E-handel – nya möjligheter, nya hinder - Kommerskollegium

More documents

Recommendations

Info

12. Slutsatser I denna studie har Kommerskollegium kartlagt e-handelshinder utanför EU baserat på intervjuer med svenska företag. Resultaten visar att svenska företag möter en rad e-handelshinder i länder utanför EU: alltifrån krångliga tullprocedurer, korruption, brist på information om lagar och regler, immaterialrättsintrång till internetcensur. Vissa av hindren har sin grund i nationella regelverk medan andra hinder är tekniska eller logistiska till sin natur. De länder som framstår som mest problematiska för svenska företag är Norge, USA, Ryssland, Ukraina och andra östeuropeiska länder. Att dessa länder stack ut återspeglar troligtvis det faktum att svensk e-handel gentemot dessa länder också är stor. En intressant slutsats man kan dra utifrån våra intervjuer är att svenska företag upplever att de flesta e-handelshinder som existerar i länder utanför EU är desamma som dem inom EU. Ett företag uttryckte det så här: ”Det är inte enkelt att bedriva e-handel någonstans, varken inom eller utanför EU”. Detta tyder dels på att e-handeln inom EU inte fungerar felfritt, dels på att många av de problem som måste lösas inom EU även måste lösas gentemot tredje land. Exempel på hinder som är vanliga både inom och utanför EU är informationsbrist, skillnader i konsumenträtt, immaterialrättsliga hinder och krav på lokal etablering. Samtidigt uppger företagen att dessa hinder ofta är större och mer betungande i länder utanför EU. Andra hinder stöter dock företagen endast på i länder utanför EU, såsom internetcensur och tullar. Det är svårt att avgöra vilka av de kartlagda hindren som är störst för svenska företag, men de hinder som genomgående togs upp var bristen på information om lagar och regler, skillnader i konsumenträtt och krav på webbplatsinnehåll, tullrelaterade problem samt immaterialrättsliga hinder. Vissa av hindren som har kartlagts är specifika för just e-handeln, exempelvis registrering av toppdomäner och krav på skriftliga kontrakt. Andra hinder är gemensamma med den traditionella handeln men samtidigt mer betungande för e-handlare, exempelvis tullrelaterade problem, skillnader i konsumentätt och immaterialrättsliga hinder. Vi menar att dessa hinder påverkar e-handeln mer negativt på grund av dess specifika egenskaper: e-handlare bedriver försäljning till ett stort antal marknader samtidigt, är sällan etablerade på de marknader de säljer till, är ofta små, och skickar ofta flera små försändelser istället för enstaka stora. Vad kan då göras för att minska de hinder som e-handeln idag präglas av? Eftersom hindren är av 24 så varierande karaktär – vissa hinder är rättsliga, andra kopplade till betalningssystem, logistik eller bristande konkurrens etc. – finns det inte någon enkel lösning att tillgå. Dessutom kan många hinder vara berättigade då de behövs för att uppnå andra centrala mål i samhället, såsom konsumentskydd, dataskydd och skydd av den personliga integriteten. I dessa fall är det dock viktigt att lagar och regler är transparenta och förutsägbara samt att de utformas på ett sätt som är så lite handelshindrande som möjligt. Allt detta pekar på att olika lösningar inom olika forum måste sökas för att göra den internationella e-handeln mer öppen. Många av hindren faller inom ramen för Världshandelsorganisation WTO:s regelverk. Den internationella handeln med tjänster regleras av tjänstehandelsavtalet GATS och handelsrelaterade immaterialrätter regleras i TRIPS-avtalet. Det är möjligt att många av de handelshinder som har kartlagts i denna rapport inte är förenliga med flera WTO-länders åtaganden i dessa avtal. Sverige och EU kan i sådana fall inleda dialoger med dessa länder för att uppmuntra dem att leva upp till sina internationella åtaganden. För att förbättra det internationella samarbetet mot immaterialrättsintrång har EU och ett antal andra länder även förhandlat fram ACTA (Anti-Counterfeiting Trade Agreement). Avtalet har inte trätt ikraft i Sverige och EU då Europaparlamentet nyligen röstade nej till avtalet. E-handelsfrågor diskuteras även i WTO:s arbetsprogram för e-handel som upprättades 1998 i syfte att analysera handelsrelaterade frågor som uppstår vid e-handel. Inom ramen för arbetsprogrammet presenterade EU och USA 2011 tio gemensamma principer som stödjer expansionen av Informations- och kommunikationsteknologi (IKT) och gränsöverskridande e-handel 27 . Principerna handlar bland annat om att myndigheter inte ska diskriminera utländska tjänsteföretag i för e-handeln viktiga sektorer eller omotiverat begränsa tillgången till information över nationsgränserna. Om fler länder implementerade dessa principer i sin nationella lagstiftning skulle det vara ett viktigt steg i rätt riktning mot en mer öppen internationell e-handel. Ett annat internationellt initiativ som skulle ha stor potential att öppna den gränsöverskridande e-handel är det förslag till ett plurilateralt tjänstehandelsavtal, kallat ”International Service Agreement” (ISA), som för närvarande diskuteras bland ett antal länder, däribland EU. Ett sådant avtal skulle kunna leda till nya åtaganden och discipliner
som går längre än de i GATS och som skulle gynna den internationella tjänstehandeln generellt men även den gränsöverskridande e-handeln. Vad gäller e-handlarnas problem med besvärliga tullprocedurer skulle ett viktigt steg i rätt riktning tas genom ett nytt internationellt avtal om förenklade handelsprocedurer som just nu förhandlas inom WTO. 28 EU och Sverige kan även inom ramen för bilaterala frihandelsavtal och dialoger försöka hantera flera av de hinder som har tagits upp i denna utredning. Exempelvis kan man försöka uppnå ömsesidiga erkännande av digitala betalningssystem och e-signaturer, förstärka det mellanstatliga samarbete för att skydda immaterialrätter i den digitala miljön samt göra åtaganden som öppnar upp den gränsöverskridande tjänstehandeln i sektorer som är viktiga för e-handeln, såsom IT-, telekom- och datatjänster. En annan för e-handeln viktig fråga som hittills fått lite uppmärksamhet i EU:s frihandelsavtal är gränsöverskridande datalagring och dataöverföring. EU bör i framtida frihandelsavtal försöka uppnå åtaganden där parterna binder sig till att inte införa eller upprätthålla omotiverade hinder för elektroniska informationsflöden över gränserna. 29 Inom EU har mycket gjorts för att harmonisera de regelverk som påverkar e-handeln. Även om detta är bra för e-handeln inom EU är det samtidigt viktigt att unionens interna lösningar inte skapar nya barriärer för e-handeln med tredje land. För att undvika detta bör EU i möjligaste mån utforma sin lagstiftning baserat på framgångsrika lösningar som redan har uppnåtts i andra länder. Ett annat alternativ är att ”exportera” EU-lösningar genom att inkorporera dessa i EU:s frihandelsavtal. EU- kommissionen lade nyligen fram ett förslag om upprättandet av en gemensam europeisk köplag (Common European Sales Law) som företag i EU ska kunna tillämpa på frivillig basis. Detta är tänkt att minska den osäkerhet som uppstår hos både företag och konsumenter om vilka köpvillkor som gäller vid köp som sker via internet. För att underlätta tvister mellan köpare och säljare undersöker kommissionen även möjligheten att ha en webbplatsbaserad tvistlösningsmekanism, en ”one-stopshop”, som konsumenter i EU enkelt ska kunna använda sig av. Lösningar som dessa skulle, när de väl har införlivas inom EU, kunna expanderas till andra länder genom att inkorporera dem i EU:s frihandelsavtal. Slutligen finns det mycket att göra inom Sverige och EU som skulle förbättra förutsättningarna för e-handeln. Myndigheter och branschorganisationer bör skapa mer lättillgänglig information riktat till företag om vilka lagar, regler, betalningsmetoder och logistiklösningar etc. som gäller både på sina egna samt andra länders marknader. Exportrådets nätbaserade e-handelsguide (se avsnitt 2) är ett bra exempel på ett sådant initiativ. Flera av de handelshinder som har kartlagts i denna studie finns även på EU-nivå och i flera EU-länder. Ett exempel är kravet på lokal etablering för att registrera lokala toppdomäner 30 . Om den gränsöverskridande e-handeln inom EU blir mer öppen kommer det att leda till ökad konkurrens, bättre kvalitet och lägre priser på de varor och tjänster som både privat- personer och företag i EU konsumerar. Avslutningsvis har arbetet med denna studie, inklusive diskussionerna vi haft med olika företag, styrkt tanken om att det är dags att sluta betrakta e-handel som något annorlunda och nytt. Handel via internet medför sina specifika problem men är i sig egentligen inget annat än ”handel”. Internet är idag en integrerad del av svenska företags affärsmodeller. Såväl stora företagsjättar som små enmansföretag har idag en etablerad närvaro på intenet och handel med hjälp av digital kommunikation är standard för många företag, inte minst i handeln mellan företag. En talande siffra i sammanhanget är att tillverkningsindustrin är den sektor i Sverige där e-handel utgör den högsta andelen (27 procent) av företags intäkter. 31 E-handeln är med andra ord viktig för hela ekonomin och inte enbart för enskilda sektorer så som detaljhandeln eller IT- och telekomsektorn. Minskade hinder för den gränsöverskridande e-handeln skulle med andra ord ha positiva effekter på resten av ekonomin, inklusive den traditionella internationella handeln. Allt detta pekar på att det blir allt mindre relevant att i policysammanhang hantera e-handel som en separat fråga. Om den gränsöverskridande e-handeln ska kunna nå sin fulla potential krävs det att e-handelsfrågor blir en integrerad del av handelspolitiken och inte som idag hanteras separat i exempelvis frihandelsförhandlingar. Frågor som tidigare inte har uppmärksammats i handelspolitiska sammanhang men som idag har stor betydelse för företags möjlighet att bedriva handel, så som dataöverföring och roaming, bör bli en naturlig del av den handelspolitiska agendan. Om inte detta sker riskerar politiken att hamna på efterkälken och komma i otakt med företagens verklighet i den digitala ekonomin. 25
Page 1 and 2: Kommerskollegium 2012:4 E-handel -
Page 3 and 4: Förord Internet har skapat nya mö
Page 5 and 6: 8. Statliga kontroller ............
Page 7 and 8: • Varor och tjänster köps på n
Page 9 and 10: 3. Tullrelaterade hinder Flera för
Page 11 and 12: användandet av lokala språk. Vanl
Page 13 and 14: använda utanför Norden. Många f
Page 15 and 16: ta bort material som gör intrång,
Page 18 and 19: 7. Datalagring och dataöverföring
Page 20 and 21: 9. Övriga hinder Utöver alla de p
Page 22 and 23: 10. Fallstudie: Norge Norge är en
Page 24 and 25: 11. Fallstudie: Appmarknaden Mobila
Page 28 and 29: Bilaga - Frågeformulär som har an
Page 30: Referenser Appel, Marin (2012) -

E-handel – nya möjligheter, nya hinder - Kommerskollegium

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?