Hälso- och sjukvården vid marinen. 1912 1/10-30/9 1913 (pdf)

More documents

Recommendations

Info

32 rättelse för 2 år sedan har jag meddelat, att denna senare åtgärd, som har särskild betydelse vid tillfällen av smittosam sjukdom ombord, såsom difteri, blivit av marinförvaltningen anbefalld till utförande å visst fartyg genom Stockholms varv, sedan infordrade ritningar och kostnadsförslag härför vunnit förvaltningens stadfästelse. Stabsläkaren framhåller vidare i sin rapport beträffande den sanitära betydelsen av vattenfrågan ombord en sak, som är av vikt även ur nykterhetssynpunkt. »Maskin- och eldarepersonal bör», säger han med allt berättigande, »under fartygets gång få förfoga över tillräckliga kvantiteter citronsaft att blandas med dricksvattnet, en läskedryck, som ingalunda får betraktas som ett överflödigt njutningsmedel, utan såsom oundgänglig under arbetet i de heta maskin- och eldrummen, och som ingalunda kan ersättas av surrogatet havremjöl och destillerat vatten. Kan dessutom denna av folket värderade läskedryck därjämte i någon mån minska konsumtionen av öl, vilken för maskinisterna är särdeles frestande under de nämnda förhållandena, ligger däruti ännu ett skäl till återinförandet av citronsaften som en nödvändighetsvara.» Stabsläkaren har slutligen genom skrivelse till högste befälhavaren för sommarkustflottan givit anledning därtill, att en sjukbarack i land invid Hårsfjärden blivit ifrågasatt att uppföras och ritningar och kostnadsförslag till uppförande av en sådan blivit genom marinförvaltningens försorg uppgjorda och inlämnade till Eders Kungl. Maj:t för medels äskande av riksdagen. Då en hel del av flottans fartyg under flera månader årligen hava sina övningar förlagda till nyssnämnda plats och ofta avpolletteringar med kostsamma och besvärliga transporter till Stockholm förekomma av sjuka, som kunde vårdas i en dylik barack, vilket särskilt gäller de första enstaka fallen av smittosamma sjukdomar, har det synts alla de i ämnet hörda myndigheterna praktiskt och klokt, att den ifrågasatta åtgärden vidtages i synnerhet som kostnaden för varje sjuksäng skulle bliva mycket ringa enligt det uppgjorda förslaget. Av de jämförelsevis få anmärkningar, som ytterligare förekommit i fartygsläkarnas rapporter från sommarexpeditionerna, torde endast de böra här anföras, som angå sjökrigsskoleavdelningens fartyg. Särskilt pansarbåten Thor utpekas såsom ohygieniskt överbefolkad, då tidvis ända till 66 kadetter varit kommenderade ombord, varigenom utrymmet till det yttersta anlitats, under det att fartyget ingalunda håller måttet i avseende på nödvändiga ventilationsanordningar. Till sist får chefsfartyget Drott ett mycket dåligt betyg i hygien av årets fartygsläkare för den nyinredda officerskabyssen,
som synes honom för liten och obekväm samt »för varm» genom sitt omedelbara grannskap till manskapskabyssen. Kockens arbete blir härigenom »nästan outhärdligt». Om sjukligheten och dödligheten på flottans stationer. Denna del av min årsberättelse är liksom föregående år utarbetad på grund av de sjukförslag eller statistiska sammanställningar av sjukdomsfallen m. m., som stationsläkarne författningsenligt skola årligen inlämna till marinöverläkaren. Med tillhjälp av dessa sjukförslag äro i sin ordning av mig uppgjorda de statistiska tabeller, som åtfölja rapporten, och som jag nu går att diskutera. Tabell n:r 1 a lämnar sålunda en exakt redogörelse för antalet kvarliggande sjuka sedan föregående år, nyinsjuknade, döda och avskedade för invaliditet, antalet sjukdagar, som sjukligheten berövat tjänsten i land, antalet kvarliggande sjuka vid redovisningsårets slut samt äntligen den personalstyrka av flottans stam på stationerna, som varit underkastad dessa förändringar i tjänstbarhet. Tabell n:r 1 b lämnar motsvarande uppgifter för daglönarne på flottans varv. Om vi med hänsyn till de viktigaste av dessa uppgifter och för lättare och åskådligare jämförelse först uträkna promilletalen för sjukligheten, dödligheten och invaliditet på de båda tabellerna, så finna vi, att bland de stamanställde på flottans stationer under 1912—13 inträffat 558 °/oo sjukdomsfall, 4,6 °/oo dödsfall samt 7 °/oo kassationer för invaliditet, medan bland daglönarna på flottans varv förekommo 844 °/oo sjukdomsfall, 8 °/oo dödsfall och 1,6 °/oo avsked för invaliditet. Av dessa promilletal framgår, att sjukligheten och dödligheten bland daglönarne vid varvet är avsevärt större än bland den egentliga militärpersonalen i land, huvudsakligen beroende på daglönarnes högre ålder och därmed förenade större mottaglighet för sjukdomar. Bidragande i någon mån till de större promilletalen för daglönarnes sjuklighet och dödlighet är emellertid även den omständigheten, att de stanna i land hela redovisningsâret, medan en del av de stamanställde tidvis är sjökommenderad, varigenom dess statistik ej belastas med sjukdomsoch dödsfall under expeditionerna. Om vi emellertid sammanslå talen för de stamanställdes och daglönarnes på stationerna sjuklighet, dödlighet och invaliditet under det gångna året för att kunna jämföra dem med motsvarande tal under föregående femårsperiod, som återfinnas på 3—132990. 33
Page 2 and 3: Hälso- och sjukvården vid marinen
Page 5 and 6: Innehållsförteckning. Text. Sid.
Page 7 and 8: Résumé. L'effectif dans les stati
Page 9 and 10: puis l'année précédente et les n
Page 11: Les hommes du contingent dans l'art
Page 14 and 15: 12 vården vid marinen fur tiden 1
Page 16 and 17: 14 flera år verksamme förestånda
Page 18 and 19: 16 akuta infektionssjukdomar bland
Page 20 and 21: 18 De sanitära förhållandena i l
Page 22 and 23: 20 att fullt pålitlig vara korame
Page 24 and 25: 22 på det usla avträdeshuset på
Page 26 and 27: 24 tionen för marinöverläkaren f
Page 28 and 29: 26 Sålunda anmärker fartygsläkar
Page 30 and 31: 28 hållanden, som rådde då, vara
Page 32 and 33: 30 så ofta anledning därtill finn
Page 36 and 37: 34 den för detta ändamål upprät
Page 38 and 39: 36 svarande översikt av sjukdomarn
Page 40 and 41: 38 marinerna en jämförelse med sj
Page 42 and 43: 40 Som nämnt hava bland stationens
Page 44 and 45: 42 längd anställning, även om fu
Page 46 and 47: 44 lisinus chronicus i år 18 perso
Page 48 and 49: 46 Angående verksamheten särskilt
Page 50 and 51: 48 aldrig fått Löffler -|-. Jag t
Page 52 and 53: 50 den 10 dec. 1912 till och med de
Page 54 and 55: 52 och ej mindre än 23 kroniska s
Page 56 and 57: 54 Det första fallet giver mig anl
Page 58 and 59: 56 Motsvarande promilletal för nä
Page 60 and 61: 58 mot högra njurens bäckendel,
Page 62 and 63: 60 För att hastigare och effektiva
Page 64 and 65: 62 gående munvård och tandskötse
Page 66 and 67: Tabeller Sid. Tabell n:r 1a. Sjukli
Page 68 and 69: 64 Tabell n:r 1 a. Sjukligheten (å
Page 70 and 71: 66 Tabell n:r II. Sjukligheten blan
Page 72 and 73: 68 Tabell n:r III. Översikt av de
Page 74 and 75: 70 Tabell n:r IV b). De vid flottan
Page 79 and 80: Tabell n:r 6 b). Sjukförslag från
Page 84 and 85:
80 Tabell n:r VI a). Sjukförslag f
Page 86:
82 Tabell n:r VI b). Sjukförslag f
Page 92 and 93:
88 Tabell n:r 7 b). Uppgift från f
Page 95 and 96:
Tabell n:r 8. Sammanställning av f
Page 100 and 101:
96 1 En man död vid explosion. 2 E
Page 102 and 103:
98 Tabell n:r IX. Översikt av sjuk
Page 104 and 105:
100 Tabell n:r 11. Sjukligheten bla
Page 106 and 107:
102 Tabell n:r 12. Översikt av de
Page 109 and 110:
Berättelse över utrikes studieres
Page 111 and 112:
107 vagDar, i vilka de lindrigare s
Page 113 and 114:
109 reserven, utbildad i Petersburg
Page 115 and 116:
111 bud till hotellet, att »Albani
Page 117 and 118:
113 A förliga överbyggnaden var e
Page 119 and 120:
115 Denna stad hade en annan präge
Page 121 and 122:
117 tjänt med en duglig och mansta
Page 123 and 124:
Berättelse över utrikes studieres
Page 125 and 126:
121
Page 127 and 128:
123 Putti ingen erfarenhet av. Ett
Page 129 and 130:
Bilaga n:r 3. 125 Erfarenheter med
Page 131 and 132:
127 Antal. Operation för »schnell
Page 133 and 134:
129 Då ju numera den tidiga operat
show all

Hälso- och sjukvården vid marinen. 1912 1/10-30/9 1913 (pdf)

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?