Nr 4 2008 - Välkommen till SEKO Klubb 630

På Alla Plan
Nyhetsblad för medlemmar i SEKO Göteborg Klubb 630
Köp inte krisen
i säcken, finanskrisen
förklaras
sidan 14-15
Nytt
pensionsavtal
från 2009
sidan 12-13
NUMMER 4/2008

Innehåll:
.................
.................
.................
.................
.................
.................
.................
.................
.................
.................
.................
På alla plan
.................
.................
.................
.................
.................
.................
.................
.................
................. ................. ................. ................. ................. ................. ................. ................. .................
................. ................. ................. ................. ................. ................. ................. .................
3 Ledare
4-5 Redaktören har ordet
6 Repet tar till repet
7 Årsmöten närmar sig
8 Nominera till fackposter
9 Bilder från pubkvällen
10 Arbetsmiljön
11 Posten i förändring
12-13 Nytt pensionsavtal
Ansvarig utgivare och chefredaktör:
Karl-Gunnar Augustsson
Layout:
Jan-Anders Lindqvist och Eva Gramnes
På www.sekopt-gbg.se kan du ladda ner denna tidning i
färg. Där finns även tidigare nummer från 2003-2008
SEKO Tel: 031-62 38 76
Postadress:
SEKO Klubb 630
Kruthusgatan 17
405 10 Göteborg
Framsida: Tomten i Mölndal
Foto: J-A Lindqvist
.................
.................
.................
.................
.................
.................
.................
.................
.................
.................
.................
.................
.................
.................
.................
.................
.................
.................
.................
................. ................. ................. ................. ................. ................. ................. ................. .................
................. ................. ................. ................. ................. ................. ................. .................
14-15 varför är det finanskris?
16-17 Nya lönerna är klara
18 Vem döljer sig bakom masken?
19 Pensionärer besöker GPT
20 Arbetarförfattare: Tony Samuelsson
21 Kulturspalten: Bokseminarium
22 Adress o telefonlista
23 Tävling: arbetarhistoria
24 Dikt: Vingen

Ledare
Så var det då dags att summera ännu ett år. Mycket har hänt och förändringar haglar över oss
hela tiden. På terminalen började det redan i januari med rånet och kort därefter kördes bryggor
sönder nere i tåghallen.
Vi har börjat ta fram lönekriterier som alla lag har fått vara med och tycka till om och det blir
snart ett avtal som vi förhoppningsvis kan använda i nästa års lönerörelse. Mer info om detta
kommer senare.
Vi har haft storstadsträffar i Stockholm, där vi träffade andra fackliga från Stockholm och
Malmö. Det är nyttigt att få insikt om hur andra har det och ge varandra erfarenheter och tips.
Jag har även suttit med i ett postnätverk från Postens alla verksamheter, där vi delgivit varandra
både glada och mindre roliga händelser. Jag kan tala om för er att det stormar på alla våra
postarbetsplatser, även om vi ibland kan känna oss ensamma i allt elände.
Vi har haft samråd, en samverkan där vi behandlar produktionsnära frågor som rör arbetet på
golvet. Vi har även haft terminalsamverkan, där viktiga frågor stötts och blötts och där vi inte
kommit överens. Det började i juni när posten ville lägga ut mer kvällar och söndagar för dag/
kvällsteamen. Vi från fackklubben kunde inte se vinsten med det och saknade en helhetssyn gällande
alla fyra teamen. Nu när det nya kvartalsschemat kommer med sina ändringar, för i första
hand natten kan jag inte påstå att det blir lugnare, utan snarare tvärtom. Allt känns rörigare och
mer okontrollerat än någonsin!
Vid årsskiftet får vi en ny terminalledning och går in i ny region där vi slås ihop med leverans
och ODR. Vi vet inte riktigt hur arbetet kommer att se ut på terminalerna i framtiden, men
ett är säkert; förändringarna kommer att fortsätta för oss alla. Göteborgsregionen blir en av de
största, med nästan 2900 medarbetare.
På ODR fortsätter arbetet med terminalsamverkan, där vi försöker påverka och förbättra
miljö och arbetsvillkor. Närmast ser vi fram emot sommaren 2009, då det förhoppningsvis har
kommit nya och bättre maskiner.
Vad gäller vår klubb har vi tagit ett beslut om att avskaffa representantskapet. Det innebär att
medlemsmötena beslutar och väljer i olika frågor, så passa på att gå på möten och gör din röst
hörd! Nästa årsmöte är den 31/1. Till sist vill jag tacka alla som kommit på mina medlemssamtal.
Det har varit otroligt givande och roligt att få prata med Er.
Jag tänker fortsätta nästa år om det finns intresse.
Nu ska vi inte glömma att det även finns mycket härliga saker
att glädjas åt och att allt på terminalerna inte är negativt. Vi
har härliga arbetskamrater och vi postisar ger inte upp i första
taget, så allt kan bara bli bättre.
Sköt om er alla och Ha en Härlig Jul och Nyår!
Le n a Liifv
KL u b b o r d f ö r a n d e
På Alla Plan | sid 3

Redaktören har ordet
Ett år går så himla fort, när dessa rader skrivs är det början av december och när du får tidningen är
det bara några få dagar kvar till jul. Sedan återstår bara en vecka av det här året. När man såhär i slutet
av året blickar tillbaka och ser vad som hänt, kan man bara konstatera att det i år liksom alla andra år
varit ett händelserikt år både i världen, i Sverige och på våra arbetsplatser.
Svart president i USA
När man ser på vad som hänt ute i världen så är det kanske många som kommer att minnas det här
året som det år då en svart man valdes till president i USA. Nu har det knappast någon betydelse
vilken hudfärg USA:s president har, politiken blir ungefär densamma ändå oavsett hudfärg. Ändå
är det naturligtvis en framgång för den afro-amerikanska befolkningen i USA att en svart man blivit
vald till landets president. Det är ändå mindre än 150 år sedan de svarta i USA var slavar. Politiken
kommer dock att bli densamma med en viss gradskillnad. Den nyvalde presidenten har lovat att inom
överskådlig tid avsluta den amerikanska närvaron i Irak. Istället skall USA:s krigföring koncentrera
sig till Afghanistan. Istället för att döda människor i Irak skall de amerikanska soldaterna döda folk i
Afghanistan. Det är i det sammanhanget värt att notera att svenska soldater deltager i detta krig.
Lissabonfördraget antaget
I Sverige så präglades den politiska debatten lång tid om FRA-lagen. Efter vissa kosmetiska ändringar
så tystades även de riksdagsledamöter inom borgaralliansen som var kritiska mot lagen. Nu verkar det
helt klart att genomföra övervakningssamhället.
Under hösten så ratificerade en överväldigande majoritet av riksdagsledamöterna EU:s Lissabonfördrag
och gav därmed ännu mer makt till EU byråkratin. Som om inte detta vore nog så sätts nu den
svenska arbetsrättslagstiftningen under hård press. EU-domstolen slog i sin dom fast att fackföreningarna
har rätt att använda strejkvapnet, dock under förutsättning att kapitalets fria rörlighet inte hotas.
Genom att godkänna Lissabonfördraget, utan att få något undantag för att den svenska arbetsrätten
skall gälla, så ligger den svenska fackföreningsrörelsen väldigt illa till. Det bör i detta sammanhang
noteras att det parti som skall stå svensk fackföreningsrörelse närmast, socialdemokraterna, röstade ja
till Lissabonfördraget. Så var det med det stödet till fackföreningarna.
Förändringar på våra arbetsplatser
Förändringens vindar har även svept över våra arbetsplatser. Främst är det administrationen som
har känt av det genom ”Prego”. Den nya regionala organisationen inom Posten har medfört att
de flesta i administrationen fått söka tjänster inom regionen. En del har blivit utvalda, medan
andra fortfarande går i väntans tider och undrar vad de skall syssla med nästa år. Bland dem
som fick flytta på sig var terminalchefen på GPT, Martin Löfgren. Han sparkas nu snett
uppåt i hierarkin och får en tjänst på huvudkontoret. Det finns ingen anledning att varken
jubla eller gråta över detta. Löfgren har, precis som sina företrädare, varit en person med
bakbundna händer som slaviskt har följt de direktiv som ålagts honom från högre ort.
Något annat har inte varit att vänta och med stor säkerhet kommer hans efterträdare
att fungera på samma sätt. Det är emellertid anmärkningsvärt att Martin Löfgren
skall efterträdas av två personer. Det blir en terminalchef och en biträdande. Helt
plötsligt finns det så gott om pengar att en kan bli två. Bland de personer
som fick fortsatt förtroende var ODR-chefen i Göteborg. Där har personalen
verkligen ingen anledning att jubla. Det är kanske så att när denne person
tog över som platschef på ODR var det möjligtvis en förbättring, eftersom
han till skillnad från sin företrädare i varje fall inte var öppen rasist.
När förhållandet förändrades, så att ODR chefen blev en terminalchef
med budgetansvar, blev det ren katastrof för de anställda. Den förre
ODR-chefen hade sina åsikter angående folk av icke nordisk härkomst,
men för den nuvarande chefen är alla anställda bara kostnader.
Och allting går ut på att hålla nere kostnader. Det finns all anledning
för SEKO att hålla ett vakande öga på vad som händer på ODR.
KARL-GUNNAR AUGUSTSSON, chefredaktör
På Alla Plan | sid 4

Under senhösten beslöt terminalledningen på GPT att införa en obetald rast på natten. Detta trots att både SEKO
och ST reserverade sig. Anledningen till att rasten infördes är enligt terminalledningen att de då har råd att höja
upp ett antal 45-procenttjänster till 75 procent. Dessa personer behövs för att terminalen skall klara av att fixa
brevservice när detta startar. Då måste man ställa sig frågan hur kan man resonera som så att dessa personer behövs,
men vi har inte råd att anställa dem, om vi inte försämrar för övrig personal. Det är ju helt klart att det inte saknas
pengar i företaget. Förra året gjorde Posten AB en vinst på ett par miljarder. Utdelningen till aktieägarna var 650
miljoner. Företaget har råd att avlöna sin VD med 900.000 kr/månad och de har råd att ersätta en terminalchef
med två. Då saknas det minsann inte pengar. Hur många upphöjningar från 45 procent till 75 procent skulle de
få för 900 000 i månaden? Ganska många i alla fall.
När Posten skall spara så blir det folk i produktionen som drabbas, inte cheferna.
Inte första gången vi är i kris
Vad många kommer att minnas från det här året är den så kallade finanskrisen som svept fram över hela världen.
Denna kris är ingenting annat än en överproduktionskris och är i det kapitalistiska samhället ungefär lika vanligt
förekommande som höststormar. Ändå så blir de styrande lika överraskade varje gång det händer. Lika överraskade
som Gatukontoret eller SJ blir över att det kommer snö på vägar och räls under vintertid.
I Sverige har vi marknadsekonomi och i en marknadsekonomi är det efterfrågan som skall styra produktionen.
Låter ju på sätt och vis bra, åtminstone om man med efterfrågan menade behov.
Fungerar det då verkligen så i praktiken?
Bostäder saknas
En av de branscher som har drabbats hårdast av krisen är byggbranschen. Ser man till behovet borde det vara
tvärtom. Är det något som det råder brist på i de svenska storstäderna så är det bostäder. För några månader
sedan kunde man läsa i GP att hittills i år hade det byggts 36 stycken hyresrättslägenheter i Göteborg under året.
Samtidigt som tusentals människor står i kö för att få en bostad. De bostäder som byggs är för det mesta bostadsrätter
eller villor. Det är knappast så att de ungdomar som idag står beredda att flytta hemifrån har pengar nog
att köpa en bostadsrätt eller villa. Det är inte heller troligt att en avskedad Volvoarbetare har råd med detta. De
få hyresrätter som byggs idag är så himla dyra att vanligt folk inte har råd att bo där. Samtidigt som det finns ett
stort behov av nyproducerade lägenheter så finns det ett behov av omfattande renoveringsinsatser i det befintliga
bostadsbeståndet.
Folkhemmets bostäder som byggdes under perioden 1946-60 har behov av omfattande klimat- och förnyelseåtgärder.
Totalt rör det sig om cirka 540 000 lägenheter, jämt fördelade över allmännyttan, privata hyresvärdar
och bostadsrätter. Omkring 60 procent av lägenheterna har inte moderniserats sedan 1975. Även bostäderna från
miljonprogrammat, som uppfördes under perioden 1960–1975, har stora renoveringsbehov. Trots detta så har
byggbranschen drabbats väldigt hårt av krisen och tusentals byggnadsarbetare står utan arbete idag.
Hos regeringen saknas helt klart en bostadspolitik. Från moderat håll brukar svaret vara att de skall satsa på ägarrätt
och på det sättet lösa problemet med bostadsbristen. Det är knappast arbetarklassens ungdomar som får sina
bostadsproblem lösta på det sättet och inte heller de som blivit arbetslösa. En rejäl satsning på byggandet skulle
lösa bostadsproblemen för vanligt folk och på köpet få arbetslösa byggnadsarbetare i arbete.
Det skulle även få fart på samhällsekonomin i övrigt; för varje byggnadsarbetare som sätts i arbete skapas ytterligare
tre arbetstillfällen. Olof Palme pratade på sin tid om att ...”när byggnadsarbetarna får arbete så går det också
bra för Ludvig Jönssons gardinfabrik i Kinna.” Visst är det så. När bostäderna står klara och människorna flyttar
in så behövs det inte bara möbler och gardiner. Det behövs även kylskåp, frys, badkar, toalettstolar osv.
Det är med andra ord ett enormt resursslöseri att låta bli att bygga bostäder. I dagsläget är det inte bara bostadsbyggandet
som är eftersatt, utan även järnvägarna och andra delar av infrastrukturen.
När nu framförallt bilindustrin har drabbats av en överproduktionskris så borde det vara läge att satsa på byggandet
av bostäder och infrastruktur. Det finns möjligheter att komma ur krisen även i ett kapitalistiskt samhälle.
Det gäller bara att viljan finns. Frågan är om den finns.
Med dessa små, små ord av kärlek ber jag att få önska alla läsare En God Jul och Ett Gott Nytt År!
På Alla Plan | sid 5

Krönika
Har du nån gång fått höra: ”var inte så negativ,
allt går att vända till något positivt”
eller: ”om du bara kunde va lite positiv,
ska du se att allt blir så mycket lättare”.
Du är väl, gud förbjude, inte en sån där
röd gubbe som förpestar atmosfären för
en hel arbetsplats. Nej jag tänkte väl det.
Vem vill vara en röd gubbe när man kan
vara en grön gumma. Det har blivit så totalförbjudet
att vara det allra minsta lilla
negativ. Jag kan bara säga som Susanne
Lanefeldt: kni-i-i-ip!
Det räcker nu. Flåshurtigheten börjar
gå mig på nerverna. Positivist-idealet får
konsekvenser för blodtrycket. Om man
aldrig släpper ut sin ånga uppstår så småningom
ett övertryck som leder till implosion.
Man sprängs helt enkelt inifrån.
Kort sagt: man blir så j-a förbannad så det
blir rent överdrivet. Bättre för hälsan att få
pysa ur sig i portioner.
En annan sak som far illa i dessa tider:
det gamla hederliga yttrandefrihetsidealet.
Oj, det var ett långt ord, som få verkar
sakna och inte många gärna pratar om.
Att våga säga ifrån, helt enkelt. När något
är helt uppåt väggarna kan det kännas
skönt att säga ett rungande NEJ! Prova
nån gång, vettja. Hu, så negativt, enligt
positivistprofeterna på modet.
Här följer en uppräkning av sånt som
jag gärna vill vara högljutt negativ till:
•Hela arbetsdagar av gående och stående
på stengolv (linoleum vart tog du vägen?).
•Ständiga justeringar av arbetstiderna (har
någon koll på konsekvenserna?).
•Två vändningar i samma vecka (hallå?).
•Deltid som inte går att leva på (utan hjälp
från a-kassan eller en rik äkta hälft).
Nu har i alla fall jag fått släppa ut lite ånga
i atmosfären. Vi som arbetar med På Alla
Plan vill gärna höra även Dina synpunkter
om jobbet och annat. Det här är din tidning.
Skriv insändare! Säg ifrån!
Och glöm inte: Du vet väl om att du är
värdefull.
ev a gr a m n e s
Representantskapet
avskaffade sig självt
Höstens stora medlemsmöte har
tagit ett steg närmare direkt demokrati.
Tycker i alla fall de som
vann omröstningen. En majoritet
av deltagarna röstade för att representanskapet
ska läggas ner.
Istället skall medlemsmötet välja
en i förväg nominerad styrelse direkt
på årsmötet. En Styrelse som
utökas med två personer och får
större ansvar.
Lördagen den 22 november höll
SEKO Göteborg klubb 630 sitt näst
sista representantskapsmöte, efter en
rekommendation om avveckling från
medlemsmötet. Repets funktion som
högsta beslutande organ för klubben
har varit att välja styrelse i början av
året och att fastställa budgeten i slutet.
Möten vår och höst
Nu blir det medlemmarna själva
som får göra detta. Minst två gånger
om året kommer det att vara klubbmöten
för SEKO Göteborg klubb 630.
Klubbmöte är ett medlemsmöte dit
samtliga klubbens medlemmar kallas
och har rösträtt, både medlemmarna
på GPT och på ODR.
Eftersom dessa klubbmöten är för
medlemmarna på båda arbetsplatserna
kommer de frågor som behandlas på
dessa möten inte att vara specifika för
den ena eller andra arbetsplatsen, utan
kommer att handla om sånt som berör
klubbens alla medlemmar. I början
av året kommer medlemmarna att få
välja styrelse, revisorer, revisorsersättare,
valberedning och ledamot till avdelningens
representantskap.
Budgetmöte
Under hösten blir det ett klubbmöte
som behandlar verksamhetsplan
och budget. Detta är ett mycket viktigt
möte eftersom det är här som medlemmarna
har möjlighet att påverka vad
SEKO-klubben skall syssla med under
nästa år.
Det är också här man beslutar om
hur pengarna skall användas och hur
stor avgiften skall vara. Klubbavgiften
är den del av medlemsavgiften till
SEKO som går till oss på GPT/ODR
630. Denna avgift varierar beroende
på vilken inkomst man har. De som
På Alla Plan | sid 6
tjänar mest betalar idag 37 kr/månad
medan de som tjänar mindre än 5000
kr/månad inte betalar någonting. Den
lägsta klubbavgiften är 10 kr/månad.
Större ansvar
I och med att representantskapet har
avskaffats så kommer klubbstyrelsen
att få större ansvar. Från att tidigare ha
haft rätt att besluta om utgifter upp till
20 000 kr får nu klubbstyrelsen besluta
om utgifter upp till 40 000 kr. Skulle
det vara något som kräver beslut om
pengar utöver denna summa måste
klubben utlysa ett klubbmöte som tar
beslutet. Beslutet att lägga ned representantskapet
kommer också leda till
att klubbstyrelsen får mer att göra.
Nu finns det inte längre några representantskapsledamöter
som kan vara
med och göra en del av det fackliga
arbetet, utan nu måste styrelsen klara
detta själva.
På grund av detta beslöt mötet att
utöka styrelsen med två personer.
Eftersom GPT är den största arbetsplatsen
bestämdes att de nya styrelseledamöterna
skall komma från brevterminalen.
ODR kommer fortfarande
att ha två mandat och det är fullt möjligt
att välja personer från ODR till
ordförande, kassör, sekreterare eller
studieorganisatör.
Sista mötet
Klubbens representantskap kommer
att ha sitt sista möte lördagen den 31
januari. Det blir ett kort möte där de
enda frågorna som behandlas är huruvida
klubbstyrelsen skall beviljas
ansvarsfrihet för det gångna året samt
om verksamhetsberättelsen och den
ekonomiska berättelsen kan godkännas.
När representantskapsmötet avslutats
tar klubbens årsmöte vid, där
en ny styrelse skall väljas.
Tre ur den gamla styrelsen står på
omval och två nya ledamöter skall läggas
till. Dessutom är det val av en del
andra poster. Mer om detta kan du läsa
längre fram i tidningen.
Ka l l e au g u s t s s o n

Välkommen till
sektion ODR:s årsmöte
På dagordningen bland annat: val av styrelse för ODR-sektionen och aktuell facklig information.
Efter mötet deltar vi i terminalklubbens årsmöte och när detta är avslutat äter vi middag på
restaurang Postiljonen. Teckningslistor kommer att sättas upp i början av januari.
Alla medlemmar hälsas Hjärtligt Välkomna!
Mötet hålls i Tärnan plan 5 på GPT
lördagen den 31 jan kl 11.30
Välkommen till SEKO Väst
Klubb 630:s årsmöte
På dagordningen: Val av ordförande, val av tre ledamöter, val av studieorganisatör, val av huvudskyddsombud,
val av ledamot och ersättare i avdelning SEKO Västs representantskap samt val av valberedning. Alla medlemmar i
SEKO Väst klubb 630 har rätt att närvara och att rösta på detta möte.
Mötet kommer i princip inte att behandla specifika frågor för respektive arbetsplats, utan detta möte är till för att
välja styrelse och andra funktioner i klubben. Mötesordförande blir Sune Blomqvist från leveransklubben. Sune är
ordförande i rådet för SEKO Posten leverans och SEKO:s förhandlingsansvarige i regionen. Under mötet kommer
Sune att informera om vad som händer inom regionen och inom Posten.
Efter mötet bjuder klubben på mat på restaurang Postiljonen. Teckningslistor kommer att sättas upp i början av januari.
Tänk på att om ni sätter upp er för mat och inte kommer så får SEKO ändå betala för det antal som är beställda.
Det är medlemmarnas pengar och det vore ju synd att slänga bort dem på grund av att någon anmält sig och sen inte
kommer. Varje portion kostar 100 kr. Välkomna!
Mötet hålls i Örnen plan 4 på GPT
lördagen den 31 jan kl 13.00
På Alla Plan | sid 7

$
Nomineringar till klubbstyrelsen
Vi sitter på posterna nu. Vilka som sitter imorgon påverkar Du.
Nomineringar till klubbens årsmöte den 31/1 2009 skall vara
valberedningen tillhanda senast den 2/1 2009.
Alla medlemmar i SEKO Väst Klubb 630 har rätt att närvara
och rösta på mötet. Både den som nominerar och den som före-
poster till omval:
Ordförande tre år
Studieorganisatör tre år
Två ledamöter tre år
En ledamot två år
Revisor två år
Två revisorsersättare ett år vardera
Tre till valberedningen ett år
En ledamot till avdelning SEKO Västs representantskap ett år
En ersättare till avdelning SEKO Västs representantskap ett år
Ett huvudskyddsombud för GPT tre år
På Alla Plan | sid 8
slås till posten skall vara medlem i klubben. Den som nomineras
måste vara tillfrågad och ha accepterat. Du kan nominera till alla
ovan nämnda uppdrag i klubbstyrelsen.
Använd nedanstående kupong och skicka in den till:
Valberedningen SEKO Väst Klubb 630, 405 10 Göteborg
Lena Liifv ordförande Elodia Aragon studieorg Louise Sundgren ledamot Gertrud Ivarsson HSO
— — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — –– –
Jag nominerar ____________________________________ till uppdraget som _______________________________________
Jag som nominerar heter ________________________________________ och har personnummer _______________________
Jag nominerar ____________________________________ till uppdraget som _______________________________________
Jag som nominerar heter _______________________________________ och har personnummer _______________________

En öl i goda arbetskamraters lag...
En öl eller tre till god
mat efter väl genomfört
fackmöte. Vi gick
alla i en lång rad från
GPT, längs tågrälsen
och under motortrafikleden,
till Lilla Restaurangen
i Olskroken.
Ett drygt 50-tal
medlemmar slöt upp
för att smörja kråset
och dansa loss.
Mätta och nöjda med slipsen käckt på svaj. Kalle A. och
Krister B. grunnar på när dansen ska börja och med vem.
På Alla Plan | sid 9
Två fackpampar pustar ut. Jan-Anders L.
(mer känd som Linkan) och vice ordförande
Hans Skog.
sa m t l i g a b i l d e r: in g e m a r Ka j s m a r
Susanne M. som var PAP-redaktör i ett tidigare liv,
träffar gärna sina gamla polare i SEKO 630 GPT. Här
spejar hon ner mot ordförande Lena Liifv, för kvällen
omgiven av glada postklubbsmedlemmar.

Ett omtumlande år för huvudskyddsombudet:
”Vi är mitt uppe i ett stort förändringsarbete som bara börjat...”
Vid denna tidpunkt är säkert alla väl
medvetna om vad Brevservice 2009
innebär. Konsekvenserna ser ut på
olika sätt och förändringarna i arbetsmiljön
är påtagliga.
Terminalens budgetproblem har också
renderat ett antal besparingsåtgärder som
inneburit schemaförändringar med flera
kvällar som följd, rast istället för paus, förändringar
i rotationen och nedbemanning
i arbetsstyrka som sliter på personalen.
Stora fluktuationer i volymerna har också
inneburit svårigheter att bemanna rätt
med kvarligg som följd.
Utökad videokodningstid
En av sparåtgärderna var att
öka videokodningstiden från
trettio minuter till fyrtiofem.
Det innebar att hela rotationsslingan
förändrades till färre antal
växlingar som sparar ledtid.
Previas ergonom, Marianne
Nordin har i sin rapport gjort
en riskbedömning av videokodningsarbetet.
Hon angav längsta
rekommenderade tid till fyrtiofem
minuter – dock med förbehållet
att en utvärdering skulle
göras där stress, belastning och
kodningsresultat bedöms.
En sådan rapport är beställd av
Posten och kommer att påbörjas
i början av nästa år.
Behov av lyfthjälpmedel
och lådtransportör
I samverkansgruppen har en
terminalgemensam handlingsplan
arbetats fram utifrån resultatet
från årets arbetsmiljöenkät.
En viktig fråga är att få vettiga
lyfthjälpmedel till inmatningen
på IRM och avlastning för
hanteringen av blålådor inne i
BFM-hallen.
Ett centralt projekt håller på att ta fram
ett flyttbart lyfthjälpmedel för lådvagnar.
Medan den produkten är under utveckling
är det viktigt att skapa någon form av
provisorisk lösning för att underlätta för
personalen som arbetar vid IRM.
När det gäller att förbättra arbetsmiljön
inne i BFM-hallen finns önskemål om utökad
kapacitet både vad gäller lådtransportsystemet
(LTP) och utrobot.
En viktig kringutrustning till BFM är
just lådtransportör. I dag använder man
LTP-vagnen, som i sig är en bra utrustning,
bara för att sen lyfta av lådorna till
lådvagn. Ursprungstanken var givetvis
att förflytta den till en närliggande lådtransportör,
därav namnet. Förädlingen
gör att antalet blålådor ökar, vilket i sin
tur kräver utökad robotkapacitet. Investeringar
som kostar men i långa loppet lönar
sig, både för personal och arbetsgivare.
Ny förskiljningsdel på IRM
Ingen har väl undgått att lägga märke
till den nya förskiljningsutrustningen som
installerats.
Det blir mycket lyftande vid BFM-maskinerna även i framtiden, så Kerstin
Christoffersson välkomnar alla hjälpmedel som kan underlätta arbetet.
Många har säkert svurit en och annan
ramsa över fastkörningarna i trågen och
brevfällorna. Posten har ännu inte godkänt
installationen och många krav är ställda på
åtgärder som skall vidtas.
Banan över till SRM kommer att få en
upphängning, istället för som nu golvfästande
stag. Banden ligger för löst mot
bandbanan och ska därför bytas ut. Trågen
vidgas och de tvärgående pinnarna tas
bort. Arbetsstationen för klumpstämpling
på SRM kommer också att byggas om.
Detta är några av de större förändring-
På Alla Plan | sid 10
arna som skall genomföras under nästa år.
Det är också viktigt att alla får en bra utbildning
i säkerhet och rätt arbetsmetod.
Regionsorganisation.
Besparingarna i meddelandebolaget har
också lett till en övergripande organisationsförändring,
där man delat in landet
i tio regioner. Efter nyår ingår terminalen
tillsammans med ODR och leverans i region
Göteborg, som därmed blir en av de
största arbetsplatserna (jämte Stockholm
Syd) med hela 2899 anställda.
Regionchefen kommer att ha en stab
som tar över många av de stödfunktioner
vi vant oss vid att terminal haft.
Vad som händer efter nyår då
den nya regionen träder i kraft
är ett oskrivet blad.
Förändringar kommer säkert
också att ske inom terminal,
där vi får en ny ledning. Min
förhoppning är att de kommer
att vara intresserade av att förbättra
och utveckla arbetsmiljön
för alla anställda på Göteborgs
Postterminal.
ge r t r u d iv a r s s o n h u v u d -
s K y d d s o m b u d
En riktigt God Jul
önskas till alla fantastiska
människor på terminalen
och ODR!

Posten i förändring – medarbetare i kläm
Det har väl inte undgått någon att
Posten är inne i en stor förändring
just nu. Något som påverkar oss alla
mer eller mindre. Natten, till exempel,
påtvingades en rast, vilket inte
gjort livet roligare för dem.
Vi försökte i det längsta påverka våra chefer
att en rast skulle innebära en försämring
för personalen, eftersom den tiden
måste läggas ut någon annanstans, vilket
med stor sannolikhet kommer att bli som
en extra vakt. Vi från SEKO sa inte nej till
förslaget om att höja upp 45-procentare
till 75, utan vi sa nej till att det var andra
ur personalen som skulle ”offras”.
Dag/kväll fick en extra kvällsinställelse,
något vi i SEKO också sa nej till. Med facit
i hand ser vi nu att det beslutet inte gav det
resultat som man hade hoppats på, utan
bara ledde till kvarligg på dagarna. Kanske
den där extra kvällen försvinner när vi går
in i brevservice i början av nästa år, och
vad var då vitsen med att reta upp personalen
och skapa oro på arbetsplatsen?
Läge för en nystart
Ja, som vi alla ser, behöver vi nog börja
om med ett blankt papper och sätta oss
ner, Posten och SEKO. För att tillsammans
skapa den arbetsplats som alla kän-
ner att vi går till med glädje, en arbetsplats
där vi får vara delaktiga och påverka vad
som sker.
Jo, vi förstår att världen har hamnat i en
finanskris, och vi förstår också att vi inte
kommer undan, men det får ändå inte bli
så att man stirrar sig blind på att vargen
skall komma. För om vi lever som om han
redan är här blir det svårt att göra ett bra
arbete. Ingen vill väl vara med och bidra
till ökad sjukskrivning på grund av stress
och urusla arbetsförhållanden?
Tålig produktionspersonal
Säga vad man vill, men en trognare och
mer vetgirig personal, som suger åt sig alla
förändringar som sker, får man väl leta
efter. De flesta vill vara med och lära sig
koda och ta nya körkort på nya maskiner
som installeras. Men nu går det i hundranittio
och man klarar inte hur många
förändringar som helst i den farten!
Jag tycker att vi skall försöka se framåt
och hoppas att saker kommer att falla på
plats när vi går in i brevservice. Vi ska även
i fortsättningen lägga kraft och energi på
att åstadkomma så bra scheman som möjligt
och kämpa för fler upphöjningar.
Vi kommer ju även få en del nya
chefer,och dem vill vi hälsa välkomna med
en förhoppning att vi tillsammans skall
1. Ersättning vid sjukdom:
Nya regler för ersättning vid sjukdom
Lön
upp till
7,5
prisbasbelopp:
25 625 kr/mån
K
a
r
e
n
s
d
a
g
Sjuklön
från
Arbetsgivaren
80 %
dag 15-
90
Avtal
10%
dag 91-
360
Sjukpension
10%
Sjukpenning
från
Försäkringskassan
80 %
(av SGI x faktor 0,97)
Dag: 1 2 - 14 15 90 360
På Alla Plan | sid 11
Från dag 361
i max 1 år
Medlemsförsäkring
1 200 kr/mån
göra terminalen till en så bra arbetsplats
som möjligt.
Populära medlemssamtal
Vi på SEKO har under hösten betat av
en del av medlemsamtalen. Det har varit
mycket lärorikt och intressant för oss att få
höra våra medlemmars åsikter. Tyvärr har
vi inte hunnit med alla, men vi skall försöka
att boka tider så fort som möjligt. Vi
kommer också i fortsättningen att ha dessa
samtal. Du som ännu inte har bokat dig
och vill göra det, kan vända dig till Lena
eller mig på fackexpeditionen.
Ny samverkansgrupp
Förändringarna i Posten har också resulterat
i att vi ska ingå i en region där brevterminalen,
ODR, samt leverans ingår. Vi
får en gemensam chef och en samverkansgrupp
för hela regionen. Sune Blomkvist
från leveransklubben, undertecknad från
SEKO Väst klubb 630, samt ett huvudskyddsombud
som heter Claes Söderling
ingår i den. Vi har haft en första träff med
de nya cheferna i regionen, där vi bara mer
eller mindre presenterade oss för varandra.
Vi ska ses igen i början av nästa år för att
komma fram till vad som går att samverka
omkring på den här nivån.
Avtal
15/21 %
Sjuk och
aktivitetsersättning
från
Försäkringskassan
64 %
lo u i s e su n d g r e n
Från årsskiftet kommer det att bli en del förändringar i ersättningen från arbetsgivaren vid sjukdom. Det blir tuffare villkor för
sjukskrivna med försäkringskassans nya regler. Seko har skrivit nytt avtal med posten som rör sjukersättningen, se bilden ovan.
Om du har några frågor så är du välkommen till mig och prata försäkringringar när du vill. God Jul önskar Louise!

TerminalFACKTUELLT 4/2008 Avtalsnytt
Nytt pensionsavtal från 2009
Helt premiebestämt för födda 1981 eller senare • 10 procent i sjuklön dag 91 - 360 för alla
! Den 1 januari 2009 träder Postens nya pensionsavtal i kraft. Det nya avtalet är uppdelat i två avdelningar,
Avdelning 1 och Avdelning 2. Avdelning 1 omfattar dem som är födda 1981 eller senare och Avdelning 2 dem
som är födda 1980 eller tidigare. Den största förändringen i avtalet är att de som är födda 1981 eller senare får
en helt premiebestämd pension. För övriga fortsätter i stort sett samma regler att gälla. Några förändringar
införs dock, bland annat en sjukpension på 10 procent mellan den 91:a och 360:e sjukdagen.
Avdelning 1
Gäller födda 1981 eller senare
Avdelning 1 gäller för dem som är födda
1981 och senare, oavsett om man redan är
anställd när det nya avtalet träder i kraft
den 1 januari 2009, eller om man nyanställs
efter detta datum. Om man är anställd
när det nya avtalet träder i kraft
måste man vara “fullt arbetsför” för att
omfattas av Avdelning 1. Den som omfattas
av ITP-P-avtalet den 31 december
2008 och är helt eller delvis sjuk den 31
december 2008 och är fortsatt sjuk den 1
januari 2009 går kvar på ITP-P-avtalet så
som det löd den 31 december 2008. Man
omfattas alltså inte av de ändringar i det
“gamla” ITP-P-avtalet som gäller enligt
Avdelning 2.
Timanställda och förstärkningsanställda
tillhör Avdelning 1.
Helt premiebestämt
Den viktigaste förändringen i det nya
avtalet är att de som omfattas av Avdelning
1 får en helt premiebestämd pension.
Arbetsgivaren betalar in en premie som
motsvarar 4,5 procent på bruttolönen till
min pension. När lönen en viss månad
överstiger 30.000 kr betalas 30 procent på
den del av lönen som överstiger 30.000 kr.
Pensionens storlek blir sedan beroende på
hur länge jag arbetat och hur mycket jag
tjänat in och sist, men inte minst, hur
pengarna har förräntats.
Premierna börjar betalas in från det man
fyller 25 år. Premien beräknas på månadslönen
och fasta tillägg samt rörliga
tillägg som mertids-, ob- och semesterersättning.
Även övertidsersättning ingår i
underlaget.
Förvaltare
Man väljer själv hos vem och hur man vill
placera sitt pensionskapital. Hälften av
premien måste placeras i en traditionell
pensionsförsäkring. Man får välja mellan
fem bolag. Den andra halvan kan placeras
i antingen en traditionell försäkring eller i
fonder. Även här har man fem bolag (men
inte riktigt desamma) att välja mellan.
Valet av förvaltare (liksom av familjeskydd
och återbetalningsskydd; se nedan)
administreras av ett bolag som heter Collectum.
En annan nyhet i avtalet är att man (mot
en viss avgift) får flytträtt för hela pensionskapitalet.
I nuvarande avtal har man
kunnat byta förvaltare, men man har inte
fått ta med sig det man redan har sparat
ihop.
Återbetalningsskydd
Även i det nya avtalet finns
återbetalnings- och familjeskydd. I nuvarande
avtal är grundregeln att dessa två
efterlevandeskydd ingår; om man inte vill
ha dem måste man själv välja bort dem. I
det nya avtalet är det tvärtom.
Återbetalningsskydd innebär att mina
efterlevande får ut det pensionskapital jag
tjänat in om jag avlider innan jag hunnit ta
ut det. Kostnaden för återbetalningsskyddet
tas från den premie som arbetsgivaren
betalar in och leder alltså till en något
lägre pension.
Familjeskydd
Familjeskydd är en typ av livförsäkring
som innebär att mina efterlevande får en
fast summa i ersättning under en viss tid.
Jag kan välja mellan ett familjeskydd på 1
- 4 prisbasbelopp/år (2009 = 3.567 -
14.267 kr/mån). Jag kan också bestämma
om familjeskyddet ska betalas ut till mina
efterlevande under 5, 10, 15 eller 20 år.
Enda kruxet är att även familjeskyddet
kostar pengar, mer ju äldre jag är och hur
många basbelopp och ersättningsår jag
väljer. Även premien för familjeskyddet
dras från de 4,5 procent som arbetsgivaren
betalar in till min pension = lägre pension
för mig själv.
Ickeval
Om jag inte bryr mig om att själv göra ett
aktivt val när jag ansluts till ITP-P:s Avdelning
1 placeras mina premier i en tradi-
På Alla Plan | sid 12
tionell försäkring hos Alecta, utan
återbetalnings- och familjeskydd.
Utbetalning
Pensionen betalas enligt grundregeln ut
från 65 år så länge man lever. Man kan
välja att börja ta ut pensionen tidigare
eller senare än vid 65 år. En nyhet är att
man kan välja att ta ut hela den intjänade
pensionen under en begränsad tid, dock
lägst fem år.
Sjukpension
Reglerna för sjukpension ändras i det nya
avtalet – både till det sämre och litet till
det bättre.
Enligt vårt Villkorsavtal får man 10
procent i sjuklön från arbetsgivaren mellan
den 15:e och 90:e sjukdagen ovanpå
sjukpenningens (knappa) 80 procent.
Därefter upphör ersättningen och det finns
inte heller någon kompletterande ersättning
för denna period i vårt nuvarande
pensionsavtal. Enligt det nya ITP-avtalet
får man behålla de 10 procenten från dag
91 till och med den 360:e sjukdagen.
Sjukpensionen träder i kraft även för den
som inte har varit sjuk i 91 dagar i en följd
men haft sammanlagt 105 sjukdagar under
de senaste 12 månaderna.
Å andra sidan har de som beviljats sjukersättning
21 procent i sjukpension enligt
vårt gällande pensionsavtal (ovanpå de ca
64 procent som Försäkringskassan betalar
i sjukersättning). I det nya avtalet sänks
sjukpensionen till 15 procent för alla som
omfattas av Avdelning 1.
Avdelning 2
Gäller födda 1980 eller
tidigare
Avdelning 2 omfattar dem som är födda
1980 eller tidigare. Avdelning 2 motsvarar
i princip nuvarande ITP–P-avtal, men med
några förändringar.
Pensionen enligt Avdelning 2 består av

TerminalFACKTUELLT 4/2008 Avtalsnytt
två delar.
En förmånsbestämd del som – enkelt
uttryckt – uppgår till 10 procent av min
pensionsmedförande lön. I den pensionsmedförande
lönen ingår den aktuella
månadslönen och fasta tillägg när jag går
i pension samt genomsnittet av föregående
kalenderårs lönetillägg (mertids-, ob-,
semestertillägg; övertid ingår ej). Det
krävs 30 år för att få full pension. Pensionen
börjar tjänas in från 28 år.
Den andra delen är premiebestämd.
Arbetsgivaren betalar fr.o.m. 28 år in en
premie som motsvarar 2 procent av min
lön.
Förvaltare
Den förmånsbestämda delen av pensionen
administreras av Statens Pensionsverk
(SPV).
Premiedelen administreras av Bliwa. Jag
väljer själv vilket bolag jag vill placera
pengarna hos och om jag vill sätta dem i
en traditionell pensionsförsäkring eller i
fonder. Det finns ett tiotal bolag att välja
mellan. Bliwa administrerar även familjeoch
återbetalningsskyddet.
Återbetalningsoch
familjeskydd
Återbetalningsskyddet är oförändrat.
Grundregeln för familjeskyddet har hittills
varit att man kunnat välja 1 eller 2 basbelopp/år
som betalats ut under fem år. De
som omfattas av Avdelning 2 kommer
fr.o.m. 2009 att erbjudas samma villkor
som Avdelning 1; se ovan!
Ickeval
Den som inte har gjort ett eget val när man
anslutits till nuvarande ITP-P har fått sitt
kapital placerat i en traditionell försäkring
hos Kåpanpensioner med återbetalningsskydd
och enkelt familjeskydd.
I det nya avtalet fortsätter man att placera
Avdelning 2:s ickeväljares premier i en
traditionell pensionsförsäkring hos Kåpanpensioner.
Man kommer dock att
under 2009 utreda om man ska byta förvaltare.
Däremot införs samma regler för
återbetalnings- och familjeskyddet som i
Avdelning 1 – dvs man måste själv välja
om man vill ha dem.
Utbetalning
Grundregeln om utbetalning från 65 år
och livet ut för den förmånsbestämda
delen och fem år för premiedelen är oförändrad.
Däremot införs även i Avdelning
2 möjligheten att ta ut också den förmånsbestämda
delen under en begränsad tid –
dock lägst under fem år.
Sjukpension
Den som tillhör Avdelning 2 och är anställd
den 31 december 2008 behåller
21 procent i sjukpension vid sjukersättning.
Den som anställs den 1 januari 2009
eller senare får samma nivå som de i Avdelning
1, 15 procent.
Avdelning 2 får samma förbättring som
Avdelning 1 vid sjukdom dag 91 - 360.
Då utgår 10 procent i sjukpension ovanpå
Försäkringskassans ersättning. Däremot
gäller inte 105-dagarsregeln för Avdel-
Inkomster över 7,5 basbelopp
• Det jag beskriver i min artikel gäller
som regel för inkomster upp till 7,5
pris- eller inkomstbasbelopp (2008 =
25.625 respektive 30.000 kr/mån).
För inkomster över denna nivå gäller
en del särskilda regler i avtalet.
1. Intjänande
Avdelning 1. Arbetsgivaren betalar
varje månad in en premie på 4,5 procent
på lön upp till 7,5 inkomstbasbelopp/12
(2008 = 30.000 kr/mån; inkomstbasbeloppet
för 2009 är inte
fastställt).
För lönedel över 7,5 inkomstbasbelopp/12
betalar arbetsgivaren in 30
procent.
Avdelning 2. Arbetsgivaren betalar 2
procent till premiedelen (ITPK-P) av
pensionen. Procenttalet är detsamma
oavsett inkomstens storlek.
Sjukpension - Avdelning 1.
Lön/Lönedel Dag 91 - 360 From Dag 361 Sjukersättning
- 7,5 pbb 10% 0% 15%
7,5 pbb - 20 ibb 65% 65% 65%
20 ibb - 30 ibb 32,5% 32,5% 32,5%
pbb = prisbasbelopp
ibb = inkomstbasbelopp
Sjukpension - Avdelning 2.
Lön/Lönedel Dag 91-360 From dag 361 Sjukersättning
-7,5 pbb 10% 0% 15/21%
7,5 pbb - 20 ibb 65/80% 1)
På Alla Plan | sid 13
65/75% 1)
ning 2.
Övergångsbestämmelsern a
kvar
De övergångsbestämmelser som ger
många rätt att gå vid 60 respektive 63 år
finns kvar i det nya avtalet.
2. Sjukpension
Se tabell nedan!
3. Familjepension
Avdelning 1. Familjepension ingår ej.
Avdelning 2. Familjepensionen (ska
inte blandas ihop med familjeskyddet)
utgår till efterlevande make/a och barn
vid dödsfall (även efter det att man gått
i pension). Familjepension utgår endast
till efterlevande om den avlidne
haft en pensionsmedförande lön som
överstiger 7,5 inkomstbasbelopp. Familjepensionens
storlek är beroende
på inkomstens storlek och hur många
efterlevande det finns.
65/81% 1)
Jan Åhman
20 ibb - 30ibb 32,5/80% 1)
32,5/75% 1)
32,5/40,5% 1)
pbb = prisbasbelopp
ibb = inkomstbasbelopp
1)
= För dem som är födda 1980 eller tidigare och är anställda i Posten den 31
december 2008 gäller de högre beloppen. För dem som ansluts efter detta
datum gäller den lägre siffran.
/JÅ

Bolånekris – finanskris
– en hel värld i kris
Det började som en bolånekris i USA
som snabbt förvandlades till en finanskris.
Finanskrisen blev till en industrikris
och 10 000-tals människor
riskerar nu att slängas ut i arbetslöshet.
De som orsakat krisen går skadeslösa
medan arbetare och småfolk
runtom i hela världen får betala.
Under sensommaren och hösten exploderade
den så kallade finanskrisen. Det
började i USA där den amerikanska staten
fick gå in och rädda ett antal
banker som annars skulle
ha gått i konkurs. Sedan
följde ett antal EU-länder
där samma sak hände. I den
borgerliga pressen hyllas
dessa beslut om att förstatliga
delar av bankväsendet
som en väldigt klok och bra
politik. För något halvår sedan
hade samma borgerliga
skribenter betraktat detta
som kommunistisk politik.
Nu kan man se i TV hur
den moderate finansministern
Anders Borg varnar
bankdirektörerna med förstatligande
om de inte slutar
att vara så giriga. Är det
då så att George W Bush,
EU-ländernas regeringar
och den moderate finansministern
Borg plötsligt
gått och blivit socialister?
Naturligtvis är det inte så,
utan vad de försöker göra är
att rädda det kapitalistiska
systemet från att förgöra
sig självt. Det är skattebetalarna
som får betala och
främst då arbetare och småfolk.
Finanskrisen beror på en överproduktionskris
inom det kapitalistiska samhället
där det produceras mer än vad som
konsumeras. Detta är inget nytt fenomen
utan ett ständigt återkommande symptom
inom det kapitalistiska systemet.
Statens roll
Inom den borgerliga nationalekonomin
har det funnits två huvudteorier om vilken
roll staten ska spela i ekonomin. Den
klassiska liberala teorin bygger på Adam
Smiths teorier. Den ekonomiska grundsynen
är i huvudsak fysiokratisk; människornas
ekonomiska liv styrs av oföränderliga
naturlagar och den ekonomiska politikens
huvudregel är att låta dessa naturlagar verka
fritt, det vill säga utan störande ingrepp
från statens sida. Denna grundsyn kallas
”den osynliga handen”.
Smiths teorier skrevs på 1770-talet i
England där det kapitalistiska samhället
höll på att växa fram i kamp mot det feodala
samhället. Det var ett helt annat sam-
hälle än dagens samhälle. Den andra ekonomiska
teorin lanserades på 1930-talet av
John Maynard Keynes. Huvudbudskapet
i hans ekonomiska teorier var följande:
1. Arbetslösheten i marknadsekonomin.
Keynes menade att en marknadsekonomi
aldrig kunde bli tillräckligt stabil för att
kunna nå full sysselsättning. Tvärtom så
menade han att en marknadsekonomi var
så instabil så att även om full sysselsättning
skulle uppnås så skulle den situationen
inte bestå under någon längre tid. Mark-
På Alla Plan | sid 14
nadsekonomin skulle leda till depression.
2. Orsakerna till arbetslösheten.
En storskalig arbetslöshet är en effekt av
för låg efterfrågan på varor och tjänster.
3. Statlig upphandling.
För att komma till rätta med arbetslösheten
så måste staten aktivt gå in och köpa
varor och tjänster.
Efter andra världskrigets slut blev Keynes
teorier rättesnöre för flertalet av de
kapitalistiska länderna. På 70-talet blev
dessa ekonomiska teorier alltmer ifrågasatta
och istället blev
de så kallade nyliberala
ekonomernas teorier
alltmer förhärskande. I
bland annat USA, Chile
och Storbritannien låg
Miltons Friedmans teorier
till grund för den
ekonomiska politiken.
Friedman var en av västerlandets
främsta förespråkare
av avregleringar
och marknadsekonomi.
Han menade att individens
egenvärde är en
central förutsättning för
ekonomisk utveckling.
I de allra flesta kapitalistiska
länder blev de
nyliberala ekonomernas
teorier de allmänt gällande
och marknadskrafterna
släpptes helt fria.
Maximal profit
Det kapitalistiska systemet
bygger på att kapitalägaren
skall få maximal
utdelning på sina satsade
pengar. Det vill säga vinsten
skall vara så stor som
möjligt. Vinsten är den
del av förädlingsvärdet som uppstått i produktionen
och som kapitalägaren tillskansar
sig.
Den andra delen av förädlingsvärdet
är det som arbetarna får i lön. Det finns
därför alltid en klar motsättning mellan
arbete och kapital – kapitalägaren vill ha
så stor del av förädlingsvärdet som möjligt
i vinst och arbetarna vill ha så stor del av
förädlingsvärdet som möjligt i lön. För att
kunna få maximal vinst måste därför lönedelen
vara så liten som möjligt.

Genom det nyliberala systemskiftet har
kapitalets andel av förädlingsvärdet ökat
dramatiskt på bekostnad av arbetarnas del.
Nu är det ju så att någon måste köpa de
varor som produceras och är arbetarnas
lön låg kan de inte konsumera så mycket
och därmed finns det ingen marknad för
varorna. Blir inte varorna sålda så blir det
heller ingen vinst och då är inte kapitalägaren
längre intresserad av att satsa pengarna
på produktion.
Spekulation
I det läget kan spekulation och kreditgivning
istället vara intressant att satsa
pengarna på. Det kan gälla att spekulera i
valuta, råvaror, konst eller nåt annat. Vad
som nu pågått i närmare 40 år är att den
produktiva ekonomin, varuproduktionen,
har sanerats på osannolika summor.
Kreditgivningen har dels gett marknaden
ett kapitaltillskott vilket har lett till
att det funnits pengar att köpa varor för
och dels har kapitalägarna funnit en lönsam
placering för sina pengar. Dagligen så
överöses vi med krediterbjudanden – avbetalningsköp,
banklån, kreditkort, smslån
osv. Förr eller senare måste dessa krediter
betalas och de är ju inte heller gratis
utan det skall även betalas ränta på dessa
pengar.
Krediter utan täckning
Den så kallade bolånekrisen som startade
den finanskris som nu sveper över hela
världen beror på att bolåneinstituten lånade
ut pengar till folk med låg kreditvärdighet.
Dessa lån innebär en större risk och
är därför dyrare. Många har inte kunnat
betala sina lån utan tvingats lämna ifrån
sig sina hus till bolåneinstituten som sedan
inte fått sålt dem. Bakom bolåneinstituten
står en rad banker som i sin tur tagit lån
från andra banker, bland annat i Europa.
Överproduktionskris
På detta sätt har den amerikanska bolånekrisen
blivit en finanskris som drabbar
hela världen. I grund och botten är denna
finanskris inget annat än en överproduk-
tionskris där man med
konstgjorda medel har
hållit uppe efterfrågan
på varor genom kreditgivning.
Den del av lönen som
arbetarna har förlorat
har de kunnat låna
och därmed har efterfrågan
på varor hållits
uppe. Nu när finanskrisen
exploderar så
fungerar inte detta
system längre och
därmed sjunker efterfrågan
på varor. När efterfrågan på varor
sjunker så måste också företagen dra ner
på produktionen vilket innebär att folk
blir arbetslösa och därmed får mindre
pengar. Mindre med pengar betyder naturligtvis
mindre konsumtion och därmed
ännu mindre produktion och ännu mer
arbetslöshet. I detta läge går regeringarna
världen över in med pengar för att rädda
bankerna och finansinstituten. Dessa
pengar måste tas nånstans ifrån och det är
inga pengar som ramlat ned från himlen.
Det är skattebetalarnas pengar som nu används
för att rädda finanssystemet. Pengarna
skulle ha kunnat användas på andra
sätt, exempelvis genom att bygga bostäder,
skolor, sjukhus och daghem. De skulle
också kunna användas till att anställa folk
i den offentliga sektorn, vilket i sin tur
skulle minska arbetslösheten och därmed
öka köpkraften. Genom en ökning av den
offentliga konsumtionen ökar köpkraften
och därmed finns det avsättning för de varor
som produceras.
Byggs för få bostäder
Ett väldigt bra exempel är bostadsbyggandet.
I Göteborg har det under året tillkommit
cirka 30 nya hyresrätter och just
På Alla Plan | sid 15
nu är arbetslösheten bland byggnadsarbetarna
väldigt hög. Detta beror inte på att
det inte finns någon efterfrågan på bostäder,
tvärtom. Det beror istället på att det
inte ger tillräcklig profit att bygga hyresrätter
och de få som byggs är så dyra att
vanligt folk inte har råd att bo där.
Genom en satsning på bostadsbyggandet
så kan bostadskön minska och dessutom
ge många arbete. Varje byggnadsarbetare
som har jobb skapar i sin tur arbetstillfällen
för ett antal andra.
Utbudspolitik
Denna lösning är inte de borgerliga politikerna
intresserade av. Den borgerliga
regering som tillträdde i Sverige efter valet
2006 har under sin regeringstid fört en utbudspolitik.
De har valt att öka utbudet
av arbetskraft genom att jaga arbetslösa
och sjukskrivna. Dessa grupper skall nu
erbjuda sina tjänster på
arbetsmarknaden och alla
vet ju att när utbudet är
stort så blir priset lågt, ju
fler som vill sälja sin arbetskraft
desto lägre blir
priset på denna.
Därmed menar borgarna
att antalet arbetstillfällen
ska öka. Genom
skattesänkningar hoppas
de kunna stimulera konsumtionen,
men eftersom
skattesänkningarna
främst har kommit dem
till godo som redan har
gott om pengar så stimuleras
inte konsumtionen i
någon större omfattning.
Överklassen har redan så
gott om pengar att det enda
detta leder till är ökad spekulation.
En annan värld är möjlig
Nu behöver det inte vara på det här sättet.
Det finns ett alternativ till det kapitalistiska
samhällssystemet och det är ett
socialistiskt samhälle. Där produceras inte
varor för att någon skall tjäna pengar på
det utan för att tillfredsställa människornas
behov. Förädlingsvärdet används, förutom
ersättning till arbetarna, till samhällets
bästa.
I ett sådant samhälle finns det ingen
som berikar sig på andras arbete och det
finns ingen som behöver svälta eller vara
hemlös. Vi slipper också de ständigt återkommande
överproduktionskriserna med
arbetslöshet som följd.
Ka l l e au g u s t s s o n

Lönestatistik 2008
På Alla Plan | sid 16

På Alla Plan | sid 17

På Alla Plan avslöjar: TOMTEN!
Tomten på förstasidan är Hasse Andersson. Han skickar via På Alla Plan en julhälsning till sina gamla arbetskamrater på GPT. Foto: J-A Lindqvist
För cirka ett och ett halvt år sedan gick Hasse Andersson i pension. Nu känner man inte längre doften av rakvatten på nattpasset vid
halv fyra-tiden på morgonen. Det är heller ingen som bevakar så att folk inte kör in med snö på bilarna i garaget. Vi besökte honom
i villan i Mölndal, där han trivs med livet som pensionär. Han har inga som helst fritidsproblem och ser i högsta grad välmående ut.
Han går stavgång varje morgon och har gått ned i vikt åtskilliga kilon. Ibland är han ute och reser; under hösten bland annat till Berlin
och Szcescin. Hasse önskar alla sina gamla arbetskamrater på terminalen En God jul och Ett Gott Nytt År!
Insändare
Inget tack från chefen
Lördagen den 22/11 var det dags för
nattskiftet att äta julbord. Även om miljön
på restaurang Postiljonen inte är så där
väldigt mysig så smakade maten bra och
underhållningen var trevlig.
Vad jag däremot saknade var ett tack
från chefen. Det måste höra till god ton att
chefen vid en sådan här tillställning tackar
personalen för deras arbetsinsats under det
gångna året.
Nu blev det inte så, inte ett enda litet
tack från chefen och det tycker jag nog att
hon kunde kostat på sig.
be s v i Ke n t e r m i n a l a r b e t a r e i s K i f t
En dag med SEKO
Ska jag vara med i facket? Är det för dyrt? Får jag A-kassa? Vad händer om jag skadar
mig? Har jag någon framtid på Posten? Hur mycket semester har jag rätt till? Har jag rätt
lön? Detta är frågor du kanske kan få svar på när du deltar i En dag med SEKO.
Du får ersättning för förlorad arbetsinkomst med 88kr/timme och SEKO-klubben
bjuder på lunch. Även om du inte är medlem i SEKO kan du vara med på denna utbildning.
Välj någon av följande dagar: 3/2, 4/2, 3/3, 4/3, 31/3, 1/4, samt främst för
ODR-personal: 9/3 och 30/3.
Anmälan skickar du till: SEKO Väst Klubb 630, 405 10 Göteborg så vi har den
senast tre veckor före önskad kursdag.
— — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — —
Namn _____________________ Adress ___________________________________
Postnummer och ort __________________________________________________
Telefon____________________ Arbetsplats________________________________
På Alla Plan | sid 18
$

Gamla godingar på återbesök
”Den nya GLP-kodningen verkar kul...” eller är det tanken på att slippa som framkallar såhär glada miner? Sightseeing på GPT med efterföljande lunch för
damerna som fortsätter att träffas fast arbetslivet är avklarat. Fr v: Evy Rajala, Anette Persson, Inger Ehrnborg, Ann-Marie Lassila (guide) Berit Röshammar,
Birgitta Jansson och Liss Berg. Vid kodningsskärmen: Mariette Tjell. Foto: Eva Gramnes
PaP-medarbetare på kulturdag i riksdagen
Konstnärligt skapande angår många
och det finns ett oerhört behov av
att uppvärdera detta område. Vilket
innebär att konst kan ses som en investering,
snarare än en kostnad.
Socialdemokraterna har i höst haft
rådslag om kulturpolitiken. Den 21
november var några hundra kallade
till en temadag i riksdagen, bland
dem PaP:s utsände.
Tidigare i veckan hade synpunkter som
inkommit till skuggutredningen (alternativet
till alliansens kulturutredning) lästs
upp från ett antal teaterscener i landet. Ska
man tro Dagens Nyheter kommer kulturen
att bli en ”valvinnande hörnsten”.
Mona Sahlin inledde i riksdagen med en
tillbakablick på tiden för -74 års kulturutredning
(partisekreterare Ulvskog jämförde
den med budorden) och slog fast att
kulturen är själens biobränsle. Den hjälper
oss att förstå var vi befinner oss och att skåda
in i nya verkligheter. Sahlin frågade sig
på elegant retoriskt manér vems kulturarv
vi ska vårda, vad vi i en tid av underhållningsbrus
ska ha kulturen till och varför
vi i detta sammanhang inte pratar om allmännytta?
Marita Ulvskog betonade i sitt inlägg att
det är ljusår mellan SAP:s och moderaternas
inriktning, att kulturpolitiker börjar
få högre status och att pengar tyvärr är en
bristvara i denna bransch. Hon ansåg till
och med att kultur är livsviktigt för medmänskligheten
och för demokratin. Den
får inte ransoneras.
”Vi måste visa att vi har en ambition
att nå ut till fler; Västra Götaland är ett
föregångslän”, markerade gruppledaren i
Kulturutskottet Margareta Israelsson.
Denna dag präglades av många vettiga
inlägg från en 10-mannapanel. Vad som
däremot saknades var tid för samtal. Vi i
publiken borde fått chansen att vara med.
Låt mig ändå återge några repliker från de
som företrädde några utsatta grupper.
”Kulturen är inte i kris. Det är kulturpolitiken
som är i kris. Nu krävs en reparationsplan.
Konstnärer känner sig hårt
På Alla Plan | sid 19
trängda. Vi kräver att få kunna leva på vårt
yrke”, var ord och inga visor från Anna
Carlsson, ordförande i Teaterförbundet.
Sture Carlsson på Svensk scenkonst hävdade
att de utmärkta målen från -74 aldrig
verkställts. Han undrade om vi har råd
med resursslöseriet att inte utnyttja våra
institutioners kapacitet.
Författarförbundets Mats Söderlund
krävde att upphovsrätten försvaras, att minimilöner
införs och att mer resurser läggs
på kulturen.
Den sakkunnige från biblioteksvärlden
poängterade att det är skillnad på att stödja
och att styra.
Flera i panelen menade att den konstnärliga
kvaliteten är påfallande hög idag.
Åsikten att ”all publik har rätt till en konst
som är oväntad och överraskar” är ett tänkvärt
citat och en passande slutkläm på min
rapport från de folkvaldas högborg.
Ku l t u r -ma t s

Arbetarförfattare porträtteras:
Tony Samuelsson, född 1961
Det har blivit dags att presentera
ytterligare en av mina kontakter
från Brunnsvik. Tony Samuelsson är
mest känd för mästerverket En grind
av mörker, trilogin från uppväxtens
Farsta, samt en essäsamling om arbetarlitteratur.
Tonys vindlande historier
är mestadels skrivna utifrån
hans ursprung och ofta ganska gåtfulla.
Han säger att han lärt sig av
Ivar Lo att gå sin egen väg.
Samuelsson är född i Karlskrona. Fadern
var byggnadsarbetare och modern expedit
i ett hem där det praktiska dominerade.
I Författaren själv (-93) talar han om att
medmänniskor, resor, skönlitteratur och
ofullbordade studier varit lika med
bildningsgången. Han har jobbat
inom vården, varit chaufför och fotbollstränare.
I Farsta var han med i ett rockband
och idrottade mycket, vilket märks i
många romaner. Tony brukar ingå i
det nästan oövervinnerliga Författarlandslaget
i fotboll. En viktig erfarenhet
som också letat sig in hans texter
är tiden då han levde på en kibbutz i
Israel.
Numera bor denne lågmälde Ivar
Lo-pristagare med familj och katter i
Orsa. Dagerman och Walter Ljungquist
är två av hans favoritförfattare.
Tony ägnar också tid åt krönikor, recenserande
av film, manusskrivande
och föredrag.
Farstatrilogin visar hans särart
Samuelsson brådmogna debut -89
skedde med en roman om en löparstjärna
som påminner en del om Gunder
Hägg. Seymor resonerar om framgångens
pris och den förödande hälsofascismen. I
rask följd kom sedan Myten om den förstfödde,
Den harmynte trumpetaren samt
Gäst hos borgerligheten. Sist nämnda titel
är min ingång till denne mångsysslare, då
den studerades i en litteraturcirkel jag var
med i.
”Du har en längtan förborgad inom dig.
En pusselbit saknas”, är ett kännetecknande
citat från detta första genombrott.
Dessa verk utgår från omgivningarna runt
förorten, vidare till ett diffust Dalarnas
finnmark, eller längre bort till England
och Israel. Huvudpersonen söker ofta, likt
en deckarintrig, efter någon mystisk gestalt.
Lika mycket handlar det nog om att
söka efter sig själv.
Har fått både ros och ris
I dessa berättartekniskt avancerade
böcker finns det många storslagna läsupplevelser,
inte minst scenerna där ynglingar
utmanar varandra och i värsta fall begår
kriminella handlingar. Stundom staplas
dock för många märkliga händelser på varandra
och ibland saknas en framåtrörelse.
Oftast får Tony Samuelsson positiva
omdömen. Men det har hänt att han kritiserats
för till exempel stil och påstådd
idealisering. Författaren själv anser att
Den harmynte trumpetaren håller hög klass
medan Furuland framhåller Myten om
den förstfödde.
Ivar Lo-prisad för gripande drama
Det känns skönt att oreserverat få hylla
En grind av mörker från -04. Här behandlas
många ämnen utan att det blir för kompakt.
Svenska Dagbladets litteraturkritiker
ansåg att romanen ”tecknar ett folkhem
som sjunkit ihop som en punkterad ballong.”
Mer korrekt är kanske formuleringen
jag hämtat från en magisteruppsats
”Livet är hårt men det fungerar.”
Romanen befolkas av bland andra ensamstående
Yvonne, som blivit något av en
På Alla Plan | sid 20
psykolog genom att sälja kosmetika bakom
parfymeridisken, och aktivistdottern
Fia som hamnar i koma efter en trafikolycka.
Brodern Billy när författardrömmer
fast han jobbar i färdtjänsten och han bär
på en mörk hemlighet. Vi får även möta
nattvårdbiträdet Tom, för att beröra de
mest centrala karaktärerna i boken. Här
återkommer också kibbutz-temat.
Denna bok, som med stor ömsinthet
upprättar och uppvärderar sina romangestalter,
är tillsammans med Linderborgs
Mig äger ingen den starkaste läsning jag
haft under de senaste fem åren.
Partytricks och annat ”godis”
För att få höra till när man kommer från
arbetarklassen, måste man bjuda på något
extra, där av den lustiga titeln Arbetarklassens
bästa partytricks. Frispråkige
Samuelsson berättar om kända,
mindre självklara och i vissa fall direkt
oväntade författarskap. Hans bok är en
välbehövlig essäsamling om begreppet
arbetarlitteratur.
”Att läsa angelägen romankonst kan
medvetandegöra och förändra en människas
livsinställning och verklighetsupplevelse.
En bra bok är en större sensation
än vad folk i allmänhet inser”.
I en intervju med Eriksson i ABF:s
tidskrift Fönstret får vi reda på utgångspunkten:
”Jag har sökt svar på frågan
vad det innebär att vara och förbli en
samhällskritisk författare.”
Man får reda på mycket man inte
visste, ibland håller man inte med och
som bonus finns ett beundransvärt flyt
i språket. Novellsamlingen Tal till bruden
från -96 är en annan pärla i denne
Ivar Lo-pristagares produktion. Novellen
är en konstform han behärskar ypperligt,
inte minst med tanke på förkärleken till
det ouppklarade, det mångbottnade.
Det har även blivit en hel del ungdomsböcker
och några titlar i LL-serien. Stölden
är skapligt hantverk medan Förrädaren är
både raffinerad, angelägen och välskriven,
fast finalens lyckokänsla riskerar att blända
läsaren. Samuelsson är sammantaget
en spännande och högst respekterad ordkonstnär,
med flera litterära utmärkelser
på sin meritlista.
Ku l t u r -ma t s

Brunnsvik + böcker = sant
KULTURSPALTEN
Här följer några personliga
intryck från årets ”Boken
på Arbetsplatsen”.
Vi har av ABF:s ordförande
Karl-Petter Thorwaldsson
blivit lovade att seminariet
ska få leva vidare, fast
det blir nog inte längre på
Brunnsvik.
Om arbetarrörelsens folkhögskola
och kursgård Brunnsviks
tragiska öde har jag, författarna
på fotot och många fler förgäves
formulerat ytterst förnuftiga
tankar. Rubriken skulle kunna
ha ett provocerande frågetecken
efter sig, då man nyligen tagit
bort anslaget till bibliotekets
bokinköp. LO har bestämt sig
för att sälja ut Brunnsvik som
följaktligen kommer att få en
annan huvudman.
När jag månadsbloggade (se
SEKO Gbg:s hemsida) om det
årliga, omistliga bokseminariet
glömde jag att redovisa den rastlöse Göran Greiders
samtal/utläggning med Brunnsviks bibliotekarie
Christina Garbergs-Gunn. Man diskuterade
Greiders bok om Dan Andersson: Det gångna är
som en dröm och det närvarande förstår jag icke. Det
blev en vindlande dykning ner i denne mytomspunne
persons liv; hans status, kvalitet, kärleksaffärer
och finska arv. Kollegan Hans Lagerberg
fick lite skämtsamt Dalademokratens chefredaktör
på fall. ”Ibland måste man skarva för att berättelsen
ska flyta bättre”, försvarade sig
Greider. Sista dagen var författaren
Kjell Eriksson talesman för
en prominent skara som under
natten ventilerat sin oro över
Brunnsvik. Det blev inget
manifest, men dock ett
vältaligt inlägg av en
”engagerad Uppsalabo
från trädgårdsbranschen”.
Kjell Eriksson uppehåller
sig gärna
vid klassaspekten
och menade att
många ”känner
sig obekväma
på kommunens
Fyra författarkompisar, från vänster: David Ericsson, Aino Trosell, Håkan
Boström och Torgny Karnstedt. Foto: Kjell Hanseklint.
På Alla Plan | sid 21
bibliotek”, vilket för mig är något av en gåta. Den
i ingressen nämnde ABF-ordföranden ”erkände”
att han inte klarar av att läsa poesi och författare
Eriksson att han inte får ut något av att lyssna på
klassisk musik.
Alla viktiga konstnärer som nämndes och visades
upp av den omistlige Bertil Jansson, pensionerad
kulturombudsman på LO, förtjänar egentligen
en längre redogörelse. Liksom vi engagerade
deltagare, förtjänar en fortsättning av ”Boken på
arbetsplatsen”. En av arrangörerna, Kjersti Bosdotter,
poängterade att ”arbetarrörelsens bästa
gren aldrig varit kulturen”.
Ku l t u r -ma t s

Adress o telefonlista
SEKO Väst, Avdelningsexpedition:
Må-To 9.00-16.00 Fre 9.00-15.00
Lunchstängt 11.30-12.30
Fjärde Långgatan 48
A-kassa och medlemsavgiften tel 020-140 55 55
fax 031-24 77 95
www.sekovast.se (giltig från 090101)
SEKO Göteborg Klubb 630:
Göteborg Postterminal plan 4
405 10 Göteborg
klubbexpediton tel 031-62 38 76
fax 031 62 38 78
www.sekopt-gbg.se
Ordförande Lena Liifv
tel 031-62 38 36 kopplat till mobil
mobil (endast för SMS) 0734-23 33 63
e-post lena.liifv@posten.se
Sekreterare, schema, arbetstider
Jan-Anders Lindqvist
tel 62 38 76 mobil 0708-73 52 02
e-post jan-anders.lindqvist.@seko.se
Kassör, Papredaktör, vice-sekreterare
Kalle Augustsson
mobil 0708-91 15 73
e-post karl-gunnar.augustsson@posten.se,
kalle_1951@hotmail.com
Studieorganisatör, jämställdhet, integration,
ungdom, ansvarig Team 1 och 2
Elodia Aragón-Kristoffersson
mobil 0706-91 79 24
e-post elodia.k@gmail.com,
elodia.aragon-kristoffersson@posten.se
Citatet
På Alla Plan | sid 22
Försäkringar, pensioner, rehab
Louise Sundgren
tel dagtid 031-62 30 16 kopplat till mobil
mobil 0761-25 24 72
e-post louise.i.sundgren@posten.se
Löner, avtal, fackligt/politiskt, vice ordförande
Hans Skog
tel 0703-322 80 15
e-post hans.r.skog@posten.se
Löner, arbetsrätt, ansvarig Team 3 och 4
Olof Nygren
tel 0739-68 04 65
e-post olof.nygren1@comhem.se
Kultur
Mats Hallberg
tel 0734-40 13 39
e-post mats.hallberg@hotmail.com
GPT Huvudskyddsombud
Gertrud Ivarsson
tel 031-62 35 15 kopplat till mobil
mobil (endast för SMS) 0709-80 74 23
e-post gertrud.ivarsson@posten.se
Sektion Odr-centralen:
Milovan Djilas
mobil 0704-14 87 50
milovan.djilas@posten.se
Hüseyin Uzel
mobil 0737/043307
uzel_sh@yahoo.co.uk
” ”
de t g å r i n t e a t t b r o m s a s i g
u r e n u p p f ö r s b a c K e
sa l l y sa n t e s s o n

TÄVLING
Vad vet du om arbetarrörelsen och vänsterns historia i Sverige och i andra länder? Varifrån kommer nedanstående
profiler? Para ihop personerna till vänster med rätt födelsestad (eller område) till höger.
Du behöver inte kunna alla frågorna för att svara. Flest rätt svar vinner och
de skall vara oss tillhanda senast 13/2-09. Vinnarna får välja en bok eller en
CD-skiva med Visgruppen Kal. Förra numrets lyckliga: Anna Mohlén, Håkan
Johansson, Kent Boman och Lena Lang.
Namn: _______________________________
Tel: _________________________________
Adress: _______________________________
______________________________________
1. August Palm A. Stockholm
2. Alexandra Kollontay B. Freehold, New Jersey
3. Olof Palme C. Fårabäck, Skåne
4. Che Guevara D. Allahabad, Indien
5. Clara Zetkin E. Ransäter, Värmland
6. Tage Erlander F. Rosario, Argentina
7. Barack Obama G. Wiederau, Tyskland
8. Joe Hill H. Hawaii
9. Moa Martinsson I. New York
10. Joan Baez J. Gävle
11. Bruce Springsteen K. Bagdadi, Georgien
12. Indira Gandhi L. Vårdnäs, Östergötland
13. V. Majakovskij M. Sankt Petersburg
På Alla Plan | sid 23
Skicka in dina svar till:
SEKO Klubb 630
Kruthusgatan 17
405 10 Göteborg
SVAR: __________________________________________
________________________________________________________
________________________________________________________

Avs: SEKO Göteborg Klubb 630
405 10 Göteborg
tel: 031-62 38 76
Vi går alla omkring med en vinge,
som vi inte kan flyga med.
Som blir till en börda för oss.
Som vi måste smyga med.
Vi hade nog alla kunnat flyga,
om inte alla självutnämnda:
vicevärdar
poliser, skolmästare
och alla dom praktiska, taktiska
nitiska, kritiska
anemiska, akademiska
felfinnarna med
pekpinnarna hade sagt:
– Du kan väl inte flyga!
– Håll dig på marken,
din envingade jävel!
Och drömmer du
ens om att våga
med ett enda vingslag
prova din flygförmåga:
– Så tar vi din vinge en dag!
Vi går alla omkring med en vinge,
en dröm, en längtan, en sång.
Tänk om våra vingar finge flyga
tillsammans en gång!
Om du ser en vinge
flaxa över taken,
ska du inte springa hem
och bli nervös.
Du ska bara stanna
och begrunda saken.
Och sen tänka:
Där är en som sluppit lös!
Ke n t an d e r s s o n
Avgift betald
Taxe perque
Sverige