E-handel – nya möjligheter, nya hinder - Kommerskollegium

More documents

Recommendations

Info

10. Fallstudie: Norge Norge är en stor och betydelsefull marknad för svenska e-handlare. Fyra av tio svenska e-handelsföretag som bedriver utlandsförsäljning har Norge som sin största utlandsmarknad. 17 Detta beror självklart på det nära geografiska läget, men även på att den norska marknaden är särskilt lukrativ för e-handelsföretag. En undersökning visar att var fjärde norrman e-handlar minst en gång i månaden. Norska konsumenter handlar dessutom mycket från utländska e-handelssajter eftersom dessa ofta har ett större utbud av varor med lägre priser jämfört med norska e-handelssajter. 18 Svenska företag uppger samtidigt att försäljningen gentemot Norge skulle kunna vara mycket större om det inte hade varit för de handelshinder som existerar i landet. En företagare uttryckte det så här: ”Norge borde vara den naturliga första marknad 20 som svenska e-handlare väljer att expandera till men det är tyvärr väldigt problematiskt att bedriva e-handel där”. Nedan beskrivs de två typer av problem i Norge som har återkommit i våra kontakter med svenska e-handelsföretag: krav på lokal etablering vid registrering av toppdomän samt tullar och tullprocedurer. Beskrivningarna nedan återger hur respektive problem ser ut just i Norge medan mer generella beskrivningar av problemen återfinns ovan i (avsnitt 3.1 och 8.1). Andra problem som företag har tagit upp i relation till Norge, men som inte beskrivs i detalj här, är förbud mot lagring av personnummer och dubbelbeskattning. 10.1. Krav på lokal etablering vid registrering av norsk toppdomän I Norge finns krav på att företag och privatpersoner som vill registrera en norsk toppdomän måste vara lokalt etablerad i landet – antingen i form av ett aktiebolag eller en norsk utländsk filial (NUF). Denna typ av krav fungerar indirekt som ett hinder mot gränsöverskridande handel eftersom sökmotorer på internet rankar webbplatser med norska toppdomäner högre än webbplatser med icke-norska toppdomäner. Företag som är har en norsk toppdomän (”.no”) kommer alltså att synas bättre och i förlängningen få fler träffar när kunder i Norge gör en sökning på en vara eller tjänst, jämfört med företag som endast har en svensk toppdomän. Dessutom kan man anta att kunderna i Norge känner sig ”tryggare” och mer villiga att handla via en sida som har en norsk toppdomän jämfört med en svensk. För att inte gå miste om potentiella kunder väljer många svenska företag därför att starta ett bolag eller en filial i Norge. Detta är dock kostamt och något som mindre e-handelsföretag många gånger inte har råd med. Alternativt kan företag välja att ”hyra” toppdomänrättigheter av så kallade domänhanteringsföretag i Norge eller betala för att få ett lokalt momsombud som i sin tur registrerar en toppdomän åt företagen. Utöver kravet på lokal etablering har Norge dessutom en begränsning i antalet subdomäner som företag får registrera. Denna begränsning är ett problem för svenska e-handelsföretag som vill registrera flera subdomäner under sin norska toppdomän.
10.2 Norska tullprocedurer upplevs som onödigt komplicerade och tidskrävande De norska tullprocedurerna har av de företag som Kommerskollegium varit i kontakt med beskrivits som ”föråldrade” samt tidskrävande och kostsamma att anpassa sig till. Ett stort klädesföretag berättade att dessa hade bidragit till att företaget valt att placera ett centrallager i Norge för att därifrån serva den norska marknaden. Företagets leveranser till länder inom EU sköts från ett centrallager i Sverige men de norska tullprocedurerna gjorde att företaget ansåg det vara billigare och smidigare att investera i ett centrallager placerat i Norge. I praktiken är det inte tullproceduren i sig som är krånglig utan de bakomliggande skattelagarna gällande mervärdesskatt. När svenska företag säljer varor direkt till konsumenter i Norge måste antingen företaget eller konsumenten hantera de tull- och momsavgifter som uppstår vid införsel av varorna till landet. Företag väljer oftast att hantera dessa själva, för att de annars riskerar att förlora kunder om de väljer att lägga över ansvaret på konsumenterna. Den norska mervärdesskattelagen som reglerar denna hantering uppfattas av många företag som föråldrad och inte anpassad till den gränsöverskridande e-handeln. Utformningen av den norska mervärdesskattlagen leder enligt företagen till att de har att välja på att antingen etablera sig lokalt i Norge för att lättare sköta momshanteringen eller att anlita en norsk momsrepresentant som tar över ansvaret för hanteringen. För de företag som väljer att etablera sig i Norge kan de välja mellan att antingen starta ett eget aktiebolag (aktieselskap, AS) eller öppna en filial (norsk utlandsfilial, NUF). Registreringskostnad är 2 580 NOK för NUF och 6 190 NOK för ett AS plus krav på att företagen har 30 000 NOK i aktiekapital. Företagen kan efter registrering av NUF eller AS hantera den lokala momsadministrationen själv, förutsatt att den kunskapen finns. I båda fallen krävs ett fast driftställe och adress i Norge. Företagen blir även underställda norska lagar och regler om revisions- och skatteplikt. De företag som inte önskar eller anser sig ha råd med att starta ett eget aktiebolag eller filial i Norge kan istället anlita en norsk momsrepresentant som tar över ansvaret för momshantering. De företag som erbjuder denna typ av tjänst är oftast revisionsbyråer. Etablering genom att anlita en representant kan närmast jämföras med att outsourca sin fakturering, kortbetalningar och redovisning. Uppstartningskostnaden för denna tjänst har uppgetts variera mellan 10 000-50 000 SEK. Löpande hantering av kundfakturor, moms- avstämning och skattedeklaration debiteras från cirka 800 SEK i timmen och uppåt. Dessa belopp ger en bra indikation på hur kostsamma Norges tullprocedurer, eller snarare skatteregler, är för svenska e-handlare. Ett annat problem är att företag inte får momsregistrera sig i Norge förrän man har sålt varor som överskrider ett värde om 50 000 NOK. Företag kan dock ansöka om förskottsregistrering av framtida moms, mot att företaget kan intyga om att försäljningen kommer att överstiga detta belopp inom en rimlig tid, t.ex. genom att visa utvecklingen i sin affär på sin hemmamarknad. 21
Page 1 and 2: Kommerskollegium 2012:4 E-handel -
Page 3 and 4: Förord Internet har skapat nya mö
Page 5 and 6: 8. Statliga kontroller ............
Page 7 and 8: • Varor och tjänster köps på n
Page 9 and 10: 3. Tullrelaterade hinder Flera för
Page 11 and 12: användandet av lokala språk. Vanl
Page 13 and 14: använda utanför Norden. Många f
Page 15 and 16: ta bort material som gör intrång,
Page 18 and 19: 7. Datalagring och dataöverföring
Page 20 and 21: 9. Övriga hinder Utöver alla de p
Page 24 and 25: 11. Fallstudie: Appmarknaden Mobila
Page 26 and 27: 12. Slutsatser I denna studie har K
Page 28 and 29: Bilaga - Frågeformulär som har an
Page 30: Referenser Appel, Marin (2012) -

E-handel – nya möjligheter, nya hinder - Kommerskollegium

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?