Auktion 1 SAMLING FRÖSELL

GOTLÄNDSKA MYNT. I den nordeuropeiska medeltida mynthistorien intar Gotland en särställning i kraft av sitt omfattande
självstyre. Även om Gotland formellt tillhörde Sverige under tidig medeltid, så var ön i praktiken självständig. Detta
märks också i myntväsendet, där referenser till Sverige och dess kung helt saknas på mynten. Även efter det att Gotland
erövrats av danskarna 1361 fick ön behålla sin egen mynträkning och sina egna mynt. Först runt 1450 infördes dansk mynträkning,
men fortfarande utan att den danske kungen nämndes vid namn på mynten. En ytterst sällsynt hvid från kung
Hans utgör ett undantag. Notabelt är också att Erik av Pommern under sina år som sjörövare på Gotland lät utge en gote
i eget namn. Även denna är ytterst sällsynt.
Först med Sören Norrbys myntning 1523-1525 finns mynt som anger en specifik myntherre. De sista reguljära mynten
som slås på Gotland är skillingar som utges 1535-1537. Inte heller på dessa återfinner vi den danske kungens namn. En
emission av skillingar, söslingar och hvider för bruk på Gotland präglas 1554 i Köpenhamn, och dessa har för första gången
(med ovan angivet undantag) den danske kungen uttryckligen angiven som myntherre. Som en kuriositet finns så den
extremt rara präglingen från 1565 i Jens Billes namn.
För myntsamlaren utgör gotlandsmynten både en utmaning och en möjlighet. Den moderna litteraturen inskränker sig
i praktiken till Lagerqvist 1970. Nyligen har glädjande nog de äldsta myntgrupperna, LL XX-XXI, ingående behandlats i
Nanouschka Myrbergs utmärkta doktorsavhandling. Utöver dessa två verk har vi den svåråtkomliga men oumbärliga Gullands
Myntvæsen från 1891. I modern tid har några mera specialiserade artiklar i ämnet skrivits av bl. a. Malmer, Jonsson
och Hyötyniemi.
Bristen på bra modern litteratur för samlaren, tillsammans med det faktum att öns överhöghet växlat mellan Sverige
och Danmark, gör att de gotländska mynten kommit lite i skymundan av de nationella svenska och danska medeltida
mynten. Detta avspeglas genomgående i prisbilden, där man kan konstatera att även mycket sällsynta gotländska mynt
betalas med endast en bråkdel av motsvarande fastlandssvenska. Huruvida denna skillnad är motiverad och kommer att
bestå, eller om de gotländska mynten på sikt kommer att uppskattas efter förtjänst, kan man bara spekulera om. Som
en extra krydda i samlarens tillvaro bör man notera att det fortfarande finns stora möjligheter att göra intressanta nya
upptäckter, vilket t. ex. kan exemplifieras av den hittills opublicerade goten med retrograd åtsidesinskrift som ingår i den
Frösellska samlingen. Se vidare:
P. Hauberg, Gullands Myntvæsen. 1891.
L. O. Lagerqvist, Svenska Mynt under vikingatid och medeltid samt gotländska mynt. 1970.
N. Myrberg, Ett eget värde. Gotlands tidigaste myntning, ca 1140-1220. 2008.
318 319
320
321
GOTLANd (ca 1140-1220)
318 VISBY. Penning med klöverkors)(kyrkobyggnad. Med inskrift. LL XX:1a, Myrberg I:1,
inskriftsvariant 3. 0,23 g.
Ex Ulf Nordlind lagerlista 10, nr 6.
Ovanligt tydligt exemplar.
319 VISBY. Penning med klöverkors)(kyrkobyggnad. Med inskrift. LL XX:1a, Myrberg I:1. 0,17 g.
Ex B. Ahlström mynthandel 1977-07-15.
320 VISBY. Penning med klöverkors)(kyrkobyggnad. Med inskrift. LL XX:1a, Myrberg I:2. 0,17 g.
Ex B. Ahlström mynthandel 1977-07-15.
321 VISBY. Penning med klöverkors)(kyrkobyggnad. Med spår av inskrift. LL XX:1b, Myrberg
I:2/3. 0,21 g. Rengjord.
Ex Privat 2002-10-01.
322 VISBY. Penning. Ensidig brakteatpräglad degenererad kyrkobyggnad utan sidotorn.
LL XX:8b, Myrberg I:4. 0,14 g. s.
Ex Privat 1994-10-18 « Ex Hornung auktion 29, nr 383a « Ex Hornung auktion 28, nr 449.
— Alla myntbilder på denna sida är i skala 1,5:1 —
322
1+ 1 200
1/1+ 700
1+ 900
1+ 400
1+ 2 000
61