E-handel – nya möjligheter, nya hinder - Kommerskollegium

1. Inledning
Internet har på många sätt omdanat den svenska
och globala ekonomin. Internet har förändrat hur
företag och privatpersoner jämför, köper och säljer
produkter och tjänster; söker och tillhandahåller
information samt sköter betalningar och förvaltar
data. Internet har även öppnat helt nya sektorer i
ekonomin genom att erbjuda nya produkter,
tjänster och affärsmodeller som tidigare inte var
möjliga. Den internationella handeln underlättas
av denna utveckling. E-handel, det vill säga handel
med varor och tjänster som sker med hjälp av
elektroniska medel, har vuxit explosionsartat och
företag kan idag nå konsumenter på utländska
marknader på ett sätt som tidigare inte var möjligt.
Detta har varit gynnsamt inte minst för små företag
som tidigare saknade resurser för att kunna exportera
sina varor och tjänster. Men i takt med att e-handeln
växer och skapar nya möjligheter uppdagas
även nya handelshinder – hinder som antingen är
specifika eller mer besvärliga för just e-handlare.
Kommerskollegiums kartläggning av e-handels-
4
hinder inom EU visar t.ex. att e-handeln inom EU
begränsas av en rad rättsliga hinder, så som förbud
mot e-handel som försäljningsform, myndighetskrav
på fysisk etablering, hinder kopplade till försäljningsvillkor
samt immaterialrättsliga hinder. 1
I denna studie kartlägger Kommerskollegium
hinder som svenska företag möter i e-handel med
länder utanför EU. Studien fokuserar på hinder
som är specifika eller extra besvärliga vid e-handel.
Vi menar att e-handeln har vissa specifika egenskaper
som gör att hinder kan påverka denna
handel mer negativt än traditionell handel, detta
då e-handlare:
• bedriver försäljning till ett stort antal marknader
samtidigt,
• inte alltid är etablerade på de marknader de
säljer till,
• i många är fall små och
• ofta skickar många små försändelser istället för
enstaka stora.
Dessa egenskaper har fungerat som utgångspunkter
när vi har bedömt huruvida ett hinder är extra besvärligt
för e-handeln.
Studien fokuserar inte enbart på rättsliga hinder
utan behandlar även hinder relaterade till informationsbrist,
byråkrati och bristande konkurrens.
Kartläggningen bygger främst på intervjuer. Vi har
intervjuat tjugotvå svenska företag, både små,
medelstora och stora, främst inom sektorerna IT-
och telekommunikationsteknik, detaljhandel och
underhållningsindustrin. 2 Eftersom kartläggningen
bygger på företagsintervjuer återspeglar resultaten i
hög grad svenska företags upplevda hinder och vi
har så långt som möjligt försökt verifiera och komplettera
företagens problembeskrivningar. I arbetet
med denna rapport har vi uppmärksammat att vissa
hinder som företagen har tagit upp bygger på missuppfattningar
från företagens sida. Detta är samtidigt
talande och pekar på att information om
lagar, regler, metoder och praxis som påverkar
e-handeln i andra länder inte är transparenta och
svåra för företagen att ta del av. En viktig del i
arbetet mot en mer öppen internationell e-handel
är därför att göra denna typ av information enklare
och mer transparenta för företagen.
Vi har i denna utredning använt oss av EU-
kommissionens breda definition av e-handel som
inkluderar följande transaktioner, både mellan
konsumenter och företag (business-to-consumer)
samt mellan företag (business-to-business):