Efter maskeraden - Läs en bok

44
Löjtnanten kastar sig mot den gallerförsedda gluggen. Han
får grepp om en av de rostiga stängerna och håller sig fast.
Segar sig upp, trampar mot väggen för att ta spjärn.
Gluggen är trång och flera av stängerna är avbrutna. Han
känner uppgivenhet men förstår att detta är hans enda chans.
Det finns nu ingen återvändo. Han har tänt eld i cellen och
skjutit en vakt. Det är bara fråga om sekunder innan han blir
upptäckt.
Han pressar sig genom öppningen, hans skjorta fastnar,
ryggen och händerna rivs illa av de vassa kanterna. Han lyckas
ta sig genom gluggen och blir sedan sittande på utsidan.
Som en kråka.
Han tittar nedåt. Det är alldeles mörkt. Han kan inte se
marken. Han tvekar, så hör han vagnshjul och klappret av
hovar.
Han håller sig fast i en av stängerna och firar sig långsamt
nedåt. Blir hängande några sekunder utefter väggen. Så
släpper han taget och far genom luften mot vad han tror kan
vara ett vagnsflak.
45
Han landar på en halmbal. Stukar foten vid nedslaget. Det
luktar rök om hans kläder.
Kuskens piska snärtar, hästarna stegrar sig och i galopp
rundas fängelsebyggnaden.
Där inne har man nu upptäckt vådelden. Rop och slammer
hörs.
Det blir liv och rörelse i hela området.
Vakter kommer springande från alla håll. De ser sig undrande
omkring. Vad är det som har hänt? Förvirring uppstår.
Nu känner alla röklukten.
Fångarna måste flyttas, fängelset brinner!
62 63