Studenter ”glömdes bort” i IT-rapport till rektor En kväll på ... - Ergo

16 / REPORTAGE
Anders Carlborg gräver i grönsakslandet medan fl ickvännen Caroline Loohufvud ser på.
När Ergo hälsar på vid kolonilottsområdet
Hällbyodlarna är Caroline Loohufvud i full
färd med att skörda och bunta ihop rödbetor.
Hon studerar samhällsgeografi vid
Uppsala universitet och sambon Anders
Carlborg läser vid SLU. Tillsammans har de sedan tre år
tillbaka kolonilott och är nu mitt uppe i höstskörden.
30 olika sorters grönsaker frodas på den 150 kvadratmeter
stora kolonilotten. Här växer allt från potatis,
bondbönor och mangold till vitlök och tomater. Mellan
trädgårdslanden löper broar av plank och mitt på täppan
ståtar vinbärsbuskar.
– Tanken på en kolonilott har alltid funnits med någonstans
i bakhuvudet. Vi har alltid tyckt det är roligt
med växter, så steget till att skaffa en lott var inte långt.
Jag tycker det ligger något meditativt i att rensa ogräs,
man liksom rensar skallen samtidigt. I tentatider är det
jätteskönt att cykla ut hit, säger Caroline Loohufvud.
Som nykomlingar på kolonilottsområdet var paret
yngst, de fl esta andra kolonisterna hade hunnit fylla
både 50 och 60 år. Nu har det hunnit tillkomma mycket
folk i 30-årsåldern och studentkompisar har inspirerats
till att själva skaffa trädgårdsland. Om det beror på en ny
”grön våg” eller bara att unga människor upptäckt kolonilotter
är svårt att säga.
I dag bor Anders Carlborg och Caroline Loohufvud i
en studentlägenhet på Rackarberget. Där fungerar det
fi nt att driva upp vårens sticklingar på balkongen, och
i köket fi nns det gott om plats. Tidigare bodde båda två
i korridor.
– Folk tyckte nog att man var lite ”gubbig” som höll
på och påtade i landen och grejade. Och de började väl
undra när vi ockuperade korridorköket för storkok av
rotsaker, säger Anders Carlborg.
I korridoren försvann den hemkokta rabarbermarmeladen
snabbt. Efter lite prat om hur man får rabarber
Ergo #9 / 2008
Kålrötter i konkurrens
Att studera betyder plugg, pubar och påtande i
landen. I alla fall om man har kolonilott, en
avkopplingsmetod som sprider sig. Och grönsakerna
knappar in på pastan i popularitet.
att växa bra, med gödsel och då gärna i form av utspädd
urin, gav sig rabarbertjuven iväg lika kvickt som han
dykt upp.
Caroline och Anders är helt självförsörjande på kolhydratsidan
och till middag blir det ofta grönsaksröror,
rostade rotsaker och gratänger. En klassiker hemma i
köket hos studentparet Carlberg – Loohufvud är ”spenatsoppa”,
fast gjord på mangold istället. En bit morot i
soppan sätter sötman.
– MAN BLIR KREATIV MED MATLAGNINGEN. Första året på
kolonilotten beräknade vi fel på sådden av kålrötter och
fi ck 60 stycken. Då behövdes en rejäl nypa fantasi för att
det inte skulle bli enformigt, säger Anders Carlborg.
Nytt på lotten i år är pumporna. De kommer att bli fi na
prydnader på höstens fester, konstaterar Caroline Loohufvud
glatt.
– Kompisarna blir alltid så glada när vi bjuder på middag.
De tycker väl att man är lite knäpp i huvudet som
håller på och odlar, men tycker nog det är rätt charmigt
också och att det är spännande att vi odlar ingredienserna
själva.
Även om vännerna uppskattar hemodlat grönt kan
studenter ibland ha en tendens att vara enkelspåriga när
det gäller kosten.
– Det är liksom inrotat att pasta och ketchup måste vara
huvudfödan. Även om folk skulle få kålrötter helt gratis