Jämförelse mellan fjäll och otoliter vid åldersanalys av sik ... - Havs

FISKERIVERKET INFORMERAR 2003:6(1–36)
differens(f-o), år
4
2
0
-2
-4
0 2 4 6 8 10
ålder(o), år
havslekande vandrande
Figur 7. Differensen(f-o) i förhållande till fiskens
ålder(o) år 2001. Vandringssiken hade både äldre
individer och kraftigare förändring i differensen(f-o)
med stigande ålder än vad de havslekande hade.
För förklaring av figurens symboler, se figur 6.
differens(f-o), år
5
4
3
2
1
0
-1
-2
-3
350 400 450 500
längdklass, 10-mm
Figur 8. Differensen(f-o) för 10-mm längdklasser
för Råneå år 2001 (längdgrupp 400=400–409 mm).
För förklaring av figurens symboler, se figur 6.
18
Populationskaraktärer påverkade av
strukturvalet
Åldersfördelningen skilde i Forsmark, Kirveskari
och Råneå
Oberoende av vilken struktur som använts
vid åldersanalysen var ett och tvååringarna
i majoritet i Forsmark och Gräsö medan fem
och sexåringarna dominerade fångsten i samtliga
älvar, vilket även gällde älvarna år 2002
(tabell 7). För populationerna i Forsmark och
Gräsö underskattades frekvensen av individerna
i årsklass upp till ett respektive två
års ålder då fjäll användes vid åldersanalysen
istället för otoliter. För vandringssiken
gäller detta för årsklasser upp till fem års
ålder.
andel ind., %
50
40
30
20
10
0
andel ind., %
50
40
30
20
10
0
0 1 2 3 4 5
ålder(f), år
0
1
2
4 5
ålder(o), år
Figur 9. Åldersfördelning uttryckt som andelen
individer (%) per årsklass för Forsmark för
fjällanalysen (ålder(f)) och otolitanalysen (ålder(o))
år 2001. Åldersfördelningen skilde då fjäll
respektive otoliter använts vid analysen.
3