E-handel – nya möjligheter, nya hinder - Kommerskollegium

More documents

Recommendations

Info

6. Immaterialrättsliga hinder Många av de intervjuade företagen har lyft fram immaterialrättsrelaterade problem som det största eller ett av de största hindren för sin verksamhet. Dessa hinder uppstår eftersom immateriella rättigheter ofta regleras nationellt och inte är harmoniserade över nationsgränserna. Exempelvis företräds i de flesta fall upphovsrättshavare av sitt lands kollektiva rättighetsförvaltande organ och licenser för att använda skyddade verk (såsom musik och film) lämnas oftast för ett begränsat geografiskt område. Detsamma gäller varumärken som registreras på nationell basis. Som Kommerskollegium tidigare har konstaterat finns det många immaterialrättsliga hinder inom EU (Kommerskollegium 2011) och företag som har bidragit till denna utredning har uppgett att dessa hinder är ungefär lika vanligt förekommande inom som utanför EU. 12 6.1 Företag drabbas av intrång Inte oväntat har många företag drabbats av intrång i sina immaterialrätter vid e-handel. Konkurrenter använder det svenska företagets namn på sina produkter och får det att se ut som om det är företagets produkt. Kina och Ukraina nämns som problem i sammanhanget. Illegal nedladdning drabbar inte bara försäljningen av tv- och dataspel utan även mobilapplikationer. Användare kan låsa spärrarna på och ”kapa” sin smarta telefon och därefter ladda ner appar från fildelningsajter utan att betala. Ett företag menade att Googles regler om annonser och nyckelord öppnar för varumärkesintrång. Google går i vissa fall med på att inga andra annonser än för företaget som har ett visst namn får komma upp när man söker på det namnet (detta gäller för t.ex. IKEA). Om Google däremot anser att ett företagsnamn är generiskt skyddas inte namnet på samma sätt och andra företag kan då lägga upp annonser under den sökträffen och använda de ”generiska” orden i sina nyckelord (antingen öppet eller dolt). Dessa företag kommer då högt upp i träfflistan och kan åka snålskjuts på andras goda rykte. Ett detaljhandelsföretag rapporterade problem med privat parallellimport, där vissa kunder köper upp stora kvantiteter för att sedan sälja i t.ex. Ryssland. Detta kan vara fullt tillåtet om importlandet inte förbjuder parallellimport. Ett företag rapporterade att Ryssland skiljer sig starkt från EU i att ryska köpare – inte säljare – i e-handel riskerar att göra sig skyldiga till immaterialrättsintrång när de köper från en säljare utanför Ryssland. Detta riskerar i sin tur att minska konsumenternas vilja att e-handla. 6.2 Mellanhänders ansvar är olika och ibland otydligt En central fråga är vilket ansvar mellanhänder på Internet (t.ex. bredbandsföretag, sökmotorer och försäljningssidor) bör ha för immaterialrättsligt skyddat material som sprids via deras sidor. Frågan är lika aktuell inom som utom EU. Här har företagen motstridiga intressen och problembeskrivningar, beroende på bransch. Rättighetshavare anser i allmänhet att mellanhänder bör kontrollera vad som bjuds ut via deras tjänster och omedelbart
ta bort material som gör intrång, kanske till och med räknas som medskyldiga till intrånget. Mellanhänderna anser sig i allmänhet inte ha möjlighet eller skyldighet att granska material på det viset, eller ta ansvar för vad kunderna använder deras tjänster till. Rättighetshavare som upptäcker intrång kan antingen kontakta den som gör intrång direkt eller mellanhanden för att få dem att stoppa intrånget. Det är då viktigt att det finns regler för vad mellanhanden är ansvarig för, men sådana saknas i vissa länder, bland annat i Turkiet. Ett av de intervjuade företagen som har mellanhandsrollen skriver av denna anledning alltid in i sina användarvillkor att de har rätt att stänga ner en tjänst om en myndighet kräver det. Företaget tar sig dock inte rätten, och säger även att de inte får ta sig rätten rent legalt, att själva övervaka kundens verksamhet. Det har varit många rättsprocesser mellan online-plattformar och rättighetshavare. I skrivande stund pågår t.ex. en rättegång i Holland som handlar om teleoperatörers ansvar vid fildelning. Ett företag menade dock att rättsprocessernas tid är över och att vägen framåt går via samarbete mellan parterna. Snabb teknikutveckling har skapat bättre filter mot material som gör intrång. Samma företag uppgav dessutom att samarbetet inom EU har fått skjuts genom att kommissionen har tagit initiativ till en överenskommelse mellan intresserade parter. 6.3 Svårt att säkra rättigheter till upphovsrättsskyddat material Ett hinder för lagliga alternativ för strömning (så kallad ”streaming”) och nedladdning av upphovs- rättsskyddat material är enligt vissa företag bristerna kring information om, tillgänglighet till och köp (licensiering) av upphovsrätter, framför allt över gränser. 10 Omvänt tar flera företag, särskilt små företag, också upp risken för att de själva begår intrång utan att vara medvetna om det. Eftersom immaterialrätter normalt regleras och skyddas nationellt måste företag som säljer i flera länder vanligen säkra tillträde till rättigheter för varje nytt land. Upphovsrätt skiljer sig dessutom från andra immaterialrätter genom att de inte (behöver) registreras. Det finns därför inget register över gällande upphovsrätter. De som vill använda upphovsrättsskyddat material får söka hos organisationer för kollektiv rättighetsförvaltning (såsom STIM 11 ) i varje land, men dels har inte rättighetshavaren nödvändigtvis registrerat sig där, dels saknas sådana organisationer i en del länder. Även EU-regelverket är fragmenterat och illa anpassat till den digitala miljön, särskilt rörande klarering, kollektiv rättighetsförvaltning och gränsöverskridande licenser. 12 Tillsammans med svårigheten att ta reda på om något är skyddat leder detta till höga transaktionskostnader för licensiering av upphovsrätter. 13 Vissa företag uppgav att det är särskilt problematiskt att säkra rättigheter till filmer som ska säljas på internet genom strömning. Ett företag beskrev systemet för upprättshovsskyddad film som ”en snårskog som är helt omöjlig att förstå sig på”. För det första är reglerna för digitala filmer otydligare än för filmer som säljs fysiskt. För de senare betalar företaget en så kallad privatkopieringsavgift på den fysiska varan – dvs. DVD-skivan – som i sin tur går till rättighetshavaren. För digitala filmer finns dock inte samma enkla system. För det andra tillkommer 13
Page 1 and 2: Kommerskollegium 2012:4 E-handel -
Page 3 and 4: Förord Internet har skapat nya mö
Page 5 and 6: 8. Statliga kontroller ............
Page 7 and 8: • Varor och tjänster köps på n
Page 9 and 10: 3. Tullrelaterade hinder Flera för
Page 11 and 12: användandet av lokala språk. Vanl
Page 13: använda utanför Norden. Många f
Page 18 and 19: 7. Datalagring och dataöverföring
Page 20 and 21: 9. Övriga hinder Utöver alla de p
Page 22 and 23: 10. Fallstudie: Norge Norge är en
Page 24 and 25: 11. Fallstudie: Appmarknaden Mobila
Page 26 and 27: 12. Slutsatser I denna studie har K
Page 28 and 29: Bilaga - Frågeformulär som har an
Page 30: Referenser Appel, Marin (2012) -

E-handel – nya möjligheter, nya hinder - Kommerskollegium

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?