Jämförelse mellan fjäll och otoliter vid åldersanalys av sik ... - Havs
Jämförelse mellan fjäll och otoliter vid åldersanalys av sik ... - Havs
Jämförelse mellan fjäll och otoliter vid åldersanalys av sik ... - Havs
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
FISKERIVERKET INFORMERAR 2003:6(1–36)<br />
beräknade tillväxttakten nämnvärt då olika<br />
populationer jämfördes. Tillväxttakten<br />
verkade således ännu mindre känslig för åldersläsningsfel<br />
än åldersfördelningen, vilket<br />
även Raitaniemi et al. (1998) visat.<br />
Lehtonen <strong>och</strong> Böhling (1988) påpekar<br />
vikten <strong>av</strong> att fisken reproducerat sig åtminstone<br />
en gång innan den fiskas upp. Detta<br />
gör det viktigt att bedöma ålder <strong>vid</strong> könsmognad<br />
korrekt, särskilt då de olika <strong>sik</strong>formerna<br />
har olika tillväxt i förhållande till<br />
sin könsmognadsålder (Lehtonen <strong>och</strong> Böhling<br />
1988). Dahr (1947) ang<strong>av</strong> att <strong>sik</strong>hanar<br />
Slutsatser<br />
Det fanns generella skillnader i ålder baserad<br />
på <strong>fjäll</strong>- <strong>och</strong> otolitanalys;<br />
• Medelålder baserad på <strong>fjäll</strong>analys var högre<br />
än för otolitanalysen i samtliga populationer.<br />
• Åldern tycks överskattad för unga indi<strong>vid</strong>er<br />
då <strong>fjäll</strong> använts, troligen har falska<br />
ringar misstagits för riktiga årsringar på<br />
<strong>fjäll</strong>en. Detta var tydligast för de h<strong>av</strong>slekande<br />
populationerna men tycktes också<br />
gälla för de yngre vandrande indi<strong>vid</strong>erna<br />
<strong>och</strong> för en stor del <strong>av</strong> populationen i Råneå.<br />
• Åldern tycks underskattad för äldre indi<strong>vid</strong>er<br />
inom varje population då <strong>fjäll</strong> använts.<br />
Detta var tydligare för <strong>sik</strong> i de vandrande<br />
populationerna då dessa hade större<br />
andel äldre indi<strong>vid</strong>er. Orsaken till att <strong>fjäll</strong>en<br />
underskattade åldern var troligen att<br />
indi<strong>vid</strong>ens tillväxt <strong>av</strong>stannat <strong>och</strong> årsringar<br />
därför inte kunnat identifieras. Tillbakabildande<br />
<strong>av</strong> <strong>fjäll</strong>ens yttre delar <strong>vid</strong> tider<br />
<strong>av</strong> svält, stress eller liknande kan vara<br />
en annan förklaring.<br />
• De h<strong>av</strong>slekande <strong>sik</strong>arna var yngre, mindre<br />
<strong>och</strong> hade en annan könsfördelning än<br />
de vandrande <strong>sik</strong>arna vilket gjorde en direkt<br />
jämförelse <strong>mellan</strong> de olika <strong>sik</strong>formerna<br />
något svårtolkad. Skillnader <strong>mellan</strong><br />
30<br />
<strong>vid</strong> Upplandskusten blir könsmogna <strong>vid</strong> två<br />
års ålder <strong>och</strong> honan ett eller två år senare.<br />
Samma resultat erhölls i detta arbete, oberoende<br />
<strong>av</strong> om <strong>fjäll</strong> eller <strong>otoliter</strong> använts <strong>vid</strong><br />
<strong>åldersanalys</strong>en. Lehtonen et al. (1986) ang<strong>av</strong><br />
att det inte är klart huru<strong>vid</strong>a indi<strong>vid</strong>er leker<br />
varje år eller inte. I detta arbete visade både<br />
<strong>fjäll</strong>- <strong>och</strong> otolitanalyser att indi<strong>vid</strong>er med<br />
relativt hög ålder inte ska leka. Trots att<br />
stora differenser i vissa fall fanns <strong>mellan</strong> de<br />
olika strukturerna var detta inget som i någon<br />
stor utsträckning påverkade bilden <strong>av</strong> lägsta<br />
ålder <strong>vid</strong> könsmognad eller uppehåll i lek.<br />
dem kunde därmed inte enbart förklaras<br />
med skillnaden i livshistoriestrategi.<br />
Trots skillnader i medelålder från <strong>fjäll</strong>respektive<br />
otolitanalys i samtliga populationer<br />
påverkades inte populations- <strong>och</strong> indi<strong>vid</strong>karaktärerna<br />
i lika stor omfattning.<br />
• Trots skillnader i medelålder i samtliga<br />
populationer var det i tre <strong>av</strong> fem populationer<br />
som åldersfördelningen skilde signifikant.<br />
En <strong>av</strong> populationerna bestod <strong>av</strong><br />
h<strong>av</strong>slekande <strong>sik</strong> <strong>och</strong> två <strong>av</strong> vandrande <strong>sik</strong>.<br />
• Tillväxttakten skilde för de tvååriga h<strong>av</strong>slekande<br />
<strong>sik</strong>arna då ålder baserats på <strong>fjäll</strong><br />
jämfört med <strong>otoliter</strong>.<br />
• Ålder <strong>vid</strong> könsmognad påverkades inte i<br />
någon större omfattning <strong>av</strong> skillnader i<br />
<strong>åldersanalys</strong>en.<br />
Vid <strong>åldersanalys</strong> <strong>av</strong> <strong>sik</strong> tycktes <strong>otoliter</strong><br />
vara att föredra framför <strong>fjäll</strong>. Trots skillnader<br />
<strong>mellan</strong> strukturerna påverkades inte populations-<br />
<strong>och</strong> indi<strong>vid</strong>karaktärer som åldersfördelning,<br />
indi<strong>vid</strong>tillväxt <strong>och</strong> ålder <strong>vid</strong> könsmognad<br />
i så stor omfattning. Tillväxttakten<br />
verkade mindre känslig för åldersläsnings<strong>av</strong>vikelser<br />
än åldersfördelningen.
Change language