Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
flyttA hEm<br />
flytta hem<br />
en lösning för allt fler utlandssvenskor<br />
Ja, för mig var det definitivt så, efter tolv<br />
år i Grekland. Grekland blev aldrig riktigt<br />
hemma trots grekisk storfamilj och<br />
gynnsamma levnadsomständigheter. Så<br />
när barnbarnen började rada upp sig (två<br />
hittills) kändes det helt naturligt att återvända<br />
till Stockholm. För maken var det<br />
lika naturligt att stanna kvar i Grekland,<br />
när han nu kunnat slå rot igen efter sina<br />
30 år i Sverige. Ingen separation, ingen<br />
skilsmässa, fortfarande gemensamma<br />
hem och äktenskap.<br />
För skatteverket i Stockholm blev det<br />
en för svår ekvation. Bara två dagar efter<br />
min formella ansökan att få skriva mig<br />
i Sverige (som jag trodde var en formalitet)<br />
kom beslutet att jag visst inte<br />
kan skriva mig här, trots enbart svenskt<br />
medborgarskap, trots lägenhet i Stockholm,<br />
trots barn och barnbarn här. Jag<br />
hade dubbel bosättning och skulle vara<br />
skriven med min familj.<br />
”Min familj bor i Stockholm”<br />
”Din familj är din make”<br />
Lika spännande som det var att flytta<br />
från Sverige då år 2000, att få lämna det<br />
vanliga livet, börja på nytt i ett annat<br />
land, som ändå var bekant och tryggt,<br />
lika stor lättnad var det att komma tillbaka<br />
förra året.<br />
Tryggheten att tillhöra majoriteten.<br />
Säkerheten att förstå alla koder, att<br />
avläsa omgivningen och veta vad signalerna<br />
betyder.<br />
Nöjet att ha tillgång till hela kulturutbudet<br />
utan inskränkningar, att läsa<br />
tidningen till frukosten.<br />
Skönheten i både vitsippsbackar och<br />
novemberregn.<br />
Privilegiet att ha gångavstånd till barn<br />
och barnbarn, att kunna träffa släkt och<br />
vänner.<br />
18 <strong>SWEA</strong>-blAdEt 1/2013<br />
Njutningen att få leva i världens vackraste<br />
huvudstad.<br />
Ja, listan kan göras längre.<br />
Men det finns ju en lista till:<br />
Längtan efter maken i vardagslivet (han<br />
kommer varenda månad).<br />
Saknaden efter vänner som är kvar och<br />
som jag nu träffar alldeles för sällan.<br />
Utsikten från terrassen över havet i sol<br />
och moln, regn och månljus, dimma och<br />
storm.<br />
Doften av citron och olja när den nygrillade<br />
fisken serveras på bordet.<br />
Smärtan i ben och rumpa av de obekväma<br />
tavernastolarna (Den första grekiska<br />
vana jag lärde mig, var att det krävs fem<br />
stolar per person, en att sitta på och en<br />
att vila varje ben och arm på)<br />
Så kontentan är förstås att det finns både<br />
fördelar och nackdelar.<br />
Man kliver aldrig ner i samma flod två<br />
gånger, varken floden eller man själv är<br />
oförändrad. Efter en längre sejour i ett<br />
annat land är man inte samma person<br />
som när man flyttade ut. Ovillkorligen<br />
påverkas man av sitt nya liv, ändrar<br />
värderingar, får nya insikter och referensramar.<br />
Ibland känns Sverige självgott och okunnigt,<br />
svenskarna med alla sina utlandsresor<br />
och språkkunskaper förvånansvärt<br />
provinsiella. Här omfamnar man många<br />
av uttrycken för mångkulturen, särskilt<br />
matvanorna som rör sig blixtsnabbt i<br />
globala banor. Men i grunden har man<br />
ändå svårt att se utanför sina referensramar<br />
och man är inte särskilt medveten<br />
om hur udda den svenska kulturen och<br />
mentaliteten är. Man tror gärna att Sverige<br />
är alltings medelpunkt och att the<br />
Swedish Way är en sorts normalitet som<br />
alla eftersträvar (i det är vi ganska lika<br />
amerikanerna, som på fullt allvar tror att<br />
alla vill vara amerikaner).<br />
Att komma med andra erfarenheter och<br />
framför allt, att ifrågasätta, tas inte väl<br />
emot. Alla som bott utomlands och återvänder<br />
vet detta. Jag minns under min<br />
tid på Svenska Dag<strong>bladet</strong> hur frustrerade<br />
de korrespondenter som flyttade hem<br />
blev. Så länge de suttit på sina poster<br />
ute i världen hade resten av redaktionen<br />
lyssnat på dem och tacksamt tagit emot<br />
deras material, men när de kom tillbaka<br />
till hemmaredaktionen blev de satta på<br />
plats. De skulle minsann inte tro att de<br />
var något! Samma sak kan vi återvändande<br />
utlandssvenskar möta; vi ska inte<br />
tro att vi är nåt!<br />
För mig har det varit lätt att återvända.<br />
Jag har inte bott ute så särskilt länge.<br />
Jag har hela tiden haft minst en fot<br />
kvar i Sverige – barnen, lantstället,<br />
släkt och vänner. Jag har besökt Sverige<br />
flera gånger varje år. Jag behövde inte<br />
bekymra mig om att söka jobb, eftersom<br />
flytten sammanföll med pensioneringen.<br />
Jag kunde skaffa mig den bostad jag ville.<br />
Jag hade redan ett nätverk.<br />
Så egentligen är det väl inte jag som ska<br />
skriva en sådan här artikel. Det är många<br />
svenskor som flyttar hem från södra<br />
Europa i dessa dagar som har betydligt<br />
tuffare att åter ta sig in i det svenska<br />
samhället. Efter decennier utanför den<br />
svenska arbets- och bostadsmarknaden<br />
är det inte så lätt att etablera sig. Jobb<br />
är nog i allmänhet enklare att ordna än<br />
bostad, i alla fall i Stockholm och i alla<br />
fall om man har en utbildning och yrkeserfarenhet.<br />
Ute i landet kan det vara<br />
tvärtom. Där kan det finnas lägenheter<br />
men kanske sämre med jobb.<br />
I höstas var jag inbjuden till <strong>SWEA</strong>:s<br />
hemvändardag i Stockholm. Ett 30-tal<br />
gamla och nya Sweor träffades på en<br />
middag och fick utbyta erfarenheter<br />
och kontaktuppgifter. Själv återupptar<br />
jag Sweaarbetet här i Stockholm och<br />
kandiderar som sekreterare till årsmö-