You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
På Alla Plan<br />
Nyhetsblad för medlemmar i <strong>SEKO</strong> Göteborg <strong>Klubb</strong> <strong>630</strong><br />
Louise — snart<br />
en glad pensionär<br />
sidan 6<br />
Intervju med Per Johansson,<br />
ny terminalchef GPT<br />
sidorna 8-9<br />
Nytt avtal klart<br />
sidorna 11-13<br />
NUMMER 4/<strong>2010</strong>
Innehåll:<br />
.................<br />
.................<br />
.................<br />
.................<br />
.................<br />
.................<br />
.................<br />
.................<br />
.................<br />
.................<br />
.................<br />
.................<br />
På alla plan<br />
.................<br />
.................<br />
.................<br />
.................<br />
.................<br />
.................<br />
.................<br />
.................<br />
.................<br />
................. ................. ................. ................. ................. ................. ................. ................. ................. .................<br />
................. ................. ................. ................. ................. ................. ................. ................. .................<br />
3 Ledare<br />
Ansvarig utgivare och chefredaktör:<br />
Karl-Gunnar Augustsson<br />
Layout och redigering:<br />
Jan-Anders Lindqvist<br />
På www.sekopt-gbg.se kan du ladda ner denna tidning<br />
i färg. Där finns även tidigare nummer från 2003-<strong>2010</strong><br />
<strong>SEKO</strong> Tel: 031-15 62 31<br />
Postadress:<br />
<strong>SEKO</strong> <strong>Klubb</strong> <strong>630</strong><br />
Kruthusgatan 17<br />
405 10 Göteborg<br />
4-5 Redaktören har ordet<br />
Framsida: Frusen tomte i Töllsjö<br />
Foto: Gertrud Ivarsson<br />
6 Louise- snart pensionär<br />
7 Sänkt avgift för <strong>SEKO</strong>s-medlemmar<br />
8-9 Per Johansson- ny terminalchef<br />
10 Bilder från pubafton<br />
11-13 Nytt avtal<br />
14 SFM-piloten<br />
.................<br />
.................<br />
.................<br />
.................<br />
.................<br />
.................<br />
.................<br />
.................<br />
................. ................. ................. ................. ................. ................. ................. ................. ................. ................. .................<br />
.................<br />
................. ................. ................. ................. ................. ................. ................. ................. ................. ................. ................. .................<br />
.................<br />
.................<br />
.................<br />
.................<br />
§<br />
.................<br />
.................<br />
.................<br />
.................<br />
• %<br />
.................<br />
.................<br />
.................<br />
.................<br />
15 Årsmöte och nomineringar<br />
16 Debatt- Vägval för facket<br />
17 Samverkan förklarad<br />
18-19 Personporträtt- Hannes A Brandulv<br />
20 Rescension- Orent ackord- Mats Berggren<br />
21 Proggserien: Anders Melander<br />
22 Adress o telefonlista<br />
23 Tävling- Vad heter jultomten?<br />
24 Lyrik- Anders Melander
Ledare<br />
Nu har vi snart ännu ett år bakom oss och det är dags att se <strong>till</strong>baka på året som varit. <strong>2010</strong> har<br />
för oss på GPT och ODR som vanligt varit ett år av förändringar. I år har det nog ändå slagits<br />
rekord vad gäller stora och många förändringar. Vi vet alla hur det har varit så jag ska inte orda<br />
så mycket mer om detta.<br />
Jag har däremot några funderingar kring vår framtid…. Vi har precis fått ett nytt löneavtal<br />
som vi ska leva med de närmaste 18 månaderna, ett avtal som väcker blandade känslor och som<br />
kommer att kräva mycket fackligt arbete om vi ska kunna hålla oss uppdaterade på alla anställningar<br />
och på bemanningsarbetet som vi ska vara med och försöka påverka.<br />
Det kommer också en ny löneförhandling under våren för oss lokalt på GPT och ODR. Där<br />
måste vi vara väl förberedda så att lönerna kan betalas ut innan semestern. (Sedan har vi också<br />
en motpart som vi hoppas ska köpa det vi tycker är viktigt)<br />
I februari kommer klump och bunt <strong>till</strong> GPT från Härryda paketterminal. Där finns det fortfarande<br />
nu i december väldigt många frågetecken om hur det arbetet ska gå <strong>till</strong>. Ska posten köras<br />
på dag eller natt? Vilka ska komma hit? Det måste komma ut en intresseanmälan <strong>till</strong> dem som<br />
jobbar på paketterminalen, men man vill så klart veta hur arbetstiderna blir för dem som blir<br />
kvar. Detta är fortfarande helt oklart men oron över att inte få behålla sitt heltidsarbete finns<br />
naturligtvis. Vi vet att det är 17 MA (årsarbetskrafter) som ska flytta över <strong>till</strong> GPT och det är ca<br />
140 personer som arbetar på Paketterminalen!<br />
I mars kommer samförädlingen igång på allvar. Det känns som vi vet väldigt lite om hur det<br />
ska bli för oss på terminal. Kommer vår maskinkapacitet att räcka? Det verkar som att vi ska få<br />
två BFM:er <strong>till</strong> för att klara postmängden som ska förädlas. Om vi inte klarar av att förädla den<br />
post som är tänkt, då finns det en massa brevbärarkontor som står och väntar på vår förädlade<br />
post, hur är beredskapen inför detta? Det känns som det saknas info om detta, det är mycket<br />
man inte vet.<br />
På ODR ska vi fortsätta att jobba smartare och få igenom mer lägg i timmen samtidigt som<br />
vi inte ska stressa och jobba på fel sätt. Det känns som ett svårt uppdrag när det redan nu finns<br />
många som känner stress och då jobbar ergonomiskt fel för att hinna med. Som en direkt följd<br />
av detta uppkommer olika sorts krämpor.<br />
Hur det blir för oss på terminalerna under 2011 kan vi ju bara spekulera kring men det är<br />
svårt att förstå att ett företag som Posten som går med miljoner i vinst måste snäva <strong>till</strong> organisationen<br />
varje år så att de anställda får högre och högre belastning med följden att fler mår dåligt<br />
både fysiskt och psykiskt. Följden blir att trivseln minskar och vår lojalitet mot Posten, som varit<br />
så stor, långsamt försvinner. Den gemenskap vi har haft<br />
och tryggheten i att veta vilka man ska jobba med, att få<br />
fika med de man gillar och känner är också något som<br />
urholkas när man sällan har samma paustider. Jag vet att<br />
detta naturligtvis inte gäller alla men den övervägande<br />
delen av oss behöver rutiner och ordning och reda som<br />
man saknar numera.<br />
Till sist vill jag önska Er all en riktigt God Jul och Ett<br />
Gott Nytt År!<br />
Le n a Liifv<br />
KL u b b o r d f ö r a n d e<br />
På Alla Plan | sid 3
Redaktören har ordet<br />
Året börjar lida mot sitt slut och vintern är redan här. För den sanne optimisten är det så att redan om några<br />
veckor är det vintersolståndet och sedan börjar det gå mot ljusare tider igen. Detta gäller dock enbart årstiden<br />
och vädret. För övrigt så finns det just nu inte speciellt mycket att glädjas över.<br />
Fortsatt högerpolitik<br />
Resultatet av årets val <strong>till</strong> riksdag, landsting och kommuner blev verkligen en besvikelse för de som hade hop-<br />
pats på en bättre politik eller i varje fall en politik som är mindre dålig än den som förs av borgarregeringen.<br />
Inte nog med att vi i ytterligare fyra år troligtvis får dras med regeringen Reinfeldt dessutom har ett rasiskt parti<br />
med rötter i nazismen tagit plats i riksdagen. Så här i inledningen tycks alla de övriga partierna göra allt för att<br />
distansera sig från Sverigedemokraterna och absolut inte på något sätt samarbeta med dessa. Detta innebär att<br />
politiken i ännu högre grad vrids åt höger. Valkampanjen hann knappt avslutas förrän sossarna och miljöpartiet<br />
gjorde upp med borgarregeringen om att det svenska deltagandet i USA:s krig i Afghanistan skall fortsätta, i<br />
varje fall fram <strong>till</strong> och med 2014. Detta är något helt annat än vad som lovades av de ”rödgröna” i valkampan-<br />
jen. Lojaliteten mot de amerikanska krigsherrarna betyder mycket mer än vad som sagts i en valkampanj. I<br />
ytterligare minst fyra år skall svenska soldater slåss sida vid sida med den amerikanska krigsmakten för att säkra<br />
USA:s <strong>till</strong>gång <strong>till</strong> oljevägar och <strong>till</strong> de mineraler som finns i Afghanistan.<br />
USA:s spionage<br />
Tänk hur mycket den socialdemokratiska politiken har förändrats sedan Olof Palmes tid. 1968 gick Palme<br />
arm i arm med den Vietnamesiske Moskva-ambassadören i ett demonstrationståg där parollen var ”USA ut<br />
Vietnam”. Detta var på en tid när det radikalaste partiet i riksdagen, VPK, hade parollen ”Fred i Vietnam”.<br />
Idag, snart 25 år efter mordet på Palme, så är det uppslutning bakom USA:s krigspolitik som gäller för dagens<br />
socialdemokrater. För några veckor sedan uppdagades det att den amerikanska spionorganisationen Surveil-<br />
lance Detection Unit (SDU) i minst 10 år har spionerat på svenska medborgare i Sverige. Både den nuvarande<br />
borgerliga regeringen och den socialdemokratiska oppositionen sade sig vara helt omedvetna om att detta hade<br />
hänt. I så fall måste de var både döva och blinda för USA har aldrig gjort någon hemlighet av denna organisa-<br />
tion och inte heller vad den sysslar med. Dessutom har svensk underrättelsetjänst genom åren alltid haft ett<br />
nära samarbete med USA. Under kalla kriget så var det IB och SÄPO som registrerade kommunister och<br />
andra vänstermänniskor och som sedan vidarebefordrade dessa uppgifter <strong>till</strong> sina amerikanska kollegor.<br />
Efter realsocialismens fall har islam blivit den stora fienden och det faktum att svensk underrättelsetjänst<br />
har ett nära samarbete med USA är ett känt faktum. Därför är det inte speciellt troligt att de regeringar<br />
vi haft under dessa tio år inte skulle ha känt <strong>till</strong> vad den amerikanska spionorganisationen sysslade<br />
med. Tänk om detta hade varit under Sovjetunionens tid och det hade uppdagats att den sovjetiska<br />
underrättelsetjänsten i Sverige spionerade på svenska medborgare med regeringens goda minne.<br />
Säkert hade det blivit ett ramaskrik bland de partier som hade varit i opposition och i TV.<br />
Radio och press. När Olof Palme på sin tid förespråkade en kärnvapenfri zon i Norden och<br />
dessutom planerade ett statsbesök i Moskva utmålades han som landsförrädare och sovje-<br />
tisk lakej av högerkrafterna.<br />
Kris i socialdemokratin<br />
För det socialdemokratiske partiet innebar valet en verklig stjärnsmäll. Med<br />
nöd och näppe lyckades partiet bli största riksdagsparti, men någon återkomst<br />
<strong>till</strong> regeringstaburetterna blev det inte. För Mona Sahlin blev det <strong>till</strong> att tacka<br />
för sig och ställa sin plats <strong>till</strong> förfogande. Nu pågår en huggsexa inom social-<br />
KARL-GUNNAR AUGUSTSSON, chefredaktör<br />
På Alla Plan | sid 4
demokratin om vem som skall få den otacksamma uppgiften att leda partiet. Många äro kallade men få är utvalda. Namn<br />
som Margot Wallström, Thomas Bodström, Ulrica Messing, Jan Nygren, Stefan Löfvén med flera har nämnts i spekula-<br />
tionerna om ny partiledare. För ett parti som hänger upp hela sin verksamhet på parlamentet är dessa namn helt omöjliga<br />
eftersom ingen av dem sitter i riksdagen. Dessutom är det föga troligt att en person som Margot Wallström skulle ge upp<br />
sin internationella karriär för att bli ledare för ett parti i kris. Visserligen är inte partiledarna speciellt lågavlönade, men den<br />
lön som erbjuds matchar naturligtvis inte den lön som betalas av FN. Den som enligt mångas mening ligger bäst <strong>till</strong> för att<br />
bli partiledare är Sven-Erik Österberg. För honom talar att han kan partiapparaten, har varit minister och dessutom har ett<br />
fackligt förflutet. Dessutom sägs han vara någon slags mittenman i den falangstrid som påstås vara mellan ”höger” och ”vän-<br />
ster” i partiet. Möjligtvis skulle han kunna utmanas av Thomas Österos, men att välja en nationalekonom <strong>till</strong> partiledare för<br />
ett parti som framförallt har tappat arbetarväljare skulle vara rena självmordet. Det finns många övertygade socialdemokrater<br />
i de fackliga leden som är besvikna på den politik som sossarna för, men som tror att de kan ”återerövra” partiet. För dessa<br />
skulle en person som Sven-Erik Österberg passa alldeles utmärkt, medan däremot en akademiker som Östros bara skulle<br />
vidga klyftan mellan partiledningen och gräsrötterna. En tredje kandidat är kanske Mikael Damberg, en politisk broiler uppväxt<br />
i partiet och som aldrig haft något vanligt arbete. Det är knappast en person som skulle attrahera arbetarväljarna.<br />
Ny politik?<br />
Innebär då partiledarbytet att socialdemokraterna nu kommer att byta politik och att, istället för att lägga sig så nära de nya<br />
moderaterna som möjligt, nu föra en politik som skulle gynna arbetarklassen och småfolket? Den som tror detta kommer<br />
säkert att bli besviken. Någon radikal kursändring är inte att vänta från SAP. Den som önskar en <strong>till</strong>bakagång <strong>till</strong> den reformistiska<br />
politik som socialdemokraterna en gång i tiden förde, får vänta förgäves. Det är i dagsläget inte möjligt att föra en<br />
reformistisk politik som gagnar arbetarklassen och småfolket, i varje fall inte om man har för avsikt att enbart förvalta det<br />
kapitalistiska samhället. För att en sådan politik skall vara möjlig krävs också att motståndarsidan, kapitalägarna, är beredda<br />
att kompromissa. När socialdemokratin lade fram sitt efterkrigsprogram i mitten av 1940-talet var det ett helt annat läge. I<br />
en rad länder i Europa hade arbetarklassen tagit makten och man hade börjat bygga socialismen. Det var av rädsla för att<br />
detta skulle hända även i Sverige som kapitalägarna gick med på att kompromissa med socialdemokraterna. Kapitalägarna<br />
fick behålla den ekonomiska makten och den socialdemokratiska regeringen kunde genomföra ett reformprogram som gjorde<br />
att arbetarklassen och småfolket fick det materiellt mycket bättre. Detta rubbade dock inte det kapitalistiska systemet och<br />
framförallt så rubbade det inte vinsterna i företagen. I dagens läge är det inte längre intressant för kapitalägarna att överhuvudtaget<br />
göra några kompromisser, tvärtom så försöker de med alla medel ta <strong>till</strong>baka de fördelar arbetarklassen har vunnit.<br />
Det är den nyliberala högerpolitiken som numera står på dagordningen och då spelar det inte så stor roll vem som är ordförande<br />
i SAP. Eftersom partiet inte har någon som helst avsikt att föra en politik som går emot det kapitalistiska systemet så<br />
kommer också högerpolitiken att bestå, detta oavsett vem som blir partiledare. Sverige är sedan ett antal år <strong>till</strong>baka medlem<br />
i EU och detta innebär lagstadgad högerpolitik oavsett om det är borgaralliansen eller de rödgröna som sitter på regeringstaburetterna.<br />
Visst finns det en viss skillnad i politiken mellan de båda blocken, detta skall inte förnekas. Med borgaralliansen<br />
i regeringsställning så går det nyliberala systemskiftet mycket fortare än med en rödgrön regering. SAP har fortfarande sin<br />
väljarbas bland arbetarklassen och måste ta en viss hänsyn <strong>till</strong> detta. Det går emellertid inte att sitta med armarna i kors och<br />
vänta på ett eventuellt regeringsskifte 2014. Efter förra riksdagsvalet, 2006, så valde fackföreningarna att inte ta kampen<br />
mot borgarregeringen utan man skulle istället inrikta sig på ett regeringsskifte <strong>2010</strong>. Skall vi nu sitta s<strong>till</strong>a i båten ytterligare<br />
fyra år så är risken väldigt stor att de landvinningar arbetarklassen gjort under årtionden snart är blott minnen. Det är nu vi<br />
måste kampen mot högerpolitiken om vi inte skall förlora allt.<br />
Med dessa små, små ord av kärlek ber jag att få önska alla läsare en riktigt God Jul och Ett Gott Nytt År<br />
På Alla Plan | sid 5
En blivande pensionär tackar för sig.<br />
Med ett visst vemod i hjärtat vill jag<br />
tacka för mig och framför allt tacka<br />
er medlemmar för ert förtroende under<br />
de år jag har suttit som facklig<br />
förtroendevald.<br />
Det har varit en tid fylld av utmaningar,<br />
hopplöshet och ibland <strong>till</strong> med av ilska.<br />
Det har också varit en tid fylld av glädje<br />
och hopp när man har kommit fram i en<br />
fråga, när man har kunnat hjälpa och stöttat<br />
en enskild medlem. Framför allt har det<br />
varit en tid där man har fått möta många<br />
nya människor och lärt sig saker som man<br />
inte hade en aning om.<br />
Jag kan därför varmt rekommendera er<br />
att börja arbeta fackligt och få chansen att<br />
försöka påverka er arbetsplats för era kompisar<br />
och för er själva. Det behövs alltid<br />
människor som vill vara med och förändra<br />
och påverka på arbetsplatsen.<br />
Vi har ju snart årsmöte i klubben och<br />
där tycker jag att man skall visa sitt intresse<br />
eller rekommendera en kompis som<br />
man tror kan göra en insatts för sina arbetskamrater.<br />
Den senaste tiden har varit en tid där<br />
vi inte har mått så bra på vår arbetsplats.<br />
Orsaken <strong>till</strong> det är ju som alla vet de stora<br />
förändringarna som skedde i och med att<br />
man gjorde en omorganisation här på terminalen,<br />
många jobbarkompisar som sökta<br />
andra vägar när man från Posten skulle<br />
minska bemanningen.<br />
Det har varit stort missnöje med de nya<br />
schemana där man hade lagt in långa raster<br />
på natten och senare inställelse, långa<br />
nätter i rad (fyra nätter). Ja, listan kan göras<br />
lång för nattpersonalen. Dag/kväll fick<br />
en dubbelinställelse som dessutom har visat<br />
sig inte gav den flexibilitet man hade<br />
förväntat sig.<br />
Det som dom flesta tycker är jobbigt är<br />
ju att man inte vet hur man skall arbeta<br />
månad för månad. Det blir problem med<br />
hämtning och lämning på dagis och andra<br />
saker som skall fungera i livet. Även där<br />
kan nog listan göras lång. Allt detta <strong>till</strong>sammans<br />
har skapat en tråkig stämning<br />
och mycket ilska.<br />
Om det är något jag skulle vilja åstadkomma<br />
innan jag slutar på Posten, så är<br />
det en stabilitet med fastare schema, mer<br />
respekt för varandras roller och att man<br />
förstår att de som är i produktionen är de<br />
som gör att företaget lever och går framåt.<br />
Naturligtvis är jag inte dummare än att jag<br />
förstår att det behövs ledare och chefer på<br />
alla nivåer.<br />
Utan att sticka ut hakan allt för mycket<br />
kan man nog påstå att det inte känns som<br />
om denna organisation som vi nu lever i<br />
landade som man hade hoppats. Vi kan<br />
varje morgon när vi slår på datorn läsa<br />
mail om hur många man har varit från<br />
olika bemanningsföretag under dygnet.<br />
Det irriterar att man inte förstår att om<br />
man behöver ha bemanningsföretag inne<br />
varje dygn så måste det vara något som är<br />
fel. Vi har med oss detta i varje samverkan<br />
och svaret är nästan alltid det samma att<br />
organisationen är ny den måste sätta sig.<br />
Jag tycker den har satt sig riktigt ordentligt<br />
det känns nästan som den har ramlat ihop<br />
fullständigt.<br />
När dessa rader skrivs har jag just fått<br />
reda på att avtalet är klart. Jag vill inte<br />
Försäkrad på rasten<br />
Vi har fått en fråga om hur det funkar med våra försäkringar<br />
på rasterna.<br />
Om man stannar kvar på arbetsplatsen och det händer en olycka<br />
är man försäkrad. Om man använder gymmet eller lämnar arbetsplatsen<br />
är man oförsäkrad. Alltså håller man sig inom väggarna gäller<br />
försäkringen som vanligt. Om det händer er något så vänd er <strong>till</strong><br />
ert fackliga ombud som gärna ställer upp och hjälper <strong>till</strong>. Man är<br />
alltid försäkrad från och <strong>till</strong> arbetet om man tar den vanliga vägen<br />
från och <strong>till</strong> arbetsplatsen och hem utan att avvika. Det man alltid<br />
har rätt att göra är att hämta och lämna barn på dagis om det är<br />
något man gör. Om det fortfarande känns oklart så är ni välkomna<br />
<strong>till</strong> oss med era frågor.<br />
Lo u i s e su n d g r e n<br />
På Alla Plan | sid 6<br />
påstå med den korta information jag fått<br />
som det var något att skåla i champagne<br />
för. Vi går ju alltid ut sist i avtalsrörelsen<br />
vilket inte gagnar oss precis, det är som vi<br />
alltid får ta den skit som andra har gått<br />
med på och att det dessutom läggs en skit<br />
hög <strong>till</strong> på oss.<br />
Nej, nu ljuger jag lite för förra avtalsrörelsen<br />
var ju faktiskt bra, där fick vi ju<br />
en del pengar att röra oss med. Nu kanske<br />
inte jag behöver bekymra mig om detta eftersom<br />
när pengarna skall fördelas så sitter<br />
jag i min gungfåtölj och gungar av och an<br />
med katten i mitt knä. Jag kommer med<br />
andra ord att bli en riktig farmor.<br />
Med dessa ord vill jag än en gång tacka<br />
för mig och önska er en riktigt<br />
GOD JUL.<br />
Lo u i s e su n d g r e n
Alla <strong>SEKO</strong> medlemmar får<br />
sänkt avgift 2011<br />
Avgiften i <strong>SEKO</strong>:s A-kassa sänks med<br />
53 kr från årsskiftet. Samtidigt höjs<br />
förbundsavgiften med mellan 5-30<br />
kr beroende på avgiftsklass.<br />
Anledningen <strong>till</strong> sänkningen<br />
av A-kassan är att arbetslösheten<br />
inom <strong>SEKO</strong>:s branscher förväntas<br />
bli lägre än tidigare beräknat.<br />
Sänkningen skall dock godkännas<br />
av Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen,<br />
IAF.<br />
Höjningen av medlemsavgiften<br />
är en av ett antal planerade åtgärder<br />
för att <strong>SEKO</strong> ska få en ekonomi i<br />
balans. <strong>Klubb</strong>avgiften är oförändrad.<br />
Medlemsavgift klubb <strong>630</strong> fr o m januari 2011<br />
Vart går avgiften?<br />
På Alla Plan | sid 7<br />
Tabellen visar de nya avgifterna<br />
som gäller för medlemmar i <strong>Klubb</strong><br />
<strong>630</strong>. Pensionärer betalar 42 kronor<br />
+ eventuell avgift i Pensionärsklubb<br />
(5-10 kr) och studerandemedlem<br />
34 kronor. Vid föräldraledighet och<br />
du endast får ut ett garantibelopp<br />
betalar du bara A-kasseavgiften.<br />
Diagrammet nedan visar vart din medlemsavgift går. Fördelningen är beräknad på en medlem som ligger i avgiftsklass 10 (20000-<br />
22999 kr) och justerad utefter den nya avgiften så gott det går från äldre uppgifter. Ta fördelningen som ungefärlig.<br />
Ja n-an d e r s Lindqvist
Per Johansson<br />
Ny terminalchef från årsskiftet<br />
Per Johansson är en reslig tunnhårig<br />
man på 49 år som i höstas utsågs <strong>till</strong><br />
ny chef på GPT.<br />
Fram <strong>till</strong>s årsskiftet ska han sätta sig<br />
in i verksamheten, genom att jobba<br />
parallellt med blivande pensionären<br />
Bengt Johansson. Av naturliga<br />
orsaker är det för tidigt för honom<br />
att avge specifika svar. Men jag tog<br />
chansen att lära känna vår ny<strong>till</strong>trädde<br />
chef, hans tankar och visioner.<br />
Hur vill du presentera dig?<br />
Är gift och har två barn, mer eller mindre<br />
utflugna. Sonen säsongsarbetar i fjällen. Bor i<br />
Grästorp, vilket jag alltid gjort. De många långa<br />
resorna medför kära stunder av reflekterande<br />
i bilen. Min passion vid sidan om arbete och<br />
familj är fotboll, är relativt aktiv. Ordförande<br />
i fotbollsklubben hemmavid och föreningslivet<br />
har präglat mig. Har en bakgrund inom pingisen.<br />
Gillar att jobba med människor och olika<br />
intressenter, även på fritiden. Tycker om att<br />
kontinuerligt besöka svampskogar.<br />
Hur ser din postala karriär ut?<br />
Jag är POSTIS, började min bana som lördagsbiträde<br />
i Grästorp vid 17 års ålder.<br />
Körde flakmoppe, sedermera allt i allo (inklusive<br />
lantbrevbärare). Blev tidigt 90-tal lagledare.<br />
Det fanns en chef som satsade på mig.<br />
Jag handplockades <strong>till</strong> ledarutbildning och blev<br />
utdelningschef i Vänersborg. Har sedan dess<br />
varit områdeschef i Skaraborg.<br />
Har varit med på resan vi gjort med Bästa<br />
Metod, Servicenätet och liknande. Har under<br />
ett halvår varit centrumchef i Göteborg. Blev<br />
erbjuden jobbet som chef på GPT, vilket kändes<br />
inspirerande. Ville göra något nytt, ett relativt<br />
stort steg att ta även om det fortfarande<br />
är Posten<br />
Vad anser du om din ledarstil?<br />
Upplever att jag är ganska öppen, baserar<br />
mitt sätt på en kombination av känsla och<br />
fakta. Har en ambition, lite klyschigt medges,<br />
att bedriva ett synligt ledarskap. Min styrka<br />
(åtminstone min strävan) är att finna en bra<br />
balans i ledarskapet mellan det strategiska och<br />
det sociala. Mina svaga sidor finns på agendan,<br />
är checkpoints jag jobbar med. Jag vill vara ärlig<br />
och kunna stå rakryggad,<br />
Vad har du för uppfattning om GPT?<br />
Kan säga så här: Går inte in med förutfattade<br />
meningar om verksamheten, som är omfattande<br />
med relativt stort spridningsområde.<br />
Komplexiteten är stor. Har inte <strong>till</strong>räckligt på<br />
fötterna för att göra någon värdering. Jämfört<br />
med mina tidigare arbetsplatser är en stor terminal<br />
inte lika lätt att greppa. Det finns olika<br />
kulturer på varje arbetsplats.<br />
Hur mycket känner du <strong>till</strong> om vår historia?<br />
Inte överdrivet mycket. Vet att ursprunget<br />
<strong>till</strong> GPT fanns på Drottningtorget. Har som<br />
sagt ingen erfarenhet av postverksamhet i större<br />
städer.<br />
Hur oroad är du över rådande situation<br />
på GPT ( Voice, FFK, sjukfrånvaro,<br />
arbetsmiljöenkäten etc)? OCH alla<br />
dessa ständiga förändringar och byten<br />
av chefer gagnar ju knappast kontinuiteten?<br />
Posten är inne i en väldigt stark förändringsprocess.<br />
Handlar om en stor utmaning. Nya<br />
generationer, nya vanor, vikande volymer, men<br />
också ökad e-handel. Vi måste anpassa oss. Brevet<br />
är en viktig del i vår verksamhet. Utifrån<br />
att jag är medveten om situationen på terminal<br />
och i brevbäring, måste ibland ändå göras större<br />
omtag. Har stor respekt för det arbete som<br />
gjorts av ledningen. Inte helt överraskande att<br />
vissa siffror under en omställningsperiod går åt<br />
fel håll. Men det är viktigt att vi agerar och siff-<br />
På Alla Plan | sid 8<br />
rorna måste jag ta med mig som en bakgrund.<br />
Hur trygg eller osäker är GPT:s placering?<br />
Bollen har börjat rulla, fast det är ingen<br />
prioritet på att göra något här. Istället är det<br />
positivt att man satsar, i och med att vi är pilot<br />
på SFM. Det handlar om att prestera. Då har<br />
vi en stark ställning, vilket är en garant för att<br />
vi ska bli kvar. Göteborg är Sveriges näst största<br />
stad, ligger relativt centralt. Terminalens brevområde<br />
kanske rent av blir större.<br />
Vilka är de stora utmaningarna i kampen<br />
att nå våra mål?<br />
Hoppas mycket positivt kan komma ut av<br />
att vi klarar av aktuella utmaningar: 1. Återtagande<br />
av B-klump och bunt från Härryda.<br />
2. Nya tidigarelagda stopptideroch mer gods<br />
skickat med tåg. 3.Samförädling <strong>till</strong> kontoren.<br />
Min ambition är att utveckla ledarna och förädla<br />
även verksamheten. Saker måste justeras,<br />
lyckligtvis har jag mycket kompetenta medarbetare.<br />
Många förändringar är positiva, vi kan<br />
inte säga nej <strong>till</strong> ny teknik. I går tog vi över<br />
Storbrevsmaskinen. B-klumpen <strong>till</strong>baka <strong>till</strong><br />
GPT ger oss handlingsfrihet. Vi har 1½ dygn<br />
på oss att sortera dessa försändelser. Mycket<br />
handlar om effektivisering.
Vilka möjligheter har du att prägla<br />
GPT?<br />
Jättestora på det mentala planet ingående i<br />
ett lagarbete. Lyckan är stor när man har med<br />
sig sin personal sina chefer, något som måste<br />
balanseras av hårda värden. Kan inte bortse<br />
från att ekonomi och produktivitet styr verksamheten.<br />
Hur ser du på relationen människa –<br />
maskin?<br />
I manuella processer gäller det att motivera<br />
och stimulera, medan det avgörande för maskinprocesserna<br />
är att samklang råder mellan<br />
maskinerna och operatörerna. I detta sammanhang<br />
måste påpekas att Teknik/Underhåll är<br />
extremt viktigt.<br />
Hur minimeras arbetsskador?<br />
Genom att jobba rätt. Hoppas på bra samarbete<br />
med skyddet. Aktiviteten Arbetssätt är<br />
oerhört viktig. Fast vi ska jobba smart och ha<br />
bra produktivitet, krävs en bra arbetsvariation.<br />
Man ska inte hamna i för långa perioder med<br />
statiskt arbete. Vi ska ha bra fysisk arbetsmiljö,<br />
bra arbetsredskap samt att individen har ett<br />
eget ansvar för sin hälsa.<br />
Vad bör förbättras i arbetsmiljön?<br />
Ger mig inte in på några omdömen på detta<br />
område.<br />
En dominerande ”trivselfaktor” för<br />
nattlagen är vårt nya schema. Kommentar?<br />
Vår organisation justeras alltid, inte sista<br />
gången vi ändrar. Har stor respekt för gjord<br />
förändring eller så anlitar vi bemanningsföretag<br />
vid volymtoppar.<br />
Heltid kontra deltid?<br />
Finns tider på dygnet då vi behöver fler händer.<br />
Vi på golvet hävdar att den nya ledarstrukturen<br />
är rörig. Kommentar?<br />
Den nya organisationen är färsk. Vi försöker<br />
få tydligt ledarskap, vilket är extra svårt när<br />
vi jobbar olika tider. Något jag prioriterar är<br />
att lära känna chefer. Från Bengt har jag fått<br />
höra att vi måste fokusera mer på de som står<br />
närmast verksamheten, det vill säga ansvarspersonerna.<br />
Kommer du och TLG synas mer på<br />
golvet än vad som var fallet i år?<br />
JA! Kommer att träffa all personal.<br />
Hur ser du på Medinflytandeavtalet?<br />
Finns många delar att titta på. Allt ifrån löpande<br />
dialog <strong>till</strong> olika bra strukturer på info.<br />
Skriftlig snabb info ett bra sätt att säkerställa<br />
fungerande kommunikation och undvika spridandet<br />
av olika budskap. De tre stegen i avtalet<br />
lika viktiga, samtliga ska genomföras på ett bra<br />
sätt.<br />
På Alla Plan | sid 9<br />
Var gärna kreativ och tänk på att det ska<br />
vara ömsesidigt engagemang. Vi är olika parter.<br />
Lätt att sätta igång något, men uppföljningen<br />
minst lika viktig; både på individnivå och i<br />
Samverkan. Viktigt följa upp olika framställningar<br />
överhuvud taget och vad som är sagt i<br />
Samverkan.<br />
Arbetsväxling eller specialisering?<br />
Bra rotation behövs, även om man någonstans<br />
behöver ha sin hemvist.<br />
Hur bra är Posten på att uppskatta<br />
personalen och behövs fler ”morötter”?<br />
Posten är ett fantastiskt företag med bra<br />
möjligheter och många förmåner, <strong>till</strong> exempel<br />
Förmånspaketet, PIF och Postfolket. Kan inte<br />
svara på om det borde finnas fler drivkrafter,<br />
finns olika sätt att stimulera. Att ha inflytande<br />
på sin <strong>till</strong>varo, sin tid och verksamheten på jobbet<br />
är så klart en stor stimulans.<br />
Din syn på fackligt arbete?<br />
Oerhört viktigt! Bra att detta forum finns,<br />
skulle vara svårjobbat annars. Ser det som<br />
naturligt, en trygghet med bra fackliga organisationer.<br />
Bra att det fungerar som det gör i<br />
Sverige. De representerar medlemmarna, jag<br />
representerar företaget, någonstans ska vi mötas.<br />
________________________________<br />
Det måste bli bättre...<br />
Min morfar bodde i Landvetter där<br />
han kallades för post-Eric. Hans barn<br />
har berättat om de tuffa villkoren.<br />
Posten skulle i väg från station såväl<br />
julafton som andra helger, inte mycket<br />
<strong>till</strong> semester och rakt inte övertidsersättning.<br />
Vårt missnöje tog de för<br />
bortskämdhet. Facklig kamp, lagar<br />
och avtal har inneburit att vi har det<br />
mycket drägligare än morfar.<br />
Men de senaste årens utveckling oroar.<br />
Har inte den ena parten <strong>till</strong>skansat sig väl<br />
stort handlingsutrymme, på bekostnad<br />
av personalens välbefinnande? Att vi har<br />
ett viktigt och varierande jobb och några<br />
förmåner kvar, hjälper föga då vi plågas av<br />
ständiga försämringar. Så länge ledningen<br />
enbart koncentrerar sig på våra processer,<br />
istället för att se <strong>till</strong> helheten, kommer<br />
nedåtgående spiralen fortsätta. Omvärlden<br />
kräver förvisso att vi inte slår oss <strong>till</strong><br />
ro, men kontinuitet borde ändå vara en<br />
ledstjärna. Planering, kommunikation och<br />
personalvård måste vara på en oändligt högre<br />
nivå. Hur ska annars den alarmerande<br />
negativa trenden för FFK, VOICE och<br />
sjukfrånvaro brytas? För några år sedan<br />
siktade en tidigare chef lite naivt på 70 i<br />
VIP. Vid senaste mätningen hade vi rasat<br />
<strong>till</strong> rekordlåga 42 för GPT. Och jag tvivlar<br />
på någon medarbetare jublar över dubbla<br />
inställelser, vakter på några få timmar, dramatiskt<br />
fler obetalda raster, korta nattpass,<br />
månadsschema, beordrad övertid eller<br />
risken att få köra maskin <strong>till</strong> 08.30. Åtminstone<br />
för nattlagen, är den helt överskuggande<br />
trivselfaktorn att få humanare<br />
tjänstgöring.<br />
Intervjua sin högsta chef är en frustrerande<br />
syssla. Jag antog utmaningen, fast<br />
jag tvingas <strong>till</strong> balansgång. Gäller att undvika<br />
vara alltför mjäkig eller alltför obekväm.<br />
Betänk att <strong>till</strong> och med bekymrade<br />
arbetsledare vill att jag ska agera som Janne<br />
Josefsson. Vår <strong>till</strong>trädande chef är givetvis<br />
värd en ärlig chans. Kan han göra avtryck,<br />
få GPT ur svackan? Efter att ha lyssnat på<br />
Mat s Ha L L b e r g<br />
honom i halvannan timme är mitt råd:<br />
Prata mindre om produktion och mer om<br />
personal. Dessa faktorer är nämligen intimt<br />
sammankopplade. På den tiden Den<br />
goda arbetsplatsen fanns hade utdelningsområdet<br />
Stockholm Norr en slogan. ”Vi<br />
ska gå bra och må bra”! En trist detalj var<br />
att jag efter intervjun, inte blev insläppt på<br />
plan 2, utan fick traska runt i snön iförd<br />
kavaj.<br />
Har läst tre Samverkanprotokoll från<br />
hösten, något som alla anställda har rätt<br />
<strong>till</strong>. I dessa framgår att situationen inte<br />
är helt under kontroll. Blir lite sur över<br />
påståendet att VOICE gås igenom på<br />
APT. Detta är inte allas verklighet. Undrar<br />
också var man kan se terminalligans<br />
siffror? Om GPT ska kunna ta sig ur sin<br />
värsta kris, fordras ömsesidigt förtroende<br />
och uppskattning. Bara <strong>till</strong>sammans kan<br />
vi lyckas.<br />
Mat s Ha L L b e r g
Bilder från en pubkväll<br />
På Alla Plan | sid 10<br />
Pubafton efter klubbens<br />
medlemsmöte den 13:e<br />
november. En trevlig<br />
kväll med mat och dryck<br />
på Lilla Restaurangen,<br />
Olskrokstorget.<br />
Foto: Jan-Olof Ekman
Nya avtalet - 800 kr på 20 månader<br />
Inte bra - men bättre än snittet<br />
Kortare avtalstid, ny lön tidigast i<br />
juni, inga pengar retroaktivt men ett<br />
bättre lönepåslag än industriavtalet.<br />
Ingen individgaranti, tidbank och<br />
super-ob är andra nyheter.<br />
• Det nya avtalet om löner och anställningsvillkor<br />
skrevs under den 23 november.<br />
På sätt och vis kan man säga att det är<br />
två avtal som slutits. Huvudförhandlingen<br />
sker gentemot Almega och deras Bransch<br />
Kommunikation. Där ingår numera förutom<br />
Posten även CityMail och Svedavia,<br />
som är en del av det som tidigare hette<br />
Luftfartsverket.<br />
Samtidigt förs förhandlingar med Posten<br />
om ett postcentralt avtal, som reglerar<br />
många av våra anställningsvillkor, som regel<br />
bättre än de som finns i branschavtalet.<br />
Lönepåslaget i branschavtalet uppgår<br />
<strong>till</strong> 2,9 procent som betalas ut den 1 juni<br />
2011. Dessa 2,9 procent har i det postcentrala<br />
avtalet översatts <strong>till</strong> 800 kr/heltid<br />
<strong>till</strong> lönepotten. Med vårt löneläge (inom<br />
<strong>SEKO</strong> Posten) betyder det att vi i praktiken<br />
kommer att få ut ca 3,7 procent.<br />
Avtalsperioden<br />
Avtalet löper på 20 månader, från den 1<br />
oktober i år (<strong>2010</strong>) tom den 31 maj 2012.<br />
En litet ovanlig avtalsperiod där syftet dels<br />
har varit att komma i takt med de stora<br />
avtalens löptider. Metalls m.fl. stora – och<br />
tyvärr tongivande – förbunds avtal löper<br />
ut 31 mars 2012.<br />
Dels för att korta ner avtalsperioden föratt<br />
snabbare få ett bättre avtal i en starkare<br />
konjunktur.<br />
Avtalet gäller som sagt från den 1 oktober<br />
i år, men det finns ingen retroaktivitet<br />
i det. Den enda lönerevisionen under avtalsperioden<br />
görs den 1 juni 2011.<br />
800 kronor i gemensam pott<br />
Den 1 juni 2011 avsätts 800 kronor/<br />
heltid <strong>till</strong> en lönepott. Det finns ingen individgaranti<br />
i avtalet. I nuvarande avtal var<br />
den 350 kronor; den kunde dock förhandlas<br />
bort lokalt.<br />
Potten är gemensam för hela arbetsplatsen.<br />
Hur denna sedan skall delas upp (om<br />
den ska delas upp?) mellan <strong>SEKO</strong> och ST<br />
och de oorganiserade återstår att lösa lokalt.<br />
En annan viktig nyhet i avtalet är att<br />
potten gäller för produktionspersonalen<br />
(inklusive teknikerna). För chefer, vissa<br />
specialister och ledare (ner <strong>till</strong> våra produktionsledare)<br />
skall lönen sättas i lönesamtal<br />
mellan chefen och den anställde.<br />
Man har dock rätt att begära facklig medverkan,<br />
men det avsätts ingen pott för dessa<br />
förhandlingar. Exakt vilka som omfattas<br />
av detta hos oss går inte att säga idag, även<br />
om det finns en lista där befattningarna<br />
räknas upp.<br />
Tidsbegränsat anställda ingår inte i lönerevisionen<br />
och genererar inte <strong>till</strong> potten.<br />
I det fall de varit anställda en längre tid<br />
(= > 1 år enligt avtalet) “rekommenderas”<br />
en individuell lönesättning i samband med<br />
lönerevisionen.<br />
Lönetrappan bort<br />
- höjda ingångslöner<br />
Ingångslönen höjs den 1 juni 2011 från<br />
idag 17.500 kronor <strong>till</strong> 19.200 kronor/månad.<br />
En stor höjning – men istället skrotas<br />
trappan för den som har fyllt 18 år. Man är<br />
inte garanterad någon ytterligare höjning;<br />
ingångslönen kan också sägas vara slutlön.<br />
Det som återstår av trappan och beloppen<br />
redovisas i tabellen nederst på sidan. Tabellen<br />
gäller fr.o.m. den 1 juni 2011.<br />
I förhandlingsprotokollet finns en anteckning<br />
att den nya timlönen från 1 juni<br />
2011 inte ska innebära en lönesänkning.<br />
Så kan bli fallet för den timanställde som<br />
På Alla Plan | sid 11<br />
idag har en timlön som motsvarar en månadslön<br />
på ca 18.300 kr eller mer. Detta<br />
ska hanteras av de lokala parterna, står det<br />
i förhandlingsprotokollet.<br />
Det finns en övergångsregel för dem<br />
som idag har en lön som ligger inom lönetrappans<br />
spann:<br />
– Uppflyttningar från 17 500 <strong>till</strong> 18 500<br />
efter 12 månader görs t.o.m. 31 maj 2011<br />
enligt gamla trappan.<br />
– De som den 31 maj 2011 har en lön på<br />
17 500 flyttas <strong>till</strong> 19 200 och genererar<br />
inte <strong>till</strong> potten.<br />
– De som per den 31 maj 2011 har en lön<br />
från 18 500 <strong>till</strong> 19 199 är garanterade en<br />
ny lön på 19 200. Denna grupp genererar<br />
<strong>till</strong> potten och löneökningen belastar potten.<br />
Ob-<strong>till</strong>ägget<br />
Ob-<strong>till</strong>äggen höjs den 1 juni 2011 med<br />
samma procent som branschavtalet, 2,9<br />
procent. Ett nytt ob-<strong>till</strong>ägg införs som ersätter<br />
kvalificerad övertid på helger för den<br />
som har ordinarie tjänstgöring; se nedan<br />
under rubriken “Övertid”!<br />
Arbetstidsbank<br />
Senast den 1 januari 2012 höjs veckoarbetstiden<br />
för brevbärare från 38 timmar<br />
och den sorteringspersonal som idag har<br />
39 timmar <strong>till</strong> 40 timmar. Dessa timmar<br />
läggs in i en arbetstidsbank som inrättas<br />
från samma datum. Man ska istället få ut<br />
timmarna som lediga dagar.<br />
OBS! att våra 36- och 38-timmarsscheman<br />
för nattare och tvåskiftare<br />
INTE berörs av detta, dessa scheman<br />
blir kvar som vanligt.<br />
Men alla anställda skall omfattas av<br />
tidsbanken, och frågan är då hur de som<br />
behåller sina 36- och 38-timmarsscheman<br />
(liksom de som redan nu har 40-timmarsscheman,<br />
tex tekniker och administratörer)<br />
och därför inte bidrar med något <strong>till</strong>
tidsbanken ska kunna få ut något ur den!<br />
Bland annat den frågan skall parterna<br />
lösa under det kommande året.<br />
Raster och måltidsuppehåll<br />
• En begränsning av antalet raster införs,<br />
det år läggas ut högst en rast under en arbetsdag<br />
på nio tímmar.<br />
• Rast skall även i fortsättningen schemaläggas<br />
– men det blir <strong>till</strong>åtet för arbetsgivaren att<br />
flytta rasten med högst 30 minuter före eller<br />
efter utsatt tid. Rasten måste emellertid<br />
inledas efter högst 5 timmars arbete eller<br />
högst 6 timmar om man under dessa 6<br />
timmar har haft ett måltidsuppehåll.<br />
• Ett måltidsuppehåll ska enligt det nya<br />
avtalet vara minst 15 minuter och högst<br />
20 minuter.<br />
Avstämnings- och planeringsregler<br />
• Den hit<strong>till</strong>svarande regeln att<br />
planerings(schema)- och avstämningsperiod<br />
ska vara densamma slopas.<br />
• Avstämningsperioden får vara max ett<br />
kalenderkvartal<br />
• En avstämningsperiod får delas upp i<br />
flera planeringsperioder<br />
• En planerings(schema)period ska vara<br />
minst fyra veckor<br />
• Planeringen (nytt schema) ska meddelas<br />
minst två veckor innan det börjar gälla<br />
Schemaändrings<strong>till</strong>ägg<br />
Det nuvarande tidsförskjutnings<strong>till</strong>ägget<br />
avskaffas och istället införs ett schemaändrings<strong>till</strong>ägg.<br />
Schemaändrings<strong>till</strong>ägg utgår<br />
vid varje meddelad förändring av planerad<br />
arbetstid som meddelas senare än 14 dagar<br />
innan.<br />
Tillägget uppgår <strong>till</strong> 150 kronor.<br />
Om man själv begärt ändringen utgår<br />
inget <strong>till</strong>ägg.<br />
Övertid och nytt “super-ob”<br />
• I arbetstidslagen och vårt avtal finns en<br />
begränsning som innebär att man får arbeta<br />
max 200 timmar övertid per kalenderår.<br />
Nu införs en regel i (bransch)avtalet<br />
som innebär att den som har slagit i taket<br />
(200 timmar) och tar ut en del av dessa<br />
200 timmar som kompledighet får “fylla<br />
upp” med ny övertid <strong>till</strong> 200 timmar.<br />
• Den som har ordinarie tjänstgöring och<br />
arbetar på en helgdag får idag kvalificerad<br />
övertidsersättning. Denna rätt byts i det<br />
nya avtalet ut mot ett nytt “super-ob”-<strong>till</strong>ägg<br />
som uppgår <strong>till</strong> 340 kr/timme. För de<br />
flesta av våra medlemmar innebär det en<br />
högre ersättning än idag (brytpunkten går<br />
vid ca 24.500 kr i månadslön). Det man<br />
förlorar är rätten att ta ut denna form av<br />
övertid i kompledighet.<br />
Observera att regeln gäller för den som<br />
har ordinarie tjänstgöring; om man enligt<br />
sitt schema är ledig på helgdagen och arbetar<br />
övertid utgår fortfarande vanlig (kvalificerad)<br />
övertidsersättning.<br />
Sparad semester<br />
Idag får vi spara upp <strong>till</strong> 40 dagars semester.<br />
Nu sänks denna siffra <strong>till</strong> max 25<br />
dagar. Den som idag har fler än 25 dagar<br />
sparade får naturligtvis behålla dessa, och<br />
så länge man vill, men man får inte föra<br />
på nya dagar förrän man gått under 25<br />
dagar.<br />
Man kan alltså, <strong>till</strong> exempel, behålla sina<br />
sparade 30 dagar, men man får inte fylla på<br />
kontot. Inte ens med <strong>2010</strong> års semesterdagar.<br />
Har man semesterdagar kvar den 31<br />
december i år och redan har fler än 25 dagar<br />
innestående kommer “restsemestern”<br />
att betalas ut i pengar på februarilönen.<br />
Trygghetsavtalet<br />
Det omdiskuterade Personalomställningsavtalet<br />
– aktuellt i bland annat terminalstrukturprojektet<br />
– blir kvar. Det bakas<br />
ihop med nuvarande Trygghetsavtal och<br />
Omstationeringsavtal. Vissa försämringar<br />
sker:<br />
• Inträdeskravet i Futurum höjs från två<br />
<strong>till</strong> fyra års anställning.<br />
• Ersättning för dubbel hyra, flyttbidrag<br />
samt ersätning för hemresor som tidigare<br />
funnits i Omstationeringsavtalet, tas bort.<br />
• Tiden för reseersättning sänks från 18 <strong>till</strong><br />
12 månader. Gäller för den som får en ny<br />
stationeringsort men inte flyttar dit.<br />
Det finns en anteckning i förhandlings<br />
protokollet som innebär att de som omfattas<br />
av Terminalstrukturprojektet (Rosersberg,<br />
Hallsberg, Ånge mm) slipper det<br />
högre kravet för inträde i Futurum samt<br />
de sämre flyttersättningarna.<br />
Bemanning och resursanställning<br />
Ett nytt avtal har tecknats om bemanning<br />
och anställningsformer.<br />
• En begränsning införs för hur länge<br />
Posten kan anlita tidsbegränsat anställda<br />
innan dessa kvalificerar sig <strong>till</strong> en fast anställning.<br />
Idag kan arbetsgivaren med stöd<br />
av LAS använda sig av en tidsbegränsad i<br />
upp <strong>till</strong> fyra år. I detta avtal sätts nu en<br />
gräns på två år.<br />
• Samtidigt införs en ny anställningsform,<br />
resursanställning. Det är den tidigare förstärkningsanställningen<br />
som återkommer.<br />
Villkoren redovisas i separat artikel, se<br />
nedan. Den viktigaste skillnaden gentemot<br />
de tidigare förstärkningsanställningarna är<br />
att arbetsgivaren nu har rätt att anlita sig<br />
av resursanställda utan att det krävs ett lokalt<br />
kollektivatal. Begränsningen ligger i<br />
På Alla Plan | sid 12<br />
de förbehåll som anges i avtalet.<br />
Uppsägning<br />
Den särskilda tabell med uppsägningstider<br />
(vid uppsägning från arbetsgivarens<br />
sida) som funnits i det postcentrala avtalet<br />
slopas. Istället gäller reglerna i Branschavtalet,<br />
vilket i sin tur innebär att det huvudsakligen<br />
är LAS regler som <strong>till</strong>ämpas. Regeln<br />
att dessa uppsägningstider fördubblas<br />
vid uppsägning pga arbetsbrist finns kvar<br />
och har lagts in i det nya Personalomställningsavtalet.<br />
Giltighetstider<br />
Avtalet löper från den 1 oktober i år tom<br />
den 31 maj 2012. Förändringarna sker<br />
dock vid olika tidpunkter:<br />
• Ändringar i anställningsvillkor och<br />
trygghetsregler mm gäller fr.o.m. den 1<br />
januari 2011<br />
• De nya lönerna och löne<strong>till</strong>äggen gäller<br />
från den 1 juni 2011<br />
• Arbetstidsbanken införs från 1 januari<br />
2012. Förrättnings<strong>till</strong>ägget slopas från<br />
samma datum.<br />
Ja n ÅH M a n<br />
Nytt avtal om<br />
bemanning och<br />
anställningsformer<br />
Max två års tidsbegränsning<br />
• Ett nytt avtal har tecknats om bemanningoch<br />
anställningsformer. Huvudsyftet<br />
är attåterinföra förstärkningsanställningarna,<br />
men nu under namnet resursanställning.<br />
För att arbetsgivaren ska få sina resursanställningaroch<br />
dessa inte ska missbrukas<br />
finns några sockerbitar och ett antal restriktioneri<br />
avtalet.<br />
Utgångspunkt<br />
• Utgångspunkten för avtalet är att “arbetsgivaren<br />
ska sträva efter att bemanna<br />
med <strong>till</strong>svidareanställd personal på så högt<br />
anställningsmått som möjligt. Härutöver<br />
kan dock tidsbegränsade anställningar användas<br />
men det ska understrykas att det<br />
primärt bör vara vid just tidsbegränsade<br />
behov. Som ett komplement kan anställningsformen<br />
resursanställning användas<br />
och när det är lämpligt ska denna anställningsform<br />
användas istället för bemanningsföretag”.
Kvartalsvis uppföljning<br />
• En genomgång av bemanningen ska<br />
göras kvartalsvis på lokal samverkansnivå:<br />
“Syftet med genomgången är att se <strong>till</strong> att<br />
avsikten med resursanställningarna i förhållande<br />
<strong>till</strong> detta avtal är uppfyllt. Genomgången<br />
ska ge en helhetsbild av utnyttjandet<br />
av befintliga resurser samt beakta möjligheterna<br />
att åstadkomma anställningsåtaganden<br />
som speglar det verkliga behovet. Vid<br />
genomgången ska förutsättningarna för fler<br />
heltidsanställningar alternativt deltidsanställningar<br />
med högre sysselsättningsgrad<br />
samt <strong>till</strong>svidareanställningar diskuteras.<br />
. Följande ska tas upp vid genomgången.<br />
- Resursbehovet med hänsyn <strong>till</strong> servicenormer<br />
och volymer<br />
- Mertids- och övertidsuttag<br />
- Omfattning av tidsbegränsat, deltids-, och<br />
resursanställda<br />
- Användningen av bemanningsföretag”<br />
• Avtalet ska även följas upp regelbundet<br />
(en gång i halvåret) i Produktionssamverkan<br />
på affärsområdesnivå.<br />
Det är dessutom så att “om någon av parterna<br />
finner att det förekommit en bemanning<br />
som inte är i överensstämmelse med<br />
avtalets syfte så ska parterna inom aktuell<br />
produktionssamverkan arbeta fram ett tak<br />
för användningen per kvartal av resursanställda<br />
inom den aktuella regionen. Taket löper<br />
<strong>till</strong>svidare <strong>till</strong>s parterna kommer överens<br />
om något annat”.<br />
Max två års tidsbegränsade<br />
• En begränsning införs för hur länge<br />
Posten kan anlita tidsbegränsat anställda<br />
innan dessa kvalificerar sig <strong>till</strong> en fast anställning.<br />
Idag kan arbetsgivaren med stöd<br />
av LAS använda sig av en tidsbegränsad i<br />
upp <strong>till</strong> fyra år. I detta avtal sätts nu en<br />
gräns på sammanlagt två år under en femårsperiod.<br />
Begränsningsregeln gäller för anställningsavtal<br />
som tecknats from den 1 januari<br />
2011. Om man idag har en tidsbegränsad<br />
anställning och redan har passerat<br />
tvåårsgränsen (med blandade anställningsformer)<br />
eller kommer att göra det inom<br />
kort måste man alltså få ett ny anställning<br />
efter den 1 januari för att man ska få en<br />
fast anställning.<br />
Resursanställningen<br />
Den viktigaste skillnaden gentemot<br />
de tidigare förstärkningsanställningarna<br />
är att arbetsgivaren nu har rätt<br />
att anlita sig av resursanställda utan<br />
att det krävs ett lokalt kollektivatal.<br />
Begränsningen ligger i de förbehåll<br />
som anges i avtalet och som redovisats<br />
ovan.<br />
Deltidare har företrädesrätt<br />
• Resursanställningen riktar sig endast <strong>till</strong><br />
personer som vill ha en form av extra arbete<br />
och alltså inte någon heltidsanställning<br />
<strong>till</strong>svidare.<br />
• Företrädesrätt för deltidare <strong>till</strong> högre<br />
åtagande (LAS §25a) har prioritet före en<br />
resursanställning.<br />
0 procent<br />
• Bestämmelserna om allmänna åligganden<br />
och bisyssla i §§ 3 och 4 i Branschavtalet<br />
gäller för resursanställda.<br />
• Anställningen gäller <strong>till</strong>s vidare som en<br />
0-procentsanställning. Arbetsgivaren behöver<br />
endast erbjuda arbete då <strong>till</strong>fälligt<br />
behov av resurser finns. Den anställde kan<br />
å sin sida vid varje <strong>till</strong>fälle tacka ja eller nej<br />
<strong>till</strong> erbjudet arbete.<br />
• Finns flera resursanställda behöver arbetsgivaren<br />
inte ta hänsyn <strong>till</strong> anställningstid<br />
vid valet av vem som ska erbjudas arbete.<br />
Lön och arbetstid<br />
• Lön utgår som timlön enligt gällande<br />
kollektivavtal om lägstlön och lägstlönetrappa.<br />
• Ob-<strong>till</strong>ägg utgår enligt gällande avtal.<br />
• Arbetstidsmåttet för heltid är 40 timmar/vecka.<br />
Avstämning görs varje månad<br />
av fullgjord arbetstid mot detta arbetstidsmått.<br />
Arbetstid som överstiger arbetstidsmåttet<br />
är övertid. Bestämmelserna<br />
i postcentrala <strong>till</strong>äggsavtalet <strong>till</strong> § 6 b<br />
Branschavtalet om arbetsperiodens längd,<br />
viloperiod, rast och måltidsuppehåll<br />
gäller även<br />
resursanställda.<br />
För mobila<br />
arbetstagare<br />
gäller 6<br />
c §. Övertid<br />
utges<br />
enligt § 7<br />
Mom 7<br />
Branschavtalet.<br />
För<br />
resursanställd<br />
medarbetare<br />
gäller inte<br />
bestämmelserna<br />
om mertid.<br />
• Semester. Semesterlagen<br />
gäller. Ersättningen betalas ut<br />
i efterskott, antingen en månad<br />
efter anställningens upphörande<br />
eller i april månad året efter.<br />
På Alla Plan | sid 13<br />
• Sjuklön. Sjuklönelagen gäller. Inga sjuklöneförmåner<br />
utgår.<br />
• Posten har rehabiliteringsansvar i den<br />
mån detta följer av lag.<br />
• Tjänstegrupplivsförsäkringen och Arbetsskadeförsäkringen<br />
gäller i den mån<br />
villkoren i dessa avtal är uppfyllda.<br />
• Branschavtalet med postcentrala <strong>till</strong>äggsavtalet<br />
gäller inte, förutom i de delar som<br />
nämnts ovan.<br />
Inte heller Personalomställningsavtalet<br />
och Inkomsttrygghetsavtalen gäller. En<br />
resursanställd kan t.ex. inte komma ifråga<br />
för Futurum.<br />
Uppsägning<br />
För resursanställda gäller en egen turordningskrets<br />
på driftsenheten. Särskilda<br />
turordningsregler inom gruppen anges i<br />
avtalet.<br />
Uppsägningstiden är en månad från den<br />
anställdes sida och två månader från arbetsgivarens<br />
sida.<br />
Arbetsgivaren har rätt att säga upp den<br />
som inte har utfört något arbete de senaste<br />
sex månaderna.<br />
Företrädesrätt <strong>till</strong> återanställning gäller<br />
endast <strong>till</strong> resursanställning på den arbetsplats<br />
där man arbetade vid uppsägnings<strong>till</strong>fället.<br />
Pension<br />
ITP-planens avdelning 1 gäller under<br />
förutsättning att villkoren i avtalet är uppfyllda<br />
(bl.a. att man fyllt 25 år för att tjäna<br />
in pensionsrätt).<br />
Ja n ÅH M a n<br />
sa x at u t Fa c k t u e L Lt a v t a L s e x t r a<br />
År s ta Po s t t e r M i n aL o c H<br />
to M t e b o d a br e v
SFM-piloten har landat på<br />
vår brevterminal<br />
Nu får terminalen pröva på att vara<br />
pilot i ett stort, omfattande och komplicerat<br />
projekt.<br />
Många är inblandade allt ifrån centrala<br />
grupper med specialinriktningar som GLP,<br />
process, teknik, simuleringar och utdelningsfrågor<br />
<strong>till</strong> det regionala processrådet<br />
som skall knyta ihop säcken med den lokala<br />
projektgruppen.<br />
Piloterna i den lokala gruppen bestående<br />
av chefer för teknik och produktion,<br />
handledare för operatörer och tekniker har<br />
i sin tur fått gnida geniknölarna för att ta<br />
tag i allt arbete ett så omfattande projekt<br />
innebär.<br />
Handledare under tidspress<br />
Flitens lampor har lyst <strong>till</strong> sena kvällen<br />
i möteslokalerna där handledarna jobbat<br />
under tidspress för att sammanställa eget<br />
utbildningsmaterial utifrån de kompendier<br />
och den utbildning dem själva fick av<br />
Siemens. Många har fått pröva sina färdigheter<br />
i det engelska språket både muntligt<br />
och skriftligt.<br />
Under vecka 38 kom några av de centrala<br />
projektledarna ner för att rulla igång<br />
ett omfattande arbete bestående av nya<br />
processbeskrivningar som skall in i PVS<br />
(postens verksamhetssystem), kommunikationsplaner<br />
och riskbedömningar av<br />
skilda slag där både aspekter på teknik,<br />
process och arbetsmiljö ingått.<br />
Överlämnat <strong>till</strong> Posten<br />
I vecka 47 lämnade Siemens över SFM<br />
<strong>till</strong> Posten som nu går vidare i projektet/<br />
piloten som innebär att ta reda på vilka<br />
brevområden i vårt upptagningsområde<br />
som är lönsamma att förädla ända <strong>till</strong><br />
utdelningsadress. I slutet av 2011 ska en<br />
utvärdering av projektet med maskinen<br />
vara klar. Då ska man ha svar på frågor om<br />
hur lönsamt det är att sortera stora brev<br />
och, inte minst, hur många nya maskiner<br />
som måste köpas in för att täcka behovet<br />
i Sverige.<br />
Mycket återstår även med förbättringar<br />
av arbetsmiljön på SFM. En omfattande<br />
ljudmätning har gjorts av Siemens. I skrivande<br />
läge har resultatet ännu inte inkommit.<br />
Lokala förbättringar av ljudmiljön<br />
runt maskinen kommer att genomföras<br />
framöver.<br />
Industriparkett prövas<br />
En ny typ av golvunderlag bestående av<br />
industriparkett kommer också att prövas<br />
vid inmatningarna istället för våra sedvanliga<br />
arbetsplatsmattor.<br />
Centrala projektet kommer att koppla<br />
in ergonom efter en utvärdering av arbetet<br />
på maskinen som skall göras i slutet av<br />
januari. Då kommer frågan om höj - och<br />
sänkbar plattform att tas upp och säkert<br />
många andra ergonomiska perspektiv runt<br />
den nya typen av inmatning.<br />
På Alla Plan | sid 14<br />
Foto: Gertrud Ivarsson<br />
Att vara just pilot har nog blivit en ahaupplevelse<br />
för många av oss inblandade i<br />
projektet även om vi knorrat ibland över<br />
svårigheten att överblicka helheten och<br />
kommunikationen mellan alla de olika<br />
grupper som är inblandade, så har det<br />
ändå varit roligt att få vara först med att<br />
pröva en ny maskin.<br />
ge r t r u d iva r s s o n<br />
Hu v u d s k y d d s o M b u d P Å<br />
gö t e b o r g s br e v t e r M i n a L
Välkomna <strong>till</strong><br />
<strong>SEKO</strong> <strong>Klubb</strong> <strong>630</strong>:s årsmöte<br />
På dagordningen: Val av kassör, val av två ledamöter,<br />
val av ledamot och ersättare i avdelning <strong>SEKO</strong> Västs<br />
representantskap, val av två revisorer och revisorsersättare<br />
samt val av valberedning. Alla medlemmar i<br />
<strong>SEKO</strong> Väst klubb <strong>630</strong> har rätt att närvara.<br />
Mötet kommer i princip inte att behandla specifika<br />
frågor för respektive arbetsplats, utan denna sammankomst<br />
är <strong>till</strong> för att välja styrelse och andra funktioner<br />
i klubben.<br />
<strong>Klubb</strong>styrelsen föreslår Carina Benjaminsson som<br />
mötesordförande. Carina arbetade på Göteborg postterminal<br />
för ett antal år sedan och är nu socialdemokratisk<br />
ledamot i Göteborgs kommunfullmäktige och<br />
Nomineringar <strong>till</strong> klubbstyrelsen<br />
Följande poster är på omval:<br />
Kassör på tre år.<br />
Två ledamöter på tre år (fast mandat GPT.)<br />
En revisor på två år.<br />
En revisor på ett år.<br />
Två revisorsersättare på ett år.<br />
Valberedningen på ett år.<br />
En ledamot <strong>till</strong> <strong>SEKO</strong> Västs representantskap, ett år.<br />
En ersättare <strong>till</strong> <strong>SEKO</strong> Västs representantskap, ett år.<br />
Herrarna <strong>till</strong> höger sitter i styrelsen idag. Vilka som sitter nästa år<br />
påverkar Du. Nomineringar skall vara valberedningen <strong>till</strong>handa<br />
senast den 14/1 <strong>2010</strong>.<br />
Alla medlemmar i <strong>SEKO</strong> Väst <strong>Klubb</strong> <strong>630</strong> har rätt att närvara<br />
och rösta på detta möte. Både den som nominerar och den som<br />
föreslås <strong>till</strong> posten skall vara medlem i klubben. Den som nomineras<br />
måste var <strong>till</strong>frågad och ha accepterat.<br />
Du kan nominera <strong>till</strong> nämnda uppdrag genom att fylla i kupongen<br />
och skicka den <strong>till</strong>:<br />
Valberedningen <strong>SEKO</strong> Väst <strong>Klubb</strong> <strong>630</strong> 405 10<br />
Karl-Gunnar Augustsson<br />
Göteborg. Senast 14 januari!<br />
-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
På Alla Plan | sid 15<br />
ordförande i staddelsnämnden Centrum.<br />
Efter årsmötet bjuder klubben på mat på restaurang<br />
Postiljonen. Teckningslistor kommer att sättas upp i<br />
mitten av januari.<br />
Tänk på att om ni sätter upp er för mat och inte<br />
kommer får <strong>SEKO</strong> ändå betala för det antal som är<br />
beställt. Det är medlemmarnas pengar och det vore ju<br />
synd att slänga bort dem på grund av att någon anmäler<br />
sig och sen inte kommer. (Varje portion kostar ca<br />
100 kr ) Välkomna!<br />
Mötet hålls i Örnen plan 4 GPT<br />
Lördagen 12 februari klockan 13.00<br />
Hans Skog<br />
Gunard Atals<br />
Jag nominerar:______________________________________ <strong>till</strong> uppdraget som: ________________________________<br />
Jag som nominerar heter:_____________________________________ mitt personnummer:_______________________<br />
$
Vägval för fackföreningsrörelsen<br />
Fackföreningsrörelsen står inför ett<br />
vägval. Skall fackföreningen vara ett<br />
serviceorgan som säljer försäkringar<br />
eller skall man vara en kamporganisation<br />
som tar strid för medlemmarnas<br />
intressen.<br />
Fackföreningsrörelsen genomgår en kris,<br />
antalet medlemmar har drastiskt minskat<br />
under de senaste åren och det blir allt svårare<br />
att få nya medlemmar. Detta är något<br />
nytt för den svenska fackföreningsrörelsen<br />
och runt omkring i den fackliga rörelsen<br />
ställs nu frågan Vad Bör Göras?<br />
Korporativism<br />
Efter andra världskriget har Sverige under<br />
långvarigt socialdemokratiskt maktinnehav,<br />
utvecklat korporativistiska drag<br />
med samförstånd mellan regering, fack<br />
och näringsliv. Sverige stod efter andra<br />
världskriget med en oförstörd produktionsapparat,<br />
medan övriga länder i Europa<br />
var sönderbombade. Det var i denna<br />
tidsepok som socialdemokraterna lade<br />
fram sitt efterkrigsprogram. I samarbete<br />
med kapitalägarna utvecklades nu den<br />
svenska modellen.<br />
I Sverige har fackföreningarna balanserat<br />
mellan två motstridiga roller; den<br />
ena som ”facklig gren” i en arbetarrörelse<br />
med mål att omvandla samhället i en socialistisk<br />
riktning, den andra som kugge<br />
eller grundpelare i ett institutionaliserat<br />
samförstånd med stat och arbetsköpare.<br />
Ramarna för löneutrymme och andra avtalsfrågor<br />
bestämdes i stor utsträckning<br />
utifrån arbetsrättsliga regleringar, politiska<br />
villkor och ”sociala paketer”.<br />
En rad faktorer har väsentligt försvagat<br />
korporatismen: EU:s ökande roll genom<br />
direktiv och förordningar på arbetets<br />
markand och en globalisering so minskar<br />
folkvalda regeringars domvärjo är droppar<br />
som urgröper den fackliga korporativa<br />
stenen.<br />
Arbetsköparna lämnar förhandlingsborden<br />
på riksnivå för att så långt som möjligt<br />
pressa ner förhandlingar på företagsnivå.<br />
Medlemsflykt<br />
Under sin storhetstid, perioden 1945 <strong>till</strong><br />
1975, bars den fackliga centralismen upp<br />
av en hög organisationsgrad. Sedan dess<br />
har klyftan mellan medlem och ledning<br />
ökat. Medlemsflykten sprider sig över alla<br />
LO-förbunden. Vikande medlemsunderlag<br />
och försämrad ekonomi har mötts med<br />
sammanslagningar och nedskärningar.<br />
I Sverige har vi idag en borgerlig regering<br />
och LO:s inflytande över regeringen är<br />
lika med noll. Fackföreningarna ses som<br />
vilket särintresse som helst. För att värja<br />
sig mot medlemsras, organisatorisk utlakning<br />
och försvagad ekonomi har fackföreningarna<br />
förändrats. En rad fackförbund<br />
har gått samman och bildat storförbund.<br />
Vårt förbund, <strong>SEKO</strong>, har medlemmar i<br />
nio olika branscher, allt från sjöfolk <strong>till</strong><br />
fångvaktare.<br />
Vägval<br />
Den svenska fackföreningsrörelsen<br />
är inte ensam om att ha dessa problem.<br />
Överallt i Europa så minskar anslutningsgraden<br />
<strong>till</strong> fackföreningarna. I olika länder<br />
På Alla Plan | sid 16<br />
Debattartikel<br />
söker fackföreningarna olika lösningar på<br />
problemen. I en del länder omprövar fackföreningarna<br />
radikalt sin verksamhet och<br />
satsar på rekrytering och organisering av<br />
nya medlemmar. En annan trend är uppbrottet<br />
från tidigare mycket starka band<br />
mellan fackföreningar och politiska partier.<br />
I Skandinavien och en del andra länder<br />
försöker fackförningarna främst försvara<br />
uppnådda och tidigare starka positioner.<br />
Den avgörande frågan är om fackföreningarna<br />
skall vara en serviceorganisation<br />
eller en kamporganisation.<br />
I servicefacket finslipas förmågan att<br />
leverera nyttigheter <strong>till</strong> medlemmar, som<br />
alltmer lär sig tänka som kunder. Försäkringar,<br />
semesteranläggningar, rabatter på<br />
diverse varor, teaterbiljetter osv är vad<br />
som erbjuds de som är medlemmar. Servicefacket<br />
lägger inte nämnvärd vikt på att<br />
rekrytera medlemmar. Det prioriterar inte<br />
heller uppgiften att söka nya former för en<br />
facklig organisering på en arbetsmarknad<br />
som kännetecknas av deltids- och visstidsarbeten.<br />
En kamporganisation är en fackförening<br />
som går <strong>till</strong>baka <strong>till</strong> den ursprungliga<br />
tanken, nämligen den om att försvara det<br />
fackliga löftet. Det är en organisation som<br />
är beredd att kämpa för sina medlemmars<br />
intressen utan att ta hänsyn <strong>till</strong> politiska<br />
band eller <strong>till</strong> sitt ”samhällsansvar”.<br />
Detta är naturligtvis ett stort steg att ta<br />
för LO-förbunden med de starka band<br />
dessa har <strong>till</strong> det socialdemokratiska partiet<br />
och dess förutvarande ställning som<br />
varande mer eller mindre en del av statsapparaten.<br />
Skall fackföreningarna överleva<br />
måste de välja kampens väg. Väljer fackföreningarna<br />
att vara servicefack kommer<br />
de enbart att ha en framtid som representanter<br />
för ett särintresse och de kommer<br />
att sakna den politiska kraft och betydelse<br />
som de en gång hade.<br />
ka L L e au g u s t s s o n<br />
iL Lu s t r at i o n:<br />
ro b e r t ny b e r g
Samverkan – förklarad<br />
Samverkan skall vara en förlängning<br />
av arbetsplatsträffarna<br />
Vi har fått en del frågor hur en samverkan<br />
fungerar och vad man behandlar<br />
för frågor på en samverkan. På grund av<br />
av detta kommer jag här att redovisa i<br />
vilka nivåer vi har samverkan vilka som<br />
är med och hur det funkar.<br />
Lokalt medinflytandeavtal i Region<br />
Göteborg.<br />
a. Detta avtal ligger i grunden för samverkan.<br />
Man har i Region Göteborg<br />
bestämt att man skall ha samverkan på<br />
två olika nivåer. Det är den regionala<br />
samverkan samt den lokala samverkan<br />
på terminaler och distrikt.<br />
b. Det som behandlas av den lokala samverkan<br />
på distrikt och terminaler.(ODR<br />
samt brevterminalen) är frågor som enbart<br />
berör den lokala arbetsplatsen.<br />
c. Det som behandlas på den regionala<br />
samverkan är frågor som berör samtliga<br />
arbetsplatser. I båda samverkans grupperna<br />
ingår två från <strong>SEKO</strong> en från<br />
SACO samt en från ST. Dessutom är<br />
det med antingen ett huvudskyddsombud<br />
eller ett skyddsombud. I regionens<br />
samverkan sitter från arbetsgivarens<br />
sida regionchefen samt personalchefen,<br />
sekreterare, ekonomichef. Ibland kan<br />
man också adjungera in olika personer<br />
i olika frågor.<br />
En julhälsning<br />
från Hasse<br />
Hasse Andersson, numera välmående<br />
pensionär, skickar en julhälsning <strong>till</strong><br />
alla läsare. Hasse önskar er alla<br />
God jul och Gott Nytt år!<br />
________________________________<br />
d. I den lokala samverkan på terminalerna<br />
sitter från arbetsgivaren sida terminalchefen,<br />
personaladministratör samt en<br />
ekonomiansvarig. På brevterminalen<br />
sitter de tre processcheferna med. Vi<br />
har på terminalen ingen samverkan<br />
med PC.<br />
e. Mötesfrekvensen är en gång i månaden<br />
med ett uppehåll i juli och augusti.<br />
Detta gäller för samtliga nivåer.<br />
f. Samverkan skall vara en förlängning<br />
från arbetsplatsträffarna (APT). Med<br />
det menas att de frågor som kommer<br />
upp en APT skall man ta med sig <strong>till</strong><br />
samverkan om man inte kan åtgärda<br />
det själva. De frågor som behandlas i<br />
samverkan skall naturligtvis återkopplas<br />
<strong>till</strong> APT.<br />
g. Arbetsgivarens förhandlings- och informationsskyldighet<br />
enligt 11, 12, 19<br />
och 38 § MBL, skyddskommittéverksamheten<br />
enligt 6 kap AML samt underrättelse<br />
enligt 12 § AMF ska anses<br />
fullgjord i och med att en fråga har behandlats<br />
i samverkansgrupp eller vid en<br />
APT. Detta avtal inskränker dock inte<br />
vad som i övrigt följer av MBL, AML<br />
och AMF.<br />
h. Vid en oenighet i samverkan kan de<br />
fackliga organisationerna föra frågan<br />
vidare <strong>till</strong> centralförhandling enligt §<br />
14. Frågan bör dock först behandlas i<br />
regionens samverkan.<br />
På Alla Plan | sid 17<br />
Viktigt att veta är att samverka är inte<br />
samma sak som att vi kan stoppa allt som<br />
vi inte tycker är bra. Om posten håller sig<br />
<strong>till</strong> all lagar och avtal så uppfyller dom kraven<br />
för samverkan.<br />
Men det man kan göra och som vi gör<br />
vid alla möten är att vi försöker komma<br />
överens med Posten i olika frågor som t ex.<br />
hur man lägger schema, rasternas förläggning,<br />
<strong>till</strong>sättningar samt vid omorganisationer.<br />
Det finns naturligtvis en lång rad frågor<br />
som vi tar upp på samverkan. Vi tar upp<br />
de frågor som vi får <strong>till</strong> oss av våra medlemmar<br />
<strong>till</strong> samverkan om vi tycker att<br />
det är frågor som påverkar många på en<br />
arbetsplats.<br />
Om det rör en enskild medlem så behandlas<br />
aldrig ett sådant ärende på samverkan.<br />
Man pratar aldrig om namn i samverkan.<br />
Det sker med respektive chefer.<br />
Löneförhandlingar<br />
Det finns en stor fråga som man alltid<br />
måste vara överens om och det är i löneförhandlingar.<br />
Dessa sker dock inte i samverkan,<br />
utan där är det rena förhandlingar.<br />
I övriga frågor kan vi reservera oss. Det<br />
innebär att man har markerat från <strong>SEKO</strong><br />
att man inte tycker som Posten och man<br />
inte tror på beslutet som är taget. Tyvärr<br />
har väl Posten den senaste tiden ändå genomfört,<br />
som alla vet, många förändringar<br />
där vi inte har varit överens.<br />
Lo u i s e su n d g r e n
Personporträtt: Hannes A Brandulv<br />
Hannes är en lång man i 30-års åldern<br />
numera med ny hårfärg. Under<br />
åtskilliga år gjorde han med sina<br />
upptåg våra bördor, de något enformiga<br />
sysslorna under ob-tid, betydligt<br />
lättare att bära. Möt en familjefar<br />
och urgöteborgare med flera järn i<br />
elden, som med Futurum-medel fick<br />
en kreativ spark.<br />
Hur hamnade du på GPT?<br />
Jag praktiserade i högstadiet på Posten<br />
vid Munkebäckstorget, i samma område<br />
som jag bodde. Efter gymnasiet startade<br />
jag firma, men ville också ha in extra pengar.<br />
Posten i Munkebäck (numera nedlagd<br />
så klart och huset rivet) , hänvisade mig<br />
<strong>till</strong> GPT. Detta var ungefär 2001. Började<br />
med att jobba nattetid som julförstärkning<br />
. Som ett brev på Posten fick jag förfrågan<br />
om att jobba nästa jul, vilket ledde vidare<br />
<strong>till</strong> sommarjobb och sedermera <strong>till</strong>fällig<br />
anställning. Perioden förnyades, <strong>till</strong> slut<br />
fick jag fast deltid.. Det var rätt beslut, en<br />
trygghet, kunde köpa prylar <strong>till</strong> fotofirman.<br />
Hur vill du sammanfatta dina år?<br />
Pengarna man tjänade och lediga veckan<br />
man jobbade ihop var stora plus. Den<br />
sammanhängande ledigheten fantastiskt<br />
bra, särskilt när vår son Orrin kom. Min<br />
ambition att vara väldigt kreativ, blev dock<br />
snarare tid <strong>till</strong> för återhämtning. En klar<br />
nackdel var att det var tufft och hårt, kroppen<br />
mådde inte bra, gick upp i vikt och<br />
disciplinen för träning försvann.<br />
Kan man säga att ni yngre färskare<br />
GPT:are svetsades samman på grund av<br />
tuffa villkor?<br />
Ja, det kan man nog påstå. Kodningen<br />
blev vårt ansvar, vi hade mer datorvana<br />
och skötte maskinparken i högre grad.<br />
Vi som inte jobbat så många år kaxade<br />
oss inte så mycket. Ungdomarna i team<br />
4 hade särskilt god sammanhållning, de<br />
gjorde mycket <strong>till</strong>sammans.<br />
Hur mycket lättare gick det att jobba<br />
när du hittade något att skratta åt?<br />
Någon måste fylla rollen av att vara lite<br />
clown. Posten som arbetsplats och själva<br />
jobbet var hårt. Att använda min humor<br />
blev som en torrdräkt, det allra viktigaste<br />
för mig. När det är jobbigt ska man kunna<br />
flamsa, även om jag riskerade att bli sedd<br />
som oseriös. Alla delar inte ens humor,<br />
vissa kan man inte blidka. Myntets baksida<br />
var att i den arbetsledarroll jag ibland<br />
hade, kunde folk vissa gånger ha svårt att<br />
ta mig på allvar, i värsta fall kunde man<br />
förlora i respekt.<br />
Vilket är ditt omdöme om Posten?<br />
På det nära planet tyckte jag om kontakten<br />
med mina driftledare. De lyssnade<br />
bra på oss för det mesta, kände<br />
mig inte rädd. De man inte ser<br />
kommer med de stora besluten, de<br />
borde visat sig mer, omoget av dem<br />
att skylla ifrån sig. Man hade fått<br />
större förståelse, det hade känts<br />
mer mänskligt, i fall de varit synliga.<br />
Mer besök i produktion kan<br />
resultera i annat arbetsklimat. Det<br />
är inte vettigt att allt styrs centralt,<br />
borde tas mer lokala hänsyn. Jag<br />
tror inte på att jobba exakt lika,<br />
även om vi ska ha samma mål.<br />
Hur har du övat upp din sociala<br />
förmåga?<br />
Något jag har Posten att tacka<br />
för., där fanns alla åldrar och alla<br />
typer av människor i en god och<br />
avslappnad miljö. Väldigt bra att<br />
vi umgicks över generationsgränserna.<br />
GPT har haft stark inverkan<br />
på denna min förmåga. Är van vid att<br />
lyssna på äldre vid middagsbordet, är<br />
en trygghet att ha dem att vända sig<br />
<strong>till</strong>. Fanns mycket känslor, motigheter<br />
och irritation som kunnat övervinnas.<br />
Vad gör du idag som övertalig Futurum-individ?<br />
Satsar stenhårt på mitt produktionsbolag,<br />
sysslar med foto och film. Det är<br />
alltså en verksamhet jag bedrivit parallellt<br />
med postjobbet, fast då sinade ofta idéerna.<br />
Nu har jag startat upp motorerna,<br />
förbereder mig mentalt likt någon som för<br />
krig. Hemsida är på gång och har köpt in<br />
material för kommande projekt.. Har fått<br />
barn, gift mig och ska flytta från vår 1:a i<br />
Svingeln. Visst är det otryggt att gå in i Futurum,<br />
men jag skulle blivit besviken om<br />
jag inte tog chansen. Mår bättre nu, även<br />
om jag tappat gemenskapen med kompisarna<br />
på GPT.<br />
Hur vill du beskriva tiden som småbarnspappa?<br />
Helt fantastiskt, bästa som någonsin<br />
hänt. Innan Orrin kom kändes det läskigt.<br />
På Alla Plan | sid 18<br />
Blev dock en enorm positiv förändring,<br />
Nu känns livet komplett, andra barnet är<br />
på väg. Man ska inte vara rädd för att bli<br />
pappa.<br />
Kan du berätta om det som nu är din<br />
huvudsyssla?<br />
Filmar bland annat olika scenkonstverk,<br />
oftast handlar det om dans. Var från början<br />
mest en slump, även om jag visste vem<br />
Mats Ek var. Min roll är att fånga den dansande<br />
visuellt, med betoning på klippteknik,<br />
inzoomning och att återge koreografens<br />
vision. Har jobbat med koreografer<br />
som Gun Lund, Olof Persson och filmade<br />
artisten El Perro del Mar på Atalante nyligen.<br />
Det var meningen att jag skulle ha<br />
videofilmat en produktion av Gun Lund<br />
på Irland tidigare i år, men detta har blivit<br />
försenat. Några av mina dokumentärfil-
mer har visats på SVT och på filmfestivalen<br />
i Göteborg.<br />
Din förmåga som sång- och dansman<br />
visade du på Postens lilla julbord på<br />
GPT i fjol. Vilka meriter har du?<br />
Börjar och slutar där. Jätteintresserad<br />
av musik, hade velat kunna spela något<br />
instrument, hoppas min son ska lära sig<br />
spela. Gör inte musik, men det är nästan<br />
viktigare i mitt liv än filmandet. I småskolan<br />
var det kul att hålla på med Roliga timmen.<br />
Revy hade passat mig att ägna sig åt.<br />
Har istället riktat in mig på att stå bakom<br />
kameran, fast andra sagt att jag borde vara<br />
framför. Skönt att vara den anonyma. Det<br />
finns emellertid lite sketcher på Facebook.<br />
Har du fler intressen?<br />
Förutom musik vill jag framhålla matlagning<br />
och fysisk träning. Mat och maträtter<br />
kan liknas vid och ha kopplingar <strong>till</strong><br />
konst; lättsmält eller ”svårtuggad” konst.<br />
Båda behövs. Är intresserad både av populärkultur<br />
och kvalitetskultur. (Hannes<br />
roar sig med en utläggning om hur dessa<br />
båda<br />
kretslopp<br />
befruktar<br />
varandra.) Ser<br />
gärna film av<br />
franska och<br />
italienska<br />
regissörer.<br />
På Alla Plan | sid 19<br />
Är Göteborg<br />
en bra stad<br />
att leva i?<br />
JA, har<br />
inget annat<br />
att jämföra<br />
med. Är en<br />
stadsmänniska och är förtjust i att bo i en<br />
större stad. Har bott på Hisingen, i Guldheden<br />
och Johanneberg bland annat. Förr<br />
var stan kanske biograftätast i landet, nu<br />
befarar jag att den blivit pizzeriatätast. Vill<br />
se mer inriktning på kultur, gärna underground.<br />
Önskar fler genuina ställen och<br />
mindre av café- och butikskedjor, borde<br />
finnas fler gågator och småbutiker. Det ska<br />
synas mer att Göteborg är en hamnstad,<br />
ska finnas <strong>till</strong>gång <strong>till</strong> lokal fisk, resurserna<br />
borde tas <strong>till</strong>vara bättre. Idealet vore att vår<br />
stad liknade Berlin.<br />
Vart går du helst när det blir utgång?<br />
Inte så mycket för att gå ut, gillar parmiddagar<br />
och matlagning är som sagt en<br />
uttalad hobby. Går gärna <strong>till</strong> hotellbarer<br />
för att det är visuellt <strong>till</strong>talande och erbjuder<br />
ofta fin utsikt. Favoritkrogen heter<br />
1252. De har en mycket mysig och bra<br />
bistrokrog.<br />
Foto: Jan-Olof Ekman<br />
________________________________<br />
Vart är Posten på väg..?<br />
Posten har i många år varit min arbetsplats<br />
och även om arbetet inte alltid varit<br />
så där himla roligt och lönen har inte heller<br />
varit mycket att hurra för, så har jag<br />
trots detta trivts rätt bra. Nu<br />
när jag snart kan se början<br />
på slutet så känns det väldigt<br />
skönt. Under de senaste åren<br />
har otrivseln på den här arbetsplatsen<br />
blivit allt större.<br />
Speciellt påtagligt har det blivit<br />
det här året.<br />
Det finns från chefer och<br />
arbetsledare inte längre någon empati för<br />
personalen. Den som vågar sig på att kritisera<br />
de försämringar som genomförs blir<br />
utsatta för chefernas missnöje och någon<br />
som helst yttrandefrihet finns inte längre<br />
på den här arbetsplatsen.<br />
Istället för att möta personalens åsikter<br />
med respekt så utsätts den som vågar yttra<br />
sig kritiskt med hot och repliesarier. Arbetssituationen<br />
för oss som arbetar på golvet<br />
har blivit mycket hårdare och arbetsklimatet<br />
har blivit i stort ett outhärdligt.<br />
Det finns arbetsledare som direkt mobbar<br />
personalen och detta sker med ledningens<br />
goda minne.<br />
Under de senaste åren har vi haft en<br />
terminalchef som knappt<br />
visat sig på golvet och de få<br />
gånger han överhuvudtaget<br />
har bemödat sig med att<br />
prata med personalen har<br />
han bara avfärdat vår kritik.<br />
Någon som helst ödmjukhet<br />
har varken han eller de<br />
andra cheferna visat.<br />
Man frågar sig då Vart är Posten på väg?<br />
Vill cheferna driva oss <strong>till</strong>baka <strong>till</strong> 1930talet?<br />
Självklart så tänker jag på de beslut<br />
som terminalledningen drivit igenom under<br />
det senaste året med arbetstider som<br />
gör att personalen går på knäna. Samtidigt<br />
så ser man hur kvalitén i arbetet hela tiden<br />
försämras. Kvarligg var och varannan dag<br />
är numera helt naturligt.<br />
Var finns då ärligheten när chefen i sina<br />
brev går ut och säger att allt går så himla<br />
bra? Lever han i en annan verklighet än<br />
Mat s Ha L L b e r g<br />
Insändare<br />
den vi gör? Möjligtvis är det så att jag är<br />
en bakåtsträvare som vill ha <strong>till</strong>baka den<br />
tid då det var roligt att arbeta och då man<br />
kunde prata med chefer och ledare och de<br />
lyssnade på personalens synpunkter. Det<br />
var ju ett antal år sedan detta var aktuellt,<br />
men det var också en tid när man trivdes i<br />
arbetet och verkligen försökte göra ett gott<br />
arbete.<br />
Numera tycks det vara chefernas avsikt<br />
att göra allt för att personalen inte skall<br />
trivas. Det är många som precis som jag<br />
bara har några år kvar att arbeta och troligtvis<br />
kommer det om några år inte att<br />
finnas några heltidsanställda kvar. Kvar<br />
blir några deltidsanställda studenter och<br />
bemanningspersonal. Hur Postens chefer<br />
tror att de skall kunna få kvalité i arbetet<br />
med en sådan personalpolitik har jag svårt<br />
att fatta. Möjligtvis kommer de att svinga<br />
piskan ännu hårdare.<br />
”ba k Å t s t r ä va r e”
Arbetarlitteratur presenteras:<br />
Orent ackord - roman av Mats Berggren<br />
53-årige Stockholmaren Berggren är<br />
ännu en författare som medverkat<br />
på Brunnsviks-seminariet Boken på<br />
Arbetsplatsen, då berömdes han av<br />
auktoriteten Lars Furuland. Vi har<br />
också träffats under arrangemanget<br />
Läs mot Högern och på Bokmässan.<br />
Mats har haft stora framgångar<br />
bland yngre läsare, med titlar som<br />
Blåögd och Sista kvällen. Hans omtalade<br />
debut ingår i den så kallade<br />
Scaniakvartetten och har getts ut i<br />
pocket av En bok för alla. För några<br />
år sedan fick han ABF:s litteraturpris.<br />
Slit och gemenskap<br />
Berättarjaget i Orent ackord är en 23årig<br />
mutterdragare på bilfabrik. Han monterar<br />
dieselmotorer i ett hetsigt tempo.<br />
”Livet springer ifrån arbetare på bilfabrik.”<br />
Den korta romanen kränger i svängarna,<br />
likt huvudpersonens intensiva liv. Episoder<br />
kryddas med en uppsjö av metaforer<br />
och munhuggande.<br />
Föga förvånande är smutsen, skramlet<br />
och svetten påtaglig för jobbarna, liksom<br />
motståndet mot ledningen. Efter tidsstudier<br />
krävs en orimlig ökning av arbetstakten,<br />
en konflikt som drivs <strong>till</strong> sin<br />
spets genom vild strejk. Den antar formen<br />
av knytkalas med underhållning på flera<br />
språk, och resulterar i en slags seger. Mitt<br />
i allt tumult finns vår ”hjälte” som häpen<br />
blir invald i förhandlingsgruppen. Facket<br />
beklagar sin maktlöshet. ”Fackligt arbete<br />
är som att spela fotboll och aldrig komma<br />
över mittlinjen.”<br />
Orent ackord lyckas övertygande skildra<br />
alla typer i arbetslaget, inte minst uppblossande<br />
motsättningar mellan ”gråskallar”,<br />
finnar och svennar. När jaget tycker att<br />
måttet är rågat vägrar han vara spak, istället<br />
tar han parti för José från Chile. Berggren<br />
har också naturlig fallenhet för att få<br />
fram den nödvändiga sammanhållningen,<br />
eftersom han arbetade flera år på Scania.<br />
Drabbad av kärlek<br />
Kommer ihåg från ovan nämnda seminarium,<br />
att i fjol ”bekände” en anställd<br />
på LO att hon bäst mindes sexscenerna i<br />
Orent ackord. De finns, men är ganska få.<br />
23-åringen, vars akuta sömnbrist förvärras<br />
då han förälskar sig i mörkögda späda<br />
Annette, blir stolt av att kunna ge henne<br />
trygghet. Hennes hud är både len och<br />
sträv. Både hennes kropp och personlighet<br />
blir drivmedel för honom. Frihetstörstande<br />
Annette får honom att berätta om<br />
enformigheten på verkstan och sporrar <strong>till</strong><br />
att säga JA <strong>till</strong> strejk.<br />
De träffas på musikpub och upptäcker<br />
att de vill utforska varandra. De råkar bo i<br />
samma betongghetto. Samlivet är inte alls<br />
gnisselfritt, men berättarjaget styrs av sina<br />
drifter och sin passion. Tiden de inte kan<br />
vara <strong>till</strong>sammans längtar han oerhört efter<br />
hennes närhet. Enda gången sexlivet fallerar<br />
är när värktabletter orsakar impotens.<br />
Berusad av musik<br />
Berggrens debut klassas av biblioteken<br />
som ungdomsroman, vilket är lite märkligt.<br />
Till sin stil är den förvisso omedelbar<br />
och karaktärerna levande. Varken filosofisk<br />
eller poetisk, Orent ackord utmärks<br />
snarare av de två vulkanutbrott som tidigare<br />
beskrivits.<br />
Hans alter ego(?) går igång på musik,<br />
den öppnar dörren <strong>till</strong> känslornas rike, det<br />
som är svårt att sätta ord på. Han kallar<br />
sig allätare, vill att musik ska bygga broar<br />
och få hjärtan att bulta. Favoritinstrumentet<br />
är tvärflöjt och bästa låt Den blomstertid<br />
nu kommer. Afrikansk musik tröstar<br />
i en förtvivlad situation. Han lyssnar<br />
på Springsteen, Mike Oldfield, Monica<br />
Z för att nämna några. Annette är med i<br />
nyinflyttad teatergrupp som kämpar med<br />
Dödsdansen och sjunger jazz.<br />
Skilda världar<br />
Det älskande paret har olika åsikter men<br />
skrattar åt samma saker. Möjligen en aning<br />
övertydligt åskådliggörs deras olikheter ge-<br />
På Alla Plan | sid 20<br />
nom vad<br />
de värderar<br />
högst i <strong>till</strong>varon. Annette<br />
är uppväxt i Småländskt läkarhem. Den<br />
unge mannens bakgrund är delvis höljd i<br />
dunkel. Han betecknar sig som kulturell<br />
barbar, medan hon definieras lovande skådis.<br />
Flera gånger blir han förbaskad på teatergruppens<br />
möten, vars individer så uppenbart<br />
nonchalerar vår berättare. Å andra<br />
sidan är båda världar lika dåliga på att mötas.<br />
Ända <strong>till</strong>s Annette skäller ut påhälsande<br />
studiekamrat ”Teaterkonsten är otroligt<br />
övervärderad av oss som håller på med den.<br />
Vi struntar i världen, men världen behöver<br />
å andra sidan inte heller oss Vad gör vi för<br />
nytta egentligen.”<br />
Mat s Ha L L b e r g
Göteborgsprofiler från proggtiden berättar:<br />
Anders Melander – låtskrivare, arrangör och skådis<br />
Bara kännare av Nationalteatern<br />
(NT) vet att Anders skrev åtskilliga<br />
av deras odödliga hits. De första fem<br />
produktiva åren i Göteborg skapade<br />
han för scenen, därpå filmmusik och<br />
han var hjärnan bakom Cue. Jag<br />
bjöd detta geni och doldis på fin fisk<br />
på Kometen. Han bjöd på bubblande<br />
berättelser, nyss <strong>till</strong>baka från Stockholm<br />
där han och kamraterna gjort<br />
PR för Lägg av! (bok in box) med Nationalteatern<br />
Melander är en 62-åring som aldrig bott<br />
längre någonstans än i Göteborg. Född i<br />
Arboga av föräldrar som var lärare, uppväxt<br />
i Gävle och den kreativa studietiden<br />
<strong>till</strong>bringades i Skåne. Är inte utbildad i<br />
komposition eller jätteskicklig på något<br />
instrument, däremot mycket respekterad<br />
låtskrivare och arrangör. Hans passion är<br />
språk.<br />
Vad var det vi sa!?<br />
Målsättningen med revyn var att ”vara<br />
underhållande, elaka och visa hur vi är”.<br />
Anders anser att deras jubileumsrevy, som<br />
kommer på DVD, var överraskande bra<br />
i sin helhet, fast den kunde varit bättre.<br />
Han tycker att det är problematiskt att ha<br />
premiär efter semestern. Beläggningen på<br />
50% var en viss besvikelse. På 70-talet köade<br />
folk minsann <strong>till</strong> revyerna! Han trodde<br />
att deras show skulle innehålla både<br />
mer nyskriven musik och mer flashbacks.<br />
I nästa andetag konstateras att underlaget<br />
inte är <strong>till</strong>räckligt för att kunna fokusera<br />
på 68-frågorna. En klargörande utvikning<br />
blir det om hur totalt ofarligt det är idag<br />
att parodiera politiker.<br />
För i världen var angrepp på makthavare<br />
ofta ett risktagande, säger Anders. Exempelvis<br />
lyftes en gång ett helt TV-program<br />
med NT ut på kort varsel med hänvisning<br />
<strong>till</strong> risk för åtal riktat mot SVT. Det handlade<br />
det om Transports ordförande Hans<br />
Ericson…<br />
Vad Nationalteatern var och är<br />
Etiketten ”proggband” används idag ofta<br />
på Nationalteatern. Det är lite förvirrande,<br />
mest för att NT trots<br />
allt var en teatergrupp.<br />
Och som teatergrupp<br />
<strong>till</strong>hörde NT faktiskt<br />
inte musikrörelsen!<br />
Däremot hade musikrörelsen<br />
och de fria<br />
teatergrupperna det<br />
gemensamt att de alla<br />
bokades av ideella<br />
nätverk och stödorganisationer<br />
över hela<br />
landet.<br />
Vi delade upp oss<br />
i två arbetsgrupper,<br />
vilka genererade den<br />
låtskatt som skulle<br />
bli. Enda gången jag<br />
jobbat ihop med Ulf<br />
Dageby var i produktionen<br />
Lev hårt dö<br />
ung. Ulf och jag jobbade<br />
var för sig med<br />
låtarnas popkaraktär.<br />
Han var mer råbarkad<br />
rockmusiker. Jag<br />
var arrangör. Bra poplåtar<br />
hade vi. Skivbolaget<br />
låg på och ville<br />
ge ut våra låtar, som<br />
gjorts <strong>till</strong> våra ungdomspjäser.”<br />
Kanske skälet <strong>till</strong> att<br />
På Alla Plan | sid 21<br />
Proggen i<br />
Gbg, del 5<br />
skivan Livet är en fest kunde låta såpass<br />
bra, utan att det fanns ett renodlat band,<br />
kan förklaras av att Anders säger att han<br />
var en god pedagog. Visste ni förresten att<br />
Maria Grahn är trummis på Bängen trålar?<br />
Bästa beviset på utstrålningen från dåtidens<br />
NT är enligt mannen jag intervjuar<br />
ett filmklipp från en aula när Dageby s<strong>till</strong>samt<br />
framför Barn av vår tid. Publiken<br />
diggar inte. Den är uppslukad. Melander<br />
valde på grund av personliga motsättningar<br />
att lämna NT -75. Hans ersättare blev<br />
Totta Näslund, som får jag veta, även gjort<br />
magnifika rolltolkningar.<br />
Konst och politik<br />
Denne musikprofil gillar att ha sysslat<br />
med filmmusik och signaturer. Men karriärens<br />
höjdpunkt är att ha varit med från<br />
scratch i NT, ha gjort avtryck med en teatergrupp<br />
vars syfte var att kunna försörja<br />
medlemmarna.<br />
Kåklåtar och Philemon Arthur var undantag,<br />
annars lyssnade Anders inte på<br />
progg. Han hävdar, naturligt nog, att musik<br />
gör sig ganska bra i inspelat skick.<br />
Vi kommer in på Bo Hansson, Kebnekaise,<br />
Träd, Gräs & Stenar och andra<br />
instrumentalgrupper. Får reda på att Hon<br />
kom över mon blivit genrens ikonlåt i England.<br />
Uppkomsten av alternativa musikrörelsen<br />
förklaras med att man var i rätt ålder<br />
då omstörtande händelser svepte fram som<br />
en tsunamivåg, Kårhusockupationen och<br />
majrevolten i Paris exempelvis. Barnen av<br />
-68 hoppade på tåget, liftade ut i Europa,<br />
Den politiska medvetenheten var hög i<br />
den tidens tydliga klimat. Anders förvärvade<br />
sin känsla för solidaritet, upprördes<br />
över orättvisor likt andra medelklassungdomar.<br />
Nationalteaterns Rockorkester gör sin<br />
tolkning och han förundras över melodiernas<br />
popularitet. De lever vidare i denna<br />
tappning likt älskade visor. Idén <strong>till</strong> Tältprojektet<br />
väcktes under sent 60-tal redan<br />
av Peter Wahlqvist i Lund.<br />
Mat s Ha L L b e r g
Adress o telefonlista<br />
<strong>SEKO</strong> Väst, Avdelningsexpedition:<br />
Må-To 9.00-16.00 Fre 9.00-15.00<br />
Lunchstängt 11.30-12.30<br />
Fjärde Långgatan 48<br />
A-kassa och medlemsavgift tel 0770-45 79 00<br />
fax 031-24 77 95<br />
www.sekovast.se<br />
<strong>SEKO</strong> Göteborg <strong>Klubb</strong> <strong>630</strong>:<br />
Göteborg Postterminal plan 4<br />
405 10 Göteborg<br />
klubbexp. tel 031-15 62 31<br />
Internt ringer du istället: 405 30 13<br />
SMS: 076-781 55 60<br />
fax 031 62 38 78<br />
www.sekopt-gbg.se<br />
Ordförande Lena Liifv<br />
tel 031-62 38 36 kopplat <strong>till</strong> mobil<br />
mobil (endast för SMS) 0768-15 07 18<br />
e-post lena.liifv@posten.se<br />
Sekreterare, schema, arbetstider<br />
Jan-Anders Lindqvist<br />
tel 62 38 76 mobil 0708-73 52 02<br />
e-post jan-anders.lindqvist@seko.se<br />
Kassör, Papredaktör.<br />
Kalle Augustsson<br />
mobil 0708-91 15 73<br />
e-post karl-gunnar.augustsson@posten.se,<br />
kalle_1951@hotmail.com<br />
Studieorganisatör, Allas lika värde.<br />
Èlodié Aragón-Kristoffersson<br />
mobil 0706-91 79 24<br />
e-post elodia.k@gmail.com,<br />
elodia.aragon-kristoffersson@posten.se<br />
Avtal, fackligt/politiskt, vice ordförande<br />
Hans Skog<br />
tel 0703-22 80 15<br />
e-post hans.r.skog@posten.se<br />
Löner, arbetsrätt<br />
Olof Nygren<br />
tel 0739-68 04 66<br />
e-post olof.nygren1@comhem.se<br />
Ungdom, vice sekreterare<br />
Anette Gunnarsson<br />
tel 0739-87 80 22<br />
e-post anette.b.g@hotmail.com<br />
Kultur<br />
Gunard Atals<br />
tel 0703-91 10 63<br />
e-post gunard2000@hotmail.com<br />
Kultur - Tillt<br />
Mats Hallberg<br />
tel 0734-40 13 39<br />
e-post mats.hallberg@hotmail.com<br />
Citatet<br />
På Alla Plan | sid 22<br />
GPT Huvudskyddsombud<br />
Gertrud Ivarsson<br />
tel 031-62 35 15 kopplat <strong>till</strong> mobil<br />
mobil (endast för SMS) 0768-15 04 83<br />
e-post gertrud.ivarsson@posten.se<br />
Sektion ODR<br />
Milovan Djilas<br />
mobil 0735-66 61 66<br />
milovan.djilas@posten.se<br />
ODR Huvudskyddsombud<br />
Erik Regnér<br />
mobil 0704-052445<br />
regneer@hotmail.com<br />
Ta gärna del av TILLT:s erbjudanden<br />
via klubbens anslagstavla vid Biblioteket<br />
på plan 4 på GPT eller gå<br />
in på kultur på vår hemsida. www.<br />
sekopt-gbg.se<br />
Bokning och biljetter hanteras av<br />
Mats Hallberg<br />
OBS! Sista månaden med Tillt är januari,<br />
därefter avslutar vi vårt medlemskap.<br />
” ”<br />
ti P s P Å J u L g Å v o r :<br />
ti L L d i n F i e n d e, F ö r L Å t e L s e. ti L L e n M o t s t Å n d a r e, t o L e r a n s . ti L L e n v ä n, d i t t H J ä r ta . ti L L e n k u n d ,<br />
s e r v i c e. ti L L a L L a, v ä Lg ö r e n H e t. ti L L a L L a b a r n, e t t g o t t e x e M P e L, ti L L d i g s J ä Lv , r e s P e k t<br />
or e n ar n o L d
1. Babbo Natale<br />
2. Julemanden<br />
3. Papai Noel<br />
4. Jolasveinn<br />
5. Pére Noël<br />
6. Santa Keulloseu<br />
7. Jõuluvana<br />
8. Djed Mraz<br />
9. Julenissen<br />
10. Santa Kurousu<br />
TÄVLING<br />
Nu nalkas julen och tomten kommer snart med klappar. I detta numrets tävling gäller<br />
det att lista ut vad jultomten heter runt om i världen. Para ihop rätt tomtenamn med<br />
rätt land och vinn presentkort på Ticnet!<br />
A: Norge<br />
B. Brasilien<br />
C: Korea<br />
D: Japan<br />
E: Danmark<br />
F: Kroatien<br />
G: Island<br />
H: Frankrike<br />
I: Italien<br />
J: Estland<br />
Svaren skall vara oss <strong>till</strong>handa senast den 31/1. Pris: presentkort på Ticnet<br />
Vinnare i förra numrets tävling blev: Bengt Isberg, Maria Fredholm och Kent Klar.<br />
Rätt svar på frågorna om politiker var: 1D, 2I, 3H, 4A, 5G, 6E, 7J, 8 B, 9 F, 10 C.<br />
Namn: _______________________________<br />
Tel: _________________________________<br />
Adress: _______________________________<br />
______________________________________<br />
På Alla Plan | sid 23<br />
Skicka in dina svar <strong>till</strong>:<br />
<strong>SEKO</strong> <strong>Klubb</strong> <strong>630</strong><br />
Kruthusgatan 17<br />
405 10 Göteborg<br />
SVAR: __________________________________________<br />
________________________________________________________<br />
________________________________________________________<br />
$
Avs: <strong>SEKO</strong> Väst <strong>Klubb</strong> <strong>630</strong><br />
405 10 Göteborg<br />
tel: 031-15 62 31<br />
JACK THE RIPPER<br />
Mu s i k: an d e r s Me L a n d e r<br />
te x t: an d e r s Me L a n d e r & Pe t e r Wa H L q v i s t<br />
Det är nån som våldtar din mamma<br />
på storvaruhusets golv<br />
det är nån som kidnappar små små barn<br />
och torterar dom med tuggummivåld<br />
Han slipar sin kniv<br />
sen tar han ditt liv<br />
JACK RIPPER, JACK THE RIPPER<br />
DET GÅR EN MÖRDARE LÖS<br />
JACK RIPPER, JACK THE RIPPER<br />
VEM VÅGAR VITTNA NÄR BLODET FRÖS<br />
Han sliter hjärtat ur bröstet<br />
på en ensam pensionär<br />
han sätter en sil i en trasig själ<br />
som förslavas av sitt eget begär<br />
Han smyger omkring på fabriken<br />
och lemlästar din kropp<br />
han hackar din hjärna i små små bitar<br />
och krossar ditt sista hopp<br />
Han slipar sin kniv<br />
sen tar han ditt liv<br />
JACK RIPPER, JACK THE RIPPER...<br />
I besvikelsens iskalla tystnad<br />
han håller oss i sin hand<br />
förgiftar vårt blod med lystnad<br />
att långsamt förgöra varann<br />
JACK RIPPER, JACK THE RIPPER...<br />
ur P J ä s e n “Li v e t ä r e n F e s t” 1972 © nat i o n a Lt e at e r n<br />
Avgift<br />
betald<br />
Taxe perque<br />
Sverige
Change language