Jämförelse mellan fjäll och otoliter vid åldersanalys av sik ... - Havs

More documents

Recommendations

Info

FISKERIVERKET INFORMERAR 2003:6(1–36) Inledning Fisket efter sik bedrivs längs både den svenska och finska kusten i Bottniska viken och i tillrinnande vattendrags mynningar. År 2002 ilandfördes 72 ton sik på ostkusten enligt uppgifter från förstahandsmottagare (Anon. 2003). Detta motsvarar bara en sjättedel av mottagningen under toppåret 1989 (Anon. 2001). Högre siffror för sikfångster anges i opublicerade data för år 2001 där stora båtar (>12 m) anges ha fångat cirka 6 ton sik inom den svenska delen av Östersjön medan mindre båtar fångade 225 ton. Merparten av fångsten för de mindre båtarna togs med siknät och bottensatta kombifällor (Aho 2003 muntligen). Ekonomiskt är siken en av de viktigaste fiskarterna i Bottniska viken (Lehtonen och Böhling 1988). Då sik förekommer i flera separata bestånd och i både vandrande och stationär form är kunskapen om sikfiskets omfattning bristfällig (Anon. 2003). På den finska sidan av Bottenviken är kunskapen om siken betydligt bättre och sjunkande medellängd på fisken har blivit ett problem på senare år, samtidigt som snabbväxande fisk tenderar att utsättas för extra stort fisketryck. Risk för överfiske på vissa bestånd och behovet av prognoser för beståndens utveckling motiverade ett projekt inriktat på kartläggning av sikformernas rekryteringsbiologi. Resultaten visade att åldersfördelningen avvek även mellan närbelägna älvar och något storskaligt mönster i rekryteringen ansågs därmed sannolikt saknas (Sandström 2000). Att ha kännedom om fiskens ålder är grundläggande vid beståndsövervakning. Hårda strukturer hos fisken påverkas av att fiskens tillväxt avstannar vintertid. Den oregelbundna inlagringen av kalk i benvävnaderna ger upphov till oregelbundenheter i benets struktur och så kallade årsringar bildas hos de flesta fiskarter i tempererade områden. Markeringar i kalkstrukturer motsvarar dagliga, säsongsrelaterade eller årliga mönster och är vanliga hos ett större antal olika akvatiska organismgrupper såsom koraller, musslor, däggdjur (tänder) och fiskar (otoliter) (Campana och Thorrold 2001). 6 Åldersanalys av fisk har en lång tradition och en till två miljoner fiskar åldersanalyserades under år 2000 (Campana och Thorrold 2001). Vid åldersanalys av fisk kan ett flertal olika strukturer användas och hos olika arter är olika strukturer att föredra (Aass 1972; Skurdal et al. 1985; Mosegaard et al. 1989; Raitaniemi et al. 1998; Panfili et al. 2002). Hos sik analyseras fjäll och otoliter medan gällock har använts i mindre utsträckning. För gädda används cleithrum och vingben (Anon. 2000) medan fenstrålar och ryggkotor är andra strukturer som kan ge information om en fisks ålder (Polat et al. 2001). Olika strukturer kan ge skilda åldersresultat vilket kan få konsekvenser i uppskattningen av hur bestånden ser ut i Östersjön och hur olika fiskpopulationer ser ut demografiskt (Aass 1972; Skurdal et al. 1985; Mosegaard et al. 1989; Polat et al. 2001). Åldrarna ger en uppfattning om ålder- längd relationer, överlevnad, tillväxt, mortalitet, åldersfördelning, ger ett mått på reproduktionstakt och ligger till grund för beräkning av viktiga parametrar som årsklasstyrkor och är grundläggande för beståndsuppskattningar (Polat et al. 2001; Panfili et al. 2002). En korrekt åldersanalys är viktig då ett systematiskt fel i bedömningen av fiskens ålder kan få till följd att åldrar eller tillväxt hos en population över- eller underskattas (Dahr 1947). Mortaliteten kan också felbedömas och därmed leda till att en population exploateras på ett olämpligt sätt (Campana 2001). Målsättning Målsättningen med detta arbete var att analysera om 1a) det fanns någon generell skillnad mellan ålder erhållen från fjäll- respektive otolitanalys för kustnära sik. 1b) om eventuell skillnad kunde relateras till livshistoriestrategi (havslekande respektive vandrande, älvlekande). 2 hur eventuella skillnader påverkade populations- och individkaraktärer som åldersfördelning i populationen, individtillväxt och ålder vid könsmognad.
Siken kom från två populationer med havslekande sik vid Upplandskusten och från tre populationer med vandrande, älvlekande sik från Bottenviken. Med stigande ålder kommer individen att utsättas för fler vintrar, lekperioder och tider av svält. De äldre vandrande sikarna kommer att ha genomfört fler näringsvandringar och kommer därmed ha förflyttat sig mellan söt- och brackvatten ett större antal gånger än de yngre sikarna. Detta kunde antas försvåra tolkningen av åldersstrukturerna och därmed öka eventuella skillnader mellan fjäll- och otolitanalyser. Min hypotes var att de olika strukturerna påverkas olika vid stigande ålder och att differensen mellan ålder base- Strukturer för åldersanalys Fjäll Analyser av markeringar i fjällen hos fyra kanadensiska Coregonid-arter visar hur det varje kalenderår markeras två ringar (Hogman 1968). Båda ringarna har karaktären av en årsring men den tydligaste av dem bildas på våren, vilken betecknas årsring. Vårringen skapas under en period med konstant temperatur och liten förändring i tillväxt eller ökande tillväxt. Under hösten bildas en svagare ring då temperaturen sjunker och tillväxten minskar. Denna höstmarkering kallas check eller falsk årsring. Om fjället inte tillväxer under vintern kan ingen check identifieras, då den sammanfaller med vårringen (Hogman 1968). På fjäll syns årsringar som brott på de tätt liggande räfflor eller ”strior” som löper parallellt med fjällets kant (Thoresson 1996). Fördelar med att använda fjäll i åldersanalys anses vara att det är lätt att ta fjällprov på sik och att provet kan tas utan att individen dödas. Metoden är också snabb och kostnadseffektiv (Salojärvi 1989). En provtagning ger ett större antal fjäll som kan jämföras med varandra. Fjäll har också den fördelen att strukturen med så kallad till- Jämförelse mellan fjäll och otoliter vid åldersanalys… 7 rad på fjäll- respektive otolitanalys därmed ökar med stigande ålder hos fisken. De resultat som åldersanalysen ger har ekologisk relevans då de ligger till grund för viktiga bedömningar såsom populationens åldersfördelning, individtillväxt och ålder vid könsmognad. För att ytterligare analysera dessa ekologiska parametrar jämfördes data från Upplandskusten 2001 med åldrar erhållna från fjäll analyserade mellan 1980 och 2000. För två av älvarna jämfördes med data från 2002 där åldersanalys baserats på sammantagen ålder från fjäll- och otolitanalys. De ekologiska måtten antogs påverkas av eventuella skillnader i åldrar baserade på fjäll- respektive otolitanalys. bakaräkning ger en bild av individens tillväxt över tiden (Thoresson 1996). Årsringar har i vissa fall ansetts markeras på fjällen så länge tillväxttakten är hög (Ausen 1976). Nackdelar som påpekats med användning av fjäll är att de visats kunna tillbakabildas vid ogynnsamma förhållanden (Wallin 1957; Casselman 1990; Persson et al. 1997). Detta skulle ge en underskattning av fiskens ålder, vilket har varit tydligast vid högre åldrar (Skurdal et al. 1985; Raitaniemi et al. 1998). Identifieringen av årsringar kräver ofta stor erfarenhet då en årsring ska identifieras i den stora mängden strior som täcker fjället (Mosegaard et al. 1989). Otoliter Otoliter är små benstrukturer i innerörat hos benfiskar och de utgör en del av hörsel- och balanssystemet. Innerörat består av tre säckar sammanbundna med båggångar och varje säck innehåller en otolit. Varje kroppshalva har tre otoliter, två av dessa är hos de flesta arter vanligtvis millimeterstora medan sagitta, hos siken den största, är lämplig för åldersanalyser (Campana och Neilson 1985;
Page 1 and 2: FISKERIVERKET INFORMERAR Jämförel
Page 3 and 4: Jämförelse mellan fjäll och otol
Page 5: Jämförelse mellan fjäll och otol
Page 9 and 10: annat deras olika antal gälräfst
Page 11 and 12: nar på fjällen ger värdefull inf
Page 13 and 14: Äldre data från Forsmark och Grä
Page 15 and 16: År 2002: Sikar provtagna år 2002
Page 17 and 18: att fjällen visade högre ålder
Page 21 and 22: andel ind., % 50 40 30 20 10 0 3 4
Page 23 and 24: totallängd, mm 600 500 400 300 tot
Page 25 and 26: totallängd, mm 600 500 400 300 200
Page 27 and 28: möjligheten att se mönster. Då b
Page 29 and 30: genomgående storleksskillnad mella
Page 31 and 32: Referenser Skriftliga källor Anony
Page 33 and 34: Sandström, O., R. Hudd, A. Leskel
Page 37 and 38: Sik, hane, 245 mm, ålder 2 år, ti

Jämförelse mellan fjäll och otoliter vid åldersanalys av sik ... - Havs

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?