Studenter ”glömdes bort” i IT-rapport till rektor En kväll på ... - Ergo

Uppsala studentkårs tidning. Grundad 1924. 

# 9 

12/9 – 2/10 

2008 

13/ ”Att humanister ska bli 

försäljare betyder inte att 

de ska bli bilhandlare.” 

10–11/NYHETER Båda vet de hur 

svårt det kan vara att klara ekonomin när 

man står utanför de sociala och ekonomiska 

skyddsnäten. Studenter idag är en 

heterogen grupp, där en tredjedel har 

passerat trettio och fl er än var femte har 

24/ ”Ett slags sugande muskelrörelse 

med läpparna; 

används som uttryck för en 

känsla...” 

De faller utanför 

Linda är gravid i nionde månaden 

och går som skuggdoktorand på 

en institution vid Uppsala universitet. 

Louise läser till präst och 

är mamma till tioåriga Ebba. 

barn. Men systemet har inte hunnit ikapp. 

Fortfarande ses studenten som ung och 

sorglös, i början av de tjugo. 

Enligt Socialstyrelsen är var femte student 

idag fattig och Sveriges fattigaste 

barn är just barn till studenter. 

Illustration: Katarina Seth 

24/ ”Kompbandet bjuder 

på en organisk köttighet 

som är 1974 snarare än 

2008.” 

Studenter ”glömdes bort” 

i IT-rapport till rektor 

06–07/NYHETER Data- och 

systemvetarstudenten Peter Hörnell 

trodde inte sina ögon när han i somras 

läste slutsatsen i ”Rapport till 

rektor – IT vid Uppsala universitet.” 

Där står att den arbetsgrupp där 

han deltagit som studeranderepresentant 

är överens om att IT-verksamheten 

även i fortsättningen bör 

bedrivas vid ”två separata institutioner 

med olika lokalisering”. I 

själva verket tycker Peter Hörnell 

precis tvärtom – att all IT-utbildning 

bör vara samlad på Polacksbacken. 

– Jag blev förvånad, eftersom Lars 

Magnusson (tidigare vicerektor, 

som skrivit rapporten, reds anm.) 

var väl medveten om våra åsikter. 

Samtidigt var det heller inte direkt 

första gången vi blivit “bortglömda” 

i den här processen, säger han. 

En kväll på kolonilotten 

16–17/REPORTAGET – Vi har 

alltid tyckt det är roligt med växter, 

så steget till att skaffa en lott var inte 

långt, säger Caroline Loohufvud. 

Sedan tre år varvar hon och pojkvännen 

Anders Carlborg studierna med 

att påta i trädgårdslandet i kolonilottsområdet 

Hällbyvallsodlarna. 

04–05/DEBATT 

SAMARBETE ÄR 

BRA FÖR SFS« 

ORÄTTVIS KRITIK 

MOT UUS« 

Foto: Hanna Strandberg Foto:Gusten Holm 

POSTTIDNING, Övre Slottsgatan 7, 753 10 UPPSALA

Ergo #9 / 2008 

DET OBJEKTIVA 

STUDENTINTRESSET 

Vilken roll spelade universiteten för Sveriges förhållande 

till nazismen och Nazityskland under andra världskriget 

och vilka blev konsekvenserna på lång sikt? Det var ämnet 

för en debatt inför en fullproppad sal X i universitetshuset 

härom veckan. En utgångspunkt för diskussionen 

var paneldeltagaren Ola Larsmos bok ”Djävulssonaten. Ur det svenska 

hatets historia.” Boken handlar om det så kallade Bollhusmötet i 

februari 1939, då en majoritet av de närvarande Uppsalastudenterna 

röstade för att anta en protest mot Medicinalstyrelsens planer på att 

ge arbetstillstånd till ett tiotal judiska läkare. Episoden har blivit 

känd som en skamfl äck i Uppsala studentkårs historia. 

Vad fi ck studenterna att hamna så snett den där kvällen för snart 70 

år sedan? Ingen som var där, menar Larsmo, kunde undgå att märka 

den antisemitism som vissa talare uttryckte. Men det offi ciella argumentet 

mot att ta emot fl yktingarna var att svenska medicinare 

riskerade att förlora arbetstillfällen. Man försökte alltså få ställningstagandet 

att framstå som rent studentfackligt. 

Frågan fördes upp på agendan av högerextrema studentgrupper. De 

hade under hösten provocerats av att radikala studentrepresentanter 

hade vädjat till regeringen om en generösare fl yktingpolitik och ville 

nu ”återställa balansen”, som Larsmo uttrycker det. Framgångsrikt 

använde de det retoriska greppet att tala om det ”objektiva studentintresset” 

i motsats i till ”känslotänkande”, för att vinna gehör för sin 

egen hatiska ideologi. 

MOTSÄTTNINGEN MELLAN en studentfacklig linje och ett bredare 

samhälleligt engagemang har fortsatt att dyka upp i nya skepnader. 

På 1960-talet gällde striden uttalanden mot Sovjetunionens ockupation 

av Tjeckoslovakien och USA:s krig i Vietnam; förra läsåret debatterades 

om ”arbetarklass” eller det mindre ideologiskt laddade ”studieovan 

bakgrund” bör användas i kårens åsiktspolitiska dokument. 

I sin bok följer Ola Larsmo trådarna från Bollhusmötet framåt i tiden, 

till de kalla vindar som blåste i Sverige i början av 1990-talet. Som 

vaktmästare på dåvarande Humanistcentrum (idag Ekonomikum) 

noterade han hur klottret på toaletterna, som tidigare mest handlat 

om sex, plötsligt hade blivit rasistiskt. I februari 1992 proklamerade 

Sveriges förenade studentkårer en tyst minut för Jimmy Ranjbar, 

som mördats av lasermannen. Uppsala studentkår deltog dock inte 

eftersom det inte ansågs vara ”studentfråga”. 

Vilken beredskap har kåren idag om en främlingsfi entlig opinion 

åter växer sig stark i Sverige och i Uppsalas studentvärld? Vågar man 

säga ifrån, eller går principen om att bara ta ställning för ”det objektiva 

studentintresset” först? 

berglin 

HEJ STUDENT! 

Namn: Erika Karlsson. 

Pluggar: Till lärare. 

Hur många terminer 

i Uppsala: Det här är 

min åttonde. 

Här sitter jag och 

pluggar: Mest hemma, 

men ibland i Karin 

Boye-biblioteket. 

Här slappar jag: Hemma 

och hos vänner. 

Här shoppar jag kläder i Uppsala: Gina Tricot 

och H&M blir det med tanke på studiestödet. 

Onödigaste grejen i mitt kylskåp: Jag har inte så 

mycket onödigt i kylskåpet. 

Bästa nationsrestaurangen: Snerikes har goda 

hamburgare och även bra lax. 

Senast köpta kurslitteratur: En meteorologibok 

i våras. 

Bästa utgång i Uppsala: Värmlands Klubb 054. 

Här semestrar jag helst: Det blir inte att resa 

bort så mycket på semestern, men London och 

Spanien reser jag gärna till. 

Här äter jag lunch: Gärna buffé på en asiatisk 

restaurang eller Cupidos sallader. 

Tränar: Inte på nåt ställe eller gym, utan jag cyklar 

och promenerar mycket och ibland gör jag 

nån armhävning och situps hemma på mitt studentrumsgolv. 

Ska dock köpa hantlar. 

Ser på: TV, gärna komedier och såpor så att jag 

inte behöver tänka så mycket utan kan slappna av. 

Lyssnar på: Blandad musik och radio. 

Favoritprodukt på Systemet: Vitt vin och päroncider. 

...och på Apoteket: Där fi nns så mycket bra saker, 

men tandkräm och tandtråd är favoriter. 

Bästa budgetmaten: Havregrynsgröt med mosad 

banan och kanel. 

Värsta korridorminnet: När min besökande 

kompis välte balsamvinäger över hela köksgolvet. 

Det är svårt att torka upp kan jag berätta. 

När hon skulle hämta golvmoppen blev det något 

fel på duschen, som sprutade vatten över 

henne och halva badrummet. Som tur var ville 

min korridorare blir av med balsamvinägern 

och vårt golv blev väldigt rent. 

Det gör jag helst en ledig söndag: Sover länge, 

äter brunch på Göteborgs och slappar på stan 

och sen blir det fi lmkväll. 

LEDARE / 03 

Ergo grundades 1924 och är 

Uppsala studentkårs tidning 

sedan 1940. Redaktionen 

är obunden gentemot både 

kårstyrelse och opposition. 

CHEFREDAKTÖR/ 

ANSV. UTGIVARE 

Gusten Holm 

red@ergo.us.uu.se 

018–480 31 30 

REDAKTÖR 

Hanna Strandberg 

red@ergo.us.uu.se 

018–480 31 31 

SIDREDIGERING 

Robert Ringefors och 

redaktörerna 

AD 

Lotta Hähnel 

ANNONSBOKNING 

Tomat annonsbyrå 

info@tomat.se 

046–13 74 00/02 

www.tomat.se 

UPPLAGA OCH 

PERIODICITET 

34 000 exemplar 

14 nr per år 

PRENUMERATION 

150 kr/år 

ANNONSPRISER 

Helsida fyrfärg: 19 500 kr 

Halvsida fyrfärg: 12 000 kr 

TRYCKERI 

UNT 

ISSN 

0345–2875 

ADRESSÄNDRING 

018–480 31 00 

Eftertryck utan redaktionens 

skriftliga medgivande tillåts 

ej. För obeställt material 

ansvaras ej. 

Utebliven tidning: 

018-478 10 20 

(endast boende i Uppsala) 

HÖSTEN 2008 

UTKOMMER ERGO: 

#10 3/10 

#11 17/10 

#12 30/10 

#13 21/11 

#14 12/12

DEBATT / 04 Ergo #9 / 2008 

»POSITIVT ATT SFS SAMARBETAR 

MED ANDRA ORGANISATIONER« 

Självklart ska vi samarbeta med 

Föreningen svenska läromedel i 

frågor där vi tycker lika, skriver 

Sveriges förenade studentkårers 

(SFS) ordförande Moa 

Neuman i ett svar till Piratstudenterna. 

Iförra numret av Ergo tycker Mårten 

Fjällström från Piratstudenterna 

och Mattias Bjärnemalm från Ung 

Pirat att det är dags för Uppsala 

studentkår att börja fundera över 

medlemskapet i SFS eftersom vi enligt 

dem skulle vara köpta av i upphovsrättslobbyn 

i allmänhet och av Föreningen 

svenska läromedel (FSL) i synnerhet. 

Skribenterna tar upp ett uttalande jag 

gjorde i DN, där jag säger att hälften av 

studenterna under förra våren avstod 

från att köpa kurslitteratur då de inte 

hade råd och att man därför tvingar studenterna 

till en olaglig handling. Det 

gjorde jag för att påvisa att studiemedlet 

måste höjas. Studenters ekonomi är 

en fråga som SFS fått upp på den politiska 

dagordningen och för två år sedan 

fi ck studentrörelsen fram en höjning av 

studiemedlen med 300 kr i månaden. 

Dessutom vallöften om att mer väntar. 

nina hemmingsson 

Moa Neuman. 

Vallöften som SFS inte låter falla i glömska. 

Visst har SFS samarbetat med lobbyorganisationen 

FSL. Vi har till exempel 

gjort ett seminarium ihop på temat om 

vem som får synas i läromedlen ur ett 

mångfaldsperspektiv. Att söka samarbete 

med andra organisationer är positivt 

för en påverkansorganisation som 

SFS. Att samarbeten mellan SFS och andra 

organisationer ibland förenklas av 

»I SFS ÄR DET MEDLEMS- 

KÅRERNA SOM SÄTTER 

AGENDAN. VI VILL GÄRNA 

ATT UPPSALA STUDENTKÅR 

FORTSÄTTER ATT VARA 

MED OCH FORMA DEN.« 

personliga kontakter måste ses som en 

styrka. För självklart ska SFS samarbeta 

med FSL i de frågor där vi tycker lika, 

precis på samma sätt som vi gärna samarbetar 

med Piratpartiet i samma läge. 

Lobbyboken från FSL som skribenterna 

tar upp, ”Varför dog Bellman” har 

aldrig varit SFS julklapp till kårerna. 

När Mattias Bjärneman var en del av 

Uppsala studentkårs presidium fi ck de 

varsitt ex som blivit över efter SFS styrelsemöte 

i Uppsala. 

Vi håller med skribenterna om att det 

behövs en stark och enad studentrörelse, 

en röst som kan vråla ut studenternas 

gemensamma åsikter. I SFS är det medlemskårerna 

som sätter agendan. Vi vill 

gärna att Uppsala studentkår fortsätter 

att vara med och forma den. 

Moa Neuman 

Ordförande, SFS 

Hanna Mörck. 

BETÄNK NYTTAN 

AV SFS« 

När Uppsala studentkår tar 

ställning till fortsatt medlemskap 

i SFS är det väl värt att 

betänka nyttan av SFS, skriver 

före detta vice kårordförande 

Hanna Mörck. 

Uppsala studentkår betalar 

15 kronor per student 

och termin till SFS. För den 

nätta summan får Uppsalas 

studenter en nationell studiebevakning. 

Det innebär bland annat 

att frågan om höjt studiemedel bevakas 

och att studenternas sociala skyddsnät i 

samhället ses över i och med regeringens 

studiesociala utredning. 

SFS tittar också på kommande studenters 

möjligheter att ta sig in på universitet 

och högskola, exempelvis hur 

antagningar till master- och forskarutbildningen 

ska vara rättvis och gynna 

även de grupper som vanligen inte läser 

vidare. 

Sist men inte minst arbetar SFS för att 

ett avskaffat kårobligatorium ska bli så 

bra som möjligt för studenterna. Det 

innebär att obligatoriet, för SFS del, gärna 

får avskaffas, men bara om det görs 

så att kårerna kan fortsätta att driva studenternas 

intressen inom universitetet. 

»SFS ARBETAR FÖR ATT ETT 

AVSKAFFAT KÅROBLIGATO- 

RIUM SKA BLI SÅ BRA SOM 

MÖJLIGT FÖR STUDENT- 

ERNA.« 

Det här sista är viktigt! Studenterna 

behöver påverka sin utbildning för att 

den ska bli så bra som möjligt och för att 

göra detta på bästa sätt så behöver studenterna 

en organisation där de kan få 

fi nansiering, know-how och en struktur 

som kopplar samman studenter från 

olika delar av universitetet. Studenterna 

behöver kåren. 

Hanna Victoria Mörck 

Vice kårordförande 2007/08 

Ledamot i SFS styrelse 2008/09


»KÅREN BEHÖVER 

LÖPANDE SKÖTSEL 

OCH UTVECKLING« 

Att kåren strävar efter en väl 

fungerande organisation betyder 

inte att den är introvert, 

skriver Klas-Herman Lundgren 

och Jonas Boström, UUS, i ett 

debattsvar till Roshan Rydell 

Kahandaliyanage. 

S-studenters Roshan R. Kahandaliyanage 

oroar sig över 

UUS intresse för kårens organisation. 

Vi i UUS anser dock 

att kårledningen har ett stort 

ansvar för den organisation man driver. 

Kåren är nämligen inte en pappersorganisation, 

utan en levande och omfattande 

organisation som behöver löpande 

skötsel och utveckling. Först då kan den 

generera ett effektivt utnyttjande av 

medlemmarnas avgifter, en god synkronisering 

av arbetet med politiska frågor 

och en god kontakt med studenterna. 

»DET ÄR AV YTTERSTA VIKT 

INFÖR KÅROBLIGATORIETS 

EVENTUELLA AVSKAFFAN- 

DE ATT KÅREN ARBETAR 

MED DEN STORA INTERNA 

OMSTÄLLNING SOM DETTA 

KAN MEDFÖRA.« 

UUS anser att det är av yttersta vikt inför 

kårobligatoriets eventuella avskaffande 

att kåren arbetar med den stora 

interna omställning som detta kan medföra. 

Gör vi det inte nu kommer det att 

vara försent! En väl fungerande organisation 

betyder dock inte att kåren blir 

introvert. Kårens ledning håller minst 

lika hög närvaro i medierna som förra 

året och arbetar med många stora frågor 

på fl era plan. 

En effektiv kår måste hantera organisationsfrågorna 

samtidigt som man driver 

resten av verksamheten på en minst lika 

hög nivå som tidigare. Om organisationen 

mår bra så blir resultatet bra. Kåren 

kommer även att utöka verksamheten 

genom fl er ansvarsområden och arbetsgrupper, 

såsom den nya miljögruppen 

SKRIV TILL ERGOS 

DEBATTSIDA! 

Textlängden bör inte överstiga 

2 500 tecken inklusive mellanslag. 

Redaktionen förbehåller sig 

rätten att korta i och språkgranska 

manus. Det går bra att 

vara anonym, men du måste 

uppge namn och adress till 

redaktionen. 

Maila till cred@ergo.us.uu.se. 

Nästa manusstopp är den 22/9. 

för att öka antalet studenter som driver 

vår kår framåt. 

Kritiken om vaga valfrågor påminner 

om den kritik som Barack Obama möts 

av när han föreslår förändring. Ja, förändring 

är ibland svår att kvantifi era, 

men ibland måste man tro att förändring 

i sig är en sak värd att kämpa för. 

Våra valfrågor är målsättningar, som 

att lunchlokalerna skall vara bra eller 

att alla tentor ska vara anonyma. Sedan 

får kårstyrelsen i samråd med kårens 

övriga förtroendevalda konkretisera 

hur den ska arbeta med detta och hur 

höga målen skall vara. Därtill kan man 

fråga sig hur s-studenters valfrågor höjt 

studiemedel, mer lärarledd tid och mer 

kvalifi cerad praktik skiljer sig från vad 

kåren redan arbetat med eller från vad 

UUS och de andra partierna också ställer 

sig bakom. 

UUS tycker att ”Kåren ska lyssna på studenterna”. 

DET är vad vi faktiskt tror på. 

Kåren existerar i slutändan endast för 

sina medlemmar och om kåren inte lyssnar 

på deras åsikter, hur kan den då berättiga 

sin existens? Vi tycker att kåren 

ibland har ägnat sig åt alltför introverta 

debatter, såsom den här, eller drivit frågor 

utan tydlig koppling till studenterna. 

Sådana tendenser vill vi motverka, 

kåren kan bättre! Vi i UUS vill förbättra 

intagandet av åsikter genom att genomföra 

en stor studentundersökning, arbeta 

för ett bättre kårval, ett bättre informationsfl 

öde, en bättre campusnärvaro 

och undvika infekterade ideologiska 

återvändsfrågor. 

»KRITIKEN OM VAGA VAL- 

FRÅGOR PÅMINNER OM 

DEN KRITIK SOM BARACK 

OBAMA MÖTS AV NÄR HAN 

FÖRESLÅR FÖRÄNDRING.« 

Roshan tar även upp könssammansättningen 

av UUS-listan till kårvalet. 

Denna låg nära 50/50 när det nära listans 

slutdatum dök upp fl er manliga intres- 

serade som vi valde att inte bortkvotera. 

UUS tror nämligen, till skillnad från 

S-studenter, inte att vi skulle bli ett bättre 

parti av att porta dessa. I kårstyrelsen 

har vi från UUS lika många män som 

kvinnor. Kåren har även valt fl er kvinnor 

än män till att arbeta på kontoret och 

som studiebevakare. UUS är väl medvetna 

om problemet med att fl er män än 

kvinnor engagerar sig i fullmäktige. Vi 

tror ytterst starkt på jämlikhet och jämställdhet 

och på att vi i UUS kan driva en 

jämlik och jämställd studentpolitik. 

Vi tänker arbeta för en studentnära politik 

och vi hoppas bevisa för Roshan att 

UUS faktiskt kan leverera tillfredsställande 

svar på frågorna. 

Jonas Boström, partiordförande UUS 

Klas-Herman Lundgren, ledamot UUS 

Dags för anmälan! 

SERIER/CUPER ht 08 

– anmäl ditt lag nu! 

CUP/Fotboll utomhus 

4–5/10. 

SERIE/ 

Innebandy 

Volleyboll 

Fotboll inomhus 

Start v 41. 

Anmälan senast 25/9 

via Stallets eller Svettis reception. 

Kursstart! 

STUDENTHÄLSAN/ 

HÄLSOVÅRD 

Våga tala 

Yttrandeträning. Start 8/10 och 13/10. 

SVETTIS Sjukhusvägen 2 tel 69 52 80 

www.sh.uu.se 

STALLET Dag Hammarskjölds väg 58 tel 471 69 40 

STUDENTHÄLSANS MOTTAGNING Övre Slottsgatan 7 tel 15 50 50 

DEBATT / 05 

motion och hälsovård 

Gå en kurs i Afro! 

För dig som vill bli afroinstruktör 

eller lära dig mer om afro! 

Lördag 20/9 kl 9–17. 

Pris 375 kr för studenter. 

Anmälan via Stallets/Svettis reception 

eller direkt på www.sh.uu.se 

Stresshantering 

Tidspress, krav och måsten... Stanna upp! 

Öka din självkännedom – minska din stress. Start 7/10 och 8/10. 

Öka ditt självförtroende – stärk din självkänsla 

Bli mer säker i dig själv genom övningar, 

gruppsamtal och hemuppgifter. Start 9/10 och 21/10. 

För ytterligare information och anmälan, 

se www.sh.uu.se eller kontakta Studenthälsans mottagning tel 15 50 50.

06 / NYHETER Ergo #9 / 2008 

Deras åsikt uteslöts 

Studeranderepresentanterna 

Peter Hörnell och James Blevins 

fi ck inte vara med i den referensgrupp 

som under våren tog 

fram underlag till en rapport om 

forskning och utbildning inom 

IT vid Uppsala universitet. I den 

färdiga rapporten till rektor 

nämndes inte ens deras åsikter. 

– Jag beklagar att det blev så, 

säger tidigare vicerektor Lars 

Magnusson, som nu har lovat 

att omarbeta rapporten. 

Data- och systemvetenskap 

tillhör Institutionen för 

informationsvetenskap vid 

Samhällsvetenskapliga fakulteten 

och samsas med 

inriktningar som medie- och kommunikationsvetenskap 

och statistik. En 

ologisk indelning, tycker den nyutexaminerade 

studenten Peter Hörnell. 

– Vi har väldigt lite gemensamt med 

dem. Det vore bättre om vi var tillsammans 

med de andra IT-utbildningarna 

ute på Polacksbacken. 

Därför trodde han inte sina ögon när 

han i somras läste slutsatsen i ”Rapport 

till rektor – IT vid Uppsala universitet.” 

Där står att den arbetsgrupp där han 

deltagit som studeranderepresentant 

är överens om att IT-verksamheten även 

i fortsättningen bör bedrivas vid ”två 

separata institutioner med olika lokalisering”. 

Tvärt emot Peter Hörnells åsikt, 

alltså. 

– Jag blev förvånad, eftersom Lars Magnusson 

var väl medveten om våra åsikter. 

Samtidigt var det heller inte direkt 

första gången vi blivit “bortglömda” i 

den här processen. 

Under vårterminen kämpade han för 

att få utöva sin rätt att påverka sin utbildnings 

framtid, och han är mycket 

besviken på universitetets bemötande. 

– Att det ska vara så här svårt att få 

komma med i en grupp där man egentligen 

borde ta emot oss med öppna armar 

är bedrövligt, säger han. 

DET VAR PÅ ETT MÖTE med institutionsstyrelsen 

i januari som Peter Hörnell 

fi ck veta att rektor Anders Hallberg hade 

uppdragit åt dåvarande vicerektor Lars 

Magnusson att leda en arbetsgrupp med 

uppgiften att föreslå förbättringar av 

situationen på Institutionen för informationsvetenskap 

och dess samverkan 

med Institutionen för informationsteknologi 

på Teknisk- naturvetenskapliga 

fakulteten. 

Bakgrunden till uppdraget var den 

kritik som riktades mot institutionen i 

forskningsutvärderingen ”Kvalitet och 

förnyelse”. Bland annat ansågs forskningen 

vara för svag. Bedömarna pekade 

också på problem med indelningen 

av universitetets IT-verksamhet. 

Peter Hörnell kontaktade Lars Magnusson 

och begärde att få delta i gruppen. 

– Det kändes viktigt att få vara med 

eftersom frågan i allra högsta grad berörde 

vår utbildning, säger han. 

Magnusson var positiv till begäran och 

James Blevins (till vänster) och Peter Hörnell tycker inte att de fi ck det infl ytande de hade rätt till under utredningen av IT-verksamheten vid Uppsala 

Peter Hörnell och doktoranden i statistik 

James Blevins utsågs till studeranderepresentanter 

från kåren. Sedan blev 

det tyst. 

– Först blev jag jätteglad över att vi 

hade fått komma med. Men efter det 

hände ingenting och veckorna gick. 

För att ta fram underlag till rapporten 

tillsattes en referensgrupp med representanter 

för de båda berörda institutionerna. 

När Peter Hörnell på omvägar 

hörde talas om den nya gruppen begärde 

han att få medverka även där, men då 

tog det stopp. Lars Magnusson, som vid 

tillfället var sjukskriven, hänvisade honom 

till Samhällsvetenskapliga fakultetens 

dåvarande dekanus Berit Hagekull. 

Hon nekade studentrepresentanterna 

tillträde till referensgruppen. Huvudskälet 

var att de stora inre motsättning- 

»ATT DET SKA VARA SÅ 

HÄR SVÅRT ATT FÅ KOMMA 

MED I EN GRUPP DÄR MAN 

EGENTLIGEN BORDE TA 

EMOT OSS MED ÖPPNA 

ARMAR ÄR BEDRÖVLIGT.« 

arna på institutionen gjorde gruppens 

arbete känsligt, säger hon. 

– I det inledande skedet diskuterades 

personalärenden. Då vore det nästan oetiskt 

att ha studenter med. Jag bedömde 

också att vi skulle påskynda arbetet om 

vi inte drog in för många i gruppen. 

Peter Hörnell tyckte inte att den förklaringen 

dög. 

– Det var av största vikt att vi fi ck vara 

med i ett så tidigt skede som möjligt. 

Via e-post försökte han bestämma 

träff med Berit Hagekull för att diskutera 

frågan men fi ck svaret att hon inte 

såg poängen med ett sådant möte eftersom 

”vårt (de två vicerektorernas och 

mitt) beslut i det här fallet är genomdiskuterat 

och oåterkalleligt.” 

PETER HÖRNELL tog också hjälp av 

Uppsala studentkårs dåvarande vice 

ordförande Hanna Mörck, som utan 

framgång försökte övertala gruppen 

att släppa in studeranderepresentanterna. 

Hon menar att det inte var förenligt 

med Högskoleförordningen att 

utesluta dem. 

– Jag kan förstå att gruppen hade bråttom, 

men det saknar relevans rent ju-


NYHETER / 07 

i rapport till rektor 

universitet. Nu ska de ta ställning till om de vill gå vidare med en anmälan till Höskoleverket. Foto: Gusten Holm 

ridiskt. Att utesluta studenterna med 

motiveringen att känsliga personalärenden 

ska diskuteras är bara löjligt. 

Man måste kunna lita på en student 

lika mycket som på någon annan. Riktigt 

känsliga ärenden går också att sekretessbelägga, 

säger hon. 

Berit Hagekull menar dock att Högskoleförordningen 

följdes i och med att 

studenterna fi ck vara med och ta ställning 

till det underlag som referensgruppen 

tog fram. 

– De ställdes utanför referensgruppens 

arbete men fi ck ta del av resultaten 

och komma med synpunkter. 

Den 10 mars redovisade referensgruppen 

en första pm. Därefter fi ck gruppen 

det förnyade uppdraget att ”mera konkret 

utreda möjligheterna för ett ökat 

samarbete inom IT-området mellan 

Lars Magnusson. Foto: Tommy Westberg 

samhällsvetenskaplig och teknisk- naturvetenskaplig 

fakultet, i första hand 

gällande grundutbildningen.” Inte 

heller nu fi ck studeranderepresentanterna 

tillträde. 

I EN ANDRA PM, färdigställd den 25 maj, 

presenterades fl era alternativa lösningar 

på hur samarbetet kan förbättras och 

en beskrivning av de olika lösningarnas 

konsekvenser. I början av juni höll Lars 

Magnussons grupp ett möte där deltagarna 

diskuterade vad som skulle stå i 

rapporten. Magnusson själv förordade 

det alternativ som skulle komma att bli 

förslaget i rapporten till rektor, nämligen 

att IT-verksamheten även i fortsättningen 

bedrivs vid separata institutioner 

med skilda lokaler men med ett utökat 

samarbete, i första hand gällande utbildningen 

på grundnivå och avancerad 

nivå. De båda fakultetsnämnderna föreslås 

inrätta ett särskilt samarbetsorgan. 

HÖGSKOLEFÖRORD- 

NINGEN 3 KAP. 9 § 

Studenterna vid högskolan 

har rätt att vara 

representerade i alla beslutande 

och beredande organ inom 

högskolan vars verksamhet har betydelse 

för utbildningen och studenternas 

situation. Om beslut inte skall 

fattas eller beredning genomföras av 

ett organ utan av en enda person skall 

information lämnas till och samråd 

ske med studentrepresentant i god 

tid före beslut respektive slutförande 

av beredningen. 

Han säger att det framgick vid mötet att 

studeranderepresentanterna hade en 

annan ståndpunkt. 

– Jag vill minnas att Peter Hörnell använde 

ordet ”katastrof”. 

Men trots att Magnusson alltså kände 

till att studenterna inte delade hans 

uppfattning ger rapporten intrycket av 

att hela gruppen stod bakom förslaget. 

Studeranderepresentanterna fi ck inte 

heller se rapporten innan den skickades 

till rektor. 

– Jag beklagar, det var fel. Jag tar på 

mig ansvaret för att det blev så här, säger 

han. 

Efter ett möte med Uppsala studentkår 

har Lars Magnusson lovat att skriva en 

ny rapport där studenternas synpunkter 

fi nns med. Men då vill han att de väljer 

någon av de tänkbara lösningar som 

redan har presenterats av referensgruppen. 

– Det är rimligt att de tar ställning till 

något av de alternativ som fi nns. 

Men Peter Hörnell, som har avslutat 

sina studier, vill att de nuvarande studeranderepresentanterna 

på hans program 

ska få tid att sätta sig in i ärendet 

först. 

– Det känns fel att jag ska bestämma 

över deras framtid. 

PETER HÖRNELL och James Blevins ska nu 

ta ställning till om de vill gå vidare med 

en anmälan till Högskoleverket. Från kårens 

sida är en anmälan inte aktuell, säger 

Daniel Fredriksson, vice ordförande 

med ansvar för utbildningsfrågor. 

– Jag är förstås missnöjd med hanteringen 

av ärendet men efter samtalet 

med Lars Magnusson accepterar vi den 

föreslagna lösningen och Magnussons 

ursäkt. Vi ser det som positivt att universitetet 

kan erkänna fel. 

Han vill dock poängtera att kåren inte 

accepterar att studenter utesluts ur 

grupper som de enligt lag har tillträde 

till. 

– Att leka med tolkningar av juridiken 

och påstå att att man följt högskoleförordningen 

med motiveringen att studenterna 

har fått reagera på uppkomna 

förslag är olämpligt. Om en liknande 

situation uppkommer igen kommer vi 

defi nitivt överväga en anmälan. 

GUSTEN HOLM/cred@ergo.us.uu.se

8 / NYHETER 

NYHETER I KORTHET 

Oskar Gunnarsson, alias Anden i fl askan. 

Nollningstider 

Utklädda till Zorro vandrade ett helt 

gäng nya nollor nedför Carolinabacken 

i mask och cape den 27 augusti. 

Strax utanför Carolina Rediviva stod 

smurfarna och väntade på faddrarnas 

slutliga omdömen. Men den mest 

iögonfallande varelsen som smög 

runt det stora biblioteket var Anden i 

fl askan, från topp till tå blå. Omgiven 

av Alladin i massupplaga och fl ankerad 

av ett par, tre magdansöser i haremsbyxor 

drogs han, sekunden efter 

det att bilden är tagen, nedför backen 

Läkarprogrammet byggs ut 

Regeringen föreslår i sin budgetproposition 

en fortsatt utbyggnad av läkarutbildningen 

fram till 2013, med 

start nästa år. 

För Uppsalas del betyder det att läkarutbildningen 

byggs ut med 13 nya nybörjarplatser 

nästa år och sammanlagt 

71,5 platser under hela fyraårsperioden. 

Bakgrunden till satsningen är att 

den stora efterfrågan på läkare bedöms 

hålla i sig i framtiden. Idag klaras 

behovet till stor del med hjälp av 

läkare som är utbildade utomlands. 

Två kort i ett 

Den som väntar på att ännu en upplaga 

av det gamla vanliga kårleget ska dimpa 

ner i brevlådan får vänta förgäves i 

höst. Istället får Uppsala studentkårs 

medlemmar (som har betalat sin kåravgift) 

ett nytt, integrerat termins- och 

rabattkort som har tagits fram i samarbete 

med företaget Mecenat. Det behövs 

precis som tidigare när du skriver 

tenta, registrerar dig på kurser och går 

på nation och ger dessutom rabatter 

på bio, fl yg, tåg och mycket annat. 

9752 1234 5678 0000 

Sventon 

Thure 

700101-9238 

KÅRVALSKOD PUW567 

GILTIGT TOM 

2008-10-13 VT 08 

FÖR TENTAMEN 

2008-09-17 

UPPSALA STUDENTKÅR 

NATION 

Ergo rättar 

Tryckfelsnisse var framme i förra 

numret av Ergo. Östgöta nations vidare 

utveckling av Vigilante heter 

Studio Dicore och inget annat. Klubben 

har en bred musikrepertoar och 

bygger på arrangörernas populärkulturella 

livsstilsmagasin som kan hittas 

på: www.dicore.se. 


Skydd för friska tänder 

Har du inte varit hos tandläkaren 

på ett tag kan det vara 

dags nu. Den 1 juli i år kom 

nämligen en tandvårdsreform 

som gör det billigare 

för vuxna att sätta sig i stolen igen. Tandvårdsbidraget 

ges som en check till alla 

vuxna som fyllt 20 år. Är du mellan 20 och 

29 år får du 600 kronor i bidrag vartannat 

år. Mellan 30 och 74 år får du endast 300 

kronor. I samband med reformen införs 

också ett högkostnadsskydd, ett system 

för referenspriser och en prisportal på internet, 

för lättare jämförelse mellan olika 

NÄR VAR DU HOS TANDLÄKAREN SENAST? 

ELLINORE JOHANSSON 

– Det var några månader sedan. Jag kommer inte att gå till tandläkaren 

mer bara för att det blir billigare. Jag går när jag behöver och har inte avstått 

tidigare. 

En del av regeringens forskningssatsning 

borde gå till doktorandlöner. 

Det tycker Sveriges förenade 

studentkårer, SFS, som också 

påminner om att inte glömma 

bort grundutbildningen. 

Sammanlagt närmare 15 miljarder 

kronor extra till forskningen 

under de kommande 

fyra åren. Det var beskedet 

när partiledarna från alliansregeringen 

presenterade sin kommande 

forskningssatsning på Biomedicinskt 

centrum i Uppsala. Medicin, teknik och 

klimat är prioriterade områden. 

SFS doktorandkommitté välkomnar 

satsningen och hoppas att en del av pengarna 

används till att ge alla doktorander 

riktiga löner, vilket man bedömer skulle 

kosta omkring 400 miljoner kronor per år. 

– Idag är situationen för doktorander 

som försörjer sig på stipendier och utbildningsbidrag 

så otrygg att många ställs 

inför valet att göra en forskarkarriär eller 

att bilda familj. Det gör att samhället 

förlorar många potentiellt goda forskare. 

tandläkare. Högkostnadsskyddet innebär 

att kostnader mellan 3 001 och 15 000 kronor 

ersätts med 50 procent och kostnader 

över 15 000 kronor ersätts med 85 procent. 

Du betalar alltså bara fullt ut för tandvård 

upp till 3 000 kronor, efter det subventioneras 

kostnaderna av staten. 

KARIN ERICSSON 

– Jag var hos tandläkaren 

förra julen. Jag har hört 

talas om reformen och 

kommer defi nitivt gå oftare 

om jag får 600 spänn 

i brevlådan! Som det är 

nu har jag avstått från 

att gå när jag känt att jag 

inte haft råd. 

KRISTINA LITTMARCK 

– Senaste besöket var i 

maj. Det är dyrt att gå till 

tandläkaren och därför 

har jag inte gått så ofta 

som jag borde. Nu kommer 

det nog bli oftare. 

JOHAN LUNDIN 

– Jag var hos tandläkaren 

i somras. Jag tror inte den 

nya reformen kommer 

att påverka mina tandläkarbesök. 

Jag har aldrig 

avstått från att gå och 

kommer heller inte att 

gå oftare nu. 

KARL ZÖTTERMAN 

– Förra våren var jag hos 

tandläkaren. Jag tror 

inte att jag kommer gå 

oftare än tidigare, då jag 

aldrig avstått på grund 

av pengar. 

SFS vill ha lön till alla doktorander 

Dessutom tror jag att doktorander presterar 

bättre resultat om de har en trygg 

inkomst, säger Martin Persson, vice ordförande 

i doktorandkommittén. 

SFS hoppas också att regeringen visar 

samma handlingskraft på utbildningssidan 

som man gjort vad gäller forskningen. 

– Det grundutbildningen behöver är en 

rejäl kvalitetssatsning så att alla studenter 

kan garanteras minst 15 timmars undervisningstimmar 

i veckan, säger SFS ordförande 

Moa Neuman. 

GUSTEN HOLM/cred@ergo.us.uu.se

10 / NYHETER 

Den gamla bilden av studenten 

som ung och sorglös, i början av 

de tjugo och utan ansvar och förpliktelser, 

är förlegad. Studentgruppen 

består idag av människor 

med mycket skiftande bakgrund 

och civilstånd, en tredjedel har 

passerat tjugoårsåldern och fl er 

än var femte har barn. 

SKUGGDOKTORAND 

En skuggdoktorand är en student som, utan 

att vara antagen till forskarutbildningen, följer 

forskarutbildningskurser och/eller utför avhandlingsrelaterat 

forskningsarbete samtidigt som 

institutionen planerar att studenten senare ska 

antas till forskarutbildning. Stipendier räknas 

inte som överhoppningsbar tid och därför förlorar 

skuggdoktorander sin sjukpenninggrundande 

inkomst och hamnar utanför de ekonomiska 

trygghetssystemen som gäller vid till exempel 

föräldraledighet och sjukdom. 

STUDIEMEDEL 

Studiebidraget ligger på 643 kronor per vecka och studielånet på 

1 230 kronor. För studenter med ett barn utgår ett tilläggsbidrag 

på 123 kronor per vecka vid heltidsstudier. Vid fl erbarnsfödsel 

höjs summan. Tilläggsbidraget delas mellan föräldrarna om båda 

studerar, och påverkar inte ett eventuellt bostadsbidrag. Beroende 

på omständigheterna kan du även ha rätt till tilläggslån och merkostnadslån. 

Enligt fribeloppet får du tjäna 51 250 kronor under det 

första halvåret och 53 812 kronor under det andra utan att studiemedlen 

minskas, om du studerar på heltid (år 2008). Om du inte har 

studiemedel under samtliga veckor du studerar nollställs din tidigare 

upparbetade sjukpenninggrundade inkomst hos Försäkringskassan. 


»Jag kallade föräldrapenningen 

Jag träffar Linda på Konditori 

Fågelsången en eftermiddag i 

september. Linda är 28 år och i 

nionde månaden. Det är hennes 

första barn och hon riktigt 

strålar av lycka. Linda och hennes sambo 

har försökt få barn länge och i februari 

blev hon så äntligen gravid. 

Jag vill inte vänta med att försöka få 

barn tills jag är över 30. Chanserna att bli 

gravid avtar snabbt och jag vill inte riskera 

att stå där en dag utan möjlighet att få 

barn. Barn är en gåva man får, inte något 

man skaffar! 

Linda har läst en naturvetenskaplig utbildning 

och därefter gått ett år på forskarskola. 

Under andra terminen på forskarskolan 

hamnade hon på den institution 

hon är kvar på idag, ett och ett halvt 

år senare. På institutionen har hon varit 

aktiv i ett fl ertal projekt under denna tid, 

utan att bli registrerad som doktorand. 

Linda är alltså skuggdoktorand. Hennes 

handledare har inte haft resurser att fi - 

nansiera hennes forskarutbildning och 

hon har därför fått gå på olika stipendier. 

Till skillnad från utbildningsbidrag, 

som ges till registrerade doktorander, 

får man inte behålla stipendiet under 

föräldraledigheten, vilket man får med 

utbildningsbidraget. 

I och med att Linda inte är registrerad 

som doktorand står hon utanför de ekonomiska 

trygghetssystem som ska skydda 

människor när de blir sjuka eller gravida. 

Lindas sambo, som tidigare arbetat och 

har en sjukpenninggrundande inkomst, 

ska till hösten påbörja en utbildning på 

universitetet. En utbildning han sökt till 

under en väldigt lång tid och nu kommit 

in på. Både Linda och hennes sambo 

var överens om att han skulle tacka ja 

till platsen. Därmed kommer han inte 

att kunna få ut någon föräldrapenning. 

Tack vare att han tar fullt studiemedel 

kommer han dock att kunna behålla sin 

sjukpenninggrundade inkomst vilande 

under studietiden, men som student 

har han inte rätt till föräldraledighet, 

eftersom föräldraledighet endast gäller 

arbetstagare. Föräldrapenning betalas 

bara ut till personer som är föräldralediga. 

Därför kommer Lindas sambo inte att 

få någon ersättning alls för vård av barn, 

under tiden han studerar. 

LINDA KOMMER ATT få grundbeloppet på 

180 kronor om dagen innan skatt. Därtill 

får hon barnbidrag, som idag ligger på 1 050 

kronor i månaden. Hennes pojkvän som studerar 

får ut 7 492 kronor. Tillsammans kommer 

de att ha runt 12 000 kronor att röra sig 

med per månad när skatten är dragen. 

– Jag oroar mig inte så mycket över 

pengar, sådant brukar lösa sig, säger Linda. 

Men jag känner olust inför att gå som 

skuggdoktorand. Ska jag stanna kvar på 

institutionen så vill jag bli registrerad. 

Linda känner sig osäker på om hon vill 

fortsätta sin forskarkarriär. Tanken på att 

hoppa av är stark. 

På Ofvandahls hovkonditori möter jag 

ett par dagar senare Louise Callenberg. 

Hon är 30 år och mamma till tioåriga Ebba. 

Louise blev gravid hösten efter gymnasiet, 

då hon gick en självfi nansierad fotoutbildning 

på Folkuniversitetet i Göteborg. När 

hon fi ck reda på att hon var gravid beslöt 

hon sig för att inte fortsätta på termin två, 

utan istället ta arbete som bartender i Åre 

tillsammans med Ebbas pappa. 

Eftersom Louise inte hann arbeta tillräckligt 

länge innan Ebba föddes fi ck hon 

lägsta ersättning från Försäkringskassan. 

Efter skatt hade hon 34 kronor om dagen 

att leva på utöver barnbidraget. Det var ett 

väldigt pusslande för att få ekonomin att 

gå ihop, då Louise hade ärvt pengar från 

sin farfar och därför inte var berättigad försörjningsstöd. 

Samtidigt som Louise var 

hemma med Ebba gick hennes sambo en 

lärlingsutbildning och kunde inte bidra 

med några större summor till hushållet. 

– Jag kallade föräldrapenningen ”fi kabidraget”, 

för att det inte räckte till mer än 

en kopp kaffe och en bulle per dag, säger 

FÖRÄLDRAFÖRSÄKRING OCH BARNBIDRAG 

Föräldraförsäkringen består av föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning och 

havandeskapspenning. Föräldrapenningen baseras på den sjukpenninggrundande 

inkomsten och för att få en sådan måste du ha arbetat i minst 240 dagar 

i följd närmast barnets födelse. Om du inte har gjort det kan du få föräldrapenning 

enligt grundnivån, som är 180 kronor per dag.Barnbidraget ligger på 1 050 

kronor per månad och barn. Flerbarnstillägg ges vid fl er barn än ett. 

Som förälder har du rätt att ta ut 480 dagar (180 dagar extra per barn vid 

fl erbarnsfödsel), varav 390 (90) med full föräldrapenning och 90 (90) med lägstanivån. 

En förälder kan avstå alla dagar, med undantag för 60, till den andre. 

Tillfällig föräldrapenning ges med 10 dagar per barn, att ta ut under barnets/ 

barnens första 60 dagar, detta gäller dock inte studerande.

Ergo #9 / 2008 NYHETER / 11 

fi kabidraget« 

Louise med ett snett leende. Utan mina 

föräldrar hade det aldrig gått. Tack vare 

dem kunde vi köpa barnvagn och annat 

nödvändigt till Ebba. 

Ett par år efter föräldraledigheten började 

Louise läsa religionsvetenskap A i Göteborg 

och snart hoppade hon på teologie kandidatprogrammet. 

Hon bodde då själv med Ebba i 

Lysekil och pendlade 25 mil om dagen. 

Efter B-kursen i religionsvetenskap tog 

Louise studieuppehåll för att börja arbeta 

på ett raffi naderi. Hon ville få igång 

ekonomin och slippa pendla. Vid den här 

tiden tog hon med sig Ebba på en tvåveckors 

semester till Italien. 

– Det var oerhört värdefull tid vi fi ck tillsammans 

under resan. Dessutom kände 

jag mig stolt över att kunna försörja mig 

själv och mitt barn. Ebba brukade ofta 

fråga varför vi inte hade frukt hemma. 

Vad skulle jag svara henne, jag hade ju 

inte råd att köpa någon. Det var tungt och 

därför kändes det extra bra att kunna ta 

med henne på semester. 

BOSTADSBIDRAG 

Studenter mellan 18 och 29 år, samt 

studenter med barn, har rätt att söka bostadsbidrag. 

Bidraget baseras bland annat 

på familjestorlek, inkomst och boendekostnader. 

Tjänar du mer än 41 000 kronor om 

året (80 procent av studiemedlet räknas 

in) sänks bostadsbidraget. Bostadsbidraget 

för barnfamiljer består av bidrag för 

bostadskostnader, ett särskilt bidrag för de 

barn som bor hemma och ett umgängesbidrag 

för de barn som bor hemma ibland. 

Louise återgick så småningom till studierna 

och C-kursen i religionsvetenskap. 

Sommaren därefter jobbade hon på ett 

konfi rmationsläger, när hon plötsligt 

började känna sig väldigt trött och orkeslös. 

– Jag ignorerade tecknen. Tänkte att 

symptomen nog försvinner om jag jobbar 

på hårdare. Tröttheten kom nämligen 

bara under lediga stunder och jag kopplade 

ihop det med att jag förmodligen 

inte mådde bra av att vara ledig – när det 

egentligen var precis tvärtom. Jag kände 

att jag ville vara en bra mamma och förebild 

för Ebba, särskilt eftersom jag var 

student, så jag jobbade på. 

EN DAG GICK DET inte längre. Louise 

drabbades av gravt fysiskt utmattningssymptom 

och blev sjukskriven i ett år. 

Terapi och sjukgymnastik hjälpte henne 

att återfå krafterna och idag är hon inne 

på sin åttonde termin på teologie kandidatprogrammet. 

Hon har suttit som ord- 

FÖRSÖRJNINGSSTÖD 

Du måste stå till arbetsmarknadens förfogande, 

vilket innebär att du som student inte är berättigad 

försörjningsstöd under terminerna. Däremot 

kan du ha rätt till försörjningsstöd under sommaruppehåll 

från studierna. Du får inte ha några 

andra möjligheter till ekonomiskt stöd, till exempel 

a-kassa och föräldrapenning, men undantag kan 

göras om detta stöd inte räcker. Du får heller inte 

ha några ekonomiska tillgångar som är lätta att 

komma åt. Biståndet beräknas individuellt och har 

du barn kan du få stöd till barnomsorgsutgifter. 

förande för Uppsala studentkår under 

läsåret 2007/2008 och hon är gift med Per, 

som hon träffade på konfi rmationslägret. 

Eftersom hon har jobbat i perioder 

har hon nu rätt till tilläggslån från CSN. 

Tillsammans med det nya barntillägget 

och en man som arbetar heltid ser ekonomin 

bra ut. 

– Det är en enorm skillnad på min ekonomiska 

situation idag jämfört med tidigare. 

Det gör mycket att vara två. Det som 

stör mig är att man inte tänker på barnets 

situation när man beslutar om föräldraförsäkring 

och föräldraledighet. Barnen 

ska aldrig behöva påverkas negativt för 

att deras föräldrar väljer att skaffa sig 

chanser i form av utbildning. Enligt Socialstyrelsen 

är barn till studenter Sveriges 

fattigaste barn. Är det rimligt? frågar sig 

Louise. 

HANNA STRANDBERG/red@ergo.us.uu.se 

Linda heter egentligen något annat i verkligheten. 

A-KASSA 

Studerandevillkoret avskaffades 

1 januari 2007. Den 

överhoppningsbara tiden 

har sänkts till fem år. Det är 

inte längre möjligt att få akassa 

under loven; studierna 

måste vara helt avslutade. 

För att kvalifi cera dig för akassa 

måste du arbeta minst 

80 timmar i månaden under 

ett halvår. 

ILLUSTRATION: KATARINA SETH 

KÄLLOR: 

CSN, Swedbank, 

Försäkringskassan,Socialstyrelsen, 

rapporten 

”Utbildning 

straffbart?” 

(Saco studentråd 

samt Uppsalas, 

Umeås och 

Stockholms 

studentkårer). 

Studenter idag 

– en heterogen grupp 

Enligt en enkätundersökning 

genomförd av Centrala Studiestödsnämnden 

ser den ekonomiska 

situationen för studenter 

på det stora hela bra ut, men 

vissa grupper har det svårare. Det gäller 

främst personer av utländsk härkomst 

som studerar på grundskolenivå och personer 

med barn, oavsett härkomst. Dessa 

grupper har det betydligt svårare ekonomiskt 

än sina kurskamrater, som även de 

får kämpa för att få ekonomin att gå ihop. 

Rapporten från CSN bygger på enkätsvaren 

från 3 999 studenter, som fått svara 

på hur de upplever sin studiesociala och 

-ekonomiska situation. 

Swedbank publicerade i våras en undersökning 

om studenters ekonomi 

som visar att överskottet för en ensamstående 

student efter nödvändig konsumtion 

minskat med 300 kronor i fast 

penningvärde per studiemånad. Alltså 

en utveckling rakt motsatt den för arbetstagare 

under samma period, som fått en 

reell förbättring med 4 100 kronor per 

månad. Då har Swedbank ändå räknat 

med att en genomsnittsstudent har rätt 

till bostadsbidrag på 700 kronor i månaden, 

vilket långt ifrån alla studenter har. 

Bostadsbidrag baseras på inkomst per 

år och en tredjedel av de studenter som 

fått bostadsbidrag blir återbetalningsskyldiga, 

enligt Försäkringskassan. När 

återbetalningsbeskedet kommer kanske 

studenten återgått till sina studier och 

står utan medel att kunna betala tillbaka 

pengarna. Idag har 14 procent av Sveriges 

studenter bostadsbidrag. 

Swedbanks slutsats är att en ensamstående 

student med fullt studiemedel och 

bostadsbidrag under en studiemånad 

idag har drygt 200 kronor kvar att spendera 

efter nödvändig konsumtion. Har man 

inte rätt till bostadsbidrag går ekonomin 

på minus och någon form av extrainkomster 

krävs för att få det att gå ihop. 

FÖR STUDENTER SOM ARBETAR vid sidan 

av studierna kan CSN:s fribelopp innebära 

att de inte får ut fullt studiemedel och 

därför förlorar på att arbeta, eftersom 

jobbet ofta tar mycket tid från studierna. 

Inte alla studenter som vill ha ett extrajobb 

får det; i Uppsala fi nns nästan 40 000 

studenter. Alla studenter har dessutom 

inte möjlighet att jobba extra. Inom vissa 

utbildningar är den obligatoriska närvaron 

nästan 40 timmar per vecka och 

då är inte självstudier inräknade. Förutsättningarna 

är alltså inte lika för alla 

studenter, ens om de hade varit i samma 

ålder och haft samma civila status, vilket 

de inte har. 

Enligt Socialstyrelsen är var femte 

student idag att betrakta som fattig (år 

2003), det motsvarar ungefär 70 000 studenter 

i Sverige. Främst är det de stigande 

boendekostnaderna som spelar in. Den 

genomsnittliga studenten betalar idag 

40 procent av sitt studiemedel i hyra, jämfört 

med ungefär 20 procent för tjugo år 

sedan. Många har en betydligt högre hyra 

än så. Endast 10–39 procent av studenterna 

bor i särskilda studentbostäder. 

Hälften av studenterna avstår från att 

köpa kurslitteratur och var fjärde student 

har övervägt att hoppa av studierna 

på grund av ekonomiska svårigheter. 

HANNA STRANDBERG/red@ergo.us.uu.se

Ergo #9 / 2008 NYHETER / 13 

Kaxighet och säljsnack 

utlovas på humanistdagen 

Humanister behövs! Med den 

parollen anordnas den första 

gemensamma arbetsmarknadsdagen 

någonsin för humaniorastudenter 

vid Uppsala universitet 

den 16 september. 

Karin Johannisson, professor i 

idé- och lärdomshistoria och 

en namnkunnig försvarare 

av humaniora i den offentliga 

debatten, inleder arbetsmarknadsdagen. 

– Jag vill lära ut lite kaxighet till humanisterna. 

Humaniora är inget ofarligt 

intresse, utan ett viktigt redskap för att 

tolka, omvärlden, analysera och sätta delarna 

i ett sammanhang. Det är något att 

vara stolt över, säger hon. 

Att humaniora skulle vara mindre yrkesinriktat 

än andra områden är en vanföreställning, 

menar Karin Johannisson. 

– Vi har två doktorander på min institution 

som har fått jobb innan de hunnit 

disputera, den ena på Kulturdepartementet 

och den andra på Försvarets forskningsanstalt. 

Sådana konkreta exempel 

vill jag lyfta fram. 

I våras medverkade du i en debattarti- 

Studenter välkomnades med trolleri 

Uppsala som smältdegel, utbildningsstad 

och källa till kunskapsutbyte 

mellan studenter, forskare 

och företag. Budskapet till 

de nya studenterna var glasklart: 

Ta vara på tiden i Uppsala! 

Tusentals recentiorer fyllde aulan 

i universitetshuset på reccemottagningen 

fredagen den 29 

augusti. Konferencier var magikern 

Johan Ståhl och talade 

gjorde Uppsala universitets rektor Anders 

Hallberg, kommunfullmäktiges ordförande 

Lars Bäcklund, samt studentkårens 

nye ordförande Klas-Herman Lundgren, 

som välkomnade de nya studenterna. 

Mellan pelarna i universitetshusets 

trapphall trängdes Studenthälsan och 

kåren tillsammans med olika nationsföreningar 

och alla de nya studenter som 

börjar läsa vid universitetet i höst. Som 

vanligt bjöds det på godis och information 

vid de många borden. 

Den stora, tudelade trappan var full av 

unga människor, som stod, satt eller tryckte 

sig mot väggen för att inte bli snubblade 

på. Katharina Dörenberg, 19 år och Karin 

Brink, 20 år, var två av dem som satt och 

väntade på att mottagningen skulle börja. 

Båda har växt upp i Uppsala och vet därför 

mer om studentlivet än de fl esta recentiorer, 

men verkade trots det lika spända och 

förväntansfulla som alla andra. 

Katharina Dörenberg, som läste samhällsvetenskaplig 

inriktning på gymnasiet 

kommer i höst att läsa det naturvetenskapliga 

basåret på Uppsala universitet. 

kel med budskapet att universitetens 

huvuduppgift inte är att fundera på hur 

studenterna ska bli så attraktiva som 

möjligt för arbetsgivarna. Tvekade du inför 

att delta i det här evenemanget? 

– Nej. Jag gillar inte när ordet ”anställbarhet” 

upprepas som ett mantra gång 

på gång. Men det betyder inte att universitetet 

ska sluta samverka med samhället 

utanför, tvärtom. 

Roffen Engström, författare till boken 

”Marknadsföring för kulturarbetare” 

och en bakgrund som konstnär, kommer 

att tala om vikten av att lära sig ”sälja sin 

kompetens”. Ord som får vissa akademiker 

och människor inom kultursektorn 

att rysa, vet han av erfarenhet. 

– Många tycker att det är motbjudande 

och blir förbannade. När vi har fått byta 

några ord är folk oftast med på vad jag 

menar, men det är klart att nackhåren reser 

sig på alla som vill ha ett vanligt, lugnt 

och tryggt arbete. 

De som anställer humanister är ju ofta 

själva humanister. Kan det inte vara 

kontraproduktivt med för mycket försäljarattityd 

om arbetsgivarna känner 

samma motvilja mot ”kommersiella processer” 

som de arbetssökande? 

– Jo, många hatar verkligen säljsnacket. 

– Det känns som en bra idé att skaffa sig 

den naturvetenskapliga behörigheten 

också, för då kan jag välja vilket program 

som helst sedan, när jag väl bestämmer 

mig för vad jag vill plugga. 

Karin Brink läste samhällsprogrammet 

med inriktning språk och i höst börjar 

hon på lärarprogrammet. 

– Jag vill bli lågstadielärare i ämnena svenska 

och matematik. Mest för att jag tycker om 

barn, men även för att jag tycker att det är 

jättekul med matte. Mina kompisar brukar 

säga att jag skulle passa som lärare... 

KATHARINA DÖRENBERG har redan gått 

med i en nation men Karin Brink har inte 

bestämt sig ännu. Båda tjejerna tycker att 

mässan i trapphuset, med all information 

om studentlivets val och kval, är viktig så 

här i början av studietiden och båda verkar 

sugna på att gå med i någon förening. 

Värmlands Nationskör framförde ett 

mycket uppskattat nummer, följt av Snerikes 

Hornboskap på blås och Uppsala 

Akademiska Orkester, med cellosolisten 

Moa Pontén i spetsen. 

Kårens nye ordförande Klas-Herman 

Lundgren avslöjade sin avundsjuka på 

recentiorerna för att de har studietiden 

framför sig. Liksom Ameli Frenne, Curator 

Curatorum, uppmanade han de nya att ta 

vara på tiden i Uppsala. Något som även 

konferencieren Johan Ståhl tog fasta på: 

– Ta ett A4 när ni kommer hem och skriv 

ner vad ni vill ha ut av Uppsalatiden. Sätt 

upp tydliga mål. Tänk efter före, det är 

mitt råd. 


Då gäller det att anpassa sitt språkbruk till 

mottagaren, att ”tala med bönder på bönders 

vis och med lärde män på latin”, som 

det heter. Att humanister ska bli försäljare 

betyder inte att de ska bli bilhandlare. Men 

man måste ändå vara medveten om vad det 

är man gör – man säljer sin kompetens. 

KRISTINA HELGESSON KJELLIN, studierektor 

på Institutionen för kulturantropologi, 

är en av de ansvariga för arbetsmarknadsdagen. 

Hon tror att arbetsmarknaden 

kan framstå som otydlig för många 

studenter inom humaniora. 

– Det är sällan man ser en jobbannons 

med texten ”vi söker en antropolog”. Det 

känns som att många studenter undrar 

rätt mycket vad det ska bli av deras studier. 

Hon hoppas kunna förmedla till studenterna 

att arbetsmarknaden för humanister 

inte är hopplös, även om vägen 

till jobben inte alltid är spikrak. 

– Sedan kan man önska att fler arbetsgivare 

skulle se vikten av humaniora 

men det kan ju inte vi påverka. Däremot 

kan vi peka på de möjligheter som 

ändå finns. 

GUSTEN HOLM/cred@ergo.us.uu.se 

Karin Johannisson 

vill göra humanisterna 

kaxigare. 

Roffen Engström 

ska lära dem sälja 

sin kompetens. 

Foto:Staffan Claesson Foto:Privat 

Humanisternas arbetsmarknadsdag 

Var: Kemikum, Engelska 

parken 

När: 16 september kl 13.15–17. 

Efter Karin Johannissons och Roffen 

Engströms framträdanden följer 

arbetsmarknadspresentationer, då 

bland annat journalister, arkivarier, 

utvärderare, antropologer och etnologer 

berättar om sina karriärvägar. 

Arrangörer är Historisk-fi losofi ska 

fakulteten i samarbete med Studenter 

och arbetsmarknad. 

Tusentals nya studenter besökte universitetshusets mottagning. Foto: Hanna Strandberg

14 / NYHETER Ergo #9 / 2008 

Ett ögonblick ... Gustav Dahlgren, förman för 

Lundaspexarna, som snart besöker Uppsala med 

sin uppsättning av 100-årsjubilerande Uarda. 

Hur har förberedelserna gått? 

– Ensemblen är laddad och många ser fram emot att komma 

igång. Vi har kommit långt med förberedelserna inför 

fredagen 19 september och allting går enligt planerna. 

Vad handlar det stora spexet om? 

– Två studenter har ställt till det för sig. Den ene har spelat 

bort sin stamfaders mumie på kortspel. Samtidigt har 

prinsessan Uarda funnit lille Moses i Nilens vass. Översteprästen 

beskyller henne för att själv ha fött barnet för 

att därmed kunna lägra prinsessan och ta makten. Han 

väcker dock Faraos vrede och blir avrättad, mumifi erad 

och får vila hos de minst sagt levnadsglada mumierna. 

Men vem är egentligen Moses far? Och hur ska det gå med 

den bortspelade mumien? Vem får prinsessans hand? 

På vilket sätt är det aktuellt år 2008? 

– Uarda skrevs år 1908, vilket ger oss 100-års jubileum i år. 

Detta har fi rats på bred front i Lund. Vi har haft en utställning 

om spexet på museum i centrala Lund. Man har skrivit 

en jubileumsbok, som innehåller fl era historier om hur 

spexet har satt sin prägel på Lund och andra delar av Sverige. 

Denna jubileumsbok kommer man att kunna ha möjlighet 

att köpa i Uppsala i samband med vår föreställning. Naturligtvis 

hade vi ett utökat antal föreställningar i våras, där 

omkring 10 000 personer kom och tittade på spexet, bland 

andra H.K.H. Kronprinsessan Viktoria. 

Vad kan Uppsalaborna förvänta sig av årets uppsättning? 

– Manuset till Uarda försöker man ändra så lite som möjligt. 

Vissa ändringar har dock genomförts, vilket har bidragit 

till att publiken får uppleva ett klassiskt, traditionellt 

spex som är lite snabbare och roligare än tidigare 

uppsättningar. 

Hur känns det att komma till Uppsala och spela? 

– Jag tycker att det ska bli mycket roligt att komma upp till 

Uppsala och ge er vårt moderspex. Jag har själv inte varit 

i Uppsala, förutom med förberedelserna inför uppsätt- 

Per Löwdin 

Humaniora skärskådas 

ningen, men jag är övertygad om att Lund och Uppsala 

har mycket gemensamt och jag hoppas att spexet ska ge er 

mycket nöje! 

TEXT: ELLEN PERSSON 

FOTO: PRIVAT 

Härförleden gav SISTER, Institutet för studier 

av utbildning och forskning, ut en rapport, 

om humanistisk forskning: nutida villkor 

och framtida förutsättningar. Det är givande, 

om än stundvis beklämmande, läsning. 

Författarna Lars Geschwind och Karin Larsson gör en 

empirisk djupdykning i humaniorans villkor. De kartlägger 

resursläget med hjälp av offentlig statistik, analyserar 

hur resurserna används genom fallstudier, och 

studerar nydisputerade humanisters villkor. 

Svensk humaniora är, konstateras det, svältfödd. Sverige 

satsar betydligt mindre på humaniora än Danmark och 

Norge. Dessutom har anslagen urholkats. Nominella 

anslagsökningar äts upp av infl ationen till den grad att 

anslagen faktiskt blivit mindre sedan 2003. Att anslagen 

krymper beror delvis på att staten dogmatiskt förutsätter 

att universiteten årligen ska höja ”produktiviteten.” 

Humanisterna far särskilt illa på grund av att de är ytterst 

beroende av fakultetsanslagen. De enda externa fi nansiärerna 

av betydelse är Vetenskapsrådet och Riksbankens 

jubileumsfond. Konkurrensen är knivskarp. Vetenskapsrådet 

beviljar knappt var tionde ansökan om forskningsanslag. 

När det gäller forskarassistenttjänster, nästa steg i 

forskarkarriären, ligger beviljandegraden på 6,5 procent. 

Kartläggningen av hur humanisterna hanterar de 

knappa anslagen är ytterst intressant. De gamla väl etablerade 

universiteten vårdar sig om bredd och mångfald 

medan de nya universiteten satsar på att profi lera sig 

inom smala områden. De förra utmärker sig också genom 

att de dekaner och andra nyckelpersoner uppfattar 

sig som kollegiala valda företrädare för verksamheten 

snarare än som chefer som styr och ställer. 

DE NYDISPUTERADE humanisterna har det kämpigt Deras 

situation behandlas i ett särskilt kapitel, under rubriken 

Himmel och helvete. Den kraftiga expansionen av 

forskarutbildningen har inte motsvarats av någon postdoktoral 

satsning. Humanister som disputerar möts 

därför ofta av en obefi ntlig arbetsmarknad. 

Fyrtio procent är deltidanställda, och anställningsformerna 

är ytterst osäkra. Ofta framstår dessa som ett 

FRÅGA KÅRJURISTERNA 

Har du juridiska funderingar 

som du har ställts inför under 

din studietid? Kårjuristerna är 

juridikstuderande och svarar 

på allmänna juridiska frågor. 

Om du har en fråga du vill ställa 

till dem, kontakta dem via mejl: 

karjurist@us.uu.se, eller telefon: 

018-480 31 41 på deras 

telefontid onsdagar 18–20. 

Inga frågor publiceras i Ergo 

utan frågeställarens tillstånd. 

FRÅGA: Jag har skrivit en tenta två gånger och fått underkänt. 

Jag tycker att jag borde ha fått mer poäng på tentan 

än jag fått och vill överklaga. Vad kan jag göra nu? 

SVAR: De fl esta myndighetsbeslut går att överklaga men 

betyg är ett undantag. När det gäller betyg så har förvaltningslagen, 

20 §, stadgat att inte ens en motivering behöver 

anges, vilket annars är huvudregeln vid myndighetsbeslut. 

Däremot så har du enligt samma paragraf rätt att 

vid varje betygsättning få en motivering till varför du fått 

ett visst betyg OM du själv frågar efter det. 

Det första du ska göra är alltså att begära en motivering av 

ditt betyg från din examinator. Den motiveringen kan du 

sedan använda för att begära att din examinator omprövar 

ditt betyg, vilket är nästa steg. Omprövning sker av samma 

enhet som tagit beslutet från första början, dvs i detta fall 

examinator. Har du begärt och fått en omprövning och 

trots det anser att du fått ett felaktigt betyg eller att examinationen 

gått oriktigt till kan du vända dig till Uppsala 

universitets betygsombudsmän. Betygsombudsmännen 

gör då en utredning och om de anser det skäligt ger de institutionen 

en rekommendation att ändra betyget. Betygsombudsmännen 

kan alltså själva inte ändra ett betyg, utan 

endast ge rekommendationer. Har du fått underkänt på en 

tentamen två gånger har du också enligt högskoleförordningen 

6 kap. 22 § paragrafen, rätt att få byta examinator. 

ständigt parerande av villkoren i lagen om anställningsskydd 

(LAS). En nydisputerad säger: ”LAS har gjort mig 

deltidsarbetslös, då mitt universitet inte längre vågar ge 

mig tidsbegränsade förordnaden.” En annan berättar 

om hur LAS medför att visstidsanställda vid Stockholms 

universitet inte får arbeta där längre än två år. Detta 

”innebär att vikarier som fått nytt förordnande termin 

för termin slängs ut på gatan efter 2 år.” 

RÖRLIGHETEN MELLAN UNIVERSITETEN framstår som minimal. 

Det upplevs som svårare att få arbete vid ett annat 

lärosäte än där man disputerade. Utlysningarna uppfattas 

innehålla höga och framför allt alltför snäva krav när 

det gäller meriter. Det anses vara lättare att med hjälp 

av etablerade kontakter hålla sig kvar vid sin institution 

och där försöka få en tjänst. Det blir därför naturligt att 

man fortsätter vid samma lärosäte, där några får forska 

men de fl esta hänger kvar som vikarier eller timlärare. 

Tilltron till den traditionella meriteringen, som går 

ut på att producera forskning i toppklass, verkar svikta. 

Många uppfattar det som att ‘inLASningar’ dominerar, 

som att vissa personer handplockas, och tjänstebeskrivningarna 

skräddarsys för den som man vill ha. 

Tanken med sakkunnigförfarandet är att man ska anställa 

den mest meriterade. Här konstaterar Geschwind och Larsson 

ironiskt att ”överraskande ofta återfi nns den personen 

vid det egna lärosätet”. 80 procent av dem som anställs som 

forskarassistenter har disputerat vid samma lärosäte. 

Arbetsmarknaden utanför akademin drar knappast. De 

som söker sig bort från universiteten verkar göra det först 

när de konstaterat att karriären inom akademin har nått 

vägs ände. Att lämna akademin tycks för de fl esta främst 

handla om ett nödvändigt måste för försörjning, en sista 

utväg snarare än en alternativ karriärmöjlighet. 

Antalet nydisputerade överstiger vida de befi ntliga 

forskningsresurserna och post-dok-tjänsterna. Slutsatsen 

blir, att antingen är det för mycket folk i systemet 

eller för lite pengar. Svensk humaniora har länge varit 

satt på undantag. Risken för förslumning är uppenbar. 

Frågan inställer sig: förmår de kraftiga anslagsökningar 

regeringen aviserat vända utvecklingen?

16 / REPORTAGE 

Anders Carlborg gräver i grönsakslandet medan fl ickvännen Caroline Loohufvud ser på. 

När Ergo hälsar på vid kolonilottsområdet 

Hällbyodlarna är Caroline Loohufvud i full 

färd med att skörda och bunta ihop rödbetor. 

Hon studerar samhällsgeografi vid 

Uppsala universitet och sambon Anders 

Carlborg läser vid SLU. Tillsammans har de sedan tre år 

tillbaka kolonilott och är nu mitt uppe i höstskörden. 

30 olika sorters grönsaker frodas på den 150 kvadratmeter 

stora kolonilotten. Här växer allt från potatis, 

bondbönor och mangold till vitlök och tomater. Mellan 

trädgårdslanden löper broar av plank och mitt på täppan 

ståtar vinbärsbuskar. 

– Tanken på en kolonilott har alltid funnits med någonstans 

i bakhuvudet. Vi har alltid tyckt det är roligt 

med växter, så steget till att skaffa en lott var inte långt. 

Jag tycker det ligger något meditativt i att rensa ogräs, 

man liksom rensar skallen samtidigt. I tentatider är det 

jätteskönt att cykla ut hit, säger Caroline Loohufvud. 

Som nykomlingar på kolonilottsområdet var paret 

yngst, de fl esta andra kolonisterna hade hunnit fylla 

både 50 och 60 år. Nu har det hunnit tillkomma mycket 

folk i 30-årsåldern och studentkompisar har inspirerats 

till att själva skaffa trädgårdsland. Om det beror på en ny 

”grön våg” eller bara att unga människor upptäckt kolonilotter 

är svårt att säga. 

I dag bor Anders Carlborg och Caroline Loohufvud i 

en studentlägenhet på Rackarberget. Där fungerar det 

fi nt att driva upp vårens sticklingar på balkongen, och 

i köket fi nns det gott om plats. Tidigare bodde båda två 

i korridor. 

– Folk tyckte nog att man var lite ”gubbig” som höll 

på och påtade i landen och grejade. Och de började väl 

undra när vi ockuperade korridorköket för storkok av 

rotsaker, säger Anders Carlborg. 

I korridoren försvann den hemkokta rabarbermarmeladen 

snabbt. Efter lite prat om hur man får rabarber 


Kålrötter i konkurrens 

Att studera betyder plugg, pubar och påtande i 

landen. I alla fall om man har kolonilott, en 

avkopplingsmetod som sprider sig. Och grönsakerna 

knappar in på pastan i popularitet. 

att växa bra, med gödsel och då gärna i form av utspädd 

urin, gav sig rabarbertjuven iväg lika kvickt som han 

dykt upp. 

Caroline och Anders är helt självförsörjande på kolhydratsidan 

och till middag blir det ofta grönsaksröror, 

rostade rotsaker och gratänger. En klassiker hemma i 

köket hos studentparet Carlberg – Loohufvud är ”spenatsoppa”, 

fast gjord på mangold istället. En bit morot i 

soppan sätter sötman. 

– MAN BLIR KREATIV MED MATLAGNINGEN. Första året på 

kolonilotten beräknade vi fel på sådden av kålrötter och 

fi ck 60 stycken. Då behövdes en rejäl nypa fantasi för att 

det inte skulle bli enformigt, säger Anders Carlborg. 

Nytt på lotten i år är pumporna. De kommer att bli fi na 

prydnader på höstens fester, konstaterar Caroline Loohufvud 

glatt. 

– Kompisarna blir alltid så glada när vi bjuder på middag. 

De tycker väl att man är lite knäpp i huvudet som 

håller på och odlar, men tycker nog det är rätt charmigt 

också och att det är spännande att vi odlar ingredienserna 

själva. 

Även om vännerna uppskattar hemodlat grönt kan 

studenter ibland ha en tendens att vara enkelspåriga när 

det gäller kosten. 

– Det är liksom inrotat att pasta och ketchup måste vara 

huvudfödan. Även om folk skulle få kålrötter helt gratis

Ergo #9 / 2008 REPORTAGE / 17 

med pasta 

skulle de ändå inte äta dem. Det kan vara ett väldigt inkört 

tankesätt med maten, säger Caroline Loohufvud. 

Att ha kolonilott tar mindre tid än man tror, en tur ut 

till odlingarna varannan dag är lagom. 

– Vi plockar upp grönsakerna lite efterhand sådär, det 

är ingen panik. Att det skulle vara dyrt att ha en lott är 

också en fördom. Då tänker man nog på kolonistugor 

som kostar fl era hundra tusen. Den här kolonilotten går 

på 320 kronor för ett helår, säger Anders Carlborg. 

På vårarna när andra studenter lyser albylvita får Anders 

Carlborg och Caroline Loohufvud ibland frågan 

om de varit utomlands. Då är det ”bonnabrännan” som 

slagit till, några timmar på kolonilotten slår pressande i 

solstolen med hästlängder. Och ibland tar de en promenad 

ut till koloniområdet bara ändå, en skön motvikt 

till stressen som ligger i att plocka studiepoäng. 

– Böcker och plugg är verkligen så långt bort man kan 

komma från växande. Det är ett annat mer fysiskt tankesätt 

i odlandet. Klart man får jord under naglarna och 

blir skitig om knäna, men det är otroligt roligt, säger 

Caroline Loohufvud. 

Hon börjar stoppa cykelkorgen full av nyskördad zucchini, 

det börjar bli dags att trampa hem till Rackarberget 

och vardagen. Med skillnaden att kurslitteraturen 

nu tragglas lättare efter en dos av kolonilivets vitamininjektion. 

KARIN JUNIANDER 

Skylten markerar början på koloniområdet. 

Hitta kolonilotten 

I Uppsala med omnejd fi nns ett antal olika 

kolonilottsföreningar. För dig som vill ha 

pinfärsk potatis till valborgs-sillen eller 

dekorera studentlyan med blommor från egen täppa. 

• För den som vill slå på stort fi nns koloniträdgårdsföreningar 

med stugor, detta kräver dock lite kapital eftersom 

man köper stugan men hyr tomtmarken. Å andra sidan 

får du då en sommarstuga med cykelavstånd från city! 

• Kolonilotten är mer prisvänlig och kostar på de fl esta 

ställen under 500-lappen för ett helt år. Här är några 

platser i Uppsala där kolonilotter fi nns: 

Ekeby 

Flogsta 

Gränby 

Gottsundagipen 

Hällbyodlarna (Stabby) 

Ultuna 

• På många platser är väntetiden kort till åkerlappen, 

men först till kvarn gäller och kölistan kan gå snabbt. 

FOR är en förkortning för Fritidsodlingens Riksorganisation. 

På deras webbplats får du tag i kontaktperson 

till närmaste koloniområde plus massor av tips och 

råd för trädgården: www.for.se 

En pumpa lyser grön under de skuggande bladen. 

Foto: Hanna Strandberg 

Gröna recept 

Rotsaker är ett matigt alternativ till pasta. 

Oavsett om man skördat dem på egen hand eller 

tar en tur till torget fi nns massa vitaminer och 

slantar att tjäna in. God mat som är snäll mot 

studentplånboken. 

Alla recept beräknade för 4 personer 

Rödbetssoppa 

6 rödbetor 

3 potatisar 

2 gula lökar 

2 vitlöksklyftor 

1 morot 

1 rejäl klyfta vitkål 

1 liter buljong gjord på tärning 

1 msk vinäger 

Hacka lök och vitlök, fräs på i kastrull. Häll på buljongen. 

Skiva moroten tunt och lägg ner ihop med 

den strimlade vitkålen, strimlade rödbetor och strimlad 

potatis. (Osthyvel funkar fi nt att strimla med) 

Koka soppan under lock tills grönsakerna är nästan 

mjuka. 

Krydda med vinäger och ät tillsammans med gräddfi l 

och saltgurka. 

Rödbetsbiffar 

5 kokta rödbetor 

5 potatisar 

1 gul lök 

1 ägg 

2 msk ströbröd 

Salt 

Koka rödbetor och potatis, låt svalna. Finhacka och 

fräs löken. Skala rödbetorna och riv dem på rivjärn, 

skala och mosa potatisen. Blanda rödbetor, potatis 

och lök i en skål ihop med ägg, ströbröd och salt. Låt 

smeten svälla i en kvart. Smält smör eller olja i stekpanna, 

klicka ut smeten och platta ut till lagom stora 

biffar. Stek ett par minuter på varje sida på svag värme. 

Passar bra ihop med kokt potatis till. 

Potatissoppa 

6 stora potatisar 

3 normalstora purjolökar 

1, 5 liter buljong på tärning 

1 dl grädde 

Salt & peppar 

Hackad gräslök 

Strimla purjon och lägg i kastrull med tunt skivad, rå 

potatis. Slå över hälften av buljongen och koka under 

lock i 30 minuter. Vispa soppan och koka upp igen. 

Rör ner grädde och krydda med salt och peppar. Garnera 

med gräslök. Ät och njut höstens mesta soppa!


NYHETER / 19 

På vakt mot orättvisor bland doktorander 

”Vi driver alla doktoranders 

frågor – doktorandens behov ska 

stå i centrum”. Det säger Petra 

Hansson, ny ordförande för kårens 

doktorandnämnd. 

Ergo träffar Petra Hansson ett par 

veckor innan hon tillträtt. Hon 

har inte hunnit läsa in sig på alla 

sakfrågor än, men har grundläggande 

koll på det mesta från 

sina två år som ledamot i nämnden. 

Varför ville du ha uppdraget? 

– Jag blev tillfrågad och blev jättesmickrad 

över det. Arbetet vi har gjort i doktorandnämnden 

har varit väldigt roligt 

och konstruktivt och har känts proffsigt. 

I grunden hänger nog mitt engagemang 

ihop med mitt gamla jobb som lärare: om 

eleverna inte mår bra påverkas kvalitet 

och resultat negativt. Samma sak gäller 

för doktorander. 

Vilken konkret påverkanskraft har doktorandnämnden? 

– Vi har en röst som är ganska stark, tycker 

jag. Det verkar fi nnas ett intresse från 

universitetets sida för doktorandernas 

åsikter, det är viktigt. 

Har du något exempel på när er röst verkligen 

har gjort skillnad? 

– Skuggdoktorandfrågan har vi jobbat väldigt 

aktivt med, och där har det hänt saker. 

Är den färdigbehandlad nu? 

– Nej, den måste ständigt bevakas. Nu har 

den kommit upp till ytan, men det vore 

farligt att säga att arbetet är över. 

Vilka doktorandfrågor brinner du särskilt för? 

– Handledningsfrågan är alltid viktig. 

Doktoranders rätt att undervisa och gå 

den pedagogiska utbildningen och doktoranders 

hälsa och psykiska och fysiska 

arbetsmiljö är två andra. 

Högskoleverkets undersökning Doktorandspegeln 

visar bland annat att en 

av fyra kvinnliga doktorander har blivit 

negativt särbehandlad på grund av kön 

och att en av tio har blivit sexuellt trakasserad. 

Siffrorna har inte förbättrats på 

fem år. Kommentar? 

– Det är beklämmande. Till en del tror jag 

det beror på gamla strukturer; förändringar 

tar tid. Men det är bra att det görs 

sådana här undersökningar så att man 

kommer ihåg att ständigt prata om problemet. 

Din företrädare Mattias Wiggberg skrev 

i våras att ”manskön går före kompetens 

i akademin”. Håller du med? 

– Jag håller med, men inte alltid och inte i 

alla fall. Om man ska ha möjlighet att för- 

Annons 4-spalt 60 mm 

ändra tror jag det är viktigt att både se till 

strukturella och individuella orättvisor 

på grund av kön. 

Mer ur doktorandspegeln: fyra av tio 

doktorander tycker att de får för lite 

handledning. 

– Handledningsfrågan är viktig för oss. 

Det handlar både om tiden och om kvaliteten 

på handledningen. Alla doktorander 

är inte lika, därför är det viktigt 

att diskutera sig fram till vilken handledning 

som passar. Det måste fi nnas en dialog 

mellan handledare och doktorand. 

Är det tillräckligt lätt att byta handledare 

idag? 

– Det kan jag inte svara på. Men jag vet att 

det har blivit lättare eftersom frågan har 

drivits. 

Inom vissa ämnen erbjuder Uppsala universitet 

sämre villkor för doktorander 

– två års utbildningsbidrag innan man blir 

anställd – än andra universitet. Påverkar 

det här UU:s konkurrenskraft? 

– Doktorandtjänst för alla är en viktig 

fråga. Om den påverkar konkurrenskraften 

är svårt att avgöra. Det fi nns ju tyvärr 

en gammal struktur som säger att det är 

en ynnest att få doktorera – då kan man 

späka sig och leva på sämre villkor... 

Hur skiljer sig villkoren mellan fakulteterna 

åt? 

– En viktig skillnad mellan att till exempel 

doktorera i naturvetenskap och humaniora 

är att naturvetaren ofta ingår i 

en forskargrupp och är en del i ett sammanhang 

på ett mer självklart sätt, man 

är inte ensam. Samtidigt kan det kanske 

göra att man släpper lite på villkoren, 

man tänker att ”vi har det ju så bra här i 

vår grupp”. 

Antalet utländska doktorander har ökat 

kraftigt på tio år och utgör nu 27 procent 

av doktoranderna vid svenska lärosäten. 

Vad ser du för vinster eller faror med det? 

– Jag tycker att utbyten är något positivt 

och berikande för alla. Men att många 

utländska studenter har varit skuggdoktorander 

är såklart negativt. Om man 

kommer hit och får sämre villkor än man 

fått om man hade varit från Uppsala är internationalisering 

inte något alltigenom 

gott. 

Uppsala universitet har drygt 2 000 doktorander 

och varje år disputerar ungefär 

400 personer. Är det en lagom siffra, när 

många av dem går ut i arbetslöshet? 

– Det kan jag i nuläget inte svara på. Men 

frågan om karriärvägar är jätteviktig, 

den kommer vi att fortsätta driva. 

– Det handlar också om hur man ser på kunskapens 

värde. Ska all kunskap vara nyttig, 

Petra Hansson är doktorandnämndens nya ordförande. 

ska doktoranden vara ett led i samhällsmaskineriet, 

eller fi nns det ett värde i sig i den 

kunskap som faktiskt kommer fram, hur 

smal den än är? Det är en politisk fråga. 

Men det handlar samtidigt om individer 

som har lagt ned fyra, fem år av sina liv. 

– Ja. Det är viktigt att man redan som doktorand 

får kunskap om hur arbetsmarknaden 

efteråt ser ut, för att kunna välja 

om man vill gå utbildningen. Det är ju 

mycket jobb man lägger ner. 

Hur mycket jobbar du själv en vecka? 

– Jag försöker att inte jobba mer än 40 

timmar. Men det gör jag – alltid. 

Tar du semester? 

– Ja. Det tror jag är jätteviktigt. Precis som 

lärare i skolan tar man ju som doktorand 

hem arbete hela tiden, det fi nns en tendens 

att jobba för mycket i hela utbildningssystemet. 

Men man är ingen robot, och jag tror 

att kvaliteten på forskningen blir bättre om 

man säger till sig själv att ta ledigt. 

Hur lätt är det att hitta doktorandrepresentanter 

idag? 

– Jag tror att det ser ganska olika ut. Det här 

är något vi vill jobba med, att synliggöra och 

underlätta det doktorandfackliga arbetet. 

Foto: Hanna Lundquist 

När tror du att de sista pappersavhandlingarna 

trycks? 

– Aldrig, hoppas jag! Jag är en biblioteksfantast, 

även om det fi nns en konfl ikt 

med klimatfrågan. 

HANNA LUNDQUIST 

• Doktorandnämnden 

består av företrädare 

för varje fakultetsdoktorandråd. 

Nämnden 

bevakar forskarutbildningsfrågor 

lokalt och nationellt. 

• Doktorandnämndens fokusfrågor 

kommande år: Doktoranders arbetsmiljö, 

arbetsvillkor, stress och hälsa. 

Handledning (kvalitet och kvantitet) 

Villkor för undervisning och pedagogisk 

kompetens. 

• Petra Hansson doktorerar i didaktik 

på ämnet ”utbildning för hållbar 

utveckling” och har en bakgrund som 

gymnasielärare. Fritiden ägnar hon 

gärna åt kultur i olika former.


FORSKNING PÅGÅR 

Våld mot mamma gör barnet sjukt 

För barn som växer upp under knappa 

sociala och ekonomiska förhållanden kan 

det utbredda våldet mot kvinnor vara förödande. 

Barnläkaren Kajsa Åsling Monemi 

har i sin doktorsavhandling undersökt 

situationen för barn till kvinnor som utsätts 

för olika typer av våld i Nicaragua och 

Bangladesh. 

V 

åld innebär inte nödvändigtvis slag och 

sparkar. Fysiskt våld är det man först tänker 

på när man hör ordet våld, men även känslomässig 

misshandel gör stor skada. Ett 

kontrollerande beteende likaså. För att inte 

tala om det sexuella våld som många kvinnor utsätts för 

i relationer och äktenskap. Med begreppet våld menas i 

avhandlingen alla de former av behandling som på något 

sätt kränker och/eller skadar den utsatta kvinnan. 

Vidare tänker nog många främst på kvinnan som 

misshandlas, men även barnen lider oerhört mycket 

av familjevåldet. Även om de inte själva utsätts på ett 

direkt sätt, så påverkas de indirekt. 

– De växer sämre om mamman utsatts för våld. Våld 

som sker just nu har inte större påverkan på barnen 

än våld som skett tidigare under livet. Har man en 

gång utsatts väntar man bara på nästa slag, vilket 

leder till stor otrygghet i relationen även om våldet 

avstannat. Däremot spelar typen av våld roll och man 

kan se att en kombination av olika typer av våld ger 

allvarligare konsekvenser, säger Kajsa Åsling Monemi, 

specialistläkare i barnmedicin och verksam vid 

Institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Uppsala 

universitet. 

Målet med avhandlingen var att undersöka konsekvenserna 

av våld mot kvinnor för barns hälsa och 

överlevnadsstatistik i två olika kulturella miljöer. 

Data kommer från fyra kvantitativa studier, där de 

medverkande representerar den genomsnittliga befolkningen, 

och visar att familjevåld får allvarliga 

konsekvenser. Diarrésjukdomar och luftvägsinfektioner, 

framför allt lunginfl ammation, förekommer 

i högre grad hos barn till misshandlade mödrar och 

står för en stor del av dödsfallen. I Nicaragua kunde 

man se att barn till mödrar som utsatts för fysiskt 

våld löpte en fördubblad risk att dö innan fem års ålder. 

I de fall mödrarna även utsatts för sexuellt våld 

var risken hela sex gånger högre. I Bangladesh var 

resultaten likartade, med den skillnaden att barnadödligheten 

endast ökade bland fl ickor vars mammor 

hade en utbildning motsvarande minst ett par 

års grundskola, varför är ännu oklart. I samtliga fyra 

studier var förekomsten av våld hög; mellan 37 och 69 

procent av kvinnorna hade någon gång varit utsatta. 

Det fi nns två förklaringsmodeller till resultaten 

från studien, en som berättar vad som händer under 

graviditeten och en som förklarar vad som händer då 

barnet väl är fött, säger Kajsa Åsling Monemi, som i sin 

roll som barnläkare alltid utgår från barnets behov. 

– Under graviditeten påverkas barnet av moderns 

stresshormoner och efter födseln av den utsatta kvinnans 

minskade förmåga att knyta an till, och ta hand om, 

barnet. Dessa kvinnor lever under ett ständigt hot och vågar 

kanske inte ens söka vård när barnet blir dåligt. 

FÖR BARN I FATTIGA uppväxtmiljöer är det extra viktigt 

att inte ytterligare problem tillstöter, i form av 

till exempel våld. Kajsa Åsling Monemi menar att en 

sådan här studie kan vara till hjälp vid påverkansarbete 

mot olika myndigheter, i länder där kvinnans 

roll är underordnad mannens. 

– Det är viktigt att kunna visa upp vetenskapligt belagda 

fakta, för att få beslutsfattare och andra att förstå 

varför våld är farligt och hur farligt det faktiskt är. 

Man måste titta på mammans hälsa i samband med 

att man utvärderar barnets. 

Slutligen hoppas Kajsa Åsling Monemi att hennes 

avhandling inte feltolkas, så att den misshandlade 

mamman skuldbeläggs. 

– Det är ju ett välkänt faktum att det inte bara är 

att ”gå ifrån” en partner som brukar våld, då våldet 

ofta pågått länge och börjat långsamt, genom känslomässig 

nedbrytning. Kvinnans självkänsla är ofta så 

pass skadad att hon behöver hjälp att lämna den destruktiva 

relationen och i länder som Nicaragua och 

Bangladesh fi nns inte sådana möjligheter. Dessutom 

riskerar kvinnan i dessa länder att förlora sina barn 

om hon lämnar sin man. 

Det är givetvis inte bara kvinnor i fattiga länder som 

utsätts för våld. Problemet är stort världen över. Skillnaden 

är att konsekvenserna för barnet skiljer sig åt 

beroende på den sociala och ekonomiska situationen. 

– I Sverige påverkas inte barnets hälsa i samma utsträckning, 

men man kan se att hemmiljön påverkar 

andra aspekter av barnets liv. Ett exempel är det sociala 

samspelet med andra människor, ett annat är 

resultat i skolan, avslutar Kajsa Åsling Monemi. 


Kajsa Åsling Monemi försvarar sin avhandling ”The Impact 

of Violence Against Women on Child Growth, Morbidity and 

Survival – Studies in Bangladesh and Nicaragua” den 17 

september. 

Kajsa Åsling Monemi undersöker barns hälsa i våldsamma uppväxtmiljöer. Foto: Hanna Strandberg 

KRÖNIKA 

KRISTIN REHNQVIST 

NYHETER / 20 

Kristin Rehnqvist läser journalistik på JMK 

och sänder ”Kulturkoftan” på Studentradion. 

För feg för ett fuck 

Sexuellt frigjord? Ja, i alla fall 

snabb när kondoma-mera kommer 

och delar ut gratisgummin. 

”Självklart vill jag ha. Åh, 

vad bra.” Glatt packar jag ner 

en bunt i väskan. Vilken föreställning! Att 

gå från span till handling på dansgolvet är 

det nämligen desto sämre med. Trögtänkt 

och fånig står jag där när någon fi n med 

fräknar närmar sig. Till brädden fylld av 

vin och feghet gör jag mig besviket fl irtlös. 

För tyvärr, att man tacksamt tar emot en 

kondom innebär inte att man är bra på att 

få användning för den. 

”Excuse me, are you Chines?” 

”Wow, vilka saftiga vader du har”. 

”Var du med i H&M-katalogen 2002?” 

MINST EN av följande konstiga raggningsrepliker 

hämtade ur verkligheten har 

fungerat utmärkt på mig. Uppenbarligen 

kan man säga ungefär vilken idiotisk sak 

som helst med framgång. Ett spartanskt 

”Hej” räcker också långt, ändå förmår 

jag mig sällan att gå fram till den jag vill. 

Raggningsfeg eller raggningslat? I vilket 

fall en jämställdhetsblockerande mes. 

För självklart har detta en politisk dimension: 

att systematiskt överlämna initiativtagande 

till en andra part är ett beteende 

som kommer att ge konsekvenser 

långt utanför både nationsklubbar och 

kärleksliv. Därför dags för en ny strategi: 

hellre ragga som en knäppgök än som ett 

sjåp. 

»ATT MAN TACKSAMT TAR 

EMOT EN KONDOM INNE- 

BÄR INTE ATT MAN ÄR BRA 

PÅ ATT FÅ ANVÄNDNING 

FÖR DEN« 

I våras läste jag Neil Strauss numera klassikerförklarade 

raggningshandbok “The 

Game”. På ett ultramanligt och vidrigt 

sätt tipsar han där om tekniker innehållande 

allt ifrån drömtydning till trolleri. 

För krångligt och könsstereotypt, tyckte 

jag, och raggade varken mer eller jämställdare 

efter att jag läst klart. Det är inte 

metod, utan mod som saknas. Jag är feg, 

inte verbalt inkompetent. 

KANSKE ÄR DET bara en portion hederlig 

anfallsretorik vi mesar skulle behöva. Välj 

valfri kommersiell actionfi lm, och det 

fi nns nästan alltid en ledargestalt som eggar 

upp sin trupp innan offensiven. Dansgolvet 

ingen krigszon, men sällan skulle 

några motiverande vrål sitta så bra som 

just där. För egentligen är det ju så enkelt. 

Tänk ”attack” – hälsa på ditt span. Som 

man raggar får man ligga. Nu kör vi.

22 / KULTUR Ergo #9 / 2008 

ESSÄ 

Motståndets roman. Tänk om de stora verken 

i de döda vita männens litterära kanon kunde skrivas om? 

Den post-viktorianska romanen Fingersmith bryter ned 

den manliga diskursen inifrån, skriver Malin Nauwerck. 

Att vara litteraturvetare bygger 

fortfarande på tillägnandet av 

en kunskap om en företrädesvis 

manlig litterär tradition: en 

kanon som växt fram genom 

sekler av vad som kan uppfattas som litteraturhistoriska 

övergrepp på kvinnliga författare 

– genom förlust, förstörelse, censur eller 

undervärderingar av kvinnors texter. Denna 

kanon har kritiserats, försvarats och reviderats; 

feministiska litteraturforskare har 

genom ett omfattande litteraturhistoriskt 

arbete vaskat fram en kvinnolitterär tradition 

som efterhand, åtminstone delvis, har införlivats 

i kanon. En kritisk inställning till vilka 

verk – företrädesvis skrivna av döda, vita män 

– som har kommit att räknas till den litterära 

kanon, representerar alltså ett sätt att göra 

motstånd mot litterära konventioner. Men 

en annan ingång är att läsa dessa texter – företrädesvis 

skrivna av döda, vita män – som de 

inte har blivit lästa förut: att läsa ”against the 

grain”. 

I ”The Resisting Reader” (1978) lanserar litteraturvetaren 

Judith Fetterley idén om en 

”motståndets läsning”. Den västerländska litteraturen 

är manlig, den tillåter inte kvinnor 

att delta och den gör anspråk på universalitet, 

samtidigt som den defi nierar denna universalitet 

i specifi kt manliga termer. Detta resulterar 

i att läsaren lär sig tänka som en man, 

identifi era sig med manliga tolkningar och 

att acceptera manliga värderingssystem som 

legitima. 

Därför, skriver Fetterley, är det första steget 

inom den feministiska kritiken att bli en 

”resisting reader”, istället för en ”assenting 

reader” – detta genom att läsa mot tidigare 

tolkningar och mot förmodad författarintention. 

Ebba Witt-Brattström diskuterar begreppet 

resisting reader i ”Ur könets mörker etc.” 

(2003). Androcentrisk litteratur är ett effektivt 

sexualpolitiskt instrument, menar hon, 

eftersom den inte ”tillåter kvinnan att söka 

skydd i sin skillnad, sin kvinnliga särart”, och 

liksom man har sökt i litteraturhistoriens och 

litteraturkritikens tomrum efter en kvinnolitterär 

tradition, tycks det vara i utrymmet 

mellan raderna man letar efter kvinnans 

”skydd”, ”skillnad” och ”kvinnliga särart” i 

den litterära texten. Det kvinnliga uttrycket 

och det kvinnliga språket kännetecknas alltså 

i första hand av en frånvaro (av den manliga 

närvaron) och blir därför en ”brist” eller ett 

”tomrum”. Och écriture féminine, idén om 

ett typiskt kvinnligt skriftspråk, företrädd av 

bland andra Julia Kristeva och Hélène Cixous, 

vill ofta hävda att det subversiva står att fi nna 

i periferin, i icke-existensen, i tomrummet 

och i skuggan. 

Men tänk om motståndet inte 

måste komma därifrån, tänk 

om periferin fl yttades in i 

centrum. Om det dunkla 

blev upplyst, om de litterära 

verken, till skillnad från vad Fetterley skriver, 

verkligen kunde skrivas om – om man kunde 

överföra tanken om en ”resisting reader” på 

tanken om en ”resisting novel”. Denna mot- 

” 

När Sarah 

Waters läsare 

har vänt ett 

par sidor 

i Fingersmith, 

känner hon 

snart att det 

är någonting 

som inte stämmer.” 

Fingersmith 

Sarah Waters 

Virago, 2003. 

Malin Nauwerck 

är litteraturvetare. 

Texten bygger på 

hennes magisteruppsats 

”Inspärrad 

i marginalen, mellan 

sidorna, innanför 

pärmarna – metafi 

ktivt motstånd 

i Sarah Waters 

Fingersmith.” 

ståndets text, denna omskrivning av historien, 

tycker jag mig se i Sarah Waters postviktorianska 

roman ”Fingersmith” (2002). 

Fingersmith utspelar sig i 1800-talets England, 

under den långa period mellan 1837 

och 1901 som är döpt efter drottning Viktoria 

och som länge betraktades som en period 

av skenhelig fromhet och absolut sexuell 

repression. Berättelsen är förankrad i den 

doftande, förgyllda och ruttna värld som 

har beskrivits hos Charles Dickens, William 

Thackeray och Charlotte och Emily Brontë. 

Till sin form är Fingersmith tydligt inspirerad 

av den så kallade ”sensationsromanen” 

– en raffl ande typ av berättelse ofta skriven 

av kvinnor om kvinnor, som på alla sätt uppförde 

sig oregerligt och orespektabelt – mördade 

sina äkta män, blev galna och rymde 

hemifrån. Men när Sarah Waters läsare har 

vänt ett par sidor i Fingersmith, känner hon 

snart att det är någonting som inte stämmer. 

Berättandet är traditionellt, gestalterna och 

miljöerna bekanta – läsaren känner igen 

dem. Och ändå känner hon inte igen dem. 

Världen som den skildras hos Waters blir 

inte bara igenkänd, den blir sedd på nytt: 

She had a jug of warm water for me, and she 

came and set my fi re; then she reached beneath the 

bed and took the chamber-pot, and emptied it into 

her bucket of slops, and wiped it clean with a damp 

cloth that hung against her apron. 

Hur nära kvinnan tillåts läsaren att komma 

i 1800-talets kanoniserade roman? När 

läser vi om pottor under sängarna, om menstruation, 

smink och saliv? Och om hur fl ickorna 

krusade håret med en varm tång, efter 

att först ha fuktat det med sockervatten, för 

att få lockarna att hålla längre? 

Förutom en perception som sätter kvinnan 

i hela sin kroppslighet under förstoringsglaset, 

skiljer sig Fingersmith från den traditionella 

1800-talsromanen, eftersom kvinnan 

görs till dubbel huvudrollsinnehavare. Det 

är en lesbisk relation som utgör romanens 

narrativa drivfjäder: 

[Kissing Maud] was like kissing the darkness. 

As if the darkness had life, had a shape, had taste. 

Was warm and glib. Her mouth was still, at fi rst. 

Then it moved against mine. Then it opened. I felt 

her tounge. I felt her swallow. I felt – 

Ur mörkret skrivs den lesbiska kvinnan 

fram. Sådana explicita skildringar av homosexualitet 

är förmodligen ännu svårare att 

återfi nna i 1800-talets välkända romaner. 

Att på ett självklart sätt skriva ut det tidigare 

outsagda vänder på föreställningarna och 

gör att romanens värld blir queer och att 

heterosexualiteten förpassas till periferin. 

Det särpräglade i Sarah Waters stil ligger i 

denna varseblivning som både tycks förankrad 

i någonting välbekant och i någonting 

främmande. Denna Främmandegöring 

eller förvridning hos Sarah Waters beror 

på ett mycket enkelt faktum: hos Waters är 

kvinnan det första könet. Visserligen har 

kvinnor varit det första könet hos många 

författare före Waters och visserligen tende- 

rar använda grepp att med tiden förlora sin effekt, 

men främmandegöringseffekten beror 

inte enbart på förekomsten av grepp – utan på 

den funktion de har i texten. Kvinnors villkor 

och deras sexualitet i en traditionellt manlig 

form, kvinnan som det första könet där hon 

vanligtvis inte är det, skapar en stark effekt av 

någonting nytt och tidigare oupptäckt. 

Men vad som gör Fingersmith 

ännu mer intressant, är att 

själva romanen syftar tillbaka 

på det motstånd som den 

i sig är ett uttryck för. Fingersmith, 

som till sist mynnar ut i ett kvinnligt 

författarskap, är en roman som tematiserar 

läsande och skrivande, och som därmed drar 

uppmärksamhet till sin egen fi ktiva status 

och egna fi ktiva förutsättningar. Fingersmith 

kan läsas som ett återerövrande av skriften 

och litteraturen, och detta tar sig uttryck 

på fl era plan: för det första är perceptionen i 

romanen förvriden genom att det tidigare 

osynliga synliggörs, för det andra är tematiken 

förvriden genom att en queer värld fl yttas 

från periferin in i centrum, för det tredje kommenteras 

litteraturens möjligheter att skapa 

en utväg för och ett synliggörande av kvinnan 

(framför allt den kvinnliga läsaren och den 

kvinnliga författaren) genom romanens metafi 

ktiva element. 

Det man kan konstatera, utifrån Fingersmith 

som exempel, är alltså att det subversiva 

inte alltid måste hänga samman med 

det odefi nierade och formlösa. Tvärtom har 

Sarah Waters genom ett ”maktens språk”, i 

dess ständiga allusioner på erkända litterära 

verk, lyst upp det dunkla inifrån, satt ord på 

det stumma och skrivit ut tystnaden mellan 

raderna. Mörkret får genom Waters liv, kropp, 

smak. Hennes text blir ett sätt att operera 

inom den ”manliga” diskursen och därmed 

dekonstruera den. Därför utmanar också 

Fingersmith en traditionell feministisk litteraturkritik 

som menar att språket av princip 

är förtryckande och att skriften således aldrig 

kan vara kvinnans. Detta är att bryta ny litterär 

mark – och att bryta ny mark, om något, 

brukar anses vara ett kriterium för att ett verk 

ska upptas i den litterära kanon. 

SKRIV TILL ERGOS 

ESSÄSIDA! 

Skriv en essä med din uppsats eller ditt 

examensarbete som underlag och skicka 

in till oss på Ergo! 

Textlängden bör inte överstiga 

8 000 tecken inklusive mellanslag. 

Redaktionen förbehåller sig 

rätten att korta i och språk granska manus. 

E-posta till cred@ergo.us.uu.se.

24 / RECENSIONER Ergo #9 / 2008 

Betygen sätts i skala 0–5 

Vetenskapliga fördomar 

“Det bästa ur Nordisk familjebok” 

[Ruin] 

“Ett slags sugande 

muskelrörelse med 

läpparna; används 

som uttryck för en 

känsla på så sätt, 

att läpparna tryckas 

emot något lefvande 

väsen eller ett ting.” 

Så defi nieras en kyss 

i Nordisk familjebok 

från 1920-talet. 

Detta och andra 

exempel på tokigheter, 

fördomar och 

förändringar i värderingar kan man läsa i “Det bästa ur 

Nordisk familjebok”. 

Nordisk familjebok gavs ut mellan 1876 och 1899 och 

skulle vara en encyklopedi som vilade på vetenskaplig 

grund och där innehållet var lättfattligt framställt. Men 

vetenskapligt framtagna “fakta” visar sig ofta snarare vara 

samhällsvärderingar eller åsikter. Om kleptomani står det 

att “hos kvinnor kunna dessa degenerationsdrag anfallsvis 

påkomma i sammanhang med hafvandeskap, menstrution 

o.s.v.” 

Många exempel i boken handlar om medicin, sex och kultur, 

eftersom texterna inom de ämnena snabbt blivit inaktuella. 

Melankoli beskrivs poetiskt som “en dödande kall 

vind genom själen”, och visst är det svårt att vara vetenskaplig 

när man beskriver känslor. Därför kan ett skönlitterärt 

verk från en annan tid kännas aktuellt och relevant medan 

en encyklopedi från samma tid är fånig eller stötande. 

Även om vissa defi nitioner är fördomsfulla eller oväsentliga, 

imponeras man ändå av människans vilja att sätta 

ord på saker, känslor och företeelser. Det är som om man 

beskriver sin värld för en utomjording och inte ville förutsätta 

någonting, men det blir ändå så att man tar väldigt 

mycket för givet. Man inser också att de här defi nitionerna 

var de gängse bara några generationer tillbaka, och det har 

påverkat hur samhället formats. 

Det bästa ur Nordisk familjebok innehåller ingen analys, 

bara de urklippta citaten från uppslagsboken, men i förordet 

påpekas att vi själva ofta tror oss vara ganska fria från 

fördomar. Och det är precis det som gör det roligt. Men är 

våra egna defi nitioner egentligen mer opartiska och nyanserade 

än de vi skrattar åt? 

Det bästa ur Nordisk familjebok är rolig att läsa även 

om den väl snarast är en presentbok eller en “coffee table 

book”. Jag skulle vilja ha lite mer analys, men det skulle bli 

en helt annan bok – eller kanske en c-uppsats om hur defi - 

nitionen av världen förändras genom tiderna? 

MUSIK 

Slutar på topp 

Esbjörn Svensson Trio 

“Leucocyte” 

(Act Music) 

KLARA JOHANSSON 

Jag vet inte riktigt om man ska se det som positivt eller 

negativt att E.S.T gjorde sitt bästa album innan Esbjörn 

Svensson dog i en dykolycka i somras. Å ena sidan slutade 

de på topp, å andra känns “Leucocyte” snarare som början 

på något nytt än en avslutning, vilket gör olyckan än mer 

tragisk. 

När skivan spelades in i januari förra året improviserades 

alla låtar fram från scratch i studion, något som trion 

aldrig gjort tidigare, men som uppenbarligen passade 

dem ypperligt. Musiken kränger sig fram genom melankoli 

och eufori och ljudlandskapen känns både ödsliga 

och fulla av märkliga livsformer på samma gång. 

Leucocyte är ett annat namn för vita blodkroppar och 

kriget fi nns där liksom oroande hoten och instängdheten. 

Men albumet når ut också. Öppnar upp sig mot en hel 

jazzvärld, så som den måste låta om många år och kanske 

inom en snar framtid. 

Oavsett om det är positivt eller inte, så är “Leucocyte” 

en värdig slutpunkt för en av den moderna jazzens stora 

stjärnor. 

FILM 

Överraskande relationer 

Patrik 1,5 

Regi: Ella Lemhagen 

Premiär: 12 september på SF Bio. 

ANDREAS JAKOBSSON 

Genomproffsig countrypoprock 

Linda Malmström 

”Shine On” 

(Moody Maraccas) 

“Linda Malmström & the Red Valley band country/Pop/Rock” 

– fördomsfulle jag ser framför mig en vän fl icka med akustisk 

gitarr, framförandes söta ballader. Oj, vad fel jag har! 

Linda Malmström är the real shit. Genomproffsig countrypoprock 

helt utan kommersiellt smör (kompbandet 

bjuder på en organisk köttighet som är 1974 snarare än 

2008). Malmström lyckas tack vare sin gripande röst måla 

svärta på det egentligen ärtigt käcka Johnny Cash-svänget 

i “Hellride”, och när hon väl sätter sig ner med den akustiska, 

känns det verkligen som en fuktig Lousiana-solnedgång, 

snarare än det Uppsala som är Linda Malmströms 

reella hemvist. Lägg därtill en målande, fi nurlig lyrik som 

kräver sin mottagares uppmärksamhet – jag kapitulerar 

inför svänget, melodikänslan, övertygelsen och Lindas 

sensuella, svåremotståndliga röst. ”A Vintage Prayer” kastar 

sig problemfritt upp till 2008-topp-10. 

DANIEL REICHBERG 

När jag fi ck höra vad “Patrik 1,5” handlar om undrade jag 

varför i hela världen man inte stoppat projektet redan på 

skisstadiet. Det är en av de minst originella fi lmidéer man 

kan tänka sig. Filmen handlar om det äkta paret Göran 

och Sven som äntligen fått godkännande att bli adoptivföräldrar. 

När de ska hämta sin nya son Patrik visar det sig 

att han inte alls är 1,5 år som de trott utan 15 år. Myndigheterna 

har helt enkelt gjort en felkommatering i beslutsbrevet. 

Till råga på allt är 15-åringen en ungdomsbrottsling 

som suttit på de fl esta ungdomsanstalter i detta land. 

Så fort fi lmen startar är dock allt förlåtet och alla dåliga 

tankar borta. Man sugs in i fi lmen omedelbart och 

blir verkligt intresserad av hur det ska gå. Trots att man 

redan under förtexterna har räknat ut allt som kommer 

hända i fi lmen och att alla så kallade vändningar kommer 

helt väntade kan man inte låta bli att engageras, beröras 

och skratta. Filmen bjuder verkligen på stora känslor och 

många goda skratt. 

Gustaf Skarsgård och Torkel Petersson är fantastiska 

som svenssonbögar, helt klart årets kärlekspar på svenska 

biodukar! Framför allt är de inte så typiskt castade som 

homosexuella nästan alltid är på fi lm. Tom Ljungman 

som spelar adoptivsonen Patrik gör också en riktigt trovärdig 

och rörande insats. 

Trots det mediokra manuset, som hon för övrigt har 

skrivit själv, lyckas Ella Lemhagen med timing och känslighet 

hitta helt rätt ton fi lmen igenom. Hon lyckas till 

och med komma undan med kavalkaden av klichéer som 

man överöses med under hela fi lmen. Lemhagen har gjort 

en rakt igenom mänsklig fi lm som helt klart är en av de 

bästa svenska feelgoodfi lmerna jag sett på länge. 

NICLAS GILLBERG 

Fascinerande osannolikt 

Bedragaren 

Regi: Åsa Blanck & Johan Palmgren 

Fyrisbiografen 

Ungerns olympiska simframgångar i Barcelona 1992 slutade 

med en skandal. Landslagets ledare György Zemplenyi 

rymde efter tävlingarna med en stor del av simförbundets 

tillgångar och efterlystes av Interpol. Några år senare 

dyker en mystisk ärkebiskop från Vatikanstaten upp i Malmö. 

Han strör pengar omkring sig och gör sig ett namn i 

stadens restaurangliv. 

Åsa Blancks och Johan Palmgrens långfi lmslånga dokumentär 

berättar en historia som både känns kittlande 

osannolik och märkligt otidsenlig. I “Bedragaren” kombineras 

myten om den klassiske äventyraren med sjuklig 

mytomani och sjaskiga skumraskaffärer. Mr Z (som 

Zemplenyi kallas) lyckas byta bransch med en frekvens 

som framstår som förvånansvärd i vår högt specialiserade 

samtid. Här har vi en man som handlar med konst och diamanter, 

som tränar elitsimmare utan att vara simkunnig 

och utövar sitt falska prästerskap med katolska attiraljer 

av butterickssnitt – och går iland med det. 

Förklaringen ligger i offren. “Bedragaren” är inte så 

mycket en fi lm om en fascinerande person som en betraktelse 

över de som låtit sig luras. Girighet och godtrogenhet 

är givetvis förklaringar som fl orerar i fi lmen, men främst 

verkar Mr Z ha varit en man, som med sin excentriska och 

exotiska identitet, besuttit en förbluffande attraktionskraft. 

Det är påfallande ofta med gott humör som hans 

före detta kompanjoner och vänner runt om i världen 

minns honom. 

Filmen presenteras som en dokumentär thriller. Spänningsmomenten 

må vara få, men fi lmarnas jakt efter den 

märklige man som lurat 15 malmöbor på tusentals kronor 

är medryckande. Blanck och Palmgren har sinne för 

udda miljöer och färgstarka fi gurer – det visade de inte 

minst i skolfi lmen “Vikarien” förra året. 

Där fanns också ett underliggande ärende. “Bedragaren” 

är i högre grad en skröna, fast fortfarande från verkligheten. 

Och det är väl också det som är den allra största 

behållningen med fi lmen. Att den fantastiska hemvideon, 

där en katolsk ärkebiskop iklädd solglasögon viger 

ett skånskt par, en gång spelats in på fullaste allvar, och 

att det ungerska simlaget faktiskt en gång tränades av en 

nattklubbsägare med skräck för vatten. 

PER VESTERLUND 

Mr. Z är en tvivelaktig vigselförättare i “Bedragaren“. 

Foto: Folkets Bio


Betygen sätts i skala 0–5 

I “Wanted” visar sig James McAvoy i själva verket vara en övernaturligt begåvad lönnmördare. 

Kontorsnissar med hävdelsebehov 

Wanted 

Regi: Timur Bekmanbetov 

Premiär: 12 september på SF Bio 

Mer än någonting annat är den moderna actionfi lmen 

en verklighetsfl ykt för unga, känslomässigt hämmade 

män med extremt hävdelsebehov. Så kan det heta när 

man vill förringa den högljudda och fartfyllda form av 

underhållning som toppar biolistan. Sällan har väl en 

fi lm omfamnat den schablonbilden med sådan uppenbar 

entusiasm och hjärndöd tveklöshet som ”Wanted”. 

Ta bara den här storyn: Den evigt ursäktande kontorsnissen 

och allas hackkyckling Wesley får en dag, när 

han står närmare desperationens avgrund än vanligt, 

reda på att han inte alls är någon vanlig dönicke, utan 

i själva verket en övernaturligt begåvad lönnmördare. 

Fast på de godas sida förstås. Han får reda på att hans 

Annons 4-spalt 60mm 

pappa, som han aldrig har träffat, var medlem i ett 

hemligt brödraskap som tar livet av folk för världens 

välgång. Pappan har mördats av en avfälling och det är 

nu sonens tur att hämnas och, tja, rädda världen. 

Det fi nns knappast en enda scen i fi lmen som inte 

först och främst är en cool specialeffekt. Är det inte 

slowmotion så går det i rasande fart, allt lika hysteriskt 

och maxladdat. Antingen fryser man bilden på 

någon extra tuff rörelse eller så pulserar och vibrerar 

bildrutan i takt med dånande ljudmattor. Precis som 

sin huvudperson är ”Wanted” ett intill bristningsgränsen 

överspänt spektakel och för folk som gillar sånt är 

det inte så illa alls. Till en början är det faktiskt ganska 

roligt. 

I en fi lm vars visuella signatur är avlossade pistolkulor 

som antingen böjer sig i luften eller krockar med 

motståndarens i en härlig smäll borde kanske skådespelare 

vara av underordnad betydelse. Inte i ”Wanted”, 

minsann. James McAvoy har uppskattats i både 

”Atonement” och ”Last King of Scotland” och, av målgruppen 

rimligen, som faunen i första Narnia-fi lmen. 

RECENSIONER / 25 

Foto: UIP 

Som Wesley försöker han fylla det stora tomrum där 

fi lmens hjärta borde vara och ror det nästan i land. Då 

ska man veta att han har fl er repliker i stil med ”vad i 

helvete är det som händer?!” än någon i mannaminne. 

Scenerna med resten av den prestigefyllda ensemblen 

(Morgan Freeman och Terence Stamp) känns mest som 

tv-spelsintron. Angelina Jolie övertygar dock. Hon har 

en stillhet i spelet som fascinerar och så kan hon ju det 

här med att slå an en stilfull pose med pistol i hand. 

Plus: coola tatueringar. 

Timur Bekmanbetov fyllde ryska megasuccéer som 

”Nattens väktare” med politisk satir men lyckas inte behålla 

den udden i sin Hollywooddebut. Hans fi lm låtsas 

på ett synnerligen sökt vis stå upp för hunsade kontorsslavar 

världen över, men lyckas inte ens kännas som en 

efterbliven kusin till ”Fight Club”. Visst, det säger sig 

självt att en fi lm där självförverkligande är att spränga 

splattiga hål i skallar lider av en uppriktig brist på respekt 

för mänskligt liv, men sin kärnpublik måste man 

väl ändå respektera? 

CHRISTOFFER OLOFSSON

Ergo #9 / 2008 KALENDARIUM / 27 

VÄLKOMMEN TILL ERGOS KALENDARIUM. Vi tar gärna emot dina evenemangstips. 

Vi reserverar oss för eventuella ändringar. Nästa Ergo 

kommer den 3/10. Lämningsdatum till nästa nummer är 23/9. E-post: 

red@ergo.us.uu.se Tel: 018-480 31 31 Fax: 018-480 31 29. För studentföreningarna 

är 21/9 sista lämningsdag. Skicka till kårens informationsansvariga 

Klara Johansson. E-post: info@us.uu.se Tel: 018-480 31 12 

Fax: 018-480 31 29 

ROCK & POP 

12/9 Orange: Klubb Modem. 

12–13/9 Reginateatern: The Ukulele 

Orchestra of Great Britain. 

13/9 Orange: Indyklubben. 

18/9 Bistro Hijazz: Ingela Jansson 

Combo 

18–20/9 Reginateatern: American 

Tunes - Gunnar Danielsson 

& Trio X. 

20/9 Velvet, V-Dala nation: The 

Embassy. 

24/9 Reginateatern: P4 LAJV 

– Geebee 3. 

24–25/9 Reginateatern: Wiehe 

& Werup. 

27/9 Kulturoasen: Elvis Presley 

Autumn Ballroom. 

3/10 Katalin: Ewa Eastwood. 

JAZZ & BLUES 

12/9 Bistro Hijazz: Black Label 

Blues Band. 

13/9 Bistro Hijazz: Kulturnatten. 

13/9 Katalin: Kulturnatten. 

14/9 Kulturoasen: Thomas 

Arnesen. 

19/9 Katalin: John Ben Berger 

& Martin Sörbom. 

19/9 Bistro Hijazz: Tre vid 

lampan. 

20/9 Bistro Hijazz: Power Play. 

21/9 Reginateatern: Lola’s. 

26/9 Bistro Hijazz: Bolonjazz. 

27/9 Bistro Hijazz: Funky Oswald. 

28/9 Kulturoasen: Ulf Werre 

Johansson. 

FOLKLIKT 

13/9 Bror Hjorths Hus: ”Solospel 

på nyckelharpa” med Magnus 

Holmström. Bror Hjorthföreningens 

folkmusikstipendiat 2008. 

Begränsat antal platser. Förköp. 

20/9 Kulturoasen: Frifot. 

21/9 Kulturoasen: Ulrika Öhlund. 

25/9 Bistro Hijazz: Root63. 

2/10 Bistro Hijazz: Afro-trad/ 

modern. 

3/10 Bistro Hijazz: Grass 

Dancer. 

KLASSISKT & KÖR 

3 & 10/10 Operagodis med Hedman 

och Yondt. Reginateatern. 

KONST & 

UTSTÄLLNINGAR 

Bror Hjorths Hus: Kulturnatten. 

13/9. Hertha Hanson – Inatt korsar 

vi gränsen. Bror Hjorthföreningens 

teckningsstipendiat 2008. 

Vernissage 13/9. T o m 5/10. 

Kaleido konsthantverk: Annica 

Danielsson Almén (medlem), 

keramik. T o m 14/9. Lisa 

Malmgren Åberg (medlem), silver. 

20/9–19/10. 

Uppsala konstmuseum: Måna 

Grivner, Teckningar, målningar, 

skulpturer och animerad fi lm. T o m 

14/9. Highlights – Verk ur museets 

samlingar, del I. T o m 21/9. Highlights, 

del II. T o m 28/9. 

Uppsala stadsbibliotek: Årets 

bild – Sveriges största och äldsta 

fototävling. T o m 21/9. Svenska fo- 

tobokspriset. T o m 21/9. Fint med 

frimärken? 22–27/9. Svensk bokkonst. 

22/9–5/10. Modemedveten 

eller medvetet mode. Invigning 

29/9. T o m 5/10. 

Gottsundabiblioteket: Mellan 

himlen och jorden – Yasseman 

Tourang, en resande fågel mellan 

Uppsala och iranska öknen (del 2). 

T o m 17/9. 

Museum Gustavianum: Moln 

– konst, väder och vetenskap. T o 

m 14/9. På lika villkor? CHF 20 år. 

T o m 14/9. Vikingatida Aros. T o 

m 3/11. 

TEATER & SCEN 

Uppsala stadsteater: Shima 

Niavarani är en übermensch, 

premiär 12/9 på Ettan. Zorro, 

premiär 19/9 på Stora scenen. 

Gösta Berlings saga, premiär 20/9 

på Lilla scenen. Tjuven, nypremiär 

3/10. 

Reginateatern: Den starkaste 

fi sken, premiär 25/9. Ges även 

2, 9 & 16/10. Lunch Cabaret 

– Andrea Guertsen, 26/9. Sex 

söker ett skratt – Komikeralliansen, 

28/9. Helge Skoog, 1/10. 

Pusseldrömmar – Carl–Einar 

Häckner, 2/10. 

FÖREDRAG 

& DEBATT 

13/9 ”Ett annat liv”. P O Enquist 

och Kerstin Hulter samtalar om 

livet och den nya boken. Universitetshuset 

kl 18.30. 

13/9 Väder – från syndafl oden 

till utsläppsrättigheter. Museum 

Gustavianum kl 11.00–23.59. 

15/9 En linje över Kina. Med Marcus 

Haraldsson. Stadsbiblioteket 

kl 18.30. Entré 40 kr. 

16/9 SurfaLugnt – En kampanj 

om säkerhet på Internet. Stadsbiblioteket 

kl 7.30–20.00. 

17–19/9 Crossing perspectives 

on gender and physics. Siegbahnsalen, 

Ångströmlaboratoriet. 

18/9 ”Mitt Amerika” med Owe 

Thörnqvist. Ihresalen, Engelska 

Parken kl 18.15. 

20/9 Kvinnovåld genom tiderna 

och i sagorna. Med Shokoufeh 

Taghi, Ph.D. Stadsbiblioteket kl 

12.30. 

23/9 Du skulle ha gäss! Med 

Ingrid Sjöstrand. Stadsbiblioteket 

kl 18.30. Entré 40 kr. 

24/9 Människan, Naturen & Gud. 

Med Kerstin Andersson, doktor i 

etik. Stadsbiblioteket kl 18.30. 

24/9 Universitetets likabehandlingsarbete 

– seminarium för 

anställda. BMC, sal B22 kl 12.00. 

24/9 Nyheter i Studentportalen. 

Kyrkogårdsgatan 2 C kl 12.30. 

25/9 Demokratin och monarkin. 

Med Henrik Arnstad och Patrik 

Åkesson. Moderator är Mattias 

Frihammar. Stadsbiblioteket kl 

18.30. 

26/9 ”Mitt Amerika” med Barbro 

Osher. Geijersalen, Engelska 

Parken kl 11.00. 

26/9 Revitalizing American 

Studies: Who? Where? How? 

Geijersalen, Engelska Parken kl 

10.15–17.30. 

27/9 Frimärkets Dag 2008. 

Tema: moderna svenska serietecknare. 

Stadsbiblioteket kl 11–16. 

29/9 Frontiers in The New Biology. 

Rudbecksalen 8.00–17.00 

30/9 Välkommen på Bio–PUB. 

Restaurang Trean, Hamnesplanaden 

3 kl 18.00. 

30/9 Historien om Aralsjön. Med 

Ak Welsapar. Stadsbiblioteket kl 

18.30. 

1/10 Morgondagens internetanvändning. 

Kyrkogårdsgatan 2 C kl 

12.30. 

ÖVRIGT 

13/9 Kulturnatten. Stadsbiblioteket 

kl 11–16, 20–24. 

19/9 Lundaspexarna gästspelar i 

Universitetsaulan. Universitetshuset 

kl 18.00. 

1, 3 & 4/10 Ordsprak 2008 

– Poetry Jam! på Reginateatern. 

Studentpris: 60 kr. 

STUDENT– 

FÖRENINGAR 

Botaniska sektionen 

14/9, kl 9.00: Exkursion. Under 

ledning av Anders Svensson 

besöker vi Vedyxatippen för att 

leta spännande ruderatväxter och 

adventiver. Kanske hittar vi någon 

ny art för landskapet? Samling vid 

Biotopia, Vasagatan 4, kl 09.00 

för gemensam bilfärd, eller vid 

parkeringsfi ckan och bommen vid 

Vedyxatippen kl 09.30 för den som 

hittar dit själv. 

Dynamicus 

17/9 kl 18: Dynamicuskväll på Hotel 

Linné. Lär känna din personalvetarförening! 

Gröna studenter i Uppsala 

11/9 kl 18: Vad är grön ideologi? 

Långsiktighet, livskvalitet och 

lika behandling. Grön Ungdoms 

språkrör Maria Ferm diskuterar 

utgångspunkterna för den gröna 

ideologin. Miljöpartiet i Uppsalas 

kansli på Kungsängsg 12. 

11/9 kl 18.30: Kårens miljögrupp 

har uppstartsmöte. 

Kom för att veta mer om hur du 

engagerar dig och vad gruppen gör. 

På Uppsala Studentkår på Övre 

Slottsgatan 7. 

15/9 kl 18: Debatt om Miljöpartiets 

krav på utträde ur EU – ska 

det slopas eller inte? 

Maria Wetterstrand, språkrör 

för Miljöpartiet förespråkar ett 

slopande och debatterar mot 

riksdagsledamot Ulf Holm som vill 

behålla kravet. Miljöpartiet i Uppsalas 


16/9 kl 16.30: Möte om Gröna 

Studenter i Uppsalas kårpolitik. 

Är du intresserad av att veta mer 

om vilka frågor Gröna Studenter 

driver som kårparti, träffa våra 

ledamöter i kårfullmäktige och 

kårstyrelsen eller vill du lyfta 

någon särskild fråga som du tycker 

vi borde arbeta med? Kom då 

till Uppsala Studentkår på Övre 

Slottsgatan 7. 

22/9 kl 18.30: Kårens miljögrupp 

har möte. På Uppsala Studentkår 

på Övre Slottsgatan 7. 

24/9 kl 18: Claes Pile pratar om 

vindkraft. Miljöpartiet i Uppsalas 


1/10 kl 18.30 Lissabonfördraget 

– vad innebär det egentligen? Grön 

Ungdoms språkrör Jakop Dalunde 

pratar om EU och de förändringar 

som Lissabonfördraget innebär. 

Miljöpartiet i Uppsalas kan sli på 

Kungsängsg 12. 

Juridiska föreningen 

Varje dag 10–16: Jontes café har 

öppet. 

20/9 (preliminärt): Utbildningsdag 

och terminens första ämbetsmannafest, 

Jontes. 

21/9: Skojig städdag för ämbetsmännen 

på Jontes. 

24–28/9: Nordisk Vecka Uppsala, 

våra nordiska systerföreningar 

besöker oss, Jontes. 

25/9: Justitiekansler Göran Lambertz 

håller ett föredrag på engelska 

i samband med Nordisk Vecka. 

27/9: Juridiska föreningens årsbal, 

Stockholms nation. 

Kårens miljögrupp 

Tillsammans skapar vi ett miljövänligare 

universitet. 

3/9, 11/9 och 22/9 kl 18.30: 

Möte i kårhuset. Kontakta 

miljogrupp@gmail.com om du har 

några frågor. 

Philochoros 

Måndagar kl 19:30: Nybörjarkurs i 

folkdans, Norrlands nation. Onsdagar 

kl 19:30: Ordinarie dansträning, 

Norrlands nation. Första 

schemalagda nybörjarträningen är 

den 29/9. Anmälan till nybörjarträningen 

har startat, se hemsidan. 

1/10 Årsmöte, Norrlands nation, 

kl 19.30. Se hemsidan http://www. 

student.uu.se/studorg/philochoros 

för mer info. 

Piratstudenterna 

Piratöl torsdagar 19.00 på V-Dalas 

pub. Piratfi ka söndagar 14.00 

på Värmlands Söndagsfi ka 

S:t Ansgars kyrka. Kyrkan på 

Studentvägen 

Söndag: 09:30 Laudes, 10:00 

Högmässa, kyrkfrukost, 21:30 

Completorium 

Måndag: 07:30 Laudes, 21:30 

Completorium 

Tisdag: 07:30 Mässa, 21:30 

Completorium 

Onsdag: 07:30, Laudes, 20:00 

Mässa, fi ka 

Torsdag: 07:30 Laudes, 21:30 

Completorium 

Fredag: 08:30 Mässa 

Lördag: 10:00 Mässa, 18:00 Vesper. 

För mer info se ansgar.nu eller 

kontakta oss, informator@ansgar.nu 

Uppsala Studenters Filmstudio 

18/9 kl 19: Eastern Promises av 

David Cronenberg 

18/9 kl 21: Dr Caligaris kabinett av 

Robert Wiene 

25/9 kl 19: Pingpongkingen av 

Jens Jonsson 

2/10 kl 19: Stilla liv av Jia Zhang-Ke 

2/10 kl 21: Mala Noche av Gus Van 

Sant. Alla visningar på Slottsbiografen. 

Mer info på www.student. 

uu.se/studorg/usf/ 

Uppsala Studentradio 98,9 

Studentradion 98,9 är Uppsalas 

största studentmedium. Varje termin 

letar vi efter nya medarbetare! 

Är du sugen på att göra radio? Är du 

sugen på att göra något spännande 

reportage? Eller den där speciella 

intervjun du har tänkt på att man 

borde göra? Har du en programidé 

eller en reportageidé, eller vill du 

först se hur radio görs? Vi tar hand 

om dig på vilket stadium i idé/tankeprocessen 

du än befi nner dig. Besök 

www.studentradion.com för mer 

info, eller hör av dig på rekryterin 

g@studentradion.com. OBS! Den 

17:e september kl 15:00-17:00 

är du även hjärtligt välkommen till 

vår invigningsfest på Studentradion, 

då vi även bjuder på något 

gott! Vi håller till på bottenplanet 

i Ekonomikum, på kortsidan mot 

Luthagsesplanaden. Studentradion 

98,9 hör du varje vardag mellan 

13-20 på frekvensen 98,9 och via 

www.studentradion.com, där vi 

kommer ha sändningar dygnet runt. 

Studentradion 98,9 sänder kultur-, 

nöjes-, musik- och samhällsprogram 

samt håller dig uppdaterad på de 

senaste studentnyheterna och det 

bästa nationslivet. Välkommen till 

oss på Studentradion 98,9! 

UppSjö 

12/9 kl 18.18: Aspirantgunrum 

Grindstugan 

Universitetskyrkan 

Stilla mässa, varje onsdag, kl 

18, Helga Trefaldighets kyrka. 

Regnbågsmässa, 21 sep, kl 18, 

Helga Trefaldighets kyrka. Filmkväll 

“V för vendetta”, 25 sep, kl 18.30 

- 21.30, Missionskyrkan. 

Utrikespolitiska föreningen 

15/9: “The Good, the Evil, the Ugly 

– Amongst President Candidates 

and Election Campaigns”, Joakim 

Nilsson, Doktorand Statsvetenskap 

vid Lunds Universitet, Universitetshuset 

sal IV, kl 19.15. 

16/9: Bli aktiv-träff! Vill du veta 

mer om föreningen eller 

engagera dig: kom till Uplands nation, 

kl 19.15. 

18/9: The Dag Hammarskjöld 

Lecture 2008, “Can the International 

Community Meet Challenges 

Ahead of Us?”, Martti Ahtisaari, 

Finlands president, 1994-2000. 

Observera att inget insläpp kommer 

ske efter kl 16.45. Universitetshusets 

aula kl 17.15. 22/9: 

“The New Scramble for Africa 

- The Roles of China and India”, 

Samir Amin, Third World Forums 

generaldirektör, i samarbete med 

Nordiska Afrika Institutet, Frälsningsarmén 

kl 17.15 

24/9: “The Responsibility to 

Protect – A Double-Edged Sword”, 

Dennis Halliday, 1997-98 the 

UN Humanitarian Co-ordinator 

in Iraq, Phyllis Bennis, Journalist 

Specializing in Middle East and 

the United Nations issiues, Piona 

Dove, Director of the Transnational 

Institute in Amsterdam. Kalmars 

nation kl 19.15. 

29/9: “Water for Peace”, Malin 

Falkenmark, Professor i 

hydrologi vid Stockholms internationella 

vatteninstitut, Snerikes 

nation kl 19.15. 

2/10: “Sweden’s Role in Promoting 

Stability in the Greater Middle 

East”, Bob Silverman, Förenta 

Staternas vice ambassadör, 

Universitetshuset, sal IV kl 19.15.

28 / NATIONERNA Ergo #9 / 2008 

12/9 Recentiorsgasque! 

3/10 Cityslabb 

Lunch Mån–Fre 11:30–13:15 

Pub Tis, Ons 18–22 

Avgång Tor 19–21 

Holmiana Tor 18dk 

Utgång Tor 21–01 

Sunday’s Sön 13–17 

018–14 63 33 

Mottagningstider Mån, Tis, Fre 13–14 Ons 

10–11 Tor 14–16 

www.stockholms.se 

STOCKHOLMS 

www.stockholms.se 

Stockholms Nation - Är det tävling, vinner vi! 

SÖDERMAN- 

LANDS-NERIKES 

www.snerike.se 

21/9 Städdag kl 10–16 Sexa på kvällen som 

tack för städningen! 

22/9 Landskap I – kl 18.30 i festsalen, prick! 

26/9 Kräftskiva – Ät kräftor, bär hatt med 

nyp i! 

3/10 Sångboksfest – Ta med sångboken och 

sjung för glatta livet! 

11/10 Seniorförenings höstfest – Nätverk, 

Nöje, Nostalgi 

18/10 Herrmiddag – Damernas tur att hålla 

skiva för männen 

25/10 Hornboskapens gasque – Vår 

orkester fi rar 165 år 

27/10 Landskap II – kl 18.30 i festsalen, 

prick!! 

Restaurang från kl 18.00 varje dag 

Klubb Tuesdays by Snerikes, alla tisdagar fram 

till kl 01.00 med 3 Dansgolv 

Klubb Bombs over Snerikes, alla fredagar 

fram till kl 01.00. House och HipHop med bl.a Tom 

Falk 

Bordsbokning: bordsbokning@snerikes.se 

Expeditionstid: Mån–Fre 11–13 tis & tors 

17–18. 

1Q Peter 154061 1q@snerikes.se 

2Q Rebecka 154062 2q@snerikes.se 

3Q Lars 154063 3q@snerikes.se 

Annons 4-spalt 60mm 

Södermanlands-Nerikes nation 

S:t Olofsgatan 16, 753 12 Uppsala. 

www.snerikes.se 

Snerikes – den bäskaste av nationer 

GÖTEBORGS 

www.goteborgsnation.se 

12/9: Reccegasque! Gasquen för alla 

recentiorer som på hösten går av stapeln ihop med 

Smålands nation. 

17/9: Höstlandskap 18.00, sexa serveras 

efteråt. 

3/10: Cityslabb Samarbetet Stockeborg 

fi ras även detta år med ett slabb, denna gång på 

Götebors nation. Tid: 18dk. Klädsel: Udda kavaj. 

Pris: Kommer senare 

4/10: Citygasque Uppsalas största stadsnation 

Göteholm lever en kväll per år, och då fi ras den 

med dunder och brak. I år kommer gasquen äga rum 

på Stockholms nation kl 18dk. Klädsel: Kavaj. Pris 

kommer senare. 

Pub se hemsidan för information 

Söndagsbrunch – Öppnar inom kort 

Tel 018–132006 

Mottagningstider Mån–Ons 11–13 samt Tors 

16–18 

www.goteborgsnation.se 

Göteborgs nation, reccen själv får välja. 

GÄSTRIKE- 

HÄLSINGE 

www.ghnation.se 

13/9 Har du jobbat fyra gånger på sommarrestaurangen 

eller uthyrningarna under sommaren? 

Belöningen för ditt slit är personalfest 18 dk 

denna dag. Anmälan sker till 3Q. 

17/9 Klubb Polaroid. 21–01, fyra timmars 

dans, dans, dans! Pop, indie och lite till. 

24/9 DIST är tillbaka! Vår hårdrockande goding 

bjuder på Seven Nautical Miles och Sankt Erik. Lite 

svartare, lite spetsigare, lite mer. 

27/9 Lördagsrestaurangen såklart, men 

denna afton vegetarisk. 2 Gröna Rum och Kök med 

en hälsosam meny i högsta klass! Boka bord hos 3Q. 

1/10 Klubb Polaroid. 

5/10 Städdag – Städning i fyra timmar berättigar 

till en gratis sexa på kvällen! Dessutom ett steg 

närmare personalfesten! 

7/20 Landskap med start 18.00 

Pub Ghuben: månd–lör 18–01, söndagar 18–24 

Lördagsfi ka: lördagar 12–15 

Lördagsrestaurang Två Rum och Kök: 

lördagar 18.30-01. Boka bord hos 3Q på 666 143 

eller 3q@ghnation.se 

Mottagningstid månd–tors 11–13, tors 17–19 

1Q Thor: 666 141, 1q@ghnation.se 

2Q Christian: 666 142, 2q@ghnation.se 

3Q Ina-Maria: 666 143, 3q@ghnation.se 

KXM David: 666 144, kxm@ghnation.se 

www.ghnation.se 

GH-ger muskler i både kropp och själ 

25/9 Sångboksgenomsjungning Ett 

fantastiskt roligt tillfälle att lära sig sångerna i nationens 

sångbok i glada vänners lag. Anmälan till 1Q. 

1/10 Nationssammankomst 1 Medlemsmöte 

då vi väljer nya ämbetsmän. Kom och gör din 

röst hörd! Vi börjar kl 19, och när vi är färdiga följer 

en underbar sexa, som är gratis för alla nationens 

nya recentiorer. 

4/10 Damsupé Damsupén arrangeras av nationens 

herrar och är enbart för damerna. Släppet 

är öppet för alla och håller på till kl 04. 

Inskrivningen är öppen mån och tors 16–20, 

tis, ons och fre 13–16. Ta med antagningsbesked, 

fotolegitimation och 370 kr kontant. 

Pub Djäknen Uppsalas mysigaste pub. Öppet 

tis–tors 18–24, fre–lör 18–01. 

Biblioteket med kurslitteratur för konstvetenskap, 

öppet måndagar 16–18 

Mottagningstider 1Q & 2Q mån 15–17, 

tis–ons 11–13, tor 16–18. 

Tfnnr: 1Q 136360, 2Q och uthyrningsfrågor 

132494, 3Q 125863 

www.vastgotanation.se 

VÄSTGÖTA 

www.vastgotanation.se 

Varmt välkomna till den vackraste av nationer, 

önskar Oskar, Emma och Sofi a 

12/9 Reccegasque kl 15.30 

13/9 Lördasgfi ka 12–15 

14/9 Söndagsfi ka 12–15 

20/9 Lördagsfi ka 12–15 

21/9 Söndagsfi ka 12–15 

23/9 Landskap 

Expen open mån–ons 11–13, tors 17–19 

Bettys öppet från tis–tors 18–00 och fre 18–01 

Helgfi ka öppet från lör–sön 12–15 

12/9 Reccegasque tillsammans med Göteborgs 

nation. Varmt välkomna! 

13/9 Kulturnatt Ät äkta, småländsk husmanskost 

i puben och besök vår kulturförmans egen 

utställning om utvandringen till Amerika. 

27/9 Clap to this! Uppsalas bästa live-klubb 

återkommer för första gången för terminen, missa inte 

det! Öppet till 02, mer information kommer senare. 

Pub Hyttan: 

Måndag–Torsdag 18–24 Fredag 18–01 

Fredagslyx: 

Varje fredag 15–18 

Fika: 

Lördagar 12–15 

Onsdagsquiz 

I puben med de allvetande quizmastrarna, varje 

vecka från kl. 19 

Biblioteket läsplatser vardagar kl 10–17, utlåning 

mån kl 16–18 

Glasblåsarna övar sön kl 16–18.30 

Innebandy i Katedralskolan sön 22-23 

Kören sjunger klockan mån kl 19.00 

Syjuntan syr och knypplar tis kl 19.00 

Inskrivning mån–fredag 11–16, torsdagar även 

kvällsöppet 16-19 

Kuratorsexpeditionen har öppet mån–ons 

kl 10–13 & tors kl 17–19. 

Besöksadress: S:t Larsgatan 5 

Tel: 018–13 18 54 

E-post: 1Q@smalands.nation.uu.se 

Bordsbokning: 3q@smalands.nation.uu.se 

För hyra av festvåningen: 3q@smalands.nation.uu.se 

www.smalands.nu 

GOTLANDS 

www.gotlandsnation.se 

Gotlands, din fl ykt från verkligheten 

– här är allt en dröm 

SMÅLANDS 

www.smalands.nu 

Smålands - i nationens intresse


14/9 Söndagsfi ka 12–15 – Härligt helgfi ka m 

baguetter, pajer & bakverk! 

15/9 Café 11–16, Lunch 12–14 

16/9 Café 11–16, Lunch 12–14, PUB 18–24 

17/9 Café 11–16, Lunch 12–14, PUB 18–24 

18/9 Café 11–16, Lunch 12–14, PUBEN 

STÄNGD 

19/9 Lunch 12–14 KLUBB 054 : 4 barer, 2 

dansgolv Reccemottagning + sittning 

20/9 Husfest för Värmlands Nations Boende 

21/9 Uppsjungning till kören i biblioteket 

22/9 Café 11–16, Lunch 12–14 

23/9 Café 11–16, Lunch 12–14, PUB 18–24 

24/9 Café 11–16, Lunch 12–14, PUB 

18–24 RECCEPUB 

25/9 Café 11–16, Lunch 12–14, PUB 18–24 

26/9 Lunch 12–14 KLUBB 054 : 4 barer, 

2 dansgolv 

28/9 Söndagsfi ka 12–15 – Härligt helgfi ka m 

baguetter, pajer & bakverk! 

29/9 Café 11–16, Lunch 12–14 

30/9 Café 11–16, Lunch 12–14, PUB 18–24 

1/10 Café 11–16, Lunch 12–14, PUB 18–24 

2/10 Café 11–16, Lunch 12–14, PUB 18–24 

3/10 Lunch 12–14 KLUBB 054 : 4 barer, 

2 dansgolv 

Mottagningstider för 1Q och 2Q: Mån–Ons 

11–13, Tors 17–19 samt Fre 11–12 

Heltidarna VT2008: 

1Q Jon 13 44 45, 1Q@varmlandsnation.se 

2Q Daniel 13 40 20, 2Q@varmlandsnation.se 

3Q Casper 13 40 30, 3Q@varmlandsnation.se 

Klubbmästare Charlotte 69 34 35, 

KLM@varmlandsnation.se 

Köksmästare Lisa 13 04 45, 

KXM@varmlandsnation.se 

Boka fredagsbuffé för minst 40 pers! Valfri 

meny, egen bar, ljudanläggning, glid ut i klubben 

efteråt - från 110kr 

www.varmlandsnation.se 

VÄRMLANDS 

www.varmlandsnation.com 

DU kan vara en nation. 

VÄSTMAN- 

LANDS-DALA 

www.v-dala.se 

12/9 Reccegask. Gask tillägnad nationens 

recentiorer. Efter middagen gästar vi vår vännation 

Norrlands nation. Biljetter köps på kuratorsexpeditionen. 

20/9 Velvet, Live; The Embassy. 21–02. Gratis 

inträde för v-dalingar. 60 kronor för övriga. 

22/9 Landskap, höstterminens första landskap. 

Kom och gör din röst hörd! 

Måndag–Söndag 

Puben har öppet måndag till söndag, 18–01 

Lördag 

Lördagsfi ka 12–15 (ej terminskort). Start 30/8 

Söndag 

Brunch 11–14 (ej terminskort). Start 31/8 

Lördagsfi ka och brunchen har öppet till och 

med v 22. 

1 Q och 2 Q har mottagningstider mån 10–13, 

tis 15–18, ons 11–13 och 15–18, tor 16–19 samt 

fre 10–13. 

Ekonomiexpedition: (vid frågor om handlån, 

handhar ej terminskortsärenden) har öppet 

mån–fre 10–13 samt tis 15–18. 

Biblioteket med en läsesal (26 tysta läseplatser) 

och ett gruppstudierum är öppet mån–tor 15–18, 

samt fredag 10–13. Trådlöst bredband. 

Telefon: Kuratorsexpeditionen 10 53 39, Bibliotek 

13 15 86, Klubbverket 13 48 59 och 

Gilleverket 12 29 48. 

E-post: 1q/2q/bibliotekarie/klv/gille@v-dala.se 

Västmanlands-Dala nation, 

Sankt Larsgatan 13, 750 02 Uppsala 

www.v-dala.se 

Västmanlands-Dala nation – I nationens intresse 

12/9 RECCEGASQUE! 

13/9 Kulturnatten 

15/9 Bostadsteckning 

17/9 Städdag 

23/9 Landskap I 

Puben Svantes Källare har öppet mån–lör 

18–01. 

Uplands serverar lunch vardagar 11–14. 

Biblioteket har öppet tisdagar och torsdagar kl 

16–18 

Wijkmanska blecket repeterar onsdagar kl 19 

Teatern repeterar torsdagar kl 20 

Kuratorsexpeditionens mottagningstider 

mån, tis, fre 11–13 och ons 16–18 

Svantes Trädgård har öppet hela sommaren 

I juni, juli och augusti, mån–lör 17–02 

I juni visar vi Fotbolls-EM och håller öppet även de 

söndagar matcher spelas. 

Under perioden 15/6–15/8 är kuratorsexpeditionens 

mottagningstider mån 11–13 

www.uplandsnation.se 

UPLANDS 

www.uplandsnation.se 

Uplands Nation – Här är livet nästan bara Hawaii! 

NORRLANDS 

www.norrlandsnation.se 

12/9 Reccegask. Gasken börjar 15dk och 

släpp 22.00. V-Dala kommer och gästar vårat släpp. 

Många barer och fl era dansgolv på den största 

nationen i stan. Entré 80kr. 

19/9 Club EVENING öppet 21-02. Uppsalas 

snyggaste klubb med det bästa gänget! Dansa i 

laser, mys i loungen eller njut av musiken & atmosfären! 

25/9 MegaORVAR. Orvar när det är som bäst! 

2 dansgolv, 2 barer och galet bra. Öppet 18–01. 

27/9 Terminens första 04-gask SAMARRET 

går av stapeln. Föreningarna Härjajämt & Jamtamot 

är värdar. 21-04 och biljetterna kostar endast 60kr i 

kansliet & 80kr i dörren. 

3/10 Höstpremiär för JAZZ, Norrlands stolthet! 

Kom och dansa styrdans och lyssna på nationens 

orkestrar med dina vänner. Öppet 21-01. Drinkbar 

och livemusik, underbart! 60kr norrlänningar & 80kr 

övriga. 

5/10 Städdag! Terminens första städdag. Kom 

och putsa nationen skinande ren. Kl 12 börjar vi. 

Varje dag 

Majs Café har öppet mån–tors 9–18, fre 9–14. 

Frukostbuffé varje dag mellan 9–11, Lunch 12–14 

med hemlagad husmanskost, alltid två rätter att välja 

mellan varav en vegetarisk. Se hemsidan för meny! 

Pris: 35–40kr. Kaffe fi nns för alla smaker, riktig 

espresso, latte eller krav & rättvisemärkt bryggkaffe, 

välj och vraka. Nationen tillhandahåller ett fl ertal 

norrländska dagstidningar för den vetgirige. 

Orvars krog Uppsalas bästa pub är öppen mån– 

tor 18–01, fre. 14–01, lör. 15–01, sön 15–23. Vår 

berömda Robboburgare fi nns givetvis kvar och är om 

möjligt godare än någonsin. Kom och kasta pil, spela 

ett spel eller passa på att utnyttja vårt nya kanonerbjudande; 

2 burgare för 1 på fredagar kl:14–16. 

Passa på att sitta utomhus på terassen om vädret 

tillåter. Infravärme, fi ltar och mys utlovas! 

Ny & fräsch datorsal med läsplatser, bibliotek 

med 36 tysta, bekväma platser samt café öppet 

hela dagen! 

www.norrlandsnation.se 

z 

Norrlands nation – i nationens intresse 

ÖSTGÖTA 

www.ostgotanation.se 

12/9: Reccegasque! Terminens första gasque 

och din alldeles egna fest som nybliven student. 

Underbar middag följt av 02-släpp. Soulville U-a 

spelar och alla är lyckliga. Fantastisk kväll helt enkelt! 

19/9: Klubbpremiär för Studio Dicore! Det 

här är inte ännu en klubb i raden, utan en sammanhållen 

vision från gänget bakom Vigilante. Se vår 

hemsidan för mer info. Gratis innan 21. 

20/9: Lördagsfi kat stängt på grund av 

ämbetsmannakonferens. 

25/9: Oktoberfest i puben! Den 25 September 

kör Stor Tages igång och vi tjuvstartar hösten med 

Oktoberfest – bayersk öl, musik och mat utlovas. 

Missa inte chansen att ställa upp i popquizzen där 

man kan vinna fi na priser. Vi slår upp portarna kl 19 

och har öppet till 01. 

26/9: KNAS! Fantastiska KNAS!, man blir helt 

varm inombords när man tänker på den här klubben. 

Slick hiphop, glassig r’n’b och kanske någon dancehalldänga 

som samsas med baile funk, b-more, 

electro och andra dansanta avarter. Gratis innan 21. 

3/10: Bubba K, kortare namn i år men fortfarande 

lika bra, om inte bättre! Skön electro, house 

och techno! I källaren varma, svajande reagge-beats. 

Gratis innan 21. 

Ny hemsida, check it out mate! ostgotanation.se. 

Mjölkbaren: vardagar 14–17 

Lördagsfi ka: 13–15.30 

Tages pub: Mån–tors från 19 

Kuratorskonventet 

cc/cp/vcc@kuratorskonventet.se 

CC Ameli Frenne, 

018–480 31 50, 

Mottagningstid: ons 11–13, tors 17–19 

CP Gustaf Hallgren, 018–480 31 51 

Mottagningstid: tors 17–19 

VCC Anna Sjöberg 018–480 31 55 

NATIONERNA / 29 

1Q’s mottagningstider: Mån, Tors 16–18, 

Tis, Tors, Fre 11–13 

Kontakt: 

1Q Camilla, 134311, 1q@ostgotanation.se 

2Q Björn och fax 134312, 2q@ostgotanation.se 

3Q Cattis, även bordsbokning, 134313, 

3q@ostgotanation.se 

12/9 Recentiorsgasque 17:30-02:00 

Samling vid nationen 15:30 för avmarsch mot 

universitetsaulan. Därefter sittning på nationen. 

Enormt släpp på Göteborgs ihop med Gotlands, 

Uplands och Smålands. 

13/9 Guapo 20:00–02:00 Movitz! och Reference 

Audio på scen. Häftig interiör utlovas. 

16/9 Stand up Downstairs. 

19/9 Restaurang SMAKA! Vegitarisk och 

vegansk meny. 

26/9 Restaurang SMAKA! Vegitarisk och 

vegansk meny. 

30/9 Landskap 19:00 Är du trött på 1Q? Synd. 

Du skulle röstat bort honom på förra landskapet. 

Missa inte chansen att göra din röst hörd i fortsättningen! 

Efter landskapet blir det sexa! 

3/10 Boom Goes the Dynamite 

20:00–01:00 

4/10 KNALLY Kalmar nations rebusrally. Från 

tidig morgon till sen kväll. Avslutas med en riktigt 

galen sexa. 

Pub Kronan Må–to 18–00, Klubbfria Fr–lö 

18–01 

Frk. Nylins Eftr. Söndagsfi ka 12–16 

Stand up Downstairs – En av Sveriges bästa 

stand up-klubbar enligt både publik och komiker. 

Första tisdagen varje månad (und. sept då vi kör 

tis. 16e) 18:00–00:00. Bordsbokning sker hos 3Q 

(3q@kalmar.nation.uu.se) och släpps två veckor 

innan (kl 00:00 tisdag morgon). 

018-694980 

Expeditionstid mån–fre 12–13 

samt mån och tors 17–19. 

www.kalmarnation.se 

Slogans is for suckers – ÖG is for you! 

KALMAR 

www.kalmarnation.se 

Den lilla nationen med det stora hjärtat 

Gästkortförsäljning 

Gästkort säljs till studenter som inte studerar i Uppsala men som vill 

besöka studentnationerna. Entréplan Övre Slottsgatan 7, 018–480 31 47, 

gastkort@kk.nation.uu.se.Öppettider: tis-fre 17.00–19.00, lör 13.00–15.00

KÅRSIDORNA 

Studieavgifter 

– Ett oansvarigt politiskt experiment 

Studieavgifter har diskuterats 

under en längre tid av både den 

tidigare socialdemokratiska 

och den nuvarande borgerliga 

regeringen. I juni meddelade 

högskole- och forskningsminister 

Lars Leijonborg att även den 

borgerliga regeringen kommit till 

slutsatsen att studieavgifter ska 

införas för studenter utanför det 

så kallade EES-området. Uppsala 

stduentkår är mycket kritiska till 

detta beslut. 

Utredningen om studieavgifter mötte 

kompakt motstånd från nästan alla 

tunga remissinstanser, däribland 

Högskoleverket, när remissvaren 

inkom för lite mer än ett och ett halvt 

år sedan. 

Detta motstånd till trots kommer 

nu regeringen att införa avgifter. 

Argumenten som används är 

tveksamma, det talas dels om en 

kvalitetsinsats och dels om att man 

måste ta till vara den betalningskraft 

som finns hos vissa inresande 

studenter då denna betalningskraft 

annars går förlorad till andra länder. 

Hur denna kvalitetssatsning skall 

yttra sig är svårt att se. Det Lars 

Leijonborg främst anför som skäl 

är att resursstarka individer skall 

betala för sig och de resurssvaga 

skall få möjlighet att läsa vid svenska 

högskolor och universitet genom 

ett stipendiesystem, finansierat av 

de betalande studenterna. Detta 

stipendiesystems administrativa 

kostnad skulle vara enorm och med all 

sannolikhet vara högre än de intäkter 

man får av de betalande studenterna. 

Hur detta ska kunna ge universiteten 

större finansiellt utrymme att förbättra 

kvaliteten på forskning och utbildning 

förblir en gåta. Uppsala studentkårs 

åsikt är att detta snarare kommer 

att underblåsa en redan ansträngd 

situation för Sveriges universitet och 

högskolor. 

Leijonborg har uttryckt att 

studieavgifter blir ett sätt att testa 

svenska högskolor och universitets 

konkurrenskraft. Detta ”experiment” 

är djupt oansvarigt. Leijonborg med 

regeringen måste inse att detta riskerar 

Vill du plugga i 

ett annat land? 

Mässan för Internationella Studier vill visa uppsalastudenterna 

vilka möjligheter de har om de vill plugga utomlands. 

Det finns massor av vägar för dig som vill studera i ett annat land och 

lära känna en ny kultur och möta nya vänner. Men av någon anledning 

är det väldigt få svenskar som tar steget. Varje år kommer tusentals 

studenter hit via utbytesavtal, på praktik och på språkresor. Och varje 

år stannar vi svenskar hemma. 

Japp, trots tillgång till CSN pengar, trots våra goda kunskaper i engelska 

och andra språk, trots vår blaskiga vinter och skyhöga alkoholskatt så 

väljer vi att stanna här och plugga. Vi är, faktiskt, bland de sämsta i 

Europa på att åka utomlands och studera. 

Varför är det så? Jo, ingen vet riktigt, men de flesta anser att det beror 

på informationsbrist. 

Det är nu som Studentkåren kommer in i bilden, ungefär som Stål-Kalle 

fast kårigare. Vi har fixat allt. En plats (Smålands nation). Ett datum (17 

september). En tid (18.00-21.00). Utställare och föreläsare (institutioner, 

Internationella kansliet, stipendiefonder, pratikförmedlare, språkresor 

mm). Dryck (mousserande vin). Mat (snittar). En biljett (20 kronor, kan 

köpas från kårens reception eller vid dörren i mån av plats). 

Enkelt va? 

Välkommna till Mässan för Internationella Studier Hösten 08! 

att oåterkalleligt skjuta trovärdigheten 

för den högre utbildningen i Sverige i 

sank. 

Det finns möjligtvis en poäng med 

att resursstarka individer betalar för 

resurssvaga individer. Oavsett vad 

man tycker om denna idé, som för 

en borgerlig regering ter sig som ett 

ganska paradoxalt ställningstagande, så 

är det förmätet att anta att en student 

som har möjligheten att betala den 

avgift som i dagsläget skulle bli en av 

de högsta i Europa, skulle välja Sverige 

för sina studier. Vi är helt enkelt 

inte tillräckligt bra. Internationella 

rankinglistor rankar Sveriges tre 

toppuniversitet som högst på 51, 71 

samt 86 plats i världen. 

För Uppsala studentkår är frågan 

om studieavgifter framförallt en 

principiell fråga om lika möjligheter 

för alla. Vi tycker att utbildning är en 

rättighet, inte en vara. Detta håller 

inte alla med om, men oavsett vad 

man tycker om studieavgifter för 

studenter utanför EES-området är 

argumentet om kvalitetssatsning 

bristfälligt. Det är snarare så att 

Sveriges utbildningssystems största 

konkurrensfördel är att vi saknar 

just avgifter. En undersökning från 

Högskoleverket och Svenska institutet 

har visat att de flesta internationella 

studenter skulle avstå från att studera 

i Sverige om avgifter införs. Vi får inte 

lura oss att tro att vi kommer att klättra 

på internationella rankingsystem 

bara vi inför studieavgifter. Vi måste 

inse att innan man ens kan diskutera 

studieavgifter måste kvaliteten höjas 

och pengar satsas för detta ändamål 

här och nu. Nationella insatser måste 

göras för att säkra och framförallt att 

höja kvaliteten. Resursutredningen, 

med satsningar på att höja kvaliteten 

i såväl utbildning som forskning, är ett 

steg i rätt riktning om denna följs fullt 

ut, vilket indikationer från regering-en 

visar inte kommer att vara fallet. Menar 

regeringen allvar att stärka Sveriges 

ställning som utbildningsnation måste 

man börja i rätt ände. Studieavgifter är 

inte denna. 

Daniel Fredriksson, Vice ordförande med 

utbildningspolitiskt ansvar 

Mässan för 

Internationella Studier 

onsdag 17 september 

18.00 – 21.00 

Smålands nation 

20 kr inträde 

(förköp på Uppsala studentkår och i dörren i mån av plats) 

Dags att byta studiemiljö?

KÅRSIDORNA 

Vimmelbilder från reccemottagningen 

Kårens informationbord i universitetshuset Foto: Klas-Herman Lundgren Kårens ordförande Klas-Herman Lundgren talade i aulan. Foto: Ina Sörlid 

Samtal i sofforna på övervåningen i kårhuset Foto: Klas-Herman Lundgern Daniel visar vägen till fikat. Foto: Klas-Herman Lundgren 

Lång kö till fikat i kårens reception Foto: Klas-Herman Lundgren 

September is here! 

A fortnight has passed and it is now 

time for an update on the Uppsala 

student life. 

There are three issues on everyones 

mind right now: Housing, tuition fees, 

and the International Studies Fair. 

As was abundantly clear from my 

previous column, I had been more 

than optimistic that the housing 

problem would have been resolved a 

couple of weeks back. It became clear 

once the paper hit the printers that I 

was a bit over-optimistic. As it is now 

that I am writing this there are far too 

many of you that still have not found 

accommodation, but only temporary 

solutions, if that. 

I cannot tell you how much we feel for 

all of you being stranded like that, but 

I can tell you that we are trying every 

way possible to make sure that the 

problem is resolved and that none of 

you end up sleeping on the streets. 

It is already the case that many have 

decided to leave Uppsala, and that is a 

very sad fact for all of us. 

What I can offer as an explanation 

for this is that there were significantly 

more international students accepted 

in the university this year than last year, 

and combined with the fact that since 

last year master students stay for two 

years, the recycling of students did not 

flow as normal. It is clear that the city 

was not prepared for such an inflow 

and the result is painfully obvious. 

The one thing I can assure you is that 

we will do our absolut best so that this 

situation will not repeat itself in the 

future. 

On a completely different issue, the 

debate is on about whether or not 

tuition fees should be introduced in 

Sweden or not. The main argument 

for it is that the swedish state is paying 

significant amounts of money for the 

significant amount of international 

students that it educates; however 

most of these people seem to leave the 

country and therefore the state does 

not benefit from their education. As a 

solution tuition fees were argued for. 

On the other hand there has been 

much discussion as to the risks of 

possible spill-over, meaning that this 

might be used as a stepping stone for 

the introduction of fees for all students, 

including swedish students. 

It has also been argued that with the 

introduction of tuition fees, swedish 

universities might lose their competitive 

edge. As it is right now, Sweden is one 

of extremely few european countries 

that has university programs entirely 

in english and has no tuition fees, thus 

being a favorite on the international list 

selection. 

It is clear that the whole debate is 

a lot more complicated than I can 

present here, and I am only selectively 

presenting the main arguments, but if 

you are looking for more information 

about this subject you can always 

contact our chair persons who would 

be more than happy to discuss this 

further. In the meantime the student 

unions stand in this is that education 

should be a right, not a commodity. 

Finally, for the very few of you that 

are free-movers, and those of you 

who find this interesting, on the 17th 

of September between 18-21, at 

Smålands nation, we will be holding 

an International Studies Fair, for 

students interested at studying abroad. 

We have people from several facutlies, 

the international office, scholarship 

options, internship options and 

sparkling wine! The price is 20kr and 

you are all welcome! 

Have a great fortnight everyone! 

Stella Papisoterou 

Tel. 018–480 31 00 

reception@us.uu.se 

Övre Slottsgatan 7 

75753 10 Uppsala 

Öppet mån-fre kl. 9–17 

Hör av dig till oss så slussar 

vi dig vidare till rätt person! 

www.uppsalastudentkar.nu 

Fotograf: Louise Callenberg

Studenter ”glömdes bort” i IT-rapport till rektor En kväll på ... - Ergo

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?