå i centrum”. Det säger Petra Hansson, ny ordförande för kårens doktorandnämnd. Ergo träffar Petra Hansson ett par veckor innan hon tillträtt. Hon har inte hunnit läsa in sig på alla sakfrågor än, men har grundläggande koll på det mesta från sina två år som ledamot i nämnden. Varför ville du ha uppdraget? – Jag blev tillfrågad och blev jättesmickrad över det. Arbetet vi har gjort i doktorandnämnden har varit väldigt roligt och konstruktivt och har känts proffsigt. I grunden hänger nog mitt engagemang ihop med mitt gamla jobb som lärare: om eleverna inte mår bra påverkas kvalitet och resultat negativt. Samma sak gäller för doktorander. Vilken konkret påverkanskraft har doktorandnämnden? – Vi har en röst som är ganska stark, tycker jag. Det verkar fi nnas ett intresse från universitetets sida för doktorandernas åsikter, det är viktigt. Har du något exempel på när er röst verkligen har gjort skillnad? – Skuggdoktorandfrågan har vi jobbat väldigt aktivt med, och där har det hänt saker. Är den färdigbehandlad nu? – Nej, den måste ständigt bevakas. Nu har den kommit upp till ytan, men det vore farligt att säga att arbetet är över. Vilka doktorandfrågor brinner du särskilt för? – Handledningsfrågan är alltid viktig. Doktoranders rätt att undervisa och gå den pedagogiska utbildningen och doktoranders hälsa och psykiska och fysiska arbetsmiljö är två andra. Högskoleverkets undersökning Doktorandspegeln visar bland annat att en av fyra kvinnliga doktorander har blivit negativt särbehandlad på grund av kön och att en av tio har blivit sexuellt trakasserad. Siffrorna har inte förbättrats på fem år. Kommentar? – Det är beklämmande. Till en del tror jag det beror på gamla strukturer; förändringar tar tid. Men det är bra att det görs sådana här undersökningar så att man kommer ihåg att ständigt prata om problemet. Din företrädare Mattias Wiggberg skrev i våras att ”manskön går före kompetens i akademin”. Håller du med? – Jag håller med, men inte alltid och inte i alla fall. Om man ska ha möjlighet att för- Annons 4-spalt 60 mm ändra tror jag det är viktigt att både se till strukturella och individuella orättvisor på grund av kön. Mer ur doktorandspegeln: fyra av tio doktorander tycker att de får för lite handledning. – Handledningsfrågan är viktig för oss. Det handlar både om tiden och om kvaliteten på handledningen. Alla doktorander är inte lika, därför är det viktigt att diskutera sig fram till vilken handledning som passar. Det måste fi nnas en dialog mellan handledare och doktorand. Är det tillräckligt lätt att byta handledare idag? – Det kan jag inte svara på. Men jag vet att det har blivit lättare eftersom frågan har drivits. Inom vissa ämnen erbjuder Uppsala universitet sämre villkor för doktorander – två års utbildningsbidrag innan man blir anställd – än andra universitet. Påverkar det här UU:s konkurrenskraft? – Doktorandtjänst för alla är en viktig fråga. Om den påverkar konkurrenskraften är svårt att avgöra. Det fi nns ju tyvärr en gammal struktur som säger att det är en ynnest att få doktorera – då kan man späka sig och leva på sämre villkor... Hur skiljer sig villkoren mellan fakulteterna åt? – En viktig skillnad mellan att till exempel doktorera i naturvetenskap och humaniora är att naturvetaren ofta ingår i en forskargrupp och är en del i ett sammanhang på ett mer självklart sätt, man är inte ensam. Samtidigt kan det kanske göra att man släpper lite på villkoren, man tänker att ”vi har det ju så bra här i vår grupp”. Antalet utländska doktorander har ökat kraftigt på tio år och utgör nu 27 procent av doktoranderna vid svenska lärosäten. Vad ser du för vinster eller faror med det? – Jag tycker att utbyten är något positivt och berikande för alla. Men att många utländska studenter har varit skuggdoktorander är såklart negativt. Om man kommer hit och får sämre villkor än man fått om man hade varit från Uppsala är internationalisering inte något alltigenom gott. Uppsala universitet har drygt 2 000 doktorander och varje år disputerar ungefär 400 personer. Är det en lagom siffra, när många av dem går ut i arbetslöshet? – Det kan jag i nuläget inte svara på. Men frågan om karriärvägar är jätteviktig, den kommer vi att fortsätta driva. – Det handlar också om hur man ser på kunskapens värde. Ska all kunskap vara nyttig, Petra Hansson är doktorandnämndens nya ordförande. ska doktoranden vara ett led i samhällsmaskineriet, eller fi nns det ett värde i sig i den kunskap som faktiskt kommer fram, hur smal den än är? Det är en politisk fråga. Men det handlar samtidigt om individer som har lagt ned fyra, fem år av sina liv. – Ja. Det är viktigt att man redan som doktorand får kunskap om hur arbetsmarknaden efteråt ser ut, för att kunna välja om man vill gå utbildningen. Det är ju mycket jobb man lägger ner. Hur mycket jobbar du själv en vecka? – Jag försöker att inte jobba mer än 40 timmar. Men det gör jag – alltid. Tar du semester? – Ja. Det tror jag är jätteviktigt. Precis som lärare i skolan tar man ju som doktorand hem arbete hela tiden, det fi nns en tendens att jobba för mycket i hela utbildningssystemet. Men man är ingen robot, och jag tror att kvaliteten på forskningen blir bättre om man säger till sig själv att ta ledigt. Hur lätt är det att hitta doktorandrepresentanter idag? – Jag tror att det ser ganska olika ut. Det här är något vi vill jobba med, att synliggöra och underlätta det doktorandfackliga arbetet. Foto: Hanna Lundquist När tror du att de sista pappersavhandlingarna trycks? – Aldrig, hoppas jag! Jag är en biblioteksfantast, även om det fi nns en konfl ikt med klimatfrågan. HANNA LUNDQUIST • Doktorandnämnden består av företrädare för varje fakultetsdoktorandråd. Nämnden bevakar forskarutbildningsfrågor lokalt och nationellt. • Doktorandnämndens fokusfrågor kommande år: Doktoranders arbetsmiljö, arbetsvillkor, stress och hälsa. Handledning (kvalitet och kvantitet) Villkor för undervisning och pedagogisk kompetens. • Petra Hansson doktorerar i didaktik på ämnet ”utbildning för hållbar utveckling” och har en bakgrund som gymnasielärare. Fritiden ägnar hon gärna åt kultur i olika former.
Ergo #9 / 2008 FORSKNING PÅGÅR Våld mot mamma gör barnet sjukt För barn som växer upp under knappa sociala och ekonomiska förhållanden kan det utbredda våldet mot kvinnor vara förödande. Barnläkaren Kajsa Åsling Monemi har i sin doktorsavhandling undersökt situationen för barn till kvinnor som utsätts för olika typer av våld i Nicaragua och Bangladesh. V åld innebär inte nödvändigtvis slag och sparkar. Fysiskt våld är det man först tänker på när man hör ordet våld, men även känslomässig misshandel gör stor skada. Ett kontrollerande beteende likaså. För att inte tala om det sexuella våld som många kvinnor utsätts för i relationer och äktenskap. Med begreppet våld menas i avhandlingen alla de former av behandling som på något sätt kränker och/eller skadar den utsatta kvinnan. Vidare tänker nog många främst på kvinnan som misshandlas, men även barnen lider oerhört mycket av familjevåldet. Även om de inte själva utsätts på ett direkt sätt, så påverkas de indirekt. – De växer sämre om mamman utsatts för våld. Våld som sker just nu har inte större påverkan på barnen än våld som skett tidigare under livet. Har man en gång utsatts väntar man bara på nästa slag, vilket leder till stor otrygghet i relationen även om våldet avstannat. Däremot spelar typen av våld roll och man kan se att en kombination av olika typer av våld ger allvarligare konsekvenser, säger Kajsa Åsling Monemi, specialistläkare i barnmedicin och verksam vid Institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Uppsala universitet. Målet med avhandlingen var att undersöka konsekvenserna av våld mot kvinnor för barns hälsa och överlevnadsstatistik i två olika kulturella miljöer. Data kommer från fyra kvantitativa studier, där de medverkande representerar den genomsnittliga befolkningen, och visar att familjevåld får allvarliga konsekvenser. Diarrésjukdomar och luftvägsinfektioner, framför allt lunginfl ammation, förekommer i högre grad hos barn till misshandlade mödrar och står för en stor del av dödsfallen. I Nicaragua kunde man se att barn till mödrar som utsatts för fysiskt våld löpte en fördubblad risk att dö innan fem års ålder. I de fall mödrarna även utsatts för sexuellt våld var risken hela sex gånger högre. I Bangladesh var resultaten likartade, med den skillnaden att barnadödligheten endast ökade bland fl ickor vars mammor hade en utbildning motsvarande minst ett par års grundskola, varför är ännu oklart. I samtliga fyra studier var förekomsten av våld hög; mellan 37 och 69 procent av kvinnorna hade någon gång varit utsatta. Det fi nns två förklaringsmodeller till resultaten från studien, en som berättar vad som händer under graviditeten och en som förklarar vad som händer då barnet väl är fött, säger Kajsa Åsling Monemi, som i sin roll som barnläkare alltid utgår från barnets behov. – Under graviditeten påverkas barnet av moderns stresshormoner och efter födseln av den utsatta kvinnans minskade förmåga att knyta an till, och ta hand om, barnet. Dessa kvinnor lever under ett ständigt hot och vågar kanske inte ens söka vård när barnet blir dåligt. FÖR BARN I FATTIGA uppväxtmiljöer är det extra viktigt att inte ytterligare problem tillstöter, i form av till exempel våld. Kajsa Åsling Monemi menar att en sådan här studie kan vara till hjälp vid påverkansarbete mot olika myndigheter, i länder där kvinnans roll är underordnad mannens. – Det är viktigt att kunna visa upp vetenskapligt belagda fakta, för att få beslutsfattare och andra att förstå varför våld är farligt och hur farligt det faktiskt är. Man måste titta på mammans hälsa i samband med att man utvärderar barnets. Slutligen hoppas Kajsa Åsling Monemi att hennes avhandling inte feltolkas, så att den misshandlade mamman skuldbeläggs. – Det är ju ett välkänt faktum att det inte bara är att ”gå ifrån” en partner som brukar våld, då våldet ofta pågått länge och börjat långsamt, genom känslomässig nedbrytning. Kvinnans självkänsla är ofta så pass skadad att hon behöver hjälp att lämna den destruktiva relationen och i länder som Nicaragua och Bangladesh fi nns inte sådana möjligheter. Dessutom riskerar kvinnan i dessa länder att förlora sina barn om hon lämnar sin man. Det är givetvis inte bara kvinnor i fattiga länder som utsätts för våld. Problemet är stort världen över. Skillnaden är att konsekvenserna för barnet skiljer sig åt beroende på den sociala och ekonomiska situationen. – I Sverige påverkas inte barnets hälsa i samma utsträckning, men man kan se att hemmiljön påverkar andra aspekter av barnets liv. Ett exempel är det sociala samspelet med andra människor, ett annat är resultat i skolan, avslutar Kajsa Åsling Monemi. HANNA STRANDBERG/red@ergo.us.uu.se Kajsa Åsling Monemi försvarar sin avhandling ”The Impact of Violence Against Women on Child Growth, Morbidity and Survival – Studies in Bangladesh and Nicaragua” den 17 september. Kajsa Åsling Monemi undersöker barns hälsa i våldsamma uppväxtmiljöer. Foto: Hanna Strandberg KRÖNIKA KRISTIN REHNQVIST NYHETER / 20 Kristin Rehnqvist läser journalistik på JMK och sänder ”Kulturkoftan” på Studentradion. För feg för ett fuck Sexuellt frigjord? Ja, i alla fall snabb när kondoma-mera kommer och delar ut gratisgummin. ”Självklart vill jag ha. Åh, vad bra.” Glatt packar jag ner en bunt i väskan. Vilken föreställning! Att gå från span till handling på dansgolvet är det nämligen desto sämre med. Trögtänkt och fånig står jag där när någon fi n med fräknar närmar sig. Till brädden fylld av vin och feghet gör jag mig besviket fl irtlös. För tyvärr, att man tacksamt tar emot en kondom innebär inte att man är bra på att få användning för den. ”Excuse me, are you Chines?” ”Wow, vilka saftiga vader du har”. ”Var du med i H&M-katalogen 2002?” MINST EN av följande konstiga raggningsrepliker hämtade ur verkligheten har fungerat utmärkt på mig. Uppenbarligen kan man säga ungefär vilken idiotisk sak som helst med framgång. Ett spartanskt ”Hej” räcker också långt, ändå förmår jag mig sällan att gå fram till den jag vill. Raggningsfeg eller raggningslat? I vilket fall en jämställdhetsblockerande mes. För självklart har detta en politisk dimension: att systematiskt överlämna initiativtagande till en andra part är ett beteende som kommer att ge konsekvenser långt utanför både nationsklubbar och kärleksliv. Därför dags för en ny strategi: hellre ragga som en knäppgök än som ett sjåp. »ATT MAN TACKSAMT TAR EMOT EN KONDOM INNE- BÄR INTE ATT MAN ÄR BRA PÅ ATT FÅ ANVÄNDNING FÖR DEN« I våras läste jag Neil Strauss numera klassikerförklarade raggningshandbok “The Game”. På ett ultramanligt och vidrigt sätt tipsar han där om tekniker innehållande allt ifrån drömtydning till trolleri. För krångligt och könsstereotypt, tyckte jag, och raggade varken mer eller jämställdare efter att jag läst klart. Det är inte metod, utan mod som saknas. Jag är feg, inte verbalt inkompetent. KANSKE ÄR DET bara en portion hederlig anfallsretorik vi mesar skulle behöva. Välj valfri kommersiell actionfi lm, och det fi nns nästan alltid en ledargestalt som eggar upp sin trupp innan offensiven. Dansgolvet ingen krigszon, men sällan skulle några motiverande vrål sitta så bra som just där. För egentligen är det ju så enkelt. Tänk ”attack” – hälsa på ditt span. Som man raggar får man ligga. Nu kör vi.
Page 1 and 2: Uppsala studentkårs tidning. Grund
Page 3 and 4: DEBATT / 04 Ergo #9 / 2008 »POSITI
Page 5 and 6: 06 / NYHETER Ergo #9 / 2008 Deras
Page 7 and 8: 8 / NYHETER NYHETER I KORTHET Oskar
Page 9 and 10: Ergo #9 / 2008 NYHETER / 11 fi kabi
Page 11 and 12: 14 / NYHETER Ergo #9 / 2008 Ett ög
Page 13: Ergo #9 / 2008 REPORTAGE / 17 med p
Page 17 and 18: 24 / RECENSIONER Ergo #9 / 2008 Bet
Page 19 and 20: Ergo #9 / 2008 KALENDARIUM / 27 VÄ
Page 21 and 22: Ergo #9 / 2008 14/9 Söndagsfi ka 1
Page 23: KÅRSIDORNA Vimmelbilder från recc

Studenter ”glömdes bort” i IT-rapport till rektor En kväll på ... - Ergo

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?