E-handel – nya möjligheter, nya hinder - Kommerskollegium

Kommerskollegium 2012:4 

E-handel – nya möjligheter, 

nya hinder 

En kartläggning av e-handelshinder utanför EU 

APP

Kommerskollegium är den myndighet i Sverige som ansvarar 

för frågor som rör utrikeshandel och handelspolitik. Vår 

främsta uppgift är att främja frihandel och klara spelregler för 

den internationella handeln. Vi arbetar också för en effektiv inre 

marknad och ett öppet, starkt multilateralt handelssystem med 

fortsatta handelspolitiska liberaliseringar. I vårt uppdrag strävar 

vi efter goda handelsmöjligheter på tre nivåer: på EU:s inre 

marknad, mellan EU och omvärlden samt globalt, framförallt 

inom ramen för världshandelsorganisationen WTO. 

Som expertmyndighet förser vi regeringen med besluts- och 

förhandlingsunderlag inom handelsområdet. Det handlar såväl 

om löpande underlag för aktuella handelsförhandlingar som 

långsiktiga strukturella analyser. Våra utredningar och rapporter 

Kommerskollegium, september 2012 – första tryckningen. ISBN: 978-91-86575-43-4 

syftar till att öka kunskapen om handelns betydelse för samhällsekonomin 

och för en global hållbar utveckling. 

Kommerskollegium har också verksamhet som riktar sig mot 

företag. Exempelvis finns på kollegiet SOLVIT-center som 

hjälper företag och privatpersoner som stöter på handelshinder 

på EU:s inre marknad. Kansliet för Sveriges råd för handelsprocedurer, 

SWEPRO, finns också under vårt paraply. 

I vår roll som handelsmyndighet ingår dessutom att ge stöd till 

utvecklingsländer genom handelsrelaterat utvecklingssam- 

arbete. På kollegiet finns också kontaktpunkten Open Trade 

Gate Sweden som bistår exportörer från utvecklingsländerna i 

deras handel med Sverige och EU. 

www.kommers.se

Förord 

Internet har skapat nya möjligheter för den internationella handeln. Avståndet mellan köpare och säljare 

minskar i betydelse och förändrar sättet på vilket företag och privatpersoner gör affärer, handlar och 

kommunicerar. Men samtidigt som nya möjligheter skapas så uppdagas nya handelshinder. I denna 

rapport kartlägger vi e-handelshinder som svenska företag möter i länder utanför EU, hinder som begränsar 

möjligheten att bedriva e-handel. Många hinder är desamma som för traditionell handel, medan andra är 

specifika eller extra besvärliga för just e-handeln. En iakttagelse är att hindren för handel med länder 

utanför EU till stor del förefaller vara desamma som företagen möter inom EU. 

Detta är Kommerskollegiums fjärde rapport om e-handel. De föregående är Kartläggning av handelshinder 

inom EU (2011), e-faktura i gränsöverskridande handel (2010) och senast Hur gränslöst är Molnet? (2012), där vi 

studerar cloud computing och internationell handel. Vår avsikt med dessa publikationer är att följa hur 

förutsättningarna för internationell handel förändras samt att föda tankar om hur bland annat handelspolitiken 

bör utvecklas för att den internationella e-handeln ska bli mer öppen. 

Den nu aktuella rapporten har sammanställts av Henrik Jonströmer, Magnus Rentzhog och Emilie 

Anér på Kommerskollegium. Vi vill rikta ett särskilt tack till de företag som bidragit i intervjuer och med 

information till utredningen. 

Stockholm, september 2012 

Lena Johansson 

Generaldirektör 

Kommerskollegium 

1

Innehållsförteckning 

Förord ............................................................................................................................................................... 1 

1. Inledning....................................................................................................................................................... 4 

2. Informationsbrist......................................................................................................................................... 6 

3. Tullrelaterade hinder................................................................................................................................... 7 

3.1 Tullprocedurer är extra besvärliga vid många och små försändelser ......................................................... 7 

3.2 Tullar ställer till problem vid returer ........................................................................................................................ 7 

3.3 Korruption försvårar även för e-handeln .............................................................................................................. 7 

4. Hinder relaterade till konsumenträtt och konsumentupplysning ........................................................... 8 

4.1 Skillnader i ånger- och returrätt skapar kostnader och administrativa besvär ....................................... 8 

4.2 Krav på konsumentupplysning och regler om webbplatsinnehåll ............................................................... 8 

4.3 Märkning av produkter och myndighetsregistrering är betungande .......................................................... 9 

5. Betalningar och skatter.............................................................................................................................. 10 

5.1 Momsregler kan vara otydliga eller skilja sig mellan digital och fysisk försäljning .............................. 10 

5.2 Skillnader i och krav på betalningslösningar skapar kostnader och administrativa besvär ............... 10 

5.3 Skriftliga krav omöjliggör användande av onlinelösningar ............................................................................ 11 

5.4 Dubbelbeskattning ......................................................................................................................................................... 11 

6. Immaterialrättsliga hinder.......................................................................................................................... 12 

6.1 Företag drabbas av intrång .......................................................................................................................................... 12 

6.2 Mellanhänders ansvar är olika och ibland otydligt ........................................................................................... 12 

6.3 Svårt att säkra rättigheter till upphovsrättsskyddat material ......................................................................... 13 

6.4 Brist på sökbar information om immaterialrätter .............................................................................................. 14 

6.5 Domänstöld (”domain grabbing”) blir allt vanligare .......................................................................................... 14 

7. Datalagring och dataöverföring ................................................................................................................. 16 

2

8. Statliga kontroller ....................................................................................................................................... 17 

8.1 Krav på lokal etablering vid registrering av lokala toppdomäner ................................................................ 17 

8.2 Censur och myndighetskrav på krypteringslösningar ..................................................................................... 17 

9. Övriga hinder ............................................................................................................................................... 18 

9.1 Roamingavgifter fördyrar e-handel genom mobila enheter ........................................................................... 18 

9.2 Bedrägeri förekommer .................................................................................................................................................. 18 

9.3 Omöjligt få statligt krävd försäkring ........................................................................................................................ 18 

9.4 Certifiering av produkter fördyrar ............................................................................................................................ 18 

9.5 Avsaknad av standarder hindrar e-handel ............................................................................................................ 18 

9.6 Ursprungsregler skapar behov av lokala lager ..................................................................................................... 18 

9.7 Strikta regler om lansering av audivisuellt material (s.k. “windowing”) hindrar utvecklingen av e-handel .. 19 

9.8 Subventioner i andra länder snedvrider den internationella konkurrensen ........................................... 19 

9.9 ”Transportroaming” gör transporter dyra.............................................................................................................. 19 

10. Fallstudie: Norge ....................................................................................................................................... 20 

10.1 Krav på lokal etablering vid registrering av norsk toppdomän ..................................................................... 20 

10.2 Norska tullprocedurer upplevs som onödigt komplicerade och tidskrävande ...................................... 21 

11. Fallstudie: Appmarknaden ........................................................................................................................ 22 

11.1 Varför är appmarknaden intressant?........................................................................................................................ 22 

11.2 Hinder och problem ....................................................................................................................................................... 22 

12. Slutsatser................................................................................................................................................... 24 

Bilaga - Frågeformulär som har använts vid företagsintervjuer................................................................. 26 

Noter ................................................................................................................................................................. 27 

Referenser........................................................................................................................................................ 28 

3

1. Inledning 

Internet har på många sätt omdanat den svenska 

och globala ekonomin. Internet har förändrat hur 

företag och privatpersoner jämför, köper och säljer 

produkter och tjänster; söker och tillhandahåller 

information samt sköter betalningar och förvaltar 

data. Internet har även öppnat helt nya sektorer i 

ekonomin genom att erbjuda nya produkter, 

tjänster och affärsmodeller som tidigare inte var 

möjliga. Den internationella handeln underlättas 

av denna utveckling. E-handel, det vill säga handel 

med varor och tjänster som sker med hjälp av 

elektroniska medel, har vuxit explosionsartat och 

företag kan idag nå konsumenter på utländska 

marknader på ett sätt som tidigare inte var möjligt. 

Detta har varit gynnsamt inte minst för små företag 

som tidigare saknade resurser för att kunna exportera 

sina varor och tjänster. Men i takt med att e-handeln 

växer och skapar nya möjligheter uppdagas 

även nya handelshinder – hinder som antingen är 

specifika eller mer besvärliga för just e-handlare. 

Kommerskollegiums kartläggning av e-handels- 

4 

hinder inom EU visar t.ex. att e-handeln inom EU 

begränsas av en rad rättsliga hinder, så som förbud 

mot e-handel som försäljningsform, myndighetskrav 

på fysisk etablering, hinder kopplade till försäljningsvillkor 

samt immaterialrättsliga hinder. 1 

I denna studie kartlägger Kommerskollegium 

hinder som svenska företag möter i e-handel med 

länder utanför EU. Studien fokuserar på hinder 

som är specifika eller extra besvärliga vid e-handel. 

Vi menar att e-handeln har vissa specifika egenskaper 

som gör att hinder kan påverka denna 

handel mer negativt än traditionell handel, detta 

då e-handlare: 

• bedriver försäljning till ett stort antal marknader 

samtidigt, 

• inte alltid är etablerade på de marknader de 

säljer till, 

• i många är fall små och 

• ofta skickar många små försändelser istället för 

enstaka stora. 

Dessa egenskaper har fungerat som utgångspunkter 

när vi har bedömt huruvida ett hinder är extra besvärligt 

för e-handeln. 

Studien fokuserar inte enbart på rättsliga hinder 

utan behandlar även hinder relaterade till informationsbrist, 

byråkrati och bristande konkurrens. 

Kartläggningen bygger främst på intervjuer. Vi har 

intervjuat tjugotvå svenska företag, både små, 

medelstora och stora, främst inom sektorerna IT- 

och telekommunikationsteknik, detaljhandel och 

underhållningsindustrin. 2 Eftersom kartläggningen 

bygger på företagsintervjuer återspeglar resultaten i 

hög grad svenska företags upplevda hinder och vi 

har så långt som möjligt försökt verifiera och komplettera 

företagens problembeskrivningar. I arbetet 

med denna rapport har vi uppmärksammat att vissa 

hinder som företagen har tagit upp bygger på missuppfattningar 

från företagens sida. Detta är samtidigt 

talande och pekar på att information om 

lagar, regler, metoder och praxis som påverkar 

e-handeln i andra länder inte är transparenta och 

svåra för företagen att ta del av. En viktig del i 

arbetet mot en mer öppen internationell e-handel 

är därför att göra denna typ av information enklare 

och mer transparenta för företagen. 

Vi har i denna utredning använt oss av EU- 

kommissionens breda definition av e-handel som 

inkluderar följande transaktioner, både mellan 

konsumenter och företag (business-to-consumer) 

samt mellan företag (business-to-business):

• Varor och tjänster köps på nätet men 

levereras fysiskt 

Exempel: en kund i Norge beställer en bok från en 

webbutik i Sverige och boken skickas med post från 

Sverige till Norge 

• En vara som traditionellt levereras fysiskt 

ersätts av leverans via digitala nätverk 

Exempel: en kund i Norge laddar ner en e-bok från en 

svensk webbplats 

• Digital leverans av tjänster 

Exempel: en norsk revisor säljer och levererar sina 

tjänster via internet till ett företag lokaliserat i Sverige 

Definitionen återspeglar det faktum att begreppet 

e-handel idag är bredare än den ”traditionella” 

definitionen som endast innefattar transaktioner 

då varor beställs på nätet och levereras fysiskt. 3 

I kartläggningen har vi identifierat åtta kategorier 

av hinder som redovisas i separata avsnitt: 

• Informationsbrist: företag har svårt att hitta 

information om vilka lagar, regler, och metoder 

som gäller på olika marknader (avsnitt 2). 

• Tullrelaterade problem: krångliga och 

administrativa tullprocedurer, tullar på returer 

och korruption vid gränsen skapar kostnader och 

administrativa besvär för e-handlare (avsnitt 3). 

• Hinder relaterade till konsumenträtt och 

konsumentupplysning: skillnader i ånger- och 

returrätt samt krav på konsumentupplysning är 

extra besvärliga för e-handlare som ofta bedriver 

försäljning till flera marknader samtidigt 

(avsnitt 4). 

• Betalningar och skatter: krav på specifika 

betalningslösningar samt olika skatteregler skapar 

kostnader och administrativa besvär för 

e-handlare (avsnitt 5). 

• Immaterialrättsliga hinder: e-handlare 

drabbas av olika former av immaterialrättsintrång 

och har svårt att säkra rättigheter tillupphovsrättskyddat 

material (avsnitt 6) 

• Datalagring och dataöverföring: lagstiftning 

som begränsar företags möjligheter att lagra och 

föra information, särskilt personuppgifter, över 

nationsgränserna hindrar den gränsöverskridande 

e-handeln (avsnitt 7). 

• Statliga kontroller: e-handeln begränsas av 

myndighetskrav på lokal etablering vid registrering 

av toppdomäner, internetcensur och 

myndighetskrav på särskilda krypteringslösningar 

(avsnitt 8) 

• Övriga hinder: roamingavgifter, bedrägeri, 

problem med att få statligt krävd försäkring, certifiering 

av produkter, avsaknaden av standarder, 

ursprungsregler, regler om lansering av audivisuellt 

material (”windowing”) samt statliga 

subventioner (avsnitt 9). 

Utöver kartläggningen av hinder innehåller 

denna studie även två kortare fallstudier. Den ena 

handlar om Norge – en viktig marknad för svenska 

e-handlare som i undersökningen stack ut som 

extra problematiskt speciellt för svenska detaljhandelsföretag 

(avsnitt 10). Den andra handlar om 

”appmarknaden” – en ny marknad (existerade ej 

före 2008) med sina egna specifika hinder och 

problem (avsnitt 11). Kartläggningen avslutas med 

en sammanfattning och en diskussion kring hur 

man kan gå tillväga för att göra den internationella 

e-handeln mer öppen. 

5

2. Informationsbrist 

Ett problem som genomgående har tagits upp av de 

företag kollegiet har intervjuat är svårigheten att 

hitta information om nationella lagar, betalsätt, 

logistiklösningar etc. i de länder företagen bedriver 

e-handel. Då e-handlare ofta säljer sina varor och 

tjänster till ett stort antal marknader samtidigt är 

problemet extra betungande för e-handlare. Särskilt 

små företag finner detta problematiskt eftersom de 

saknar resurserna som krävs för att samla in och 

analysera all relevant information kopplat till de 

länder man är aktiva i. Ett litet företag inom detaljhandeln 

som bedriver försäljning till över 70 länder 

uttryckte det så här: ”Det är extremt svårt att få en 

överblick över vad som gäller i alla länder man 

säljer till och vi arbetar utifrån metoden ”trial and 

error”. Alltså provar vi oss fram men det innebär 

samtidigt att man ibland råkar bryta mot vissa 

länders lagar”. Med andra ord är rättsläget oftast 

osäkert för e-handlare och dessa har svårt att få en 

överblick över det lapptäcke av lagar och regler man 

måste anpassa sin försäljning till. Detta kan till och 

med innebära att e-handlare ibland omedvetet 

bryter mot vissa länders lagar och regler. Problemet 

har även tagits upp av stora företag. Ett av Sveriges 

största företag som är verksamma i bland annat 

USA och Kina klagade på otydlig information från 

6 

myndigheter i båda dessa länder vad gäller krav på 

märkning av produkter samt regler om konsumentupplysning. 

Flera av de företag som kollegiet har varit i 

kontakt med efterlyste att svenska myndigheter 

eller branschorganisationer tar fram lättillgängligt 

material om vad e-handelsföretag bör tänka på när 

man bedriver försäljning till andra länder via internet. 

Exportrådet har tagit ett initiativ som går i linje 

med just detta, nämligen en nätbaserad e-handelsguide 

riktad till svenska företag (se faktaruta 

nedan). 

Exportrådets e-handelsguide 

För att underlätta för svenska e-handelsföretag 

som vill börja exportera utomlands har Exportrådet 

tagit fram en nätbaserad E-handelsguide. 

Guiden innehåller information om lagar, 

regler, trender och annat som bör beaktas vid 

försäljning över nätet till kunder i andra länder. 

Guiden täcker till en början Norden, Tyskland, 

Baltikum, Polen, Ryssland och Vitryssland och 

finns tillgänglig på Exportrådets webbplats: 

www.swedishtrade.se/ehandelsguiden

3. Tullrelaterade hinder 

Flera företag, särskilt de inom detaljhandelssektorn, 

har uppgett att tullar är det största hindret för 

e-handeln. Detta problem är inte förekommande 

inom EU där det råder tullfrihet i handeln mellan 

medlemsländerna. Vid export till länder utanför EU 

är tullar dock ett stort problem. Ett företag menade 

att ”utanför EU är det alltid tullen som är det mest 

problematiska”. Tullar höjer priserna på de varor 

som e-handlare säljer och minskar på så vis deras 

konkurrenskraft. Tullkostnader är dock troligen inte 

ett större problem för e-handel än för traditionell 

handel. Vi har därför i denna kartläggning valt att 

inte fördjupa oss i frågan om tullnivåer, utan istället 

fokuserat på vissa tullrelaterade frågor som vi 

menar slår extra hårt mot just e-handeln. 

3.1 Tullprocedurer är extra besvärliga 

vid många och små försändelser 

Betungande tullprocedurer är ett problem även 

för den traditionella handeln men kan vara extra 

betungande för e-handlare då de ofta skickar 

många små försändelser istället för enstaka stora. 

I flera fall är e-handlarna också små aktörer och 

därmed känsligare för de kostnader som tullprocedurer 

skapar för företagen. Företag har uppgett 

att tullprocedurer har bidragit till att man har valt 

att inte gå in på vissa marknader. Särskilt Ryssland 

togs upp av flera företag i detta sammanhang. 

En del länder har omständiga och omoderna 

metoder i tullen. För Ukraina nämndes att EDIfiler 

4 inte godkänns utan varje paket måste deklareras 

(innehåll, hur mycket de rymmer och vikt). 

Liknande regler finns även i andra länder men kan 

då ofta skötas av speditör/distributör. I Ukraina 

måste e-handlare utföra arbetet. 

Ett företag har valt att registrera tullager 5 i Norge 

och Schweiz för att undvika den byråkrati som 

uppstår vid tullhanteringar. Företaget menar att de 

helst inte vill behöva använda lokala tullager men 

att procedurerna (och tullkostnaderna) gör att detta 

behövligt. Se även fallstudien om Norge nedan 

(avsnitt 10). 

3.2 Tullar ställer till problem 

vid returer 

Möjligheten att returnera varor köpta via internet är 

en viktig konsumenträttslig fråga. Dock är de gränsöverskridande 

returerna kostsamma och adminis- 

trativt betungande för företagen. Returproblematiken 

gäller alla marknader även om t.ex. Norge och 

Ukraina har lyfts fram som extra besvärliga. Ett 

företag nämnde även Turkiet där säljaren står för 

alla kostnader i samband med returer. Detta kan 

bli väldigt kostsamt vid långväga e-handel. 

Ett företag i klädesbranschen berättade att de får 

50 returer per 150 sålda varor. Utöver detta tillkommer 

då kostnaderna för returerna. I många fall 

returnerar kunden varan och anger att mottagaren 

(det vill säga företaget) i Sverige ska betala. Ett 

företag uppgav att detta kan medföra kostnader 

uppemot 500 kronor per retur i tull- och fraktavgifter. 

I vissa fall kan returkostnaden i kombination 

med tidskrävande processer medföra att företagen 

inte tar hem returerna. I Ukraina har ett företag 

istället valt att sälja vidare returnerade varor till så 

kallade outlets i Ukraina. Även om företaget hellre 

hade velat skicka tillbaka varorna till Sverige var det 

mindre kostsamt att hantera returerna på detta sätt. 

Svenska företag har möjlighet att få tullfrihet på 

varor som returneras från länder utanför EU, givet 

att vissa villkor uppfylls, genom att ansöka om 

detta hos Tullverket. 6 Denna möjlighet var dock 

inget som de företag vi var i kontakt med verkade 

utnyttja. Vi kan anta att detta beror på att företagen 

antingen inte är medvetna om att möjligheten finns 

eller att de anser att proceduren är för tidskrävande. 

3.3 Korruption försvårar även för 

e-handeln 

Korruption är ett stort problem för den internationella 

handeln generellt, oftast i relation till tullförfaranden. 

Det kan röra sig om allt från krav på 

mutor till varor som försvinner. Både stora och små 

företag tog upp problemet. Flera företag ansåg att 

e-handel är extra känsligt då det i många fall rör sig 

om små försändelser som ”lättare kommer bort” 

och företagen har inte alltid personal på plats som 

kan följa upp eventuella problem. Det faktum att 

det finns olika syn i olika länder på vad som ska 

klassas som korruption kan också vara ett problem. 

Ett företag hade lämnat den kinesiska marknaden 

och ett annat berättade att de valt att inte 

sälja varor till Ryssland på grund av korruption. 

I fallet Ryssland medför korruption (tillsammans 

med byråkrati) att få logistikföretag vill leverera 

varor dit, vilket höjer kostnaderna. Även Turkiet, 

Ukraina och ”andra länder i Östeuropa” nämndes. 

7

4. Hinder relaterade till konsumenträtt och 

konsumentupplysning 

När e-handelsföretag riktar sin försäljning till flera 

marknader samtidigt omfattas dessa företag av de 

olika konsument- och marknadsrättsliga regler 

som gäller i dessa länder. Detta skapar i sin tur 

kostnader och administrativa besvär för företagen 

som måste anpassa sin försäljning till respektive 

marknad. Detta är ett problem även inom EU men 

är ett ännu större problem internationellt där 

konsument- och marknadsmässiga regler kan 

skilja sig åt ännu mer. 

4.1 Skillnader i ånger- och 

returrätt skapar kostnader och 

administrativa besvär 

Ett vanligt problem för e-handelsföretag är skillnader 

i konsumenträttsregler. Detta gäller främst, 

men inte uteslutande, ånger- och returrätt. En del 

företag såg skillnaderna som ett stort hinder, främst 

associerad med administrativa kostnader. Andra 

företag menade att olikheter visserligen är besvärligt 

men inte i någon större utsträckning då de 

ganska enkelt kan anpassa sig till olika krav. Dessa 

företag var ofta sådana som hade stora försäljningsvolymer 

och en generös returpolicy. Frågan om 

8 

skillnader i konsumenträtt handlar även mycket om 

företagens osäkerhet om vad som gäller på olika 

marknader. Det kan vara både svårt och kostsamt 

att ta reda på vad den lokala konsumenträtten 

dikterar. 

En relaterad fråga är behovet att enkelt kunna 

lösa tvister som kan uppstå, inte minst i s.k. B2Chandel 

(business-to-consumer) 7 . Ofta rör tvisterna 

små belopp och det är i praktiken svårt att driva 

ärendena i vanlig domstol. Istället finns idag flera 

alternativa tvistlösningsmekanismer att tillgå men 

vid handel utanför EES så är dessa ofta svåra att få 

tillgång till, samma sak gäller för konsumentvägledning 

8 . Detta skapar osäkerhet hos både köpare 

och säljaren vilket i sin tur hämmar e-handeln. 

4.2 Krav på konsumentupplysning 

och regler om webbplatsinnehåll 

Flera företag har tagit upp lagar och regler som 

påverkar hur företag måste utforma sina webb- 

platser som problematiska. Det kan antingen 

handla om krav från myndigheternas sida om vad 

webbplatsen måste innehålla eller begränsningar av 

innehållet. Ett vanligt problem handlar om krav på

användandet av lokala språk. Vanligen anpassar 

företagen sina webbplatser till lokala språk men i 

vissa fall, speciellt i länder med flera officiella språk 

(såsom i Kanada), kan detta krav bli kostsamt – inte 

minst om försäljningsvolymerna är små. Det är 

även vanligt att länder ställer krav på vad som 

måste visas i form av märkning och information till 

kunderna. I en del länder kan dessa skilja sig mellan 

olika delstater eller regioner (USA togs upp som 

problematiskt i detta avseende av flera företag). 

Ofta är reglerna otydliga och de företag som tagit 

upp detta hade haft problem med att få klarhet från 

myndigheters sida om vilka regler det är som gäller. 

Webbplatsanpassningen kan vara kostsam och 

betungande, speciellt i de fall där företagen inte vet 

exakt vad som krävs av dem. 

De flesta länder har även regler kring vad som 

inte får förekomma på webbplatser. Om ett företag 

har en webbplats som är riktat till en specifik 

marknad kan sådana regler innebära att företaget 

exempelvis inte tillåts visa upp hela sitt sortiment 

på webbplatsen. Ett företag berättade att Saudi- 

arabien har regler om hur mycket hud som bilder 

på kvinnor får visa och som bl.a. innebar att man 

inte fick visa bilder på kvinnor i underkläder. En 

barnpyjamas med bilder av grisar på får varken 

visas eller saluföras i landet. Ett annat företag sa att 

de i USA inte får visa barn och sängkläder i samma 

bild. Dessa regler kan påverka affärsmöjligheterna 

och innebära ökade kostnader för arbetet med att 

anpassa webbplatserna. 

4.3 Märkning av produkter och 

myndighetsregistrering är 

betungande 

Det är vanligt att länder ställer krav på märkning av 

produkter. Det kan röra sig om vilken information 

”nacklappen” på kläder ska innehålla till att innehållsförteckningar 

och manualer ska vara på lokala 

språk. I vissa länder finns krav på att företag ska 

registrera sig hos lokala myndigheter för att få sälja 

vissa varor. Dessa krav ökar den administrativa 

bördan för företagen, inte minst om deras försäljning 

riktar sig till ett stort antal marknader. Det är 

enklare för etablerade företag att hantera dessa 

problem då deras volymer vanligen är större och 

de kan hantera kraven i olika länder separat. 

E-handelsföretag har det svårare att ha lager av 

t.ex. kläder anpassade till villkoren på samtliga 

marknader de säljer till. 

Ett företag berättade att de inte säljer kosmetika 

på alla sina marknader då krav på att innehållsföreteckningen 

ska vara på lokala språk ökar den 

administrativa bördan och kostnaden. Företaget 

har även valt att inte sälja elektronik utanför Sverige 

pga. krav på många utländska marknader att manualer 

ska vara på lokalt språk. Ett annat företag har 

valt att inte sälja livsmedel till en viss marknad då 

kravet på registrering hos landets motsvarighet till 

Livsmedelsverket kostade mer, i tid och pengar, än 

vad försäljningen skulle inbringa. 

9

5. Betalningar och skatter 

5.1 Momsregler kan vara otydliga 

eller skilja sig mellan digital och 

fysisk försäljning 

Momsproblematik var ett vanligt tema som togs 

upp av de företag kollegiet intervjuade. I flera fall 

handlade det om oklarheter kring i vilket land som 

moms ska redovisas och andra exempel på otydliga 

regler. Det vanligaste förekommande problemet 

verkade vara krav på momsregistrering. Sådana 

krav finns i många länder – både inom och utanför 

EU – och medför att företagen måste momsregistrera 

sig på marknader om de säljer över en viss 

summa. Detta för med sig ett faktiskt krav på 

etablering vilket går emot själva grundidén med 

e-handel. De flesta företag, som inte vill etablera 

sig lokalt, väljer att lösa detta genom att anlita ett 

momsombud, vilket i sin tur skapar kostnader 

(se avsnitt 10 och fallstudien om Norge för en mer 

utförlig beskrivning av detta problem). 

E-handel i länder som är uppdelade i delstater 

kan medföra ytterligare problem. Företagen lyfte 

främst fram USA, Kanada och Australien som 

exempel. Problemet är att delstater många gånger 

har sina egna moms- och skattesatser vilket är svårt 

att hantera administrativt och medför kostnader. 

Denna problematik uppstår lätt när företagen har 

försäljningen på internet medan returer sker i butik. 

10 

Ofta sker då försäljning och retur i olika delstater 

och företaget måste bl.a. redovisa momsskillnader. 

Ett företag tog upp att momsen i flera länder är 

högre på digitala böcker jämfört med fysiska vilket 

påverkar handeln med digitala böcker negativt. 

Detta är fallet i Norge (samma sak gäller även i 

Sverige 9 ). Det finns även skillnader i moms mellan 

underhållningsmedierna bio, DVD och video-ondemand 

(VOD). Momsen är oftast lägst på bio och 

skillnaden påverkar försäljningen av inte minst 

VOD negativt. 

5.2 Skillnader i och krav på 

betalningslösningar skapar kostnader 

och administrativa besvär 

Betalningen för produkter och tjänster som handlas 

över internet sker i de flesta fall på annat sätt än vid 

köp i en fysisk butik. För att e-handeln ska kunna 

nå sin fulla potential krävs det att konsumenter 

känner sig trygga med att göra betalningar över 

internet. Många länder har därför nationella regleringar 

som föreskriver vilka betalningsmedel som är 

godkända vid köp gjorda över internet. Även om 

denna typ av reglering kan vara nödvändig för att 

uppnå en hög säkerhetsnivå för betalningar gjorda 

via internet så finns det samtidigt en risk för överreglering 

som skapar problem för företagen och 

hindrar e-handeln. Flera av de intervjuade företagen 

tog upp olika problem relaterade till betalningar 

som medför ökade kostnader och administration. 

För att vara konkurrenskraftiga på flera 

marknader behöver företagen många unika lösningar. 

I vissa länder har kraven på specifika betalningslösningar 

dock inneburit att företag valt att inte 

sälja till dessa marknader. Olika betalsätt på olika 

marknader öppnar även upp för bedrägeri då 

företagen får svårare att hantera olika system. 

Många svenska e-handlare väljer t.ex. att inte 

godkänna ryska kreditkort. 

Flera exempel framfördes där företagen enligt 

lag eller de facto behöver använda ett fåtal 

bestämda betalningslösning (som ibland kan vara 

lokal). Andra fall handlar t.ex. om att nationella 

kontokort inte går att använda utanför landet ifråga 

(t.ex. i Brasilien) eller att länder inte godkänner 

e-signaturer (Kina och Ryssland) eller kontokort 

vid on-linetransaktioner. Ett företag nämnde att de 

har egna kreditlösningar men att dessa inte går att

använda utanför Norden. Många företag använder 

onlinebetalningstjänster som Paypal och Moneybookers. 

Flera ansåg dock att företagen som 

driver dessa betalningssystem har för stor makt 

och e-handlarna är utelämnade till deras villkor. 

En alternativ betalningsmetod för företagen är 

att på sina webbplatser erbjuda utländska kunder 

att betala via sin internetbank. För att kunna erbjuda 

denna betalningstjänst krävs det dock att 

företaget öppnar ett lokalt bankkonto hos de olika 

banker vars internettjänster man vill använda sig av. 

För att kunna erbjuda kunderna att betala via så 

många internetbanker som möjligt måste därför 

företagen att öppna flera lokala bankkonton i olika 

länder. Något som innebär kostnader och ökad 

administration för företagen. Ett annat problem 

som uppmärksammades var krav på försäljning i 

lokal valuta. Vid e-handel med Kina så måste 

försäljning ske i lokal valuta vilket begränsar företagens 

möjligheter att erbjuda varor och tjänster 

under de förutsättningar de själva önskar. Samma 

sak gäller t.ex. i Sydafrika. 

Rätten att ta kreditupplysning lyftes också fram. 

Rätten är generellt svagare utanför Sverige och i 

vissa länder är det endast banker som har rätt att ta 

få ta del av kredituppgifter. I andra länder lämnas 

bara ”negativa” uppgifter ut (t.ex. betalningsanmärkningar) 

och inte ”positiva” uppgifter (t.ex. årsinkomst), 

vilket gör det svårt att göra en balanserad 

bedömning av potentiella kunder. 

5.3 Krav på skriftliga kontrakt 

omöjliggör användande av 

internetlösningar 

I en del länder kan företagen inte erbjuda vissa 

internetbaserade tjänster eftersom ländernas lagar 

inte är uppdaterade till den digitala miljön. Tydliga 

exempel på detta är krav på pappersfaktura och 

krav på skriftligt kontrakt, dvs. underskrifter med 

papper och penna. Båda kraven försvårar digitala 

lösningar och ökar administrationen för företag, i 

vissa fall till den grad att försäljning blir omöjlig. 

Ett företag berättade t.ex. om en lösning där leverans 

av varor automatiskt registreras i mottagarens 

fakturasystem via en internetbaserad plattform. 

Denna lösning går inte att sälja i länder som 

Kazakstan, Ryssland och Ukraina pga. krav på 

pappersfaktura. 

5.4 Dubbelbeskattning 

E-handel skapar intäkter i utlandet och det finns 

risk för dubbelbeskattning. Lyckligtvis finns ofta 

bilaterala avtal som hanterar detta. Trots detta 

berättade ett företag att Norge var ett problem i 

detta sammanhang. Bolaget hade öppnat en filial i 

Norge och sålde sen varorna till filialen (som i sin 

tur sålde varorna på nätet i Norge) för att undgå 

dubbelbeskattning. 

11

6. Immaterialrättsliga hinder 

Många av de intervjuade företagen har lyft fram 

immaterialrättsrelaterade problem som det största 

eller ett av de största hindren för sin verksamhet. 

Dessa hinder uppstår eftersom immateriella rättigheter 

ofta regleras nationellt och inte är harmoniserade 

över nationsgränserna. Exempelvis företräds 

i de flesta fall upphovsrättshavare av sitt lands 

kollektiva rättighetsförvaltande organ och licenser 

för att använda skyddade verk (såsom musik och 

film) lämnas oftast för ett begränsat geografiskt 

område. Detsamma gäller varumärken som registreras 

på nationell basis. Som Kommerskollegium 

tidigare har konstaterat finns det många immaterialrättsliga 

hinder inom EU (Kommerskollegium 2011) 

och företag som har bidragit till denna utredning 

har uppgett att dessa hinder är ungefär lika vanligt 

förekommande inom som utanför EU. 

12 

6.1 Företag drabbas av intrång 

Inte oväntat har många företag drabbats av intrång i 

sina immaterialrätter vid e-handel. Konkurrenter 

använder det svenska företagets namn på sina 

produkter och får det att se ut som om det är 

företagets produkt. Kina och Ukraina nämns som 

problem i sammanhanget. Illegal nedladdning 

drabbar inte bara försäljningen av tv- och dataspel 

utan även mobilapplikationer. Användare kan låsa 

spärrarna på och ”kapa” sin smarta telefon och 

därefter ladda ner appar från fildelningsajter utan 

att betala. 

Ett företag menade att Googles regler om 

annonser och nyckelord öppnar för varumärkesintrång. 

Google går i vissa fall med på att inga 

andra annonser än för företaget som har ett visst 

namn får komma upp när man söker på det namnet 

(detta gäller för t.ex. IKEA). Om Google däremot 

anser att ett företagsnamn är generiskt skyddas inte 

namnet på samma sätt och andra företag kan då 

lägga upp annonser under den sökträffen och 

använda de ”generiska” orden i sina nyckelord 

(antingen öppet eller dolt). Dessa företag kommer 

då högt upp i träfflistan och kan åka snålskjuts på 

andras goda rykte. 

Ett detaljhandelsföretag rapporterade problem 

med privat parallellimport, där vissa kunder köper 

upp stora kvantiteter för att sedan sälja i t.ex. Ryssland. 

Detta kan vara fullt tillåtet om importlandet 

inte förbjuder parallellimport. Ett företag rapporterade 

att Ryssland skiljer sig starkt från EU i att 

ryska köpare – inte säljare – i e-handel riskerar att 

göra sig skyldiga till immaterialrättsintrång när de 

köper från en säljare utanför Ryssland. Detta 

riskerar i sin tur att minska konsumenternas vilja 

att e-handla. 

6.2 Mellanhänders ansvar är olika 

och ibland otydligt 

En central fråga är vilket ansvar mellanhänder på 

Internet (t.ex. bredbandsföretag, sökmotorer och 

försäljningssidor) bör ha för immaterialrättsligt 

skyddat material som sprids via deras sidor. Frågan 

är lika aktuell inom som utom EU. Här har företagen 

motstridiga intressen och problembeskrivningar, 

beroende på bransch. Rättighetshavare 

anser i allmänhet att mellanhänder bör kontrollera 

vad som bjuds ut via deras tjänster och omedelbart

ta bort material som gör intrång, kanske till och 

med räknas som medskyldiga till intrånget. Mellanhänderna 

anser sig i allmänhet inte ha möjlighet 

eller skyldighet att granska material på det viset, 

eller ta ansvar för vad kunderna använder deras 

tjänster till. 

Rättighetshavare som upptäcker intrång kan 

antingen kontakta den som gör intrång direkt eller 

mellanhanden för att få dem att stoppa intrånget. 

Det är då viktigt att det finns regler för vad mellanhanden 

är ansvarig för, men sådana saknas i vissa 

länder, bland annat i Turkiet. Ett av de intervjuade 

företagen som har mellanhandsrollen skriver av 

denna anledning alltid in i sina användarvillkor att 

de har rätt att stänga ner en tjänst om en myndighet 

kräver det. Företaget tar sig dock inte rätten, och 

säger även att de inte får ta sig rätten rent legalt, att 

själva övervaka kundens verksamhet. 

Det har varit många rättsprocesser mellan 

online-plattformar och rättighetshavare. I skrivande 

stund pågår t.ex. en rättegång i Holland som 

handlar om teleoperatörers ansvar vid fildelning. 

Ett företag menade dock att rättsprocessernas tid är 

över och att vägen framåt går via samarbete mellan 

parterna. Snabb teknikutveckling har skapat bättre 

filter mot material som gör intrång. Samma företag 

uppgav dessutom att samarbetet inom EU har fått 

skjuts genom att kommissionen har tagit initiativ 

till en överenskommelse mellan intresserade parter. 

6.3 Svårt att säkra rättigheter till 

upphovsrättsskyddat material 

Ett hinder för lagliga alternativ för strömning (så 

kallad ”streaming”) och nedladdning av upphovs- 

rättsskyddat material är enligt vissa företag bristerna 

kring information om, tillgänglighet till och 

köp (licensiering) av upphovsrätter, framför allt 

över gränser. 10 Omvänt tar flera företag, särskilt små 

företag, också upp risken för att de själva begår 

intrång utan att vara medvetna om det. 

Eftersom immaterialrätter normalt regleras och 

skyddas nationellt måste företag som säljer i flera 

länder vanligen säkra tillträde till rättigheter för 

varje nytt land. Upphovsrätt skiljer sig dessutom 

från andra immaterialrätter genom att de inte 

(behöver) registreras. Det finns därför inget register 

över gällande upphovsrätter. De som vill använda 

upphovsrättsskyddat material får söka hos organisationer 

för kollektiv rättighetsförvaltning (såsom 

STIM 11 ) i varje land, men dels har inte rättighetshavaren 

nödvändigtvis registrerat sig där, dels 

saknas sådana organisationer i en del länder. 

Även EU-regelverket är fragmenterat och illa 

anpassat till den digitala miljön, särskilt rörande 

klarering, kollektiv rättighetsförvaltning och gränsöverskridande 

licenser. 12 Tillsammans med 

svårigheten att ta reda på om något är skyddat 

leder detta till höga transaktionskostnader för 

licensiering av upphovsrätter. 13 

Vissa företag uppgav att det är särskilt problematiskt 

att säkra rättigheter till filmer som ska säljas 

på internet genom strömning. Ett företag beskrev 

systemet för upprättshovsskyddad film som ”en 

snårskog som är helt omöjlig att förstå sig på”. För 

det första är reglerna för digitala filmer otydligare 

än för filmer som säljs fysiskt. För de senare betalar 

företaget en så kallad privatkopieringsavgift på den 

fysiska varan – dvs. DVD-skivan – som i sin tur går 

till rättighetshavaren. För digitala filmer finns dock 

inte samma enkla system. För det andra tillkommer 

13

gränsproblematiken. När tillhandahållare av strömmad 

film går in på en ny marknad krävs de på 

ersättning (ibland för både film och musik) från 

rättighetshavare och organisationer för kollektiv 

rättighetsförvaltning i det landet. Detta sker trots 

att företaget tidigare har betalat för licensen till det 

bolag som äger rättigheterna i samband med att de 

först började tillhandahålla filmen. Ett ytterligare 

problem är att licensiering inte alltid är teknologineutral. 

Tillsammans gör detta, enligt företagen, att 

utvecklandet av nya och innovativa e-tjänster inom 

film hämmas. Ett företag ansåg vidare att avgifterna 

generellt sett är mycket högre på de digitala filmerna 

då de stora rättighetshavarna, särskilt de i USA, 

har för stor marknadsmakt i prissättningen. Ett 

annat företag pekade på att organisationerna för 

kollektiv rättighetsförvaltning i olika länder tillämpar 

olika prisnivåer. 

Vad gäller e-boksmarknaden menade ett företag 

att denna hämmas av att upphovsrättsreglerna i 

kontrakten kan hindra äldre litteratur från att 

förvandlas till e-böcker. Rättighetsproblematiken 

finns även inom musikbranschen. Här klagade ett 

företag över STIM:s affärsmetoder. Rättighetsförvaltning 

utgör i viss mening ett naturligt monopol 

vilket kan medföra svårigheter att förbättra 

konkurrensen. EU-kommissionen presenterade 

nyligen ett förslag om att förenkla handeln med 

musiklicenser på den inre marknaden. 14 

6.4 Brist på sökbar information 

om immaterialrätter 

Vissa företag menar att det även är svårt att hitta 

information om de immaterialrätter som registreras 

– varumärken, mönster och patent – vilket gör att 

de riskerar att göra intrång omedvetet. Ett företag 

beskriver att eftersom internetrobotar kan söka 

efter intrång kan omedvetna eller oskyldiga intrång 

snabbt fångas upp. Flera företag vill se centrala sök- 

14 

bara databaser där man slagit samman nationella 

register (både inom och utanför EU). Detta är återigen 

en fråga som också kan vara lika problematisk 

för den traditionella handeln, men blir mer akut för 

e-handlare som försöker sälja till många olika 

marknader utan att etablera sig först. 

6.5 Domänstöld (”domain 

grabbing”) blir allt vanligare 

Domänstöld innebär att Internetsidor med identiska 

eller liknande kännetecken som ett varumärke 

registreras, med följden att en internetadress 

identisk med varumärket ”blockeras” för den som 

innehar varumärket i landet i fråga eller utomlands. 

Den rättmätige ägaren kan då dessutom komma att 

anses göra intrång i det varumärke som har registrerats 

på domänen. Flera av de intervjuade företagen 

har råkat ut för detta problem. Det nämns 

särskilt i relation till Kina och andra asiatiska 

länder, men finns även inom t.ex. EU. Ett företag 

har valt att hantera domänstöld genom att registrera 

domännamn i de länder som bedöms som 

viktigast, men det blir för dyrt och komplicerat att 

göra i samtliga toppdomäner. 

ICANN (Internet Corporation for Assigned 

Names and Numbers) är en internationell privatsektororganisation 

som koordinerar domännamnssystemet. 

Ett företag menar att nya regler som 

antagits i ICANN kommer att förvärra domänstöldsproblemen. 

Det ska bl.a. bli möjligt för företag att 

ansöka om att bilda egna s.k. toppdomäner (såsom 

”.google”). Följden kommer att bli, enligt företaget, 

att företag måste ha koll på och skydda fler toppdomäner 

kopplade till företagens varumärken. 

Inga multilaterala immaterialrättsregler finns 

som direkt förhindrar registrering av domännamn 

som liknar eller är identiska med varumärken i 

andra länder. Det finns dock möjlighet att använda 

alternativ tvistlösning, bl a i ICANN:s regi.

7. Datalagring och dataöverföring 

Flera företag som kollegiet har intervjuat har tagit 

upp lagar och regler som begränsar möjligheten till 

att lagra och föra information över nationsgränser 

– främst i form av personuppgifter och annan 

känslig information – som ett stort problem. Även 

om denna typ av lagstiftning behövs för att skydda 

människors personliga integritet är det viktigt att 

den utformas på ett sätt som främjar teknologisk 

innovation och de ekonomiska fördelar som gränsöverskridande 

datalagring och dataöverföring för 

med sig. Särskilt Norge har lyfts fram av företagen 

som problematiskt i detta avseende. Flera har 

uppgett att norsk lag förbjuder inhämtning och 

lagring av norska kunders personnummer. Detta 

innebär att företagen måste anpassa sina system för 

att hantera uppgifter om de norska kunderna samt 

att man inte har möjlighet att genomföra kreditupplysningar 

på dem för att säkerställa dess kreditvärdighet. 

Möjligheten till gränsöverskridande datalagring 

och dataöverföring är inte minst viktigt för företags 

möjlighet att använda sig av så kallade molntjänster. 

Via molntjänster tillhandahålls informationslagring 

genom användandet av externa och ofta avlägset 

placerade dataservrar. Istället för att lagra information 

på en företagsserver så lagras information på 

externa servrar (i ”molnet”) som nås via Internet. 

Många gånger är dessa servrar placerade i ett annat 

16 

land än det land som molntjänstanvändaren själv 

befinner sig i. På så vis fungerar begränsningar mot 

gränsöverskridande dataöverföring och datalagring 

som ett indirekt hinder mot användandet – och 

erbjudandet – av molntjänster. 15 Denna typ av 

begränsning rapporterades som ett problem för ett 

svenskt företag verksamt i Ryssland och Kazakstan. 

Företaget stötte på problem när man ville integrera 

uppgifter om sina anställda (information om deras 

löner, anställningsform etc.) med företagets molntjänstbaserade 

HR-system som i sin tur använde sig 

av en server placerad i Tyskland. Lagstiftning i 

Ryssland och Kazakstan som berör hantering av 

personuppgifter uppgavs dock vara så restriktiv och 

komplicerad att företaget istället hade valt att lagra 

och hantera uppgifterna lokalt i dessa länder. Enligt 

företaget kräver nämligen rysk lag att varje enskild 

anställd måste ge skriftligt samtycke till att deras 

uppgifter lagras utanför landets gränser. Detta samtycke 

var dessutom tvunget att förnyas kontinuerligt 

(en gång varje år eller liknande). I Kazakstan är 

det enligt företaget förbjudet att lagra ”känslig 

information” utanför landets gränser. Det finns 

dock ingen vedertagen definition av vad som klassificeras 

som känslig information. I båda dessa fall 

innebar företagets anpassning till de nationella 

reglerna extra administrativa kostnader för företaget 

ifråga.

8. Statliga kontroller 

Flera företag har tagit upp olika former av statliga 

kontroller i länder utanför EU som ett hinder mot 

att bedriva e-handel. Problemen som beskrivs 

nedan visar på statliga kontrollåtgärder som är 

särskilt problematiska för e-handeln. 

8.1 Krav på lokal etablering 

vid registrering av lokala 

toppdomäner 

Myndighetskrav på lokal etablering för att kunna 

registrera ett lokalt toppdomännamn har lyfts fram 

som ett problem av flera företag. Norge och Japan 

är de två länder som har tagits upp i detta sammanhang. 

Problemet handlar om att företag riskerar att 

gå miste om potentiella kunder om man inte har en 

webbplats registrerad med en lokal toppdomän. 

Problematiken beskrivs mer utförligt i kapitlet om 

Norge nedan (avsnitt 10). Detta problem förekommer 

även i länder inom EU och tas upp i Kommerskollegiums 

kartläggning av e-handelshinder inom 

EU (Kommerskollegium 2011). 

8.2 Internetcensur och myndighetskrav 

på krypteringslösningar 

Ett konsultföretag med kontor i Kina tog upp de 

kinesiska myndigheternas kontroll av Internet som 

ett problem. Myndigheterna hade stängt ned företagets 

kinesiska webbplats helt utan förvarning och 

utan förklaring. Det existerade inte heller några 

tydliga regler eller ens riktlinjer från myndigheternas 

sida om vad som var tillåtet och inte på en 

webbplats. Detta skapar självklart en rättsosäkerhet 

för företag som är verksamma i landet. Kina och 

flera andra auktoritära regimer använder s.k. internetfilter 

för att censurera och begränsa tillgången 

till information online. Det är även vanligt att 

åtkomsten till utländska webbplatser blockeras av 

myndigheterna som åberopar skydd av nationell 

säkerhet och social ordning. 

Länder kan även ställa krav på företag som tillverkar 

mjukvara att använda sig av specifika krypteringslösningar 

som de nationella myndigheterna 

har möjlighet att ”låsa upp” om de så vill. Ett företag 

som utvecklar appar uppgav att amerikanska 

myndigheter har sådana krav. I Kina finns det krav 

på att trådlös nätverksutrustning endast får 

använda statligt sanktionerade krypteringsmetoder 

(som kinesiska myndigheter har nyckeln till) istället 

för de säkra protokoll (secure protocols) som 

tillämpas i resten av världen. 

17

9. Övriga hinder 

Utöver alla de problem vi belyst ovan så har företagen 

som vi har intervjuat stött på en lång rad 

andra hinder av allahanda natur. 

9.1 Roamingavgifter fördyrar 

e-handel genom mobila enheter 

Roaming (som härstammar från det engelska ordet 

för ”att vandra”) är den term som används när en 

mobiltelefonanvändare kopplas från en teleoperatör 

till en annan och sker, oftast automatiskt, när en 

användare använder sin mobiltelefon utomlands. 

Mobiloperatörer sluter roamingavtal sinsemellan 

för att tillhandahålla denna funktion och för att 

operatören ska kunna debitera samtalet på den 

ordinarie teleräkningen, utan att en utländsk 

räkning behöver skickas till kunden. Problemet 

är att roamingmarknaden präglas av bristande 

konkurrens varför avgifterna som mobiloperatörerna 

beslutar om sinsemellan, och som kunden i 

slutänden får betala, blir orimligt höga. 

De höga avgifterna påverkar privatpersoners 

och företags telefon- och dataanvändning utomlands, 

och därmed e-handeln, negativt. Ett företag 

konstaterade att detaljhandel via mobil idag är 

begränsad men beräknas öka markant framöver. 

Analysföretaget Jupiter uppskattar att transaktioner 

för över 240 miljarder dollar skedde genom mobila 

dataenheter 2011. 16 Det stora problemet är att kostnaden 

för dataöverföring, och på så sätt användandet 

av olika tjänster, blir så pass hög att kunderna 

avstår från att använda tjänsterna när man befinner 

sig utomlands. Ett företag menade att framtagandet 

av mobila lösningar påverkas av roaming då stordriftsfördelar 

försvinner. Se fallstudien om appmarknaden 

(avsnitt 11) för exempel. 

9.2 Bedrägeri förekommer 

Bedrägeri på nätet är tyvärr förekommande och 

nämndes som problematiskt av flera företag. En 

e-handlare som vi pratade med sa att bedrägeri 

förekommer överallt men är särskilt vanligt i Ryssland, 

Kina och länder i Afrika. Få logistikföretag vill 

arbeta med Ryssland p.g.a. bedrägeririsken (liksom 

tullprocedurer, se avsnitt 3.3). Ett företag uppgav att 

man hade lämnat den ryska marknaden pga. 

bedrägeri. Ett annat tog upp problem där produktnycklar 

till den mjukvara som säljer sprids på 

internet till andra, icke-betalande, användare. 

18 

9.3 Omöjligt att få försäkring 

I USA har företag så kallat produktansvar vilket 

innebär att företagen kan anses ansvariga för 

eventuella person- eller sakskador som uppstår till 

följd av fel eller bristfällig säkerhet hos de produkter 

som företagen säljer. Ett sätt att skydda sig mot 

eventuella skadestånd är att teckna produktansvarsförsäkring. 

Ett företag påpekade att inga försäkringsbolag 

vill sälja sådana försäkringar till e-handlare 

och e-handlare får därmed själva stå för hela 

risken. 

9.4 Certifiering av produkter 

fördyrar 

I Korea är produkter avsedda för barn upp till tre 

års ålder föremål för certifieringskrav. Produkterna 

måste ha testats på ett ackrediterat testlabb och 

vara märkta med Korea Certificate (KC)-symbol. 

Produkter är även föremål för myndighetskontroller 

för att säkerställa att de uppfyller relevant lagstiftning. 

I Ryssland finns liknande certifieringskrav 

för både barn- och vuxenkläder. Här måste alla 

produkter som har krav på certifiering märkas 

med symbol samt en kod som identifierar den 

utomstående tredjeparten som genomfört test av 

produkten. 

9.5 Avsaknad av standarder 

hindrar e-handel 

Avsaknad av standarder anses ofta som ett hinder 

för traditionell handel och detsamma gäller givetvis 

e-handeln. Ett exempel som har framkommit i vår 

undersökning är avsaknad av standarder och 

enhällig format för e-fakturor. Avsaknad av standard 

hindrar framtagande av olika lösningar och 

försvårar användandet av e-fakturor vid handel. 

9.6 Ursprungsregler skapar behov 

av lokala lager 

Ett företag berättade att strikta ursprungsregler 

skapar problem för företag som e-handlar med USA 

och Sydafrika. Problemet med ursprungsregler kan 

ha två grunder: i) e-handlare kan ha mindre 

försändelser än vad traditionella exportörer har

och att det därför kan bli mer kostsamt att bevisa 

ursprung vid varje försändelse eller ii) direkt- 

transportregler som säger att för att uppnå 

ursprungsmärkning får varorna endast lagerhållas 

i ett annat land under en begränsad tid. Eftersom 

e-handlare ofta har lager på strategiska platser runt 

om i världen kan detta medföra ett problem. 

Svenska e-handelsföretag har i flera fall valt att 

etablera lokala lager i dessa länder. Härigenom 

minskar den administrativa belastningen för den 

enskilda varan/försändelsen. Dock är det omständigt 

och kräver en form av etablering. 

9.7 Strikta regler om lansering 

av audivisuellt material 

(s.k. “windowing”) hindrar 

utvecklingen av e-handel 

Copyright-innehavare säljer ofta sitt material 

omgångsvis till olika media (“release windows”). 

Traditionellt har detta inneburit att t.ex. filmer först 

kommer på bio och först senare till DVD, betal-TV 

och TV. Digital distribution utmanar denna ordning 

och många företag önskar utveckla tjänster som 

säljer/hyr/strömmar audivisuella produkter. Ett 

problem är att det finns offentliga stödsystem 

(t.ex. filmsubventioner och distributionssystem) 

som underbygger den traditionella sekvenseringen 

och därmed hindrar utvecklingen av tjänster. 

9.8 Subventioner i andra länder 

snedvrider den internationella 

konkurrensen 

Subventioner till tv- och dataspelutvecklare i 

Kanada och provinsen Quebec har uppgetts som 

ett stort problem av svenska spelutvecklingsföretag. 

Subventionerna sker främst i staden Montreal som 

idag har en av världens största kluster för spelutvecklare 

(mellan sex och sjutusen personer uppges 

jobba med spelutveckling i staden). Provinsen ger 

företag skattavdrag till spelutvecklingsföretag 

baserat på hur många anställda de har. Enligt 

branschorganisationen Dataspelsbranschen så slår 

subventioner hårt mot svenska spelutvecklare då 

de bidrar till att den internationella konkurrensen 

snedvrids och Sverige framförallt går miste om 

många investeringstillfällen från utlandet. 

9.9 ”Transportroaming” gör 

transporter dyra 

Även inom transportsektorn finns problem som 

påminner om roaming. Vid användande av postleverantörer 

utanför EU (vilket små företag ofta behöver 

använda för transporter) blir kostnaderna ofta 

omotiverat höga eftersom de nationella postleverantörerna 

har en sådan position att de själva kan sätta 

priserna, ofta då de har monopol på postmarknaden. 

19

10. Fallstudie: Norge 

Norge är en stor och betydelsefull marknad för 

svenska e-handlare. Fyra av tio svenska e-handelsföretag 

som bedriver utlandsförsäljning har Norge 

som sin största utlandsmarknad. 17 Detta beror 

självklart på det nära geografiska läget, men även 

på att den norska marknaden är särskilt lukrativ 

för e-handelsföretag. En undersökning visar att 

var fjärde norrman e-handlar minst en gång i 

månaden. Norska konsumenter handlar dessutom 

mycket från utländska e-handelssajter eftersom 

dessa ofta har ett större utbud av varor med lägre 

priser jämfört med norska e-handelssajter. 18 

Svenska företag uppger samtidigt att försäljningen 

gentemot Norge skulle kunna vara mycket större 

om det inte hade varit för de handelshinder som 

existerar i landet. En företagare uttryckte det så här: 

”Norge borde vara den naturliga första marknad 

20 

som svenska e-handlare väljer att expandera till 

men det är tyvärr väldigt problematiskt att bedriva 

e-handel där”. 

Nedan beskrivs de två typer av problem i Norge 

som har återkommit i våra kontakter med svenska 

e-handelsföretag: krav på lokal etablering vid 

registrering av toppdomän samt tullar och tull- 

procedurer. Beskrivningarna nedan återger hur 

respektive problem ser ut just i Norge medan mer 

generella beskrivningar av problemen återfinns 

ovan i (avsnitt 3.1 och 8.1). Andra problem som 

företag har tagit upp i relation till Norge, men som 

inte beskrivs i detalj här, är förbud mot lagring av 

personnummer och dubbelbeskattning. 

10.1. Krav på lokal etablering vid 

registrering av norsk toppdomän 

I Norge finns krav på att företag och privatpersoner 

som vill registrera en norsk toppdomän måste vara 

lokalt etablerad i landet – antingen i form av ett 

aktiebolag eller en norsk utländsk filial (NUF). 

Denna typ av krav fungerar indirekt som ett hinder 

mot gränsöverskridande handel eftersom sökmotorer 

på internet rankar webbplatser med norska 

toppdomäner högre än webbplatser med icke-norska 

toppdomäner. Företag som är har en norsk 

toppdomän (”.no”) kommer alltså att synas bättre 

och i förlängningen få fler träffar när kunder i 

Norge gör en sökning på en vara eller tjänst, jämfört 

med företag som endast har en svensk toppdomän. 

Dessutom kan man anta att kunderna i Norge 

känner sig ”tryggare” och mer villiga att handla via 

en sida som har en norsk toppdomän jämfört med 

en svensk. 

För att inte gå miste om potentiella kunder väljer 

många svenska företag därför att starta ett bolag 

eller en filial i Norge. Detta är dock kostamt och 

något som mindre e-handelsföretag många gånger 

inte har råd med. Alternativt kan företag välja att 

”hyra” toppdomänrättigheter av så kallade domänhanteringsföretag 

i Norge eller betala för att få ett 

lokalt momsombud som i sin tur registrerar en 

toppdomän åt företagen. 

Utöver kravet på lokal etablering har Norge 

dessutom en begränsning i antalet subdomäner 

som företag får registrera. Denna begränsning är 

ett problem för svenska e-handelsföretag som vill 

registrera flera subdomäner under sin norska toppdomän.

10.2 Norska tullprocedurer upplevs 

som onödigt komplicerade 

och tidskrävande 

De norska tullprocedurerna har av de företag som 

Kommerskollegium varit i kontakt med beskrivits 

som ”föråldrade” samt tidskrävande och kostsamma 

att anpassa sig till. Ett stort klädesföretag 

berättade att dessa hade bidragit till att företaget 

valt att placera ett centrallager i Norge för att därifrån 

serva den norska marknaden. Företagets leveranser 

till länder inom EU sköts från ett centrallager 

i Sverige men de norska tullprocedurerna gjorde att 

företaget ansåg det vara billigare och smidigare att 

investera i ett centrallager placerat i Norge. 

I praktiken är det inte tullproceduren i sig som 

är krånglig utan de bakomliggande skattelagarna 

gällande mervärdesskatt. När svenska företag säljer 

varor direkt till konsumenter i Norge måste antingen 

företaget eller konsumenten hantera de tull- 

och momsavgifter som uppstår vid införsel av varorna 

till landet. Företag väljer oftast att hantera 

dessa själva, för att de annars riskerar att förlora 

kunder om de väljer att lägga över ansvaret på 

konsumenterna. Den norska mervärdesskattelagen 

som reglerar denna hantering uppfattas av många 

företag som föråldrad och inte anpassad till den 

gränsöverskridande e-handeln. 

Utformningen av den norska mervärdesskattlagen 

leder enligt företagen till att de har att välja på 

att antingen etablera sig lokalt i Norge för att lättare 

sköta momshanteringen eller att anlita en norsk 

momsrepresentant som tar över ansvaret för hanteringen. 

För de företag som väljer att etablera sig i 

Norge kan de välja mellan att antingen starta ett 

eget aktiebolag (aktieselskap, AS) eller öppna en filial 

(norsk utlandsfilial, NUF). Registreringskostnad 

är 2 580 NOK för NUF och 6 190 NOK för ett AS 

plus krav på att företagen har 30 000 NOK i 

aktiekapital. Företagen kan efter registrering av 

NUF eller AS hantera den lokala momsadministrationen 

själv, förutsatt att den kunskapen finns. 

I båda fallen krävs ett fast driftställe och adress i 

Norge. Företagen blir även underställda norska 

lagar och regler om revisions- och skatteplikt. 

De företag som inte önskar eller anser sig ha råd 

med att starta ett eget aktiebolag eller filial i Norge 

kan istället anlita en norsk momsrepresentant som 

tar över ansvaret för momshantering. De företag 

som erbjuder denna typ av tjänst är oftast revisionsbyråer. 

Etablering genom att anlita en representant 

kan närmast jämföras med att outsourca 

sin fakturering, kortbetalningar och redovisning. 

Uppstartningskostnaden för denna tjänst har 

uppgetts variera mellan 10 000-50 000 SEK. 

Löpande hantering av kundfakturor, moms- 

avstämning och skattedeklaration debiteras från 

cirka 800 SEK i timmen och uppåt. Dessa belopp 

ger en bra indikation på hur kostsamma Norges 

tullprocedurer, eller snarare skatteregler, är för 

svenska e-handlare. 

Ett annat problem är att företag inte får momsregistrera 

sig i Norge förrän man har sålt varor som 

överskrider ett värde om 50 000 NOK. Företag kan 

dock ansöka om förskottsregistrering av framtida 

moms, mot att företaget kan intyga om att försäljningen 

kommer att överstiga detta belopp inom en 

rimlig tid, t.ex. genom att visa utvecklingen i sin 

affär på sin hemmamarknad. 

21

11. Fallstudie: Appmarknaden 

Mobilapplikationer, så kallade appar, är mjuk- 

programvara anpassad till smarta telefoner och 

surfplattor som användaren själv enkelt kan ladda 

ner och installera. Appmarknaden har vuxit explosionsartat 

de senaste åren och har skapat nya 

möjligheter för företag som tack vare appar snabbt 

och enkelt kan nå ut till kunder på en i praktiken 

global marknadsplats. Då kostnaden för att 

utveckla, marknadsföra och distribuera appar är så 

pass låg har appmarknaden särskilt gynnat små 

företag och entreprenörer som utvecklar programvara. 

Över 85 procent av de bästsäljande apparna 

2011 var utvecklade av små företag – majoriteten av 

dessa var företag med mindre än tio anställda. 19 

Företag i andra sektorer gynnas också av appmarknaden 

då många appar tillhandahåller funktioner 

som effektiviserar verksamheten och sänker 

produktionskostnader för företag. Litteraturen 

kring appmarknaden och hur den är kopplad till 

internationell handel och handelspolitik är dock 

begränsad. Vi har därför valt att titta närmare på 

denna tjänstesektor för att se om den lider av några 

handelspolitiska hinder och problem. 20 

11.1 Varför är appmarknaden 

intressant? 

Appmarknaden är intressant av tre skäl. För det 

första är sektorn ny – den existerade inte före 2008 

då Apple introducerade appar till sin iPhone 21 – 

och har vuxit lavinartat. Idag är appar i princip lika 

viktiga som webbplatser som en kanal för kundintegration. 

Tidigare användes appar främst som 

ett sätt för företag att bygga sina varumärken på, 

det vill säga ett sätt att synas men inte alltid med 

mycket innehåll. Idag används appar i allt högre 

utsträckning som stöd för olika tjänster och transaktioner. 

Enligt ett företag sker t.ex. 15 procent av 

alla bokningar av flygbiljetter genom appar. Sannolikt 

kommer fler och fler företag i olika sektorer att 

satsa på att sälja sina varor och tjänster via appar 

för att på sätt nå nya kunder och vinna marknadsandelar. 

För det andra är Sverige framgångsrikt i 

denna sektor och var tidigare ett spjutspetsland när 

det gäller apptillverkning och apputveckling. Idag 

har främst Holland, Storbritannien och USA kommit 

ikapp Sverige i termer av marknadsandelar. 

Sverige är dock fortfarande en viktig aktör i sektorn 

med framgångsrika app- och spelkluster i bl.a. 

Stockholm. Det tredje skälet är att appar automa- 

22 

tiskt blir globala. Företag som internationaliserar 

sin verksamhet med hjälp av en app följer alltså inte 

den traditionella internationaliseringsvägen, från 

grannland till Europa till världen. 

De två dominerande systemplattformarna för 

appar är Apples operativsystem iOS, där apparna 

distribueras och säljs genom App Store, och 

Googles system Android, där apparna främst säljs 

genom Google Play. 22 Apple och Googles operativsystem 

är idag dominerande och utgör idag nästan 

80 procent av marknaden. 23 

11.2 Hinder och problem 

Ett problem för appsektorn är de höga roamingavgifterna 

som fördyrar användandet av appar när 

användaren befinner sig utomlands. 24 Detta är enligt 

ett apputvecklingsföretag vi har varit i kontakt 

med ett stort problem, speciellt utanför EU. 

Roamingavgifter diskuteras mer utförligt i avsnitt 

9.1. Piratnedladdning är ett problem för appsektorn 

och enligt ett företag är uppemot 30 procent av alla 

appar som används idag piratkopierade. Flera 

företag uppger också att det är svårt att få tag på 

Apple och Google för att få hjälp med att t.ex. 

komma åt appar som gör varumärkesintrång. Ett 

företag ansåg att Apple och Google borde ha bättre 

kontroll över vad som läggs ut och, genom att de 

godkänt apparna, vara medskyldiga till eventuella 

brott (eller åtminstone ha ett lagligt krav på att 

snabbt åtgärda uppmärksammade intrång). 

Det centrala problemet för appsektorn verkar, 

enligt de apputvecklingsföretag vi har intervjuat, 

vara kopplade till de villkor som främst Apple 

ställer på företagen när de vill distribuera sina 

appar via plattformen App Store. Detta togs 

genomgående upp av de apputvecklingsföretag 

Kommerskollegium har varit i kontakt med. Appar 

till Apples iPhone och iPad får endast distribueras 

genom App Store. Androidappar får däremot säljas 

fritt men Google Play är ändå den dominerande 

plattformen bland Androidanvändare. Försälj- 

ningen av iPhone/iPad-appar är alltså låst till 

Apples plattform medan Androidappar är starkt 

bundna till Googles plattform. Dessa uppskattas 

samtidigt av apputvecklingsföretagen då de 

fungerar som effektiva distributions- och betalningskanaler 

för företagen. De menar också att 

kostnaden för att använda sig av dessa plattformar 

– Apple och Google tar 30 procent av intäkterna –

är acceptabel. Dessutom ökar 

trygghetskänslan bland app- 

konsumenter då samtliga appar 

som finns tillgängliga på plattformarna 

har blivit godkända 

av Apple respektive Google. 

Dock är inlåsningseffekten stor 

och företagen uppger att de känner 

sig utelämnade till Apple och 

Googles välvilja och villkor. Ett företag menade att 

”man har inte kontroll på det sätt man önskar”. För 

företagen handlar det om att balansera fördelarna 

med att ha tillgång till en enkel distributionskanal 

mot nackdelarna med ett system som är strikt styrt 

av ägaren. 

Ett problem som har tagits upp av företagen är 

att Apple många gånger ändrar avtalsvillkoren för 

appar som kunder redan har laddat ner. Användarna 

måste alltså acceptera de nya villkoren för att 

kunna fortsätta använda appen. Ett annat problem 

är att Apple många gånger ställer krav på vad en app 

ska innehålla för att bli godkänd. Ett företag uppgav 

att Apple t.ex. inte tillåter appar som innehåller 

politisk satir. Apple kan även hindra att appar innehåller 

vissa funktioner som Apple vill förbehålla sig 

ensamrätten till att tillhandahålla själva. Apple 

begränsar exempelvis möjligheten till att inkludera 

externa länkar för betalning. Istället måste alla 

betalningsfunktioner vara kopplade till Apples 

betalningssystem som i sin tur drar av 30 procent 

på dessa betalningar som avgift. 25 

Exemplen ovan illustrerar hur företagen inte 

tillåts utveckla sina appar utifrån sina egna premisser 

utan är tvungna att underordna sig Apples icke- 

transparanta villkor. Detta kan även exemplifieras 

med ett inom branschen välkänt fall som handlar 

om den svensktillverkade appen iKamasutra. Appen 

växte snabbt i popularitet efter sin lansering och 

blev känd för att vara den bästa och snyggaste 

”kamasutraappen” på marknaden. De tecknade 

bilderna av delvis nakna människor som visades i 

appen ansågs dock av Apple vara för vågade och 

företaget krävde att apputvecklaren skulle göra 

bilderna mindre explicita. När utvecklaren väl gjort 

detta så valde dock Apple att inte publicera appen 

med argumentet att det redan fanns för många 

appar i denna kategori. Detta exempel visar på det 

flera företag har gett uttryck för i våra intervjuer, 

nämligen att Apple bestämmer vilka företag som 

tillåts sälja sina appar via deras plattform baserat 

på icke-transparanta och oförutsägbara regler. 26 

Ett annat problem som togs upp var kopplat till 

mjukvarupatent och att Apple stoppar appar som 

de påstår gör intrång på patentskyddad mjukvara. 

Det stora problemet för företagen är att de inte vet 

hur och var man hittar information om existerande 

patent. Detta är ett problem i linje med de problem 

kring transparens och immaterialrätt som beskrivs 

ovan (avsnitt 6.3). 

23

12. Slutsatser 

I denna studie har Kommerskollegium kartlagt 

e-handelshinder utanför EU baserat på intervjuer 

med svenska företag. Resultaten visar att svenska 

företag möter en rad e-handelshinder i länder utanför 

EU: alltifrån krångliga tullprocedurer, korruption, 

brist på information om lagar och regler, 

immaterialrättsintrång till internetcensur. Vissa av 

hindren har sin grund i nationella regelverk medan 

andra hinder är tekniska eller logistiska till sin natur. 

De länder som framstår som mest problematiska för 

svenska företag är Norge, USA, Ryssland, Ukraina 

och andra östeuropeiska länder. Att dessa länder 

stack ut återspeglar troligtvis det faktum att svensk 

e-handel gentemot dessa länder också är stor. 

En intressant slutsats man kan dra utifrån våra 

intervjuer är att svenska företag upplever att de 

flesta e-handelshinder som existerar i länder utanför 

EU är desamma som dem inom EU. Ett företag 

uttryckte det så här: ”Det är inte enkelt att bedriva 

e-handel någonstans, varken inom eller utanför 

EU”. Detta tyder dels på att e-handeln inom EU 

inte fungerar felfritt, dels på att många av de problem 

som måste lösas inom EU även måste lösas 

gentemot tredje land. Exempel på hinder som är 

vanliga både inom och utanför EU är informationsbrist, 

skillnader i konsumenträtt, immaterialrättsliga 

hinder och krav på lokal etablering. Samtidigt 

uppger företagen att dessa hinder ofta är större och 

mer betungande i länder utanför EU. Andra hinder 

stöter dock företagen endast på i länder utanför EU, 

såsom internetcensur och tullar. 

Det är svårt att avgöra vilka av de kartlagda hindren 

som är störst för svenska företag, men de hinder 

som genomgående togs upp var bristen på information 

om lagar och regler, skillnader i konsumenträtt 

och krav på webbplatsinnehåll, tullrelaterade problem 

samt immaterialrättsliga hinder. Vissa av hindren 

som har kartlagts är specifika för just e-handeln, 

exempelvis registrering av toppdomäner och krav på 

skriftliga kontrakt. Andra hinder är gemensamma 

med den traditionella handeln men samtidigt mer 

betungande för e-handlare, exempelvis tullrelaterade 

problem, skillnader i konsumentätt och immaterialrättsliga 

hinder. Vi menar att dessa hinder påverkar 

e-handeln mer negativt på grund av dess specifika 

egenskaper: e-handlare bedriver försäljning till ett 

stort antal marknader samtidigt, är sällan etablerade 

på de marknader de säljer till, är ofta små, och skickar 

ofta flera små försändelser istället för enstaka stora. 

Vad kan då göras för att minska de hinder som 

e-handeln idag präglas av? Eftersom hindren är av 

24 

så varierande karaktär – vissa hinder är rättsliga, 

andra kopplade till betalningssystem, logistik eller 

bristande konkurrens etc. – finns det inte någon 

enkel lösning att tillgå. Dessutom kan många hinder 

vara berättigade då de behövs för att uppnå 

andra centrala mål i samhället, såsom konsumentskydd, 

dataskydd och skydd av den personliga 

integriteten. I dessa fall är det dock viktigt att lagar 

och regler är transparenta och förutsägbara samt att 

de utformas på ett sätt som är så lite handelshindrande 

som möjligt. Allt detta pekar på att olika lösningar 

inom olika forum måste sökas för att göra 

den internationella e-handeln mer öppen. 

Många av hindren faller inom ramen för Världshandelsorganisation 

WTO:s regelverk. Den internationella 

handeln med tjänster regleras av tjänstehandelsavtalet 

GATS och handelsrelaterade 

immaterialrätter regleras i TRIPS-avtalet. Det är 

möjligt att många av de handelshinder som har 

kartlagts i denna rapport inte är förenliga med flera 

WTO-länders åtaganden i dessa avtal. Sverige och 

EU kan i sådana fall inleda dialoger med dessa 

länder för att uppmuntra dem att leva upp till sina 

internationella åtaganden. För att förbättra det 

internationella samarbetet mot immaterialrättsintrång 

har EU och ett antal andra länder även 

förhandlat fram ACTA (Anti-Counterfeiting Trade Agreement). 

Avtalet har inte trätt ikraft i Sverige och EU då 

Europaparlamentet nyligen röstade nej till avtalet. 

E-handelsfrågor diskuteras även i WTO:s arbetsprogram 

för e-handel som upprättades 1998 i syfte att 

analysera handelsrelaterade frågor som uppstår 

vid e-handel. Inom ramen för arbetsprogrammet 

presenterade EU och USA 2011 tio gemensamma 

principer som stödjer expansionen av Informations- 

och kommunikationsteknologi (IKT) och 

gränsöverskridande e-handel 27 . Principerna handlar 

bland annat om att myndigheter inte ska diskriminera 

utländska tjänsteföretag i för e-handeln viktiga 

sektorer eller omotiverat begränsa tillgången till 

information över nationsgränserna. Om fler länder 

implementerade dessa principer i sin nationella 

lagstiftning skulle det vara ett viktigt steg i rätt riktning 

mot en mer öppen internationell e-handel. 

Ett annat internationellt initiativ som skulle ha 

stor potential att öppna den gränsöverskridande 

e-handel är det förslag till ett plurilateralt tjänstehandelsavtal, 

kallat ”International Service Agreement” 

(ISA), som för närvarande diskuteras bland 

ett antal länder, däribland EU. Ett sådant avtal 

skulle kunna leda till nya åtaganden och discipliner

som går längre än de i GATS och som skulle gynna 

den internationella tjänstehandeln generellt men 

även den gränsöverskridande e-handeln. Vad gäller 

e-handlarnas problem med besvärliga tullprocedurer 

skulle ett viktigt steg i rätt riktning tas genom 

ett nytt internationellt avtal om förenklade handelsprocedurer 

som just nu förhandlas inom WTO. 28 

EU och Sverige kan även inom ramen för bilaterala 

frihandelsavtal och dialoger försöka hantera 

flera av de hinder som har tagits upp i denna utredning. 

Exempelvis kan man försöka uppnå ömsesidiga 

erkännande av digitala betalningssystem och 

e-signaturer, förstärka det mellanstatliga samarbete 

för att skydda immaterialrätter i den digitala miljön 

samt göra åtaganden som öppnar upp den gränsöverskridande 

tjänstehandeln i sektorer som är 

viktiga för e-handeln, såsom IT-, telekom- och datatjänster. 

En annan för e-handeln viktig fråga som 

hittills fått lite uppmärksamhet i EU:s frihandelsavtal 

är gränsöverskridande datalagring och dataöverföring. 

EU bör i framtida frihandelsavtal försöka 

uppnå åtaganden där parterna binder sig till att inte 

införa eller upprätthålla omotiverade hinder för 

elektroniska informationsflöden över gränserna. 29 

Inom EU har mycket gjorts för att harmonisera 

de regelverk som påverkar e-handeln. Även om 

detta är bra för e-handeln inom EU är det samtidigt 

viktigt att unionens interna lösningar inte skapar 

nya barriärer för e-handeln med tredje land. För att 

undvika detta bör EU i möjligaste mån utforma sin 

lagstiftning baserat på framgångsrika lösningar som 

redan har uppnåtts i andra länder. Ett annat alternativ 

är att ”exportera” EU-lösningar genom att 

inkorporera dessa i EU:s frihandelsavtal. EU- 

kommissionen lade nyligen fram ett förslag om 

upprättandet av en gemensam europeisk köplag 

(Common European Sales Law) som företag i EU ska 

kunna tillämpa på frivillig basis. Detta är tänkt att 

minska den osäkerhet som uppstår hos både 

företag och konsumenter om vilka köpvillkor som 

gäller vid köp som sker via internet. För att underlätta 

tvister mellan köpare och säljare undersöker 

kommissionen även möjligheten att ha en webbplatsbaserad 

tvistlösningsmekanism, en ”one-stopshop”, 

som konsumenter i EU enkelt ska kunna 

använda sig av. Lösningar som dessa skulle, när de 

väl har införlivas inom EU, kunna expanderas till 

andra länder genom att inkorporera dem i EU:s 

frihandelsavtal. 

Slutligen finns det mycket att göra inom Sverige 

och EU som skulle förbättra förutsättningarna för 

e-handeln. Myndigheter och branschorganisationer 

bör skapa mer lättillgänglig information riktat till 

företag om vilka lagar, regler, betalningsmetoder 

och logistiklösningar etc. som gäller både på sina 

egna samt andra länders marknader. Exportrådets 

nätbaserade e-handelsguide (se avsnitt 2) är ett bra 

exempel på ett sådant initiativ. Flera av de handelshinder 

som har kartlagts i denna studie finns även 

på EU-nivå och i flera EU-länder. Ett exempel är 

kravet på lokal etablering för att registrera lokala 

toppdomäner 30 . Om den gränsöverskridande 

e-handeln inom EU blir mer öppen kommer det att 

leda till ökad konkurrens, bättre kvalitet och lägre 

priser på de varor och tjänster som både privat- 

personer och företag i EU konsumerar. 

Avslutningsvis har arbetet med denna studie, 

inklusive diskussionerna vi haft med olika företag, 

styrkt tanken om att det är dags att sluta betrakta 

e-handel som något annorlunda och nytt. Handel 

via internet medför sina specifika problem men är i 

sig egentligen inget annat än ”handel”. Internet är 

idag en integrerad del av svenska företags affärsmodeller. 

Såväl stora företagsjättar som små 

enmansföretag har idag en etablerad närvaro på 

intenet och handel med hjälp av digital kommunikation 

är standard för många företag, inte minst i 

handeln mellan företag. En talande siffra i sammanhanget 

är att tillverkningsindustrin är den sektor i 

Sverige där e-handel utgör den högsta andelen 

(27 procent) av företags intäkter. 31 E-handeln är med 

andra ord viktig för hela ekonomin och inte enbart 

för enskilda sektorer så som detaljhandeln eller IT- 

och telekomsektorn. Minskade hinder för den 

gränsöverskridande e-handeln skulle med andra 

ord ha positiva effekter på resten av ekonomin, 

inklusive den traditionella internationella handeln. 

Allt detta pekar på att det blir allt mindre relevant 

att i policysammanhang hantera e-handel som 

en separat fråga. Om den gränsöverskridande 

e-handeln ska kunna nå sin fulla potential krävs 

det att e-handelsfrågor blir en integrerad del av 

handelspolitiken och inte som idag hanteras separat 

i exempelvis frihandelsförhandlingar. Frågor 

som tidigare inte har uppmärksammats i handelspolitiska 

sammanhang men som idag har stor 

betydelse för företags möjlighet att bedriva handel, 

så som dataöverföring och roaming, bör bli en 

naturlig del av den handelspolitiska agendan. Om 

inte detta sker riskerar politiken att hamna på 

efterkälken och komma i otakt med företagens 

verklighet i den digitala ekonomin. 

25

Bilaga - Frågeformulär som har använts vid 

företagsintervjuer 

1. Generella legala hinder kring e-handel 

• ”Förbud” mot e-handel - antingen i sin helhet 

eller för vissa varor/tjänster? 

• Krav på bosättning eller etablering (för att få sälja 

vissa varor/tjänster, få etablera nationell toppdomän, 

för att få spara personuppgifter)? 

• Regler som medför ett faktiskt, men inte juridiskt, 

krav på bosättning eller etablering (försäljning 

kräver lokal licens, kapital från lokal partner, 

deponering av kapital etc)? 

2. Immaterialrättsliga hinder 

• Krav på licenser för att få använda skyddat 

materia? 

• Svårt att identifiera berörda parter för att teckna 

användarlicens? 

• Kostnaderna för att erhålla rättigheter är för 

höga? 

• Piratkopiering av skyddat material? 

• Intrång på företagets varumärke? 

• Andra har använt lösningar som vi har patent på? 

• Olika produkter/tjänster kan patenteras i olika 

länder? 

• ”Domain grabbing” (andra har registrerat domännamn 

i vårt namn) ? 

3. Konsumenträttsliga hinder 

• Skillnader/oklarheter gällande ångerrätt? 

• Skillnader/oklarheter gällande returer? 

• Avsaknad av snabb och billig tvistlösning får 

kunder att avstå från att handla? 

26 

4. Skatter 

• Dubbelbeskattning? 

• Olika tolkning om vara/tjänst i olika territorium? 

• Oklara momsregler? 

• Mervärdesskatter som är diskriminerande? 

5. Betalningar 

• E-fakturor/e-signatur godkänns ej? 

• Andra regler eller teknisk standarder gällande 

e-fakturor / e-signaturer? 

• Olika regler kring kortbetalning? 

6. Hinder gällande innehåll 

• Censur? 

• Krav/förbud på visst innehåll? 

• Regler kring hantering av personuppgifter? 

7. ”Traditionella” handelspolitiska hinder 

(ej specifika för e-handel) 

• Höga tullar? 

• Krånglig/långsam tullhantering? 

• Produktanpassning? 

• Provning/certifiering? 

• Offentlig upphandling? 

• Lokala standarder? 

• Standarder framtagna av staten där privata 

föredras alt. tvärtom?

Noter 

1 Kommerskollegium (2011) 

2 Sektorerna tele- och datakommunikation, verkstads- 

industrin och tjänstesektorn är tyvärr mindre välrepresenterade 

i vårt urval av företag då dessa inte var lika 

intresserade av att delta i vår undersökning. 

3 EU-kommissionen (2011b) 

4 Electronic Data Interchange (EDI) innebär överföring av 

strukturerad information enligt överenskommet format. 

EDIFACT är en vanligen accepterad standard. 

5 Tullager är en godkänd plats där företag kan lagra egna 

och andras otullade varor (om de ej ska säljas direkt). 

Företagen betalar tull och avgifter när de säljs och slipper 

ligga ute med pengar för hela lagret. 

6 Se Tullverkets (2012) 

7 Att lösa tvister relaterade till B2B-affärer (business-tobusiness) 

är enklare då företagen i förväg har kommit 

överens om vilka villkor som ska gälla för den aktuella 

affären. 

8 Karlsson, Lars-Ingmar (2012) 

9 Appel, Martin (2011) 

10 Se även IT & Telekomföretagen (2012) 

11 Organisationen STIM, Svenska Tonsättares Internationella 

Musikbyrå, är en s.k. organisation för kollektiv rättighetsförvaltning 

som tar tillvara medlemmarnas ekonomiska 

intressen. Organisationen ger tillstånd (licens) till den som 

vill använda och sprida musik och inkasserar sedan 

ersättningen och fördelar denna till sina medlemmar. 

Underlaget för betalning är rapporter om vilken musik som 

spelats, spelats in, laddats ned eller strömmats. STIM har 

avtal med många av sina systerorganisationer i andra 

länder, vilka ska bevaka att svenska upphovsmän och deras 

musikförlag får betalt när musik framförs i utlandet. 

12 Se EU-kommissionen (2010) och Kommerskollegium 

(2011) 

13 En studie, beställd av brittiska regeringen, menar att detta 

beror på komplicerade procedurer, de många inblandade 

organisationerna, problemen med att hitta vem som äger 

vad och i vilket land osv. (Intellectual Property Office 2011) 

14 Se EU-kommissionen (2012) 

15 För en mer utförlig beskrivning av de handelspolitiska 

aspekterna av molntjänster, se Kommerskollegium (2012) 

16 Moneybookers.com (2012) 

17 Posten, Svensk Distanshandel och Handelns 

Utredningsinstitut (2011) 

18 Posten Norden (2010) 

19 Association for Competitive Technology (2012) 

20 De problem som framförts, liksom beskrivningen av 

Sveriges position, är baserad på intervjuer med företag i 

branschen, om ej annat anges. 

21 En intressant referens är att Apples grundare Steve Jobs 

från början inte själva trodde att apparna hade så stor 

kommersiell potential som de senare visade sig ha. Det var 

först när han såg appen ”Ocarina” (som gör att mobilen kan 

användas som lergök) som han förstod apparnas potential 

(se http://computersweden.idg.se/ 

2.2683/1.292607/fran-flojt-till-app-ekonomi) 

22 Apple har idag över en halv miljon appar tillgängliga via 

App Store medan Google Play har ca 425 000 appar 

tillgängliga – men Google utvecklas mycket snabbare bl.a. 

då systemet är större än Apples (se http://www.appbrain. 

com/stats/number-of-android-apps och http://www.apple. 

com/se/iphone/built-in-apps/app-store.html) 

23 Wallström, Martin (2012) 

24 Roamingavgifterna är endast ett problem för användandet 

av sådana appar som måste vara uppkopplade mot 

Internet. 

25 Ett exempel på detta ges i Markander, Mikael (2012) 

26 Detta exempel beskrivs även i Velazco, Chris (2012) 

27 World Trade Organization (2011) – ”Communication from 

the European Union and the United States: Contribution to 

the Work Programme on Electronic Commerce”, WTO 

S/C/W/338 

28 Förhandlingarna inom WTO om ett avtal om förenklade 

handelsprocedurer (Trade Facilitation) omfattar samtliga 

WTO-medlemmar och har pågått sedan år 2004. 

Förhandlingarna omfattar även åtaganden från utvecklade 

länderna om att ge tekniskt bistånd och stöd till kapacitetsuppbyggnad 

för utvecklingsländer som inte har tillräckliga 

resurser till att modernisera främst sina administrativa 

tullprocedurer. 

29 Åtaganden om att inte begränsa elektroniska informationsflöden 

över gränserna har bland annat gjorts i frihandelsavtalet 

mellan USA och Sydkorea samt diskuteras inom 

ramen för de nu pågående förhandlingarna om ett 

stillahavspartnerskap (Trans-Pacific Partnership, TPP), 

i vilket bl.a. USA, Australien och Nya Zeeland ingår. 

Åtagandena i dessa avtal bör studeras närmare och kan 

eventuellt fungera som utgångspunkt för EU i framtida 

frihandelavtalsförhandlingar. 

30 Tyskland, Finland och Estland tillämpar krav på lokal 

etablering för registrering av toppdomän. Kravet gäller 

också inom hela EU när företag och privatpersoner ska 

registrera toppdomänen .eu (se Förordning (EG) 

nr 733/2002 den 22 april 2002 om inrättande av 

toppdomänen .eu) 

31 E-handeln för den svenska tillverkningsindustrin sker i 

huvudsak via elektronisk dataöverföring (EDI), d.v.s. 

automatisk överföring av beställningar, fakturor, frakt- 

handlingar o.s.v. som skickas i ett standardiserat 

elektroniskt format (The Boston Consulting Group 2011) 

27

Referenser 

Appel, Marin (2012) - ”Test: Bästa e-bokläsaren just 

nu”, 21 april 2012 

Tillgänglig på www.idg.se 

Association for Competitive Technology (2012) – 

“Response to Department of Commerce, Request 

for Comment Docket No.120214135 2135 01” 

Tillgänglig på: www.ntia.doc.gov 

EU-kommissionen (2010) – ”Meddelande om en 

digital agenda för Europa” KOM(2010)245 slutlig 

EU-kommissionen (2011a) – ”Samstämmiga ramar 

för att öka tilltron till en inre marknad för e-handel 

och nättjänster”, Meddelande COM(2011) 942 

EU-kommissionen (2011b) – ”Trade aspects of electronic 

commerce”, informellt diskussionspapper till 

informella mötet i Handelspolitiska kommittén för 

tjänster och investeringar, 13/14 oktober 2011 

EU-kommissionen (2011c) – ”Meddelande: ”En inre 

marknad för immateriella rättigheter”, KOM(2011) 

287 slutlig” 

EU-kommissionen (2012) – ” Upphovsrätt: 

Kommissionen föreslår förenklat system för 

musiklicenser på den inre marknaden”, Press- 

meddelande 2012-07-11 

Förordning (EG) nr 733/2002 den 22 april 2002 

om inrättande av toppdomänen .eu 

Intellectual Property Office (2011) – “Rights and 

Wrongs: Is copyright licensing fit for purpose for 

the digital age?” 

Tillgänglig på: www.ipo.gov.uk/ 

IT&Telekomföretagen (2012) - “Seizing the Digital 

Opportunity – conference on digital growth and 

innovation”, 20 januari 2012 

Tillgänglig på: http://www.itotelekomforetagen.se/ 

debatt/debatt_opinion-ny/dsm-konferens 

28 

Karlsson, Lars-Ingmar (2012) - ”Du är rättslös om 

du shoppar på fel nätsidor”, Dagens Nyheter, 

8 maj 2012 

Markander, Mikael (2012) – ”Dropbox-appar 

stoppades från App Store”, Mac World 30 maj 2012 

Tillgänglig på: www.macworld.idg.se 

Kommerskollegium (2010) – ”e-faktura i gränsöverskridande 

handel” 

Kommerskollegium (2011) - ”Kartläggning av 

e-handelshinder inom EU – 20 exempel på 

handelshinder på den digitala inre marknaden” 

Kommerskollegium (2012) – ”Hur gränslöst är 

Molnet? En introduktion till cloud computing och 

internationell handel” 

Moneybookers.com (2012) - “What are you doing 

with your hands as you read this page?” 

Tillgänglig på: www.moneybookers.com/ 

Posten, Svensk Distanshandel och Handelns 

Utredningsinstitut (2011) - ”E-barometern 2011 Q4” 

Posten Norden (2010) - ”Distanshandeln i Norden 

2010 - En rapport om nordbors vanor och attityder 

till distanshandel” 

The Boston Consulting Group (2011) – “Sverige 

Online. Hur internet omvandlar den svenska 

ekonomin” 

Tullverket (2012) – ”Returtullfrihet – vad är det?”. 

Tillgänglig på: www.tullverket.se 

Velazco, Chris (2012) – ”iKamasutra: A Tale of Sex, 

Love, and Apple App Store Rejection”, Tazaa News, 

17 april 2012 

Tillgänglig på: http://news.taaza.com/ 

Wallström, Martin (2012) – ”Storslam för Android 

och IOS”, 24 maj 2012 

Tillgänglig på: www.idg.se

2012 09 

Box 6803, S-113 86 Stockholm, Sweden 

Phone +46 8 690 48 00 Fax +46 8 30 67 59 

E-mail registrator@kommers.se www.kommers.se

E-handel – nya möjligheter, nya hinder - Kommerskollegium

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?