Studenter ”glömdes bort” i IT-rapport till rektor En kväll på ... - Ergo

More documents

Recommendations

Info

Ergo #9 / 2008 DET OBJEKTIVA STUDENTINTRESSET Vilken roll spelade universiteten för Sveriges förhållande till nazismen och Nazityskland under andra världskriget och vilka blev konsekvenserna på lång sikt? Det var ämnet för en debatt inför en fullproppad sal X i universitetshuset härom veckan. En utgångspunkt för diskussionen var paneldeltagaren Ola Larsmos bok ”Djävulssonaten. Ur det svenska hatets historia.” Boken handlar om det så kallade Bollhusmötet i februari 1939, då en majoritet av de närvarande Uppsalastudenterna röstade för att anta en protest mot Medicinalstyrelsens planer på att ge arbetstillstånd till ett tiotal judiska läkare. Episoden har blivit känd som en skamfl äck i Uppsala studentkårs historia. Vad fi ck studenterna att hamna så snett den där kvällen för snart 70 år sedan? Ingen som var där, menar Larsmo, kunde undgå att märka den antisemitism som vissa talare uttryckte. Men det offi ciella argumentet mot att ta emot fl yktingarna var att svenska medicinare riskerade att förlora arbetstillfällen. Man försökte alltså få ställningstagandet att framstå som rent studentfackligt. Frågan fördes upp på agendan av högerextrema studentgrupper. De hade under hösten provocerats av att radikala studentrepresentanter hade vädjat till regeringen om en generösare fl yktingpolitik och ville nu ”återställa balansen”, som Larsmo uttrycker det. Framgångsrikt använde de det retoriska greppet att tala om det ”objektiva studentintresset” i motsats i till ”känslotänkande”, för att vinna gehör för sin egen hatiska ideologi. MOTSÄTTNINGEN MELLAN en studentfacklig linje och ett bredare samhälleligt engagemang har fortsatt att dyka upp i nya skepnader. På 1960-talet gällde striden uttalanden mot Sovjetunionens ockupation av Tjeckoslovakien och USA:s krig i Vietnam; förra läsåret debatterades om ”arbetarklass” eller det mindre ideologiskt laddade ”studieovan bakgrund” bör användas i kårens åsiktspolitiska dokument. I sin bok följer Ola Larsmo trådarna från Bollhusmötet framåt i tiden, till de kalla vindar som blåste i Sverige i början av 1990-talet. Som vaktmästare på dåvarande Humanistcentrum (idag Ekonomikum) noterade han hur klottret på toaletterna, som tidigare mest handlat om sex, plötsligt hade blivit rasistiskt. I februari 1992 proklamerade Sveriges förenade studentkårer en tyst minut för Jimmy Ranjbar, som mördats av lasermannen. Uppsala studentkår deltog dock inte eftersom det inte ansågs vara ”studentfråga”. Vilken beredskap har kåren idag om en främlingsfi entlig opinion åter växer sig stark i Sverige och i Uppsalas studentvärld? Vågar man säga ifrån, eller går principen om att bara ta ställning för ”det objektiva studentintresset” först? berglin HEJ STUDENT! Namn: Erika Karlsson. Pluggar: Till lärare. Hur många terminer i Uppsala: Det här är min åttonde. Här sitter jag och pluggar: Mest hemma, men ibland i Karin Boye-biblioteket. Här slappar jag: Hemma och hos vänner. Här shoppar jag kläder i Uppsala: Gina Tricot och H&M blir det med tanke på studiestödet. Onödigaste grejen i mitt kylskåp: Jag har inte så mycket onödigt i kylskåpet. Bästa nationsrestaurangen: Snerikes har goda hamburgare och även bra lax. Senast köpta kurslitteratur: En meteorologibok i våras. Bästa utgång i Uppsala: Värmlands Klubb 054. Här semestrar jag helst: Det blir inte att resa bort så mycket på semestern, men London och Spanien reser jag gärna till. Här äter jag lunch: Gärna buffé på en asiatisk restaurang eller Cupidos sallader. Tränar: Inte på nåt ställe eller gym, utan jag cyklar och promenerar mycket och ibland gör jag nån armhävning och situps hemma på mitt studentrumsgolv. Ska dock köpa hantlar. Ser på: TV, gärna komedier och såpor så att jag inte behöver tänka så mycket utan kan slappna av. Lyssnar på: Blandad musik och radio. Favoritprodukt på Systemet: Vitt vin och päroncider. ...och på Apoteket: Där fi nns så mycket bra saker, men tandkräm och tandtråd är favoriter. Bästa budgetmaten: Havregrynsgröt med mosad banan och kanel. Värsta korridorminnet: När min besökande kompis välte balsamvinäger över hela köksgolvet. Det är svårt att torka upp kan jag berätta. När hon skulle hämta golvmoppen blev det något fel på duschen, som sprutade vatten över henne och halva badrummet. Som tur var ville min korridorare blir av med balsamvinägern och vårt golv blev väldigt rent. Det gör jag helst en ledig söndag: Sover länge, äter brunch på Göteborgs och slappar på stan och sen blir det fi lmkväll. LEDARE / 03 Ergo grundades 1924 och är Uppsala studentkårs tidning sedan 1940. Redaktionen är obunden gentemot både kårstyrelse och opposition. CHEFREDAKTÖR/ ANSV. UTGIVARE Gusten Holm red@ergo.us.uu.se 018–480 31 30 REDAKTÖR Hanna Strandberg red@ergo.us.uu.se 018–480 31 31 SIDREDIGERING Robert Ringefors och redaktörerna AD Lotta Hähnel ANNONSBOKNING Tomat annonsbyrå info@tomat.se 046–13 74 00/02 www.tomat.se UPPLAGA OCH PERIODICITET 34 000 exemplar 14 nr per år PRENUMERATION 150 kr/år ANNONSPRISER Helsida fyrfärg: 19 500 kr Halvsida fyrfärg: 12 000 kr TRYCKERI UNT ISSN 0345–2875 ADRESSÄNDRING 018–480 31 00 Eftertryck utan redaktionens skriftliga medgivande tillåts ej. För obeställt material ansvaras ej. Utebliven tidning: 018-478 10 20 (endast boende i Uppsala) HÖSTEN 2008 UTKOMMER ERGO: #10 3/10 #11 17/10 #12 30/10 #13 21/11 #14 12/12
DEBATT / 04 Ergo #9 / 2008 »POSITIVT ATT SFS SAMARBETAR MED ANDRA ORGANISATIONER« Självklart ska vi samarbeta med Föreningen svenska läromedel i frågor där vi tycker lika, skriver Sveriges förenade studentkårers (SFS) ordförande Moa Neuman i ett svar till Piratstudenterna. Iförra numret av Ergo tycker Mårten Fjällström från Piratstudenterna och Mattias Bjärnemalm från Ung Pirat att det är dags för Uppsala studentkår att börja fundera över medlemskapet i SFS eftersom vi enligt dem skulle vara köpta av i upphovsrättslobbyn i allmänhet och av Föreningen svenska läromedel (FSL) i synnerhet. Skribenterna tar upp ett uttalande jag gjorde i DN, där jag säger att hälften av studenterna under förra våren avstod från att köpa kurslitteratur då de inte hade råd och att man därför tvingar studenterna till en olaglig handling. Det gjorde jag för att påvisa att studiemedlet måste höjas. Studenters ekonomi är en fråga som SFS fått upp på den politiska dagordningen och för två år sedan fi ck studentrörelsen fram en höjning av studiemedlen med 300 kr i månaden. Dessutom vallöften om att mer väntar. nina hemmingsson Moa Neuman. Vallöften som SFS inte låter falla i glömska. Visst har SFS samarbetat med lobbyorganisationen FSL. Vi har till exempel gjort ett seminarium ihop på temat om vem som får synas i läromedlen ur ett mångfaldsperspektiv. Att söka samarbete med andra organisationer är positivt för en påverkansorganisation som SFS. Att samarbeten mellan SFS och andra organisationer ibland förenklas av »I SFS ÄR DET MEDLEMS- KÅRERNA SOM SÄTTER AGENDAN. VI VILL GÄRNA ATT UPPSALA STUDENTKÅR FORTSÄTTER ATT VARA MED OCH FORMA DEN.« personliga kontakter måste ses som en styrka. För självklart ska SFS samarbeta med FSL i de frågor där vi tycker lika, precis på samma sätt som vi gärna samarbetar med Piratpartiet i samma läge. Lobbyboken från FSL som skribenterna tar upp, ”Varför dog Bellman” har aldrig varit SFS julklapp till kårerna. När Mattias Bjärneman var en del av Uppsala studentkårs presidium fi ck de varsitt ex som blivit över efter SFS styrelsemöte i Uppsala. Vi håller med skribenterna om att det behövs en stark och enad studentrörelse, en röst som kan vråla ut studenternas gemensamma åsikter. I SFS är det medlemskårerna som sätter agendan. Vi vill gärna att Uppsala studentkår fortsätter att vara med och forma den. Moa Neuman Ordförande, SFS Hanna Mörck. BETÄNK NYTTAN AV SFS« När Uppsala studentkår tar ställning till fortsatt medlemskap i SFS är det väl värt att betänka nyttan av SFS, skriver före detta vice kårordförande Hanna Mörck. Uppsala studentkår betalar 15 kronor per student och termin till SFS. För den nätta summan får Uppsalas studenter en nationell studiebevakning. Det innebär bland annat att frågan om höjt studiemedel bevakas och att studenternas sociala skyddsnät i samhället ses över i och med regeringens studiesociala utredning. SFS tittar också på kommande studenters möjligheter att ta sig in på universitet och högskola, exempelvis hur antagningar till master- och forskarutbildningen ska vara rättvis och gynna även de grupper som vanligen inte läser vidare. Sist men inte minst arbetar SFS för att ett avskaffat kårobligatorium ska bli så bra som möjligt för studenterna. Det innebär att obligatoriet, för SFS del, gärna får avskaffas, men bara om det görs så att kårerna kan fortsätta att driva studenternas intressen inom universitetet. »SFS ARBETAR FÖR ATT ETT AVSKAFFAT KÅROBLIGATO- RIUM SKA BLI SÅ BRA SOM MÖJLIGT FÖR STUDENT- ERNA.« Det här sista är viktigt! Studenterna behöver påverka sin utbildning för att den ska bli så bra som möjligt och för att göra detta på bästa sätt så behöver studenterna en organisation där de kan få fi nansiering, know-how och en struktur som kopplar samman studenter från olika delar av universitetet. Studenterna behöver kåren. Hanna Victoria Mörck Vice kårordförande 2007/08 Ledamot i SFS styrelse 2008/09
Page 1: Uppsala studentkårs tidning. Grund
Page 5 and 6: 06 / NYHETER Ergo #9 / 2008 Deras
Page 7 and 8: 8 / NYHETER NYHETER I KORTHET Oskar
Page 9 and 10: Ergo #9 / 2008 NYHETER / 11 fi kabi
Page 11 and 12: 14 / NYHETER Ergo #9 / 2008 Ett ög
Page 13 and 14: Ergo #9 / 2008 REPORTAGE / 17 med p
Page 15 and 16: Ergo #9 / 2008 FORSKNING PÅGÅR V
Page 17 and 18: 24 / RECENSIONER Ergo #9 / 2008 Bet
Page 19 and 20: Ergo #9 / 2008 KALENDARIUM / 27 VÄ
Page 21 and 22: Ergo #9 / 2008 14/9 Söndagsfi ka 1
Page 23: KÅRSIDORNA Vimmelbilder från recc

Studenter ”glömdes bort” i IT-rapport till rektor En kväll på ... - Ergo

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?