manualen nr 1 2006 - omt sweden

More documents

Recommendations

Info

Freddy beror på att vi med både aktiva och passiva tester först försäkrar oss om att det är riskfritt. Den dagen det inträffar ett dödsfall efter en sjukgymnastmanipulation kan vi packa ihop, då förbjuds tekniken rakt över, tror han. Han menar att vi måste börja med manipulation på grundutbildningen för att förankra tekniken, bland oss själva och myndigheterna. ”Att börja träna manipulering tre månader före examen är orimligt.” Den australiska utbildningen till Master i OMT anser man i Norge innehåller för lite praktiska moment. Den godkänns först efter ett extra års praktik. Freddys råd är att börja enkelt med något som alla borde kunna oavsett vidareutbildning: traktionsmanipulation i viloläget. ”Om du hittar en rörelseinskränkning i till exempel handleden, varför inte ställa in leden i sitt viloläge, ge den en impuls med traktion och testa igen? Om rörligheten ökar direkt så vet du att det var i leden felet satt. Det kallar jag evidens det!” Behandlingsstudier kring manipulation förhåller han sig skeptisk mot innan två saker står klart: vilken sorts manipulation har skett och hur erfarna var terapeuterna i studien? – Vi måste ta ansvar för vår utveckling och stå för det vi kan. säger Freddy Kaltenborn och spänner ögonen i oss. 1986 föreslog han att sjukgymnasten efter grundutbildningen skulle kallas Doctor of PhysioTherapy (DPT)! Vad har hänt sedan dess? Idag fungerar det så på unge- Till vad eller hos vem förlägger människor ansvaret för att förebygga, hantera eller förbättra besvär från rörelseorganen? Maria EH Larsson, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, Institutionen för neurovetenskap och fysiologi/Fysioterapi. maria.eh.larsson@vgregion.se Referat av Fredrik Johansson, sjukgymnast. Arbetet tog sin början i att Maria Larsson träffade en patient som visade en frapperande ovilja att ta initiativ för att förbättra sin situation. När hon pratade med sin sambo om detta menade han att sjukgymnaster lever i en drömvärld där alla människor är intresserade av ta ansvar för sin hälsa. Planerna kring en enkätstudie för att få reda på hur det ligger till började då ta form. Med hjälp av ett instrument som mäter uppfattning om ansvar för besvär från rörelseorganen ville Maria skilja det hon benämner för en intern uppfattning (”jag ska vara den aktiva parten!”) från en mer extern uppfattning (”jag ska inte vara den aktiva parten!”). Instrumentet består av 15 påståenden som individen ska ta ställning till och som tar upp både förebyggande, behandling eller hanterande av besvär. Av 1770 utskick till vuxna i Bohuslän svarade 1082 stycken. De fl esta människor visade tydlig vilja på att 16 fär 16 universitet i USA. Stanley Paris är med och leder utvecklingen och enligt Freddy Kaltenborn blir man över hela USA inom tio år klinisk doktor efter grundutbildningen. I Indien gäller det redan på alla universitet och i Sydamerika är grundutbildningen sexårig. Sverige hade idag kommit mycket längre om kravet på gymnastikdirektör för behörighet att få söka sjukgymnastutbildningen hade fortsatt att gälla efter 1973 (även för kvinnor). Redan då hade vi minst haft en fyraårig utbildning och en helt annan ställning jämsides läkarprofessionen. ”Utbildningen är på väg att bli femårig i många europeiska länder och den kommer att bli det i Sverige. Krav kommer att ställas från EU att alla länders utbildningar till sjukgymnast ska vara lika långa. Det kommer att möta mycket motstånd här men så kommer det att bli. Vi måste vara med då och se till att den nya utbildningen innehåller mer OMT. Som det nu är blir huvudet allt större medan händerna blir allt mindre!” Och när man blir doktor efter grundutbildningen blir man specialist efter examen i Manuell Terapi, eller ”Leddoktor” som Freddy Kaltenborn säger. Han ser optimistiskt på vår roll i framtidens sjukvård; vårt infl ytande kommer att öka eftersom vi redan är en kraft att räkna med, vi måste bara höja rösten lite. Fredrik.p.johansson@skane.se ta eget ansvar och många ansåg att man delade ansvaret med de medicinskt professionella. Endast få personer tyckte att ansvaret låg på arbetsgivare eller på faktorer som de själva inte kunde påverka. Vissa skillnader kunde tydliggöras: gruppen äldre, de med lägre utbildning, de utan smärtor från rörelseorganen och de som hade besökt en vårdgivare tyckte i större utsträckning att ansvar låg på de medicinskt professionella. Människor med högre utbildning och fysiskt aktiva lade mer ansvar på sig själva. Resultatet säger oss alltså att befolkningen överlag är beredda på att vi låter de ta ansvar. Kanske något att tänka på för sjukgymnaster som inte tror på att ge patienter hemträning eller som jobbar med att ringa upp från en väntelista eller för läkare som tvivlar på metoden med fysisk aktivitet på recept? Fredrik.p.johansson@skane.se –Vi måste stå för det vi kan, säger Freddy Kaltenborn. Sektionen för de som kan, heter OMT! www.OMTsweden.se
STRoS ”Om STRoS, ortopedmedicinska smärttillstånd i rörelse- och stödjeorganen, diagnostiska och terapeutiska strategier” av Ingemar Söderlund läkare och huvudlärare i ortopedisk medicin. Referat av Gunilla Bring, läkare. STRoS är Ingemar Söderlunds egen beteckning för Smärttillstånd som utgår från Rörelse- och Stödjeorganen. En mindre andel av dessa kräver specialistomhändertagande av ortopedkirurg, reumatolog eller neurolog. Övriga 90-95 procent av dessa handläggs inom primärvård, företagshälsovård och rehabiliteringsmedicin. Medan de förstnämnda specialiteterna har ett omfattande utrymme i läkarnas utbildning, föreligger det en skriande brist på utbildning i medicinsk diagnostik och behandling av dessa tillstånd på alla nivåer inom läkarutbildningen. Ingemar Söderlund hänvisade till ett tidigare föredrag under kongressen av Anders Ottosson om sjukgymnastikens historik och menade att vi läkare hade 130 års kunskapsbortfall att ta igen. För allmänläkare i tidsnöd För att visa vad en allmänläkare utan någon djupare utbildning i ortopedisk medicin och med tidspressad mottagning ändå kan göra med en STRoS-patient, demonstrerade Ingemar Söderlund en enkel och hanterlig undersökningsmetodik, en problembaserad screening av rörelseapparaten. För att göra en sådan, menade han, krävs ”bara” tillräcklig kunskap i topografi sk anatomi och fysiologi. Statusundersökningen ska vara fokuserad på anamnesen och smärtans/problemets lokalisation. Man bör försöka få fram om det fi nns något samband mellan smärtan och yttre eller inre belastning (smärtan ökar till exempel av enbart upprättstående). Han rekommenderade strategisk användning av strukturerade anamnes- och statusformulär och visade exempel på sådana. Funktionsdiagnostik bygger på användning av syn, känsel, hörsel och hjärna, med notering av förändringar, avvikelser och asymmetrier, samt kalibrering av ”undersökningsinstrumentet”. Som ett exempel på det sistnämnda visade han hur man kan börja med att läkareleven känna på ögonrörelserna genom patientens sänkta ögonlock. Han betonade vikten av att låta eleven känna på båda ögonen och använda båda händerna – annars fi nns risk att dom bara kan undersöka ena sidan på patienten för det är det dom fått öva på (!). Ögonrörelsepalpationen medger insikt om ett lätt/lagom handlag, som ju även är en förutsättning för att kunna känna något alls. Logik och enkelhet Vid följande patientdemonstration visade Ingemar Söderlund en neurologisk snabbscreening som imponerade – åtminstone på mig – med sin logik och enkelhet. Han visade några enkla axel- och bröstryggstest, stabilitetstest för ländrygg/bäcken och gav exempel på när vanlig röntgenundersökning kunde vara av värde. Till exempel en övergångskota som kan förklara asymmetri i rörelse- och belastningsmönster och därav följande smärt- 17 givande kompensationsbehov i ligament och muskler. Han beskrev också en del exempel på informations- och rådgivningsbehov till patienterna om att muskelorken minskar med åldern och att tiden för återhämtning efter muskelarbete samtidigt ökar och hur man kan förebygga besvär på grund av dessa fakta. Vi fi ck också höra om problempatienterna med ”dåligt” kollagen (dysplasi), ofta mycket unga kvinnor som inte är hjälpta av vanliga behandlings- och träningsåtgärder – de blir bara sämre och allt mer instabila. De ska diagnostiseras och i stället omskolas tidigt. Han gjorde en målande analogi med kraftöverföringen i en maskin som inte fungerar för att drivremmen är för slack eller gummibandslik. Muskeln arbetar till utmattning utan effekt. Viktigt också att tänka på triggerpunktsfenomenet som har en oändlig maskeringsförmåga och kan simulera snart sagt vilka symptom som helst långt från källan. Till sist påpekade han värdet av att till varje pris försöka förstå ”the locomotor system”, inte minst när det gäller ländryggs-/bäckenbesvär. Bäckenet och sacroiliacalederna utgör ett valv med sacrum som krona. Störningar någonstans i det systemet kan ge återverkningar i hela ryggen, till och med i nacken. Man kan också likna sacrum vid navet i ett hjul, vilket ger en effektiv spridning av belastningen på stor yta. Men den minsta skevhet i systemet kan ge påverkan på muskler och ligament med risk för ökning av skevheten och spridning av besvären. Besiktningsprotokoll och körförbud Använd smärtritningsmallar, rita in triggerpunkter och pilar till smärtutbredning, använd ”besiktningsprotokoll” och ge ”körförbud” vid stora anmärkningar, var andra tips vi fi ck. Det underlättar dokumentationen. Sammanfatta strategi för rekonditionering (i stället för träning), eliminera asymmetrisk belastning, restaurera självlåsande ledmekanismer (tillåt ”dålig” hållning om det är avlastande, sanera ergonomin och säg åt patienten att läsa handboken om sitt chassi. Det var ett logiskt, lättfattligt och realistiskt koncept för allmänläkare att kunna ta hand om de annars så försummade och därför besvärliga STRoS-patienterna. Konceptet verkar fungera utmärkt som vettig introduktion av ortopedisk medicin som undersökningsinstrument till alla stackars läkare som förmenats varje uns av utbildning på området. gunilla@bring.se Den som vill titta på de anamnes- och statusformulär Ingemar Söderlund visade som exempel kan gå in på www.OMTsweden.se
Page 1 and 2: VÄLJ OMT NU ! sid 3 Harry von Piek
Page 3 and 4: Roligare på jobbet med OMT! Bästa
Page 5 and 6: Vetenskaplig kongress OMT/OM 2006 D
Page 7 and 8: Ett illustrativt patientfall var de
Page 9 and 10: vrotskompression eller stukning/str
Page 11 and 12: Varför fi nns det en könsskillnad
Page 13 and 14: Anna Cargelius, Peter Ehlin och Eva
Page 15: Sjukgymnastikens infl ytande växer
Page 19 and 20: Omhändertagande av whiplashfall i
Page 21 and 22: en patientdemonstration enligt mall
Page 23 and 24: Jonas Ferlander arbetar vid Mörbyh
Page 25 and 26: INSÄNT Etik vid patientdemonstrati
Page 27 and 28: Nu finns det träningsutrustningar,

manualen nr 1 2006 - omt sweden

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?