E-handel – nya möjligheter, nya hinder - Kommerskollegium

More documents

Recommendations

Info

7. Datalagring och dataöverföring Flera företag som kollegiet har intervjuat har tagit upp lagar och regler som begränsar möjligheten till att lagra och föra information över nationsgränser – främst i form av personuppgifter och annan känslig information – som ett stort problem. Även om denna typ av lagstiftning behövs för att skydda människors personliga integritet är det viktigt att den utformas på ett sätt som främjar teknologisk innovation och de ekonomiska fördelar som gränsöverskridande datalagring och dataöverföring för med sig. Särskilt Norge har lyfts fram av företagen som problematiskt i detta avseende. Flera har uppgett att norsk lag förbjuder inhämtning och lagring av norska kunders personnummer. Detta innebär att företagen måste anpassa sina system för att hantera uppgifter om de norska kunderna samt att man inte har möjlighet att genomföra kreditupplysningar på dem för att säkerställa dess kreditvärdighet. Möjligheten till gränsöverskridande datalagring och dataöverföring är inte minst viktigt för företags möjlighet att använda sig av så kallade molntjänster. Via molntjänster tillhandahålls informationslagring genom användandet av externa och ofta avlägset placerade dataservrar. Istället för att lagra information på en företagsserver så lagras information på externa servrar (i ”molnet”) som nås via Internet. Många gånger är dessa servrar placerade i ett annat 16 land än det land som molntjänstanvändaren själv befinner sig i. På så vis fungerar begränsningar mot gränsöverskridande dataöverföring och datalagring som ett indirekt hinder mot användandet – och erbjudandet – av molntjänster. 15 Denna typ av begränsning rapporterades som ett problem för ett svenskt företag verksamt i Ryssland och Kazakstan. Företaget stötte på problem när man ville integrera uppgifter om sina anställda (information om deras löner, anställningsform etc.) med företagets molntjänstbaserade HR-system som i sin tur använde sig av en server placerad i Tyskland. Lagstiftning i Ryssland och Kazakstan som berör hantering av personuppgifter uppgavs dock vara så restriktiv och komplicerad att företaget istället hade valt att lagra och hantera uppgifterna lokalt i dessa länder. Enligt företaget kräver nämligen rysk lag att varje enskild anställd måste ge skriftligt samtycke till att deras uppgifter lagras utanför landets gränser. Detta samtycke var dessutom tvunget att förnyas kontinuerligt (en gång varje år eller liknande). I Kazakstan är det enligt företaget förbjudet att lagra ”känslig information” utanför landets gränser. Det finns dock ingen vedertagen definition av vad som klassificeras som känslig information. I båda dessa fall innebar företagets anpassning till de nationella reglerna extra administrativa kostnader för företaget ifråga.
8. Statliga kontroller Flera företag har tagit upp olika former av statliga kontroller i länder utanför EU som ett hinder mot att bedriva e-handel. Problemen som beskrivs nedan visar på statliga kontrollåtgärder som är särskilt problematiska för e-handeln. 8.1 Krav på lokal etablering vid registrering av lokala toppdomäner Myndighetskrav på lokal etablering för att kunna registrera ett lokalt toppdomännamn har lyfts fram som ett problem av flera företag. Norge och Japan är de två länder som har tagits upp i detta sammanhang. Problemet handlar om att företag riskerar att gå miste om potentiella kunder om man inte har en webbplats registrerad med en lokal toppdomän. Problematiken beskrivs mer utförligt i kapitlet om Norge nedan (avsnitt 10). Detta problem förekommer även i länder inom EU och tas upp i Kommerskollegiums kartläggning av e-handelshinder inom EU (Kommerskollegium 2011). 8.2 Internetcensur och myndighetskrav på krypteringslösningar Ett konsultföretag med kontor i Kina tog upp de kinesiska myndigheternas kontroll av Internet som ett problem. Myndigheterna hade stängt ned företagets kinesiska webbplats helt utan förvarning och utan förklaring. Det existerade inte heller några tydliga regler eller ens riktlinjer från myndigheternas sida om vad som var tillåtet och inte på en webbplats. Detta skapar självklart en rättsosäkerhet för företag som är verksamma i landet. Kina och flera andra auktoritära regimer använder s.k. internetfilter för att censurera och begränsa tillgången till information online. Det är även vanligt att åtkomsten till utländska webbplatser blockeras av myndigheterna som åberopar skydd av nationell säkerhet och social ordning. Länder kan även ställa krav på företag som tillverkar mjukvara att använda sig av specifika krypteringslösningar som de nationella myndigheterna har möjlighet att ”låsa upp” om de så vill. Ett företag som utvecklar appar uppgav att amerikanska myndigheter har sådana krav. I Kina finns det krav på att trådlös nätverksutrustning endast får använda statligt sanktionerade krypteringsmetoder (som kinesiska myndigheter har nyckeln till) istället för de säkra protokoll (secure protocols) som tillämpas i resten av världen. 17
Page 1 and 2: Kommerskollegium 2012:4 E-handel -
Page 3 and 4: Förord Internet har skapat nya mö
Page 5 and 6: 8. Statliga kontroller ............
Page 7 and 8: • Varor och tjänster köps på n
Page 9 and 10: 3. Tullrelaterade hinder Flera för
Page 11 and 12: användandet av lokala språk. Vanl
Page 13 and 14: använda utanför Norden. Många f
Page 15 and 16: ta bort material som gör intrång,
Page 20 and 21: 9. Övriga hinder Utöver alla de p
Page 22 and 23: 10. Fallstudie: Norge Norge är en
Page 24 and 25: 11. Fallstudie: Appmarknaden Mobila
Page 26 and 27: 12. Slutsatser I denna studie har K
Page 28 and 29: Bilaga - Frågeformulär som har an
Page 30: Referenser Appel, Marin (2012) -

E-handel – nya möjligheter, nya hinder - Kommerskollegium

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?