E-handel – nya möjligheter, nya hinder - Kommerskollegium

gränsproblematiken. När tillhandahållare av strömmad
film går in på en ny marknad krävs de på
ersättning (ibland för både film och musik) från
rättighetshavare och organisationer för kollektiv
rättighetsförvaltning i det landet. Detta sker trots
att företaget tidigare har betalat för licensen till det
bolag som äger rättigheterna i samband med att de
först började tillhandahålla filmen. Ett ytterligare
problem är att licensiering inte alltid är teknologineutral.
Tillsammans gör detta, enligt företagen, att
utvecklandet av nya och innovativa e-tjänster inom
film hämmas. Ett företag ansåg vidare att avgifterna
generellt sett är mycket högre på de digitala filmerna
då de stora rättighetshavarna, särskilt de i USA,
har för stor marknadsmakt i prissättningen. Ett
annat företag pekade på att organisationerna för
kollektiv rättighetsförvaltning i olika länder tillämpar
olika prisnivåer.
Vad gäller e-boksmarknaden menade ett företag
att denna hämmas av att upphovsrättsreglerna i
kontrakten kan hindra äldre litteratur från att
förvandlas till e-böcker. Rättighetsproblematiken
finns även inom musikbranschen. Här klagade ett
företag över STIM:s affärsmetoder. Rättighetsförvaltning
utgör i viss mening ett naturligt monopol
vilket kan medföra svårigheter att förbättra
konkurrensen. EU-kommissionen presenterade
nyligen ett förslag om att förenkla handeln med
musiklicenser på den inre marknaden. 14
6.4 Brist på sökbar information
om immaterialrätter
Vissa företag menar att det även är svårt att hitta
information om de immaterialrätter som registreras
– varumärken, mönster och patent – vilket gör att
de riskerar att göra intrång omedvetet. Ett företag
beskriver att eftersom internetrobotar kan söka
efter intrång kan omedvetna eller oskyldiga intrång
snabbt fångas upp. Flera företag vill se centrala sök-
14
bara databaser där man slagit samman nationella
register (både inom och utanför EU). Detta är återigen
en fråga som också kan vara lika problematisk
för den traditionella handeln, men blir mer akut för
e-handlare som försöker sälja till många olika
marknader utan att etablera sig först.
6.5 Domänstöld (”domain
grabbing”) blir allt vanligare
Domänstöld innebär att Internetsidor med identiska
eller liknande kännetecken som ett varumärke
registreras, med följden att en internetadress
identisk med varumärket ”blockeras” för den som
innehar varumärket i landet i fråga eller utomlands.
Den rättmätige ägaren kan då dessutom komma att
anses göra intrång i det varumärke som har registrerats
på domänen. Flera av de intervjuade företagen
har råkat ut för detta problem. Det nämns
särskilt i relation till Kina och andra asiatiska
länder, men finns även inom t.ex. EU. Ett företag
har valt att hantera domänstöld genom att registrera
domännamn i de länder som bedöms som
viktigast, men det blir för dyrt och komplicerat att
göra i samtliga toppdomäner.
ICANN (Internet Corporation for Assigned
Names and Numbers) är en internationell privatsektororganisation
som koordinerar domännamnssystemet.
Ett företag menar att nya regler som
antagits i ICANN kommer att förvärra domänstöldsproblemen.
Det ska bl.a. bli möjligt för företag att
ansöka om att bilda egna s.k. toppdomäner (såsom
”.google”). Följden kommer att bli, enligt företaget,
att företag måste ha koll på och skydda fler toppdomäner
kopplade till företagens varumärken.
Inga multilaterala immaterialrättsregler finns
som direkt förhindrar registrering av domännamn
som liknar eller är identiska med varumärken i
andra länder. Det finns dock möjlighet att använda
alternativ tvistlösning, bl a i ICANN:s regi.